Budget 2011 Plan 2012-2013
2 Budget 2011 Översikt, organisation och politik Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll..................................... 2 Korta fakta om skattens fördelning............... 2 Korta fakta om................ 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet........... 4 Organisationsschema......................... 5 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013......... 6 Budgetprocessen............................. 7 Ekonomiska utgångspunkter..................... 7 Demografisk utveckling....................... 10 God ekonomisk hushållning.................... 12 Principer för nämndernas budgetarbete........... 13 Budget 2011 och verksamhetsplan 2012-2013..... 15 Bilagor.................................... 17 Bilaga 1 Resultatbudget..................... 18 Bilaga 2 Balansbudget...................... 19 Bilaga 3 Finansieringsanalys.................. 20 Bilaga 4 Skatter och generella statsbidrag....... 21 Bilaga 5 Driftbudgetram och demografisk budget. 23 Bilaga 6 Investeringsbudget.................. 24 Bilaga 7 Ekonomistyrningsregler............... 25 Bilaga 8 Förkortningslexikon.................. 26 Kommunens verksamheter................... 27 Kommunfullmäktige........................... 28 Kommunstyrelsen............................ 29 Socialnämnden.............................. 36 Utbildnings- och fritidsnämnden................. 43 Finansförvaltning............................. 48 Kommunens mål............................ 51 Målbild, övergripande mål..................... 52 Kommunstyrelsen effektmål.................... 53 Socialnämnden effektmål...................... 54 Utbildnings- och fritidsnämnd effektmål........... 57 omslagsbild: s flagga i vårsolen utanför kommun - huset på Norbergsvägen 19. foto: Erica Hellstrand, Tillväxtgruppen. Hur fördelas dina skattepengar 2011? s verksamhet finansieras till största delen av skatter som tas ut från kommuninvånarnas inkomster. För 2011 planeras kommunens verksamheter kosta ca 600 Mkr. Av dessa kommer ca 478 Mkr från invånarnas kommunalskatt. Resten, ca 114 Mkr, kommer från generella statsbidrag (se bilaga 4). Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet kr Äldreomsorg och sjukvård................... 21,59 Grundskola F-9 och fritidshem................ 17,36 Gymnasieskola och vuxenutbildning........... 10,99 Förskola................................... 9,94 Särskola.................................. 1,05 Kulturell verksamhet......................... 2,37 Fritidsverksamhet........................... 2,91 Individ och familjeomsorg.................... 2,94 LSS/Psykiatri............................... 7,25 Kommunalteknisk verksamhet................. 4,84 Kollektivtrafik.............................. 0,62 Räddningstjänst............................ 1,69 Bidrag till stiftelser och föreningar............. 0,27 Arbetsmarknadsåtgärder..................... 1,65 Bygg och miljö............................. 0,93 Försörjningsstöd............................ 1,28 Bostadsanpassning.......................... 0,29 Näringsliv................................. 0,33 Övrig verksamhet.......................... 11,70 SUMMA 100 kr
Budget 2011 Översikt, organisation och politik 3 Korta fakta om Under 2010 genomfördes ett framgångsrikt arbete för att rädda den hotade tåglinjen 54 mellan Gävle-Fagersta-Örebro. Kommunal skattesats kommunal skattesats Kr/100 kr 2009 2010 2011 21:99 21:99 21:99 Landstinget 10:50 10:50 10:50 Summa 32:49 32:49 32:49 Medlem i Svenska Kyrkan 1:13 Stiftsavgift 0:08 Begravningsavgift (obligatorisk) 0:28 Summa 1:49 Totalt 33:98 Mandatfördelning mandat- och röstfördelning Vänsterpartiet (20 mand.) 55,6 % Övriga 0,3 % Miljöpartiet (0 mandat) 1,1 % Centerpartiet (0 mandat) 1,9 % Folkpartiet (1 mand.) 2,2 % Kristdemokraterna (1 mand.) 2,3 % Sverigedemokr. (2 mand.) 4,6 % Moderaterna (3 mand.) 8,1 % Socialdemokr. (8 mand.) 23,9 % Summa: 100% befolkningsförändringar 2005-2010 År Folk- Kvinnor Män Födelse- Flyttnings- Total mängd överskott överskott 2005 12 228 6 106 6 122-58 -93-35 2006 12 175 6 079 6 096-34 -38-72 2007 12 173 6 093 6 080-31 2-29 2008 12 243 6 119 6 124-23 78 55 2009 12 250 6 090 6 160-25 -3-28 2010 12 443 6 177 6 266-20 215 194
4 Budget 2011 Översikt, organisation och politik Om nutid och framtid En vanlig fråga i besparingstider är varför man alltid ska spara på barn, handikappade och gamla? Mitt lite provokativa svar är att det ska man vara glad för! För det är nämligen baksidan av det mynt vars framsida skiner desto klarare. Det handlar då om att vi använder den allra största delen av pengarna just för dessa grupper. Merparten av verksamheterna kan därför inte heller vara opåverkade om pengarna tryter. För tänk om vi jämt hade en så stor administration så att vi under magrare år kunde klara betinget bara genom att skära där? Det skulle ju betyda att vi alla normala år grovt misshushållade med våra resurser. 