Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning 3 2. Förutsättningar 4 Förbättringsområde 4 Frågeställning 4 Styrdokument 4 3. Processen 5 Vertyg 5 Aktioner 6 4. Analys 7 Analys av använda verktyg 7 Analys av aktionerna 8 5. Resultat 9 6. Reflektioner 10 Vad hände i verksamheten 10 Har kvaliteten ökat? 10 Tankar inför framtiden 10 7.Litteratur Föreläsningar 12 2

3 1. Inledning Tidigt i våras fick jag en förfrågan om jag ville påbörja en kurs i aktionsforskning. Jag hade ingen aning om vad aktionsforskning innebar men jag fick följa med på ett informationsmöte för att bli om något lite klokare. På informationsmötet fick jag veta att aktionsforskning innebär att man forskar i sin egen praktik och att hela arbetslaget ska vara delaktigt. Jag hade fortfarande ingen klar bild framför mig om vad aktionsforskning innebar, men jag såg en möjlighet att utveckla både verksamheten och mig själv inom yrket. Jag tänkte att jag får lära mig på vägen och på det sättet har hela arbetet vuxit fram. Genom diskussioner, föreläsningar, handledningar, litteraturläsning och funderingar har bit efter bit fallit på plats och resultatet kan ni läsa om i den här rapporten. Jag vill också passa på att tacka mina arbetskamrater som har engegerat sig och gett sitt stöd under hela kursen. Jag vill även tacka min studiegrupp, Peggy, Lena, Eva-Marie, Anna och Hanna. Tack för alla intressanta och givande diskussioner som vi har fört under arbetets gång. Sist men inte minst vill jag tacka min rektor som alltid är så positiv till utvecklingsarbete, det gör att att arbetet som förskollärare blir både roligt och intressant. Aktionsforskning Aktionsforskning handlar om att forska genom handling och kännetecknas av att man är inriktad på att förändra något i den praktik där forskningen äger rum (Persson och Rönnerman 2005) I Rönnermans föreläsning Verktyg i aktionsforskning visade hon på att det finns olika steg i aktionsforskningen. Det börjar med att man tillsammans i arbetslaget gör en tankekarta utifrån valt ämne, en problemställning formuleras, man planerar en förändringsinsats, genomför en handling, studerar med verktyg (dagbok, observationer, samtal/intervjuer), reflekterar och analyserar. Hon beskrev att modellen är uppbyggd som en spiral där begreppen reflektion-aktion-observationreflektion ingår och processen kan börja var som helst i spiralen. Björndahl (2002) ifrågasätter en bokstavlig tolkning av forskningsbegreppet i detta sammanhang. Man har frågat sig om lärare verkligen har tillräckliga kvalifikationer och tillräckligt med tid för att bedriva forskning. Begreppet aktionslärande har lyfts fram som ett övergripande och alternativt begrepp. Tom Tiller (s.19) definierar aktionslärande som en kontinuerlig inlärnings- och reflektionsprocess som får stöd av kollegor och där avsikten är att få något gjort. 3

4 2. Förutsättningar Gullvivans förskola/fritidshem består av en förskoleavdelning med 15 inskrivna barn 1-5 år, flera av barnen har invandrarbakgrund och annat modersmål än svenska. På fritidsavdelningen finns det barn från klass 2-4. Förskolan och fritidshemmet samarbetar på så sätt att man har gemensamma stängningar, och vid lov även gemensamma öppningar. Det är också öppna dörrar så barnen går ofta mellan avdelningarna. Avdelningarna hjälps också åt när någon personal fattas som t ex vid sjukdom, ledighet och lov. Vissa aktiviteter som t ex firande av påsk och midsommar är gemensamma. Förbättringsområde Vi diskuterar ofta språkfrågor på min förskola. Vi har många invandrarbarn och det händer att vi får barn som inte kan ett enda ord svenska, dessutom har hela arbetslaget fått tillfälle att gå och lyssna på språkforskarens Veli Tuomelas föreläsning Att få en syl i vädret. Han fick oss att reflektera över vårt eget förhållningsssätt till barns språkutveckling. Vi började att reflektera över och diskutera Hur lär sig barn ett språk? Med bakgrund av detta kändes det naturligt att göra en tankekarta kring någon språkfråga, och utgångspunkten blev Svenska som andra språk. Vi associerade till många olika saker, men fortsatte med en ny tankekarta kring Leka med ord Efter diskussioner såg vi att vi redan har etablerat ett sätt att arbeta med barn som har att annat modersmål än svenska, dvs vi pratar mycket med barnen, benämner ting och handlingar med ord, försöker lära oss ord på barnens språk mm. Däremot finns det inte dokumenterat någonstans, vårt arbetssätt sitter i väggarna och vi som arbetar i arbetslaget vet hur vi gör. Därför valde vi att lyfta upp det arbetssätt som vi redan har arbetat fram och dagligen arbetar med. Frågeställning Hur arbetar vi med barn som har svenska som andraspråk? Styrdokument och Allmänna Råd I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att: Varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö98 s.9) Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö-98 s. 6) Skolverkets Allmänna Råd 2005 Kvalitet i förskolan Kommunen bör: verka för att alla förskolors arbete präglas av ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång samt särskilt uppmärksamma att barn med annat modersmål än svenska erbjuds kontinuerligt modersmålsstöd. Det är viktigt att personalen: ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så tidigt som möjligt fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter och strävar efter att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt 4

5 3. Processen I arbetslaget började vi fundera över hur gör vi egentligen? Vad är det som gör att barnen efter en tid på förskolan börjar sjunga svenska sånger och börjar prata med svenska ord? Vi reflekterade över vårt arbetssätt och förhållningssätt till språkfrågor, ändå fanns en viss osäkerhet om vi bara själva tycker att vi gör på ett visst sätt, eller om vi verkligen gör det som vi tror att vi gör. Detta ville vi säkerställa. Verktyg Loggbok Med loggboken som verktyg har vi undersökt om det finns ett mönster i hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk. Eftersom vi ville förhålla oss öppna för att upptäcka saker och ting som vi var omedvetna om valde vi att skriva loggbok med låg grad av struktur (Björndal 2002). Dvs alla i arbetslaget skrev fritt om hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk. Vi såg ett mönster om att vi benämner ting med namn, t ex vid matsituationen säger vi Varsågod, här kommer smöret osv. Vi såg också att vi leker med språket. Vi har lärt oss vad mjölk och vatten heter på att antal olika språk och detta upprepar vi ofta vid matsituationen, vi frågar barnen vad olika frukter eller maträtter heter på deras språk och vi andra säger efter. Detta har givit oss många skratt då vi har försökt att uttala orden rätt, inte minst barnet som ska lära oss andra sitt språk har haft roligt. Förutom att använda loggboken till detta syfte, så har jag under hela kursen även haft en privat loggbok där jag har samlat tankar och funderingar. Observation Nu var det dags att säkerställa att vi verkligen gör det som vi skriver i loggboken. Detta gjordes genom en observation vid två olika tillfällen. Eftersom jag ville ha möjlighet att se och höra vad som sades och om det hände något utöver samtalen som inte uttalades med ord, valde jag att hålla en låg grad av delaktighet samt en hög grad av öppenhet (Björndal 2002). Dvs jag satt med vid matsituationen och antecknade helt öppet men deltog inte i måltiden. Frågorna jag ställde mig var: Hur ofta benämner vi någonting med dess rätta namn? Vilka samtal förs kring matbordet? Händer det något utöver samtalen som inte sägs med ord? Genom observationerna fick vi bekräftat att vår föreställning om hur vi jobbar med barn som har svenska som andra språk stämmer även i praktiken. Vi började att diskutera om rutinsituationer, då vi ofta upprepar samma ting med namn, främjar språkinlärningen? Vi bestämde oss för att arbeta vidare med rutinen kring påklädningen. Intervju För att få veta hur många ord barnen redan kan på olika klädesplagg intervjuade jag fyra barn som har svenska som andra språk. Efter aktionen som vi genomförde kring rutinen kring påklädningen, gjorde jag om samma intervju ytterligare en gång för att se om barnen har lärt sig vad de olika klädesplaggen heter. Jag hade en klar uppfattning om vad jag var ute efter i intervjun och använde mig av en standardiserad intervju med fasta svarsalternativ (Björndahl 2002). Jag visade upp en bild på t ex en jacka och barnet fick säga vad det var för klädesplagg. För att se om barnet hade ordförståelsen benämnde jag också bilderna med rätt ord och barnet fick peka på rätt bild. 5

