Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1

Innehållsförteckning Inledning...3 Vad är aktionsforskning?...3 Förutsättningar...3 Min frågeställning...4 Processen...4 Verktyg...5 Aktion 1...5 Analys...5 Aktion 2...6 Analys...6 Resultat...7 Reflektion...7 Vad hände i verksamheten?...7 Mitt eget lärande...7 Kvalitetsarbetet i förskolan...8 Litteraturlista...9 Bilaga 1... Bilaga 2... Bilaga 3... 2

Inledning. Jag började min utbildning i aktionsforskning 7,5 poäng i april 2009 via Göteborgs universitet. Kursen riktar sig till förskollärare. Vi är tjugo förskollärare från Kinda Kommun som går denna utbildning. Vi har förmånen att läsa detta på arbetstid. Vi träffas kontinuerligt tillsammans med vår handledare Inger Björneloo. Vi har varit på fyra mycket bra föreläsningar som handlar om aktionsforskning. Det har varit en mycket rolig tid men samtidigt krävande. Från början var jag ganska ovan att läsa men det mesta har klarnat under arbetets gång. Vad är aktionsforskning? Aktionsforskning är ett möte mellan praktik och teori. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra sin verksamhet på förskolan enligt Rönnerman (2004). Det handlar också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång. Pedagogen blir medveten om sin egen praktik, att möta utmaningar och frågor i sin verksamhet och genomföra förändringar på ett reflekterat sätt. Aktionsforskningen kan man se som en spiral; planera-agera-observera-reflektera. Man kan börja sin aktionsforskning var man vill i spiralen enligt Rönnerman (2000). Förskolan formulerar frågor som de vill utveckla eller lösa i sin verksamhet. Det innebär att man inte står utanför och betraktar verksamheten utan själv tar en aktiv del i den. Man studerar sin egen verksamhet och kommer fram till förändringar. Resultaten kan man sedan relatera till forskning och teorier. Man kan också knyta teori till praktik, ett sätt att få kunskap om den verksamhet man själv arbetar inom. Enligt Rönnerman (2000) kan man då lättare förstå praktiken i ett större sammanhang. I aktionsforskningen kan jag använda mig av olika hjälpmedel eller verktyg som till exempel loggboksskrivande, observationer, intervjuer och videoinspelning. Med dessa verktyg kan jag genom handling förstå och utveckla min praktik. Jag börjar med att formulera en fråga i min praktik. Jag planerar en förändringsprocess och genomför en aktion. Jag följer processen genom att använda mina verktyg. Beskriver processen som jag sedan tolkar och analyserar. Sedan reflekterar jag över mitt resultat i relation till tidigare erfarenheter och teorier. Nya frågor uppträder som kräver nya aktioner och reflektioner. Aktioner och observationer varvas med reflektion i en process där man blir medveten om sitt lärande. För att kunna genomföra en forskning behövs det tid till diskussionsmöten och handledning. Förutsättningar. Öppna förskolan (i fortsättningen förkortad som Öfsk) är inrymd i samma hus som Barnavårdscentralen (BVC) och Barn och familjepsykologisk centrum (BFC). Det är en liten familjecentral där Öfsk och Bvc samarbetar. Tyvärr har vi nu under hösten varit tvungna att dra ner på samarbetet på grund av minskad tjänstgöringstid för personalen på Öfsk. Idag har Öfsk fyra öppningstillfällen i veckan varav en är i flyktingskontorets regi. Lokalen är ett enda stort rum som är avdelat i mindre rum. Under årens lopp har det gjorts ett flertal ommöbleringar. Det behövs många bord med stolar under dagen, speciellt vid 3