2011 är dock inte besparingar på dagordningen. Vi gör omfattande satsningar just för barn, handikappade och äldre. kommunalskatten ligger trots detta oförändrad, inga lån behöver tas upp och resultatmålet klaras Satsningar på skolan med fortsättning på en-till-en (datorsatsning på högstadiet), vidareutbildning genom fortsatt sk lärar- och förskollärarlyft och lärarvikariepool inrättas. En öppen förskola inrättas och en helgöppen sådan prövas, samtidigt som den allmänna förskolan från 3 år införs. Äldreomsorgen får personalförstärkningar på Koltrasten och Stolpvreten och korttidsplatserna på Norrbygården behålls. Ett nytt LSS-boende* med 12 platser byggs. Men är det då kulturen som drabbas? Nej, verkligen inte! Den utlovade kulturmiljonen börjar förverkligas, främst genom satsningar på biblioteket med läsplattor, bok- och skivinköp, extrastöd till Hembygds - föreningen, Norrby Teater och Folkets Hus. Fagerstahallen handikappanpassas och det skapas ett ungdomscenter, simhallen byggs om med leklandskap för de minsta och idrottsföreningarna får dela på 200 000 kronor extra per år. Men kommunalskatten ligger trots detta oförändrad, inga lån behöver tas upp och resultatmålet klaras. Mandatperiodens första budget präglas av den stabilitet som utmärker Fagersta. Det finns en bred samsyn mellan partierna om att på en trygg och säker ekonomisk grund bygga vidare med angelägna satsningar som alltså framförallt kommer barn, ungdomar och äldre till del. Allt gott och väl? Nja, så enkelt är det sällan. De här stora satsningarna gör att beräknat överskott får falla neråt nivåer vi inte haft under 2000-talet och ligga nära den gräns vi kallar god ekonomisk hushållning. Trots de här insatserna vet jag ingen verksamhet som upplever något stort överflöd, inga medborgargrupper som tycker sig ha för mycket resurser och ingen anställd som har svårt att få tiden att gå. Framtiden ter sig trots en del orosmoln ljus de närmaste åren. Arbetslösheten har minskat kraftigt, många nya företag startas och vi har en positiv befolkningsutveckling. De stora utmaningarna kan beskrivas i en sifferserie: 20-49-50-50-2000. Det uttyds som att vi har drygt 20 % fler över 65 år än genomsnittskommunen i Sverige. 49 % av arbetskraften arbetar i tillverkningsindustri, 50 % fler är utlandsfödda och vi har 50 % färre med högskoleutbildning än snittkommunen. 2000 pendlar in varje arbetsdag (och 900 ut.) Alltså; bredda näringslivet, klara integrationen, bygg en allt bättre skola och skapa möjligheter för att bygga och bo här; i det vackra Bergslagen vars hjärta pumpar med en stångjärnshammares kraft! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande *LSS står för "Lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade" och är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Budget 2011 Översikt, organisation och politik 5 Organisationsschema Krisledningsnämnd Fagersta kommunfullmäktige Revision Utbildnings- och fritidsnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Valnämnd Socialnämnd Utbildnings- och fritidsförvaltning Upphandling och service Personalkontor Kommunkansli Ekonomiservice Socialförvaltning Förskola Grundskola Särskola Kostservice Fritid Turism Kultur Kulturskola Bibliotek Upphandling Vaktmästeri Kopiering Växel & reception Överförmyndarverksamhet Personaladministration Kansli Information Centralarkiv Skola/näringsliv Beredskapsfrågor Ekonomisk administration Kravhantering Redovisning Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Försörjning och arbete Schema över samverkansorganisation Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, direktion medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) Norra Västmanlands Utbildningsförbund, direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) Operativ räddningsverksamhet Förebyggande verksamhet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Fastigheter Gator Vägar Parker Vatten Avlopp Avfallshantering Lokalvård IT-service Skogsförvaltning Fagersta kommunfullmäktige Norra Västmanlands Samordningsförbund, styrelse medlemmar: Kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Västmanland Tillväxtgruppen i norra Västmanland, ekonomisk förening, styrelse medlemskommuner: Fagersta, Norberg Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Norberg Västmanland-Dalarnas lönenämnd medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg Norra Västmanlands Samordningsförbund Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Västmanland-Dalarnas lönenförvaltning Utveckla samverkan mellan myndigheter inom rehabiliteringsområdet genom finansiell samordning. Stödja start och utveckling av företag samt främja innovationsarbete. Ansvara för mentorsverksamhet, design- och utvecklingskontor samt bedriva tillväxtbefrämjande projekt. Plan och bygg Kart och mät Miljöenhet Energi- och klimatrådgivning Löneadministration för personal och förtroendevalda inom medverkande kommuner och samverkansorgan.
6 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 BUDGETPROCESSEN.................................................... 7 EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER........................................ 7 Ekonomisk utveckling...................................... 7 Resultatdisposition..................................................... 7 Kommunalskatt....................................................... 7 Pensionsskulden....................................................... 7 Soliditet............................................................8 Låneskuld........................................................... 8 Borgensförbindelser.................................................... 8 Arbetsmarknad....................................................... 8 Sysselsättning ökar i snabb återhämtning..................................... 9 DEMOGRAFISK UTVECKLING........................................... 10 Befolkningsutveckling..................................................10 In- och utflyttning.....................................................10 Födelsenetto.........................................................10 Befolkningssammansättning..............................................10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING........................................ 12 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning................................12 Ekonomiska mål......................................................12 PRINCIPER FÖR NÄMNDERNAS BUDGETