Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson
|
|
- Ann-Sofie Ann-Christin Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
2 Innehållsförtäckning 1. Förutsättningar Min frågoställning Processen Aktion Använda Verktyg Resultat Analys Reflektion Litteraturlista: Bilagor
3 1. Förutsättningar På förskolan där jag arbetar finns det tre avdelningar, åldersfördelningen på respektive avdelning är, 1-3 år, 3-4 år och 4-5 år. Sammanlagda antalet barn på alla tre avdelningarna är 55 barn. På förskolan har vi en lekhall, lekhallen ligger i anslutning till de två avdelningarna med de yngsta barnen, de äldsta barnens avdelning ligger mer för sig självt. Lekhallen måste vi gå igenom för att komma till avdelningarna 1-3 år och 3-4 år. Från klockan till arbetar vi gemensamt med alla barnen från de olika avdelningarna, likaså från klockan till klockan Vi arbetar på detta viset pågrund av att personalen inte kan täcka upp dessa tider på varje avdelning. Vi har en barngrupp på förskolan som går långa dagar och på morgonen och eftermiddagen kan det röra sig om mellan barn totalt. För tillfället utgör lekhallen två rum. I mitten av lekhallen finns en vikvägg, ena halvan utgör en matsal med tre bord på småbarns avdelning och en vilhörna. Den andra halvan tillhör min avdelning, där finns ett litet hus som har haft många funktioner under åren. Just nu har vi ett bord där några barn och en personal äter. För övrigt har vi satt tre segeldukar i taket för att sänka taket som är ca 3 m högt. Vi har delat av en del av rummet med vikväggar, satt ett bord och en hylla där finns det tillgång till spel och pussel. Vi har också tio kuddar och en stor kudde 2 1,5 m. Efter lunchen fungerar lekhallen som en sov hörna för de barnen som har behov det. Personalen har haft detta med lekhallen som en diskussions fråga under alla åren. Många av oss tycker att det inte är en kreativ lek där. De menar att det blir stim och stoj, och lekar som brottning är det som förekommer mest. Andra menar att det är en bra lek men att det blir en hög ljudnivå och upplever detta som mycket tröttande. Det jag vill se med min aktionsforskning är vad barnen har för lek och hur deras samspel fungerar i lekhallen. Och vad som händer med leken när man gör förändringar i miljön. Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagera sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. (Lärarförbundet, 2004, s. 27) 2
4 1.2 Min frågoställning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Genom olika aktioner på miljön vill jag se om det blir en förändring i barnens lek/samspel? 2. Processen Tillsammans med mitt arbetslag diskuterade vi olika områden som vi ville titta mera på. Ett av våra mål för höst 2009 är att utveckla barnens samspel, hela tiden som diskussionerna pågick så ramlade vi tillbaka på barnens samspel och att vi ville titta mera på detta. Vi gjorde en tankekarta (bilaga 2) över barnens samspelssituationer och kom fram till att vi inte visste mycket om barnens samspel när de är i lekhallen, då det oftast är fri lek där. Vi ville se var som händer i lekhallen. Hur miljön påverkar barnen? Personalens språk och ordval till barnen? Vad som händer när barnen från de andra avdelningarna kommer in till lekhallen? Det ska bli intressant att se var vi landa i denna aktionsforskning. Det vi kom fram till var att göra vissa förändringar för att se om det blev någon skillnad på leken. Det vi ville se var hur miljön påverkar barnens lek/samspel. 2.1 Aktion Aktion 1: Vi började med att ta bort alla kuddarna utan den stora kudden, detta gjorde för att kuddarnas funktion var kuddkrig och detta i sin tur var en högljud lek. Vi lade in filtar i lekhallen, för att se hur barnen använde sig av dem. Aktion 2: Vi ställde en soffa i hörnet av lekhallen, hängde ljusslingor i taket och tog in ett vattenrör som har bubbel och ljus effekter. Vi flyttade skärmen som delade av rummet, så att soffan blev lite mera avskilt från övriga rummet. Lade böcker bredvid soffan. Denna aktion gjorde vi för att få en mysigare miljö och vi ville se hur det påverkade barnens lek/samspel. Aktion 3: Bytte ut briotåget mot duplolego. Pratade med personalen på de övriga avdelningarna om lekhallen och att när deras barn kommer en på eftermiddagen, blir det genast rörigt och hög ljudnivå, leken som blir är mest att springa och hoppa. Personalen på avdelningen för de stora barnen valde då att inte säga till barnen på eftermiddagen nu ska vi till lekhallen, som de alltid 3