fikastunden. Ett bord är alltid avsatt till skapande verksamhet. Det finns flera bra utrymmen för lek som passar barn i olika åldrar. Enligt skolverket bör barn som inte börjat skolan och som inte har plats i förskola ha tillgång till öppen förskola. Den styrs av skollagen (2 kap, Skolverket 2009-11-28). I Lpfö98 står det under förskolans uppdrag att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Den skall också erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet (Lpfö98 sid. 8). I verksamheten är jag anställd på 25 %. Jag kan själv styra och utveckla min verksamhet. Jag diskuterar och reflekterar med personalen på BVC om min verksamhet. Jag får mycket hjälp av personalen på BVC vid ledighet och sjukdom. Under hösten har jag haft en halv timme per vecka för planering. Förskolorna i Kisa har en gemensam lokal arbetsplan som grundar sig på Lpfö98 samt på den kommunala skolplanen. Öppna förskolans mål är bland annat att ge barn möjlighet till lek och att få delta i pedagogisk verksamhet (se bilaga 1). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98 sid. 12). Öppna förskolan har till uppgift att vara en mötesplats där föräldrar och barn kan träffas, utbyta erfarenheter, knyta kontakter och skapa nätverk. Verksamheten ska formas och planeras utifrån besökarnas behov, där barn och föräldrar är i fokus. Föräldrarna kommer av olika anledningar. Det kan vara för att barnen vill leka eller att föräldern behöver social samvaro. Det är en frivillig aktivitet och man kan komma när man vill under öppettiderna. Jag som pedagog ska vara professionell, tillmötesgående och ställer inga krav på besökarna. I början av utbildningen gjorde jag en tankekarta där jag lade fokus på den fria leken. (se bilaga 2) Jag hittade många intressanta områden som jag skulle vilja utveckla. Utifrån tankekartan valde jag att studera små barns samspel i leken. Varje dag kommer det barn och föräldrar till öppna förskolan och man behöver inte anmäla sig i förväg. Många kommer flera gånger i veckan och en del kommer någon gång ibland. Många barn känner varandra och är vana att vara på Öfsk. Andra barn kommer mer sällan och är mer försiktiga i sina kontakter. Min frågeställning är: Vilka faktorer påverkar samspelet mellan barn på öppna förskolan? Processen. När barnen kommer till mig på öppna förskolan vill jag att de ska känna sig välkomna. Jag vill erbjuda en miljö som känns trygg och inspirerande och lockar till lek. Det finns flera faktorer som påverkar leken. Några av dem är: Hur lokalen är möblerad. Vad det finns för lekmaterial. Vilket förhållningssätt jag har gentemot barn-förälder. Hur dagen är strukturerad. Öppettiderna. Hur antalet besökare/barn inverkar på barnens lek. 4

Verktyg Efter att ha läst Bjørndal (2002) föll valet på att skriva loggbok och observationer. Det är de verktygen som passar min verksamhet. Mina barn är små och jag är ensam pedagog. Penna och papper har jag alltid tills hands. Om man söker kunskap om innehållet i barns kontakter är observation en bra metod enligt Holmlund-Rönnerman (1995). I loggboken skriver jag ner vardagliga situationer, spontana iakttagelser och egna funderingar kring det jag har sett och uppfattat. Mina observationer nedtecknar jag antingen som processloggbok eller metakognitiv loggbok (se bilaga 3). Syftet med metakognitiv loggbok är att man ska reflektera över sin egen lärandeprocess och på det sättet själv lär sig saker och ting. I en processdagbok registrerar man observationer av den pedagogiska processen och reflekterar över den information som samlats in enligt Bjørndal (2002 sid.67). Jag kopplar mina observationer och reflektioner till litteratur som handlar om barns lek. Aktion 1. I augusti gjorde jag en ommöblering på Öfsk. Jag fick överta nya lekmöbler, en spis, en diskbänk, ett skåp och diverse tillbehör. Jag kompletterade lekhörnan med virkade bakelser och prinsesstårta. Den är placerad så att man ser den när man kommer in i lokalen. Att jag valde denna plats att observera på var för att jag ville se om barnen leker i den nya miljön och hur de leker. De verktyg som jag har valt är observationer och loggbok. Jag har valt att göra flera observationer av barnen i lekhörnan och de flesta av dem är deltagande observationer. En del har jag gjort när Öfsk är öppen men de flesta observationer har jag gjort de dagar när jag har haft stängt. Då har jag bjudit in barn och föräldrar. Då har jag möjlighet att observera utan att bli störd och föräldrarna vet då varför jag sitter med papper och penna. Analys. Aktionen med att förändra miljön med nya möbler blev mycket uppskattad. Det har blivit en inspirerande lekhörna där barnen leker ofta. De kokar kaffe och bakar kakor i mängder. De fem barn som jag har observerat är runt 2-2.5 år gamla. Det är tre pojkar och två flickor. Fyra av dem har småsyskon. Dessa barn har ofta lekt i den nya lekhörnan. Under observationerna har jag oftast suttit vid det lilla bordet bredvid spisen. När små barn kan föreställa sig saker som inte finns och har utvecklat förmågan att fantisera och låtsas, då kan de låtsas att de dricker ur en mugg och låtsasäter kakor (Granberg 1999). Barnen har serverat mig kaffe med tillbehör. Ibland har duploklossar fått vara kakor. Det har varit ett eller två barn i lekhörnan under observationerna. Samspelet mellan barnen har fungerat bra. Båda barnen vill vara hjälpsamma och det har ibland varit en kamp mellan dem. Vem serverar mig flest kakor? Ett av barnen är lite mer dominerande men inte på något negativt sätt. I tvåårsåldern börjar barn att imitera vuxnas beteende och bearbeta det de själva har upplevt. Detta kallar man för symbollek och det är början till rollek (Granberg 1999). 5