6 Aktioner Aktion 1 Vi var intresserade av att titta på om rutinsituationer främjar språkinlärningen. Vår tes var - för att lära sig ett språk så måste man ha ord och ord kan man lära sig genom rutinstuationer. Därför valde vi att göra en aktion kring påklädningssituationen. Varje dag under ca. två veckors tid då vi har samling med alla barn som är mellan 3-5 år, då vi går igenom vad är det för väder? Vad behöver vi för kläder? Vi använder oss av samma bilder som vid intervjun och benämner klädernas namn flera gånger vid varje samlingstillfälle Ibland får barnen också spontant berätta vad klädesplaggen heter på sitt språk. Efter det får barnen gå ut i tamburen och plocka fram de kläder som de behöver. Aktion 2 Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet (Lpfö-98, s.5). Vi bekräftar barnets språk och därigenom också dess kulturella tillhörighet genom att säga olika ord på barnets språk vid t ex matsituationen, som är ett bra tillfälle för språkinlärning. Vi har tagit föräldrarna till hjälp för att skriva ner vad olika frukter, maträtter mm heter på olika språk (ungerska, kirundi, somaliska och arabiska). Vi har satt upp lapparna vid matborden och på så sätt kan vi säga ord på barnets språk. 6

7 4. Analys Analys av använda verktyg Loggbok Vi var intresserade av att se om det fanns något mönster i vårt förhållningssätt till de barn som har svenska som andra språk. Genom att hela arbetslaget skrev regelbundet i loggboken om hur vi arbetar med språket såg vi snart ett mönster kring att vi använder oss av förskolans dagliga rutiner och benämner ting med namn. Observation Saker benämndes med namn sammanlagt 21 ggr Det fördes 14 andra samtal kring bordet som inte hade direkt med matsituationen att göra, både barn och personal var initiativtagare till samtalen. Det framkom inget utöver samtalen som inte sades med ord. Eftersom observationen genomfördes med en hög grad av öppenhet (Björndal 2002) såg vi en risk i att situationen blev tillgjord, att vi talade på ett sätt som vi normalt inte gör. Efter att ha sett resultat på observationen och diskuterat i arbetslaget kom vi fram till att båda matsituationerna kändes naturliga och inget av samtalsämnena kändes främmande. Intervju I intervjun fick jag en klar bild över vilket ordförråd och ordförståelse de fyra barn har som intervjuades. Alla barn har andra modersmål än svenska, men de har varit olika länge på förskolan. Intervjutillfälle 1 Kunde säga rätt ord till rätt bild Kunde peka på rätt bild Intervjutillfälle 2 Kunde säga rätt ord till rätt bild Kunde peka på rätt bild Pojke 2.10 år Flicka 3.6 år Flicka 4.10 år Flicka 5.1 år 5 ord av 9 6 ord av 9 3 ord av 9 9 ord av 9 9 bilder av 9 7 bilder av 9 7 bilder av 9 9 bilder av 9 Pojke 2.10 år Flicka 3.6 år Flicka 4.10 år Flicka 5.1 år 9 ord av 9 8 ord av 9 9 ord av 9 9 bilder av 9 9 bilder av 9 9 bilder av 9 Tyvärr fick jag inte möjlighet att intervjua flicka 4.10 år en andra gång pga att hon slutade på förskolan en kort tid efter intervjutillfälle 1. 7