5 sagt. Med andra ord bytte de ut namnet lekhallen till Regnbågen. Istället sa de, - Nu ska vi till Regnbågen och vad vill ni göra när ni kommer dit. Vi bestämde att de skulle följa barnen in och hjälpa dem att påbörja en lek, t.ex. bygglek, kojbygge, läsa bok mm. 2.2 Använda Verktyg Verktygen kommer att vara videofilma barnen i deras lek/samspel. Jag provade med löpande protokoll men insåg efter bara några tillfällen att detta nästintill var omöjligt, jag han helt enkelt inte med rent tekniskt. Jag såg också det jag ville se, eftersom det oftast pågår många olika lekar i lekhallen. Jag började då filma korta sekvenser ca: 3-5 minuter. Bjørndal (2002) skriver om att konservera observationer, hon menar att det finns ögonblick som aldrig skulle kommit fram annat genom film. Hon skriver också att varje gång man tittar på filmen, ser man hela tiden något nytt som tidigare inte skulle uppfattats. En viktig del för mig är också att se samspelet mellan verbal och icke-verbal kommunikationen (Bjørndal, 2002). Detta kan du inte fånga på samma sätt genom löpandeprotokoll som att filma anser jag. Bjørndal (2002) skriver också om två begränsningar observatörens begränsningar och teknikens begränsningar. Det jag har upplevt när jag filmat är min placering i rummet och vilka barn som finns där. Jag har suttit i ena hörnet en stund innan jag börjat filma för att de ska bli vana för min närvaro. Det tar ca: 10 minuter innan jag kan börja och filma. Under hela processen har jag skrivit dagbok, det har varit ett komplement till videofilmerna. Jag har även skrivit dagbok de dagar som jag inte filmat. Det jag skrivit i min dagbok är små kommentarer och korta samtal mellan barnen. Även en reflektion över mina tankar och funderingar som jag har sett. 3. Resultat Genom att möblera om, ta in nya lekredskap och pröva några olika aktioner kunde vi se vissa förändringar av barnens lek/samspel. Soffan, ljusslingorna och avskärmningen ledde exempelvis till att det blev lugnare, trivsammare och bättre samverkan över åldersgränserna. 4
6 4. Analys Aktion 1: Resultat: Vi tog bort alla kuddarna utan den stora kudden och vi la in filtar i lekhallen. När jag senare analyserade filmerna såg jag att det inte blev någon nämnvärd skillnad på barnens lek, ljudnivån var lika hög och de mindre barnen drog sig undan när de äldre barnen var i lekhallen. Den förändring som blev var det att det inte blev kuddkrig, detta var ju naturligt eftersom det inte fanns några kuddar kvar. Det blev mera kojbyggen av de filtar som vi valt att lägga fram. De yngre barnen fick vara med de mellan stora barnen i kojbygget, men när de äldsta barnen kom in var det likadant som tidigare. De yngre barnen drog sig undan. Aktion 2: Resultat: Ställde in en soffa i hörnet av lekhallen, hängde ljusslingor i taket och tog in ett vattenrör som har bubbel och ljus effekter. Vi ställde en skärm som delade av rummet, så att soffan blev lie mera avskilt från övriga rummet. Lade böcker bredvid soffan. Nu kunde vi se en förändring på barnens lek/samspel. Det jag såg var en förändring som skedde när avdelningarna var tillsammans på morgonen och eftermiddagen. Genom att vi satte upp ljusslingor i lekhallen blev det på morgon mera myseffekt än tidigare då vi tände lysrören i taket. Barnen blev mer lugna och satte sig med en bok eller använde ytorna till kojbygge. Filtarna som vi lade in hade många användnings områden, t.ex. en del barn tog en filt och satte sig i soffan eller på stora kudden för att gosa/vila på morgonen. Aktion 3: Resultat: Bytte ut Brio tågbanan mot duplolego. Personalen på avdelningen för de äldre barnen valde att inte säga till barnen på eftermiddagen nu ska vi till lekhallen, som de sagt tidigare. Istället valde de att säga nu ska vi till Regnbågen och vad vill ni göra när ni kommer dit. Regnbågen är namnet på avdelningen där barnen i mellan åldern går. Vi bestämde att de skulle följa barnen in och hjälpa dem att påbörja en lek, t.ex. bygglek, kojbygge, läsa bok mm. När aktion 3 var gjord kunde jag se en stor skillnad på barnen när de kom in i lekhallen. Personalen följde barnen in till Regnbågen (lekhallen) satte igång barnen med de aktiviteter som de valt. De blev ett helt annat lugn och vi kunde se att små och stora barn samspelade/lekte med varandra. De små barnen som byggde koja i lekhallen fortsatte med den aktiviteten, tidigare slutade de när de stora barnen kom in. 5