Barnen leker detta gång på gång för att bearbeta och förstå vardagsmomenten. Alla barnen har huvudrollen men under samma lektema. Det som jag har iakttagit är att barnen oftast har koll på vad den andra gör. Det barnet som är lite mer dominerande visar hur den andra ska göra. Det blir mycket imitation. Under observationerna har barnen varit i lekhörnan tio minuter i taget. Därefter brukar leken ebba ut. Då är det roligare att krypa in och ur skåpet eller att gå och åka rutschkana en stund. En del barn har svårt att koncentrera sig en längre stund och jag upplever att barnen blir störda i sin lek när det är många besökare. Det kommer nya barn hela tiden som vill leka. De flesta av barnen är också beroende av sina föräldrar. De måste fram till sin förälder och tanka lite trygghet och kolla vad småsyskonet gör. För det mesta finns alltid föräldern i närheten. På Öfsk är föräldrarna ofta delaktiga i barnens lek men i mina observationer bad jag dem att inte delta. I observationerna har jag uppmärksammat en flicka som är mycket försiktig i sina kontakter med andra barn. Med anledning av detta har jag valt att göra en ytterliggare aktion. Aktion 2. Flickan som jag har valt att observera är 2.5 år. Hon kommer till Öfsk tillsammans med sin lillasyster och förälder. Jag har valt henne därför att hon är mycket försiktig i sin kontakt med andra barn. Jag har valt att observera när hon kommer under olika tidpunkter, dels när det är lite besökare och när det är många. De verktyg som jag har valt är observationer och loggbok. Analys. Efter att ha gått igenom alla observationer ser jag tydligt att flickan behöver en lugn miljö att leka i och att föräldern gärna får delta i leken eller finnas inom synhåll. Tidpunkten när hon kommer är av stor betydelse. Det är en fördel för henne att få komma bland de första till Öfsk så att hon kan känna sig trygg i miljön. En av observationerna gjordes när hon kom lite senare en dag. Då hade det redan kommit flera besökare och barnen var i full gång och lekte. Hon kom in tillsammans med sin förälder och syster och hon höll sig tätt intill dem. De satte sig vid det stora bordet och hennes förälder tog fram en mönsterplatta till henne. Hon började sätta dit lite piggar men var okoncentrerad på sitt arbete. Hon tittade på de andra barnen i lekhörnan och samtidigt hade hon koll på sin förälder och lillasyster. I lekhörnan lekte en nära kompis till henne. Föräldern försökte få henne att börja leka med kompisen men det hela slutade med att kompisen kom och satte sig vid bordet istället. Dagen efter bjöd jag in flickan med sin familj och kompisen med sin familj. Öfsk var då stängd och jag kunde då observera barnen i lugn miljö. För mig är det mycket lättare att göra observationer när Öfsk är stängd. Båda barnen kommer samtidigt in genom dörren och börjar klä av sig. Idag är flickan mer modig och släpper sin förälder direkt och går in med sin kompis till leksakerna och börjar leka. Även idag är hon angelägen att veta var hennes förälder och lillasyster befinner sig. Båda barnen leker med bilarna och garaget på bilmattan. Hon tittar ofta på soffan där hennes förälder sitter. Hon har behov av att veta var hennes förälder är. Leken på bilmattan varade i tio minuter sedan fortsatte de sin lek i köksvrån och avslutade med att åka rutschkana. Hennes förälder satt under den här tiden i soffan i samma rum. 6