8 Analys av aktionerna Aktion 1 Aktionens syfte var att vi ville se om rutinsituationer främjar språkinlärningen.i efterhand ser vi att aktionen fick fler effekter än just det som vi iförväg ville titta på. En effekt var att vi fick in många fler ord och begrepp än just enbart namn på olika kläder. Varje dag pratade vi även om olika väder och vi fick in orden soligt-molnigt-regnigt-snöigt-kallt-varmt osv. Efter att ha pratat om vilka kläder som behövs blev det naturligt att barnen själva plockar fram sina kläder och tränar på att klä på sig utan den vuxnes hjälp. Aktion 2 Vi har bekräftat barnens modersmål genom att säga ord på barnets språk. Vi har tagit föräldrarna till hjälp och de har visat stort intresse och glädje när de får veta att vi ska lära oss ord från deras språk. Omgivningens attityder till barnets modersmål påverkar utvecklingen av tvåspråkigheten. Om barnet ges möjlighet att behålla och utveckla sitt modersmål i förskolan parallellt med svenskan kommer språken att berika och komplettera varandra (Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.24). Det är just detta som vi har eftersträvat, att barnet ska känna att vi har en positiv attityd till barnets modersmål. Vi har, under lekfulla former, fått barnen att förstå att just deras språk är värdefullt. 8

9 5. Resultat Språkforskaren Veli Tuomela talade på sin föreläsning om vikten av att utöka talutrymmet i förskolans dagliga situationer. Att själv tala mycket och låta barnen tala mycket samt benämna saker med dess rätta namn är grundläggande i hans modell för ett språkutvecklande arbetssätt. Detta tyckte vi att vi hade tagit till oss i vårt arbetslag och det var det vi såg i loggboken. Kan man då dra slutsatsen att rutinsituationer, då vi ofta upprepar samma ting med namn, främjar språkinlärningen? Ja, genom att använda sig av ett språkmedvetet arbetssätt och ett rikt språkbruk. Genom att nyansera språket mer och ta bort tomma ord som den, det, här och där. De orden byts ut mot det riktiga ordet. Om barn som är flerspråkiga skriver Gunilla Ladberg (1996, sid14) Barn lär sig de språk som talas av dem som barnet tycker om. Behovet att göra sig förstådd är vårt viktigaste skäl att lära oss nya språk. Vårt arbete har fört med sig ytterligare en effekt. Under tiden som vi har jobbat med att påvisa vårt arbetssätt om hur vi jobbar med barn som har svenska som andra språk, har vi dessutom lyft upp vårt arbetssätt om hur vi jobbar språkutvecklande med barn som har svenska som modersmål. Alla barn lär sig nya ord och begrepp genom: att man använder förskolans dagliga situationer till att tala mycket med barnen dvs ge dem talutrymme att benämna det rätta ordet på ting och handlingar att leka med språket Det som är språkutvecklande för barn som ska lära sig ett nytt språk, det är språkutvecklande för alla barn. 9