7 Jag vill mena att den bilden vi har av vår verksamhet inte stämmer helt med bilden jag fått när jag titta på filmerna. Jag filmade när barnen från min avdelning lekte i lekhallen själva under dagen. Då var leken inte mer annorlunda än tidigare. Lekar som förekom innan var kojbygge, bygglek, teater och rollekar som Spindelmannen och Bathman. När jag tittat på filmen före jag gjort mina aktioner, insåg jag att det inte var så hög ljudnivå när bara barnen från min avdelning lekte som jag tidigare trodde. De hade en kreativ lek och samspelet mellan barnen var på en hög nivå. Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lärarförbundet, 2004, s. 29) Jag upptäckte att barn som jag tidigare inte trodde var lekledare nu var det och säkert varit detta hela tiden. När jag har studerat mina filmer och läst min dagbok, ser jag så mycket mera än vad jag tidigare trodde. Det kunde vara många barn i lekhallen och flera lekar samtidigt som var oberoende av varandra. Det blev mer tydligt var det gäller barnen på min avdelning, men det jag såg på filmerna när alla barnen var samlade i lekhallen såg jag mer som ett problem eftersom de yngre barnen drog sig undan och avslutade sin lek. Barn löser ofta problem spontant utan att vi vuxna är medvetna om det. Det är emellertid viktigt att läraren ser när problemen uppstår där barnen behöver stöd från en vuxen för att komma vidare. (Doverborg & Pramling, 1999, s. 22) Just detta gjorde de yngre barnen, spontant löste de problemet genom att dra sig undan. Jag hade inte varit medveten om detta om jag inte hade filmat och sett resultatet. När de större barnen kom in på eftermiddagen, blev det mycket spring och stoj, de små barnen gick undan och avslutade sin lek. När jag tittat på filmen innan aktion 3 uppfattade jag det som att de yngre barnen blev rädda när de större kom in och de ville vara nära en fröken. På en av filmerna såg jag hur en av personalen försökte få de större barnen att göra något annat och detta gick en liten stund, men snart var de tillbaka i gamla mönstret igen. Från småbarns avdelningen kunde jag se hur barnen Toddlar, detta är mycket intressant, det vi tror är spring och bus av de små barnen är en toddlarlek, mellan små barn. Enligt Løkken (2008) skapas det en toddlarkultur på förskolan för barn i ett - två årsåldern, det är ett socialt samspel mellan barnen och betyder på svenska tulta. Hon menar att de minsta barnens sociala umgänge präglas på en kroppslig grund. På en av filmerna är det tre tvååringar som leker på stora kudden, de hoppar och upp och ned. Det jag ser är att de har en turordning och 6
8 samspelar hela tiden med varandra utan ord. Deras kroppsrörelser utgör vad de vill. Något som är utgörande för toddlarkulturen är att leken förekommer mest runt större föremål. Något som vi pratat mycket om i personalgruppen innan vi gjorde aktionerna är vad vi tror är bra för barnen, jag vill beskriva ett tydligt exempel här nedan. Det är tio barn i lekhallen, tre sitter vid bordet och leker med Barbie, två sitter på golvet och bygger med ett briotåget, fem barn hoppar runt bland kuddarna. Alla barnen är upptagna med var det gör för stunden. Jag beskriver inte denna situation mera, utan vill istället beskriva vad vi tre personal talade om när vi tittade in i lekhallen. Personal ett sa att vi måste ta bort kuddarna, han menade att det störde barnen som satt och byggde med tåget. Kuddarna for runt dem i byggleken. Vi andra höll med och sa visst det kanske vi måste göra. När jag sedan kom hem och tittade på filmen såg jag att barnen som lekte med tåget inte alls tog någon notis av vad som hände i rummet runt om dem, utan var helt koncentrerade på vad de gjorde. Trots detta valde vi ändå att ta bort kuddarna och detta berodde på att vi inte tyckte att det fungerade när alla tre avdelningarna samarbetade. 7
9 5. Reflektion Jag vet att jag kommer att fortsätta med aktionsforskning efter att kursen slutat. Jag har alltid varit intresserad av att observera och utveckla mitt och arbetslaget arbetssätt. Vi har redan planer för nästa aktion i vår, som troligtvis kommer handla om tambursituationen. När jag skriv vår kvalitetsredovisning förra året hade jag svårt att skriva om hur vi observerade och följde upp barnens och förskolans utveckling. Jag vet att vi gör det men jag hade problem att förklara det. Nu kommer det att bli enklare för aktionsforskning är för mig ett mera konkret arbetssätt och lättare att förklara för utomstående. Kvalitetsarbete i förskolan skall kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. (skolverket, 2005, s, 10). Nu blir det lättare att följa upp kvalitetsarbetet som det står att vi ska i läroplanen. I min kommun använder man sig av skolverkets riktlinjer vad som gäller kvalitetsarbete, vi gör en kvalitetsredovisning varje år som grundar sig på skolverkets normer. Det jag ser med det är att det blir en överblick på hela verksamheten. När det gäller aktionsforskning går man in mera detaljrikt och därför blir utvärderingarna och åtgärderna mera precisa och mer grundligt genomförda. Om man