Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint
När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna
Barn med beteendestörningar Barn med känslomässiga symtom Barn med utvecklingsavvikelser Barn vars föräldrar sviktar i omsorgsförmåga Barn som är utsatta för våld och övergrepp Barn som lever under andra ogynnsamma sociala omständigheter
Hälsa Lindrig ohälsa Allvarlig ohälsa Sjukdom Psykiska symtom
Psykisk ohälsa är psykiska symtom som ger subjektivt lidande, men som inte är så uttalade att de överensstämmer med en psykiatrisk diagnos Psykisk sjukdom är psykiska symtom som är så uttalade att de leder till lidande och funktionsförlust och överensstämmer med uppsatta kriterier i gängse klassifikationssystem (ICD-10 och DSM- IV) för en psykiatrisk diagnos
Sjukdom: symtom med funktionsförlust & lidande Symtom 40 % Lidande Funktionsförlust
Barnpsykdiagnos med eller utan krav på funktionsförlust, (n=2762) % 41,3% 14,2% Simonoff et al, 1997
Normalt / Onormalt Realnorm Statistisk norm Utvecklingsperspektivet
Medicinsk norm Meningsfullt att identifiera för att det är associerat med ökad morbiditet och mortalitet Hur går det för barnpsykiatrins patienter när de växer upp? Ökad sjuklighet, högre grad av missanpassning, ökad dödlighet
Hälso- och sjukvård drabbade Indikerad Selektiv riskgrupper Universell alla
Specialiserad Barn och ungdomspsykiatri Finns inom varje landstingsområde (18 landsting, 2 regioner, 1 kommun) Ca 5 % av alla barn besöker BUP varje år (100 000 barn år 2007)
Barndiagnoser i DSM Störningar som vanligen diagnostiseras hos spädbarn, barn eller ungdomar (första kapitlet) Övriga vuxensyndrom fast med tidig debut (ångestsyndrom, förstämningssyndrom, psykotiska syndrom, substansrelaterade störningar, ätstörningar)
DSM-IV: Barndiagnoser Utvecklingsavvikelser: Mental retardation Inlärningsstörningar: Dyslexi/ Dyskalkuli Motorisk störning Kommunikations-störningar Genomgripande störningar i utvecklingen: Infantil autism / Aspergers syndrom Känslomässig problematik: Separationsångest Beteendeproblem: ADHD Trotssyndrom Beteendestörning Tics / Tourettes syndrom
Förekomst av barnpsykiatriska syndrom i olika åldrar SED= Serious Emotional Disturbance Costello, E. J. et al. Arch Gen Psychiatry 2003;60:837-844. Copyright restrictions may apply."
Förekomst i olika åldrar Högst prevalens av psykisk sjukdom i 9-10 års åldern Lägst prevalens i 12 års åldern ADHD, separationsångest, enures, enkopres, motorik och språkstörningar, tics - minskar eller försvinner före puberteten I tonåren ökar depression och social fobi framförallt bland flickor I tonåren ökar missbruk, generaliserat ångestsyndrom och paniksyndrom i bägge könen
Barnpsykiatrins avgränsningar mot andra medicinska specialiteter Barn och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Barnmedicin
Risk- och skyddsfaktorer (additiva effekter) Interaktion mellan arv och miljö Stress-sårbarhetsmodellen
Riskfaktorer för psykisk ohälsa i barndomen Det finns inga linjära samband mellan specifika riskfaktorer och specifik symtomatologi. Risken för psykisk ohälsa ökar ju fler riskfaktorer som finns samtidigt, dvs de har en additiv effekt. Även skyddande faktorer har en additiv effekt Riskfaktorer och skyddande faktorer interagerar på ett komplext sätt.
Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer Hjärnskador Utvecklingsavvikelser Kroppslig sjukdom Intrapsykiska konflikter Interpersonella konflikter Psykisk och/eller fysisk sjukdom hos förälder Föräldrarnas relation Familjevåld Fattigdom Skyddsfaktorer Intelligens Kreativitet Hög ambitionsnivå God förmåga att skapa sociala relationer God empatisk förmåga God känslomässig anknytning till förälder Goda familjeförhållanden Fungerande socialt nätverk
Psykisk sjukdom debuterar i de flesta fall tidigt (före 25 års ålder) Från befolkningsundersökningar har man visat att tre av fyra unga vuxna med psykiska besvär har haft tidigare symtom Newman et al, 1996
Medianålder vid insjuknande Kessler et al 2005 Ångestsyndrom: 11 år Missbruk; 20 år Förstämningssyndrom: 30 år
Desto tidigare insjuknande desto komplexare symtombild
Tidigt jämfört med sent debuterande depression Deprimerade primärvårdspatienter 400 (287 kvinnor / 113 män) Ramklint & Ekselius. Journal of Affective Disorders 75 (2003) 35-42 104 296 tidig- sen- debut debut 40,1 år 49,7 år (SD 12,7) (SD 11,2)
Depressionsförlopp
Ju längre tid med symtom ju större risk för fortsatt sjukdom och för låg funktion!
Antal depressiva episoder - utfall antal episoder (16-21år) Utfall (21-25år) % 0 (n=637) 1-4 (n=248) 5-9 (n=59) 10+ (n=38) p Egentlig depression 12.6 33.1 44.6 54.1 *** Ångestsyndrom 11.5 24.8 35.7 37.8 *** Självmordstankar 8.3 17.4 12.5 32.4 *** Självmordhandlingar 0.7 2.5 1.8 18.9 *** Socialbidragsberoen de Postgymnasial utbildning 28.4 40.1 44.6 70.3 ** 60.6 57.9 57.1 40.5 ** (Fergusson et al 2007)
Prevention Om man hos barn och ungdomar vill förhindra fortsatt psykisk sjuklighet och/eller självmord bör man: Rikta preventiva insatser i samhället mot barn och ungdom Ge effektiv behandling tidigt! Utveckla behandlingsmetoder (evidensbaserade) och implementera dem i kliniken
Kunskapssammanfattningar från Socialstyrelsen UPP-centrum Barn som utmanar Ledsna barn Blyga och ängsliga barn Barn som tänker annorlunda Barn som utsätts för fysiska övergrepp