10 6. Reflektioner Vad hände i verksamheten? När det här arbetet påbörjades och vi formulerade vår frågeställning utgick vi från en deduktiv ansats dvs vi har följt bevisandets väg. Vi tyckte att vi hade hittat ett bra sätt att arbeta med barn som har svenska som andraspråk, detta arbetssätt ville vi lyfta upp och få dokumenterat. Kanske har denna ansats gjort att det inte har blivit några intensiva diskussioner i arbetslaget. Vi har för det mesta varit rörande överens och blivit mer och mer övertygade om att vårt sätt att arbeta är bra. Kanske har vår strävan efter att visa upp vårt arbetssätt gjort att vi inte har uppmärksammat allt som händer kring barnens språkutveckling. Vi har kanske inte låtit oss bli så överraskade av olika saker när vi har skrivit loggbok och observerat, men en sak har slagit oss. Det är när vi personal och övrig barngrupp lär sig ord på barnens språk. Det är svårt att beskriva den glädje som detta för med sig. Man ser stjärnögon tändas hos barnen när man försöker uttala ord rätt på deras språk, även föräldrarna blir väldigt glada när de får veta att vi jobbar med just deras språk på förskolan. Om modersmålet bejakas utvecklas också svenskan (Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.38). Det är just detta vi vill uppnå. Genom att vi leker med ord och uttalar ord från barnets språk på ett sätt som barnet tycker låter tokigt blir barnen trygga med oss och de vågar prata på sitt nya språk dvs svenskan. Även de barnen som inte talar det språk som vi leker med tycker att det är spännande och vill också prova att säga lite ord på ett främmande språk. Har kvaliteten ökat? Min kommun har tidigare satsat på utbildningar som ska säkerställa kvalitén. Tyvärr har det efter en tid bara runnit ut i sanden och allt återgår till ett gammalt arbetssätt igen. Jag tror att det beror på att de kvalitetsmodellerna som vi tidigare har utbildat oss inom är hämtade ur produktionssektorn, de är egentligen skapade för industrin. Med kvalitetsarbete genom aktionsforskning är det annorlunda. Aktionsforskningens syfte är att utveckla och lyfta fram den verksamhet som redan bedrivs. Aktionsforskning passar utmärkt att praktisera på förskolan som enligt min mening ska vara utvecklande och föränderlig. Samhället är föränderligt och det måste förskolan också vara. Med aktionsforskningen som metod kan man kontinuerligt granska, utvärdera och analysera verksamheten så att den utvecklas och inte står stilla. Tankar inför framtiden Efter den här kursen vet vi hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk, vi tror inte bara längre att vi vet. Vi vet också hur vi jobbar språkutvecklande med barn som har svenska som modersmål. Vi vet att det strävar efter Lpfö:s mål Nu har vi dokumenterat hur vi jobbar med språket på min förskola. Min förhoppning är att med aktionsforskning som metod kan vi dokumentera alla förskolans olika delar som bildar hela vår verksamhet. Det är något som jag tycker saknas i min kommun idag. Med hjälp av dessa dokument som grund, kan vi på ett lättare sätt vidareutveckla verksamheten. Vi kan påvisa vårt arbetssätt, förhållningssätt mm inför föräldrar, politiker m fl som är intresserade av att veta hur vi arbetar. Det är ett bra sätt att höja förskolans status! 10

11 Ett väl utvecklat modersmål ger större möjligheter och bättre förutsättningar för att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sin identitet lär det nya språket när de fårlyssna, öva och pröva i lekfulla former(komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.13). En framtida önskan skulle vara att få in hemspråksundervisning redan i förskolan. En hemspråkslärare som kommer till förskolan, som stärker och bekräftar barnets hemspråk. Han/hon kanske deltar i den fria leken eller lär hela barngruppen någon sång på sitt hemspråk, det skulle vara en riktig kvalitetshöjning! 11

12 7. Litteraturlista Björndahl, C. (2002). Det värderade ögat. Stockholm:Liber Ladberg, G.(1996). Barn med flera språk. Stockholm:Liber Myndigheten för skolutveckling.(2004).komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm:Liber Persson, S. & Rönnerman, K. (red.). (2005). Handledningens dilemma och möjligheter erfarenheter från förskola och skola. Malmö:Studentlitteratur Skolverket. Läroplan för förskolan, Lpfö98. (1998). Stockholm:Utbildningsdepartementet 8. Föreläsningar Rönnerman, K. Verktyg i aktionsforskning Kisa Tuomela, V. Att få en syl i vädret Boxholm

13