Resultat I mitt arbete har jag kommit fram till flera faktorer som påverkar samspelet mellan barnen på Öfsk. Det som hade störst betydelse för samspelet var antalet besökare. Leken fungerade bäst när det var få familjer på Öfsk. Vilken typ av verksamhet och aktiviteter som har erbjudits och hur miljön är utformad är andra faktorer som har påverkat samspelet. Reflektion Vad hände i verksamheten Jag arbetar sedan i augusti 25 % på Öfsk och det har varit svårt att få tiden att räcka till. Mina två andra arbetsplatser skall också fungera. Trots att mina förutsättningar ser ut som de gör har jag lärt mig mycket genom aktionsforskning. På Öfsk vet man aldrig hur många besökare eller vilka som kommer. Det är svårt att planera observationer utifrån de faktorerna. Jag upptäckte ganska snart att det inte gick så bra att observera under vanlig dag men det är nyttigt att ha provat på det. Jag som pedagog har till uppgift att hälsa alla välkomna och vara tillgänglig och då är det svårt att vara inne i en observation. Jag talade om för barnens föräldrar att jag ville observera deras barn i leken utan att de vuxna är delaktiga. Efter några försök med observationer när Öfsk var öppen så bestämde jag mig för att bjuda in familjer till Öfsk de dagar då den var stängd. Det fungerade mycket bättre. Jag märkte ganska snart att det var svårt att koncentrera sig på observationerna för det blev mycket prat mellan mig och föräldrarna. Lättast gick det när jag bad dem att sätta sig en bit ifrån. Jag hade funderingar på att be om hjälp när jag skulle genomföra mina observationer men det blev aldrig så. Genom observationerna fick jag tydliga svar på det som jag ville se. Många gånger gör man förändringar i sin verksamhet men man reflekterar aldrig över resultatet. Här kunde jag genom mina verktyg se var barnen leker och hur. Jag blev inte överraskad när flickan som jag observerade trivdes bättre i en lugn miljö. Många barn har svårt att vara i stor grupp och vi vet alla att det är svårt att komma in i en lek som redan har börjat. I läroplanen står det att vi skall hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.(lpfö98) Några större förändringar i min verksamhet har inte skett men jag ser leken på ett annat sätt nu. Jag har läst litteratur om småbarn och deras lek och nu ser jag den med andra ögon. Mitt eget lärande Det har varit en spännande resa att få lära sig att aktionsforska. Att få lära sig att skriva och dokumentera kvalitetsarbete har varit mycket nyttigt för mig. Genom denna kurs har jag läst litteratur som jag har kunnat koppla till mitt arbete. Det är en bra och genomförbar metod som passar min verksamhet. Jag har blivit mer medveten om betydelsen av att reflektera och det har haft stor betydelse för min egen utveckling. Idag använder jag mig av detta varje dag och jag skriver loggbok och reflekterar över min verksamhet. Jag ifrågasätter mitt arbete mera, frågar mig själv vad som gick bra eller dåligt, kan jag förbättra något i min verksamhet. Jag har aldrig tidigare skrivit loggbok och jag haft svårt att ta till mig denna metod men nu har jag insett alla fördelar med det. Genom att dokumentera vad som har hänt under dagen kan jag vid ett senare tillfälle gå tillbaka och läsa om detta i min loggbok. Dokumentera sin egen lärandeprocess genom metakognitiv loggbok är en metod som tilltalar mig. Det är ett bra sätt 7