tänker på utveckling av en verksamhet handlar det om att iaktta och granska det bekanta, våga pröva något nytt och reflektera över det i förhållande till det beprövade. (Rönnerman, 2000, s, 13) Det är just detta som jag tycker är intressant när det gäller aktionsforskningen, granska arbetet man gör genom olika metoder, t.ex. video dokumentation, för att sedan reflektera över resultatet som kommit fram. Genom resultatet göra en ny observation efter förändringen som man gjort. Det jag lärt mig är att resultatet inte är det viktigaste under aktionsforskning utan processen. Jag har sett så många underbara möten mellan barnen på mina filmer som gett mig energi i mitt arbete på förskolan. Som Holmlund (2004) skriver att kvalitet ligger på ett djupare plan, inte minst i mötet 8
10 och samspelet mellan människorna. Mitt intresse för barns samspel har alltid varit ett av mina stora intressen i yrket, jag har haft problem med att förklara det för mina kollegier. Med hjälp av aktionsforskningen kan jag förankra mina tankar bland mina arbetskamrater på ett enklare sätt. Rönnerman (2000) skriver om handledningen i arbetslagen, hur de har blivit uppmärksamma på varandras värderingar. Detta har jag också märkt i mitt arbetslag, när vi pratat om lekhallens olika problem, ser vi så olika men för den skull så finns det inget rätt eller fel. Vi bär med oss olika erfarenheter som gör att vi har olika syn. Barnen på min avdelning har under hösten börjat spela allt oftare spel. Ett av spelen är Fia med knuff. När barnen har spelat har de yngre barnen lekt bredvid, byggt lego mm. En dag kom en pojke på två år med Fia spelet, han tittade på mig och sträckte spelet mot mig. Jag var för tillfället upptagen med ett annat barn och sa till honom att han fick sätta sig vid bordet och att jag snart skulle hjälpa honom. Han tog upp Fia spelet och tog fram tärningen, han slängde tärningen så att den rullade ner på golvet. Jag sa till honom att han inte fick kasta så hårt med tärningen utan ha den på bordet så att den inte skulle komma bort. Han tittade på mig och slog tärningen igen på bordet. Han fick en etta och sa, Jaaa! och tog sin fia pjäs och ställde den på spelet. Jag blev så förvånad, han hade observerat när de stora barnen spelat och förstått att när man fick en prick på tärningen fick man ställa sig på spelplanen. Sådana här guldkorn i vardagen på förskolan ger mig styrka och energi och med hjälp av aktionsforskningskursen har jag lärt mig att skriva ner händelser i dagboken och reflekterat detta med mitt arbetslag. 9
11 6. Litteraturlista: Bjørndal, Cato. R (2002) Det värderade ögat. Observationer, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Göteborgsuniversitet, institutionen för pedagogik och didaktik. (78 s). Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (1999). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Stockholm: Liber AB. Holmlund, Kerstin (2004) (red) Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund: Studentlitteratur. ( valda delar: 19-42; ; ). & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 19-42; ; ). Løkken, Gunvor (2008) Toddlarkultur. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet. (2004) Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD-rapporter nr 23. Göteborg: Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. 10
12 7. Bilagor Bilaga 1. Detta är en sammanfattning av mina filmer. Observation 1: I lekhallen är det tre flickor som byggt en koja, de leker för fullt med detta. Bakom en lekskärm sitter en personal, en pojke och en flicka, de leker med Barbie dockor, personalen är aktiv i deras lek. Barnen har lekt detta i ca: 20 minuter. In kommer tre pojkar, två av pojkarna är fyra år och den andra är 3 år. Två av dem är syskon och har just blivit lämnade av sin mamma. Mitt på golvet ligger en stor kudde och sju stycken mindre kuddar. En av pojkarna (4-åring) går mot flickorna som har byggt en koja, han säger va ä dä hä då? En av flickorna går fram till honom och säger. - Jöj inget. Han svarar Nä va gör ni? Flickorna tittar på varandra, en av dem går fram och säger att de inte får röra kakan som hon lagt på bänken. Sedan visar de med sitt kroppsspråk att de inte vill ha dem med i sin kojlek. En av flickorna tar sin hand på hans fot så han ska flytta på sig. Pojken tittar på dem och förflyttar sig till kuddarna. Han börjar hoppa och tjuta. Hans lillebror kom på att han hade glömt att vinka till sin mamma och börjar gråta. Storebrodern tittar på honom och slänger sig fram och tillbaka på kuddarna samtidigt har han ögonkontakt med sin lillebror. Efter en kortstund börjar lillebrodern att skratta. Pojken nummer tre som kom in i rummet samtidigt har under hela processen stått och tittat på. Han har också försökt att få kontakt med mig, jag har bara nickat och tittat på honom. 11