att synliggöra det sätt man själv lär sig saker och ting (Bjørndal 2005). Idag känner jag mig starkare i min yrkesroll och jag kan sätta ord på mina kunskaper. Genom att ha provat olika verktyg ser jag nu en mer rättvis bild av barnen och min verksamhet. Kvalitetsarbetet i förskolan I förskolan diskuterar man kvalitet eller kvantitet. Hur många besökare har det varit idag på Öfsk? Får den finnas kvar om vi har några få besökare? Tyvärr är det pengar som styr verksamheten. Öfsk har ett viktigt familjestödjande syfte. Många småbarnsföräldrar kan vara isolerade och genom Öfsk får de möjlighet att träffa andra föräldrar och välutbildad personal. Genom aktionsforskning har jag tagit till mig ny kunskap som gagnar kvalitén i förskolan. Genom att studera sin egen praktik så blir man mer medveten om sin verksamhet. Jag har lärt mig att observera, analysera och dokumentera och det har gett mig en ökad medvetenhet som i sin tur ger en ökad kvalitet. Idag fungerar Öfsk mycket bra men jag vet att den kan bli bättre. I arbetet måste man vara mycket flexibel. Familjer slutar och nya kommer. Nya behov och önskemål uppkommer. Enligt skolverket bör Öfsk utforma verksamheten efter barnens och de vuxnas behov. Det är viktigt att inte fastna i gamla vanor utan att se framåt, se nya möjligheter. Det räcker med en liten förändring för att det ska bli en förbättring 8

Litteraturlista Bjørndal, Cato.R. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm:Liber Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm:Liber Granberg, Ann (2005). Småbarnslek en livsnödvändighet. Stockholm: Liber Holmlund, Kerstin & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Rönnerman, Karin (2004) Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur AB Skolverket, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998). Stockholm Utbildningsdepartementet. http://www.skolverket.se/sb/d2562 2009-11-28 9

Bilaga 1 Öppna förskolan En mötesplats där du och ditt barn kan lära känna andra barn och vuxna. Trivas och ha roligt tillsammans, inspireras och lära av varandra. Öppna förskolan är en verksamhet som är kostnadsfri. Du kan komma och gå som du vill under våra öppettider. Vi vill erbjuda en pedagogisk miljö där både barn och vuxna trivs. Vi leker, sjunger, målar och mycket annat. Sista fredagen i varje månad har vi uteverksamhet. Vi är i skogen där vi leker och grillar korv eller lagar mat. Kom gärna in så berättar vi mer om verksamheten. Öppna förskolans mål är: Att vara en mötesplats för både barn och vuxna där man känner sig välkommen. Det ska kännas roligt och utvecklande. Att ge barn möjlighet att leka och få delta i en pedagogisk gruppverksamhet. Att ge råd och stöd i föräldrarollen. 10

11 Bilaga 2

Bilaga 3 Metakognitiv loggbok 091020 kl.10 00-10 10 En observation av två barn i lekhörnan. Observatören är deltagande. Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig? Båda barnen lekte i lekhörnan. De kokade kaffe och bakade kakor. Ett utav barnen imiterar den andra. Bra lek med två barn. Leken fungerar bättre när de är i en lugn miljö. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. De sätter sig vid det lilla bordet och låtsasfikar. De bjuder mig på kaffe och tårta. Båda vill servera mig. De vill visa mig alla saker som finns. För att kunna låtsasfika måste man ha varit med om det förut. Symbollek Bra att vuxna finns med i barns lek. Det ska ske på barns villkor, inspirera och stötta leken. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. 12

13