13 Bilaga 2. Vardags rutiner? Finns det utrymme för samspel på förskolan? Vilka barns samspelar? Vad anser vi om samspel? Lek Barns samspel Vad menar vi med samspel? Samspelets betydelse? Kommunikation? Tema? Vad ger vi barnen för verktyg till samspel? Miljöer? Material? Uppmuntran? Pedagogernas betydelse för barnens samspel. När samspelar barnen? Vad gör barnen i lekhallen? Hur påverkas barnens lek av miljön i lekhallen?
Barnens samspel i 5-årsgruppen
Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan
Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning
Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet
Institutionen för pedagogik och didaktik Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Anna Bratz Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll
Barn som inte leker Peggy Eriksson
Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.
Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.
Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson
Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har
Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs
Institutionen för pedagogik och didaktik Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1.
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Dokumentation av utvecklingsarbete
Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018
Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden
Stökiga barn finns de?
Stökiga barn finns de? Eller behöver vår verksamhet förändras Tina Hultman 2014-05-13 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete inom kursen: Kurs: Kvalitetsarbete genom Aktionsforskning (PDA107), 7,5
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng
1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First
Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Projektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40
Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Prästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Resultatuppföljning 2014
Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Arbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé Jenny Rocklöv Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 2 Innehållsförteckning
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Slutrapport Från Ord till Handling
Slutrapport Från Ord till Handling Mitt namn är Annkin och jag har arbetat i Team med Josefina. Vi är på varsin avdelning på Parkens förskola i Tranås. Detta handlar om Snövit, en småbarnsavdelning. Vårt
Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN
Välkommen till Förskoleområde Lunden 1 120418-001-133 12 Göteborgs Stad Grafiska Gruppen LEKANDE, LÄRANDE BARN Utskrift: Vidkärrsgruppen Örgryte-Härlanda Juni 2012 TRYGGA 1 Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11
UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.
Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2013-2014 Förskolan ska vara trygg, rolig och lärorik för alla som deltar.
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd
HT-2018 Vendestigen skola och förskola AB Danderyd Observationen genomfördes av: Ann-Sofie Nöteberg, Nacka Anna Natéus Vecka 45, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas bild
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Årsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31
Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Självständigt arbete på grundnivå del 1
Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN
VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2017-2018 Årets prioriterade mål Vårt prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,
Att se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Akvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och
Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Dnr 82-2013-1.2.1 Sida 1 (5) 2013-08-28 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun
Svea Montessoriförskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Jessica Sahlin Jansson, Nacka kommun Emma Walle, Nacka kommun Vecka 45, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Benjamins förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Leila Tahvanainen 2015-06-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet Innehåll
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén
Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Dagens föreläsning Varför undervisning? Vad skulle undervisning kunna vara? När undervisar man (och när inte)? Vem undervisar? Hur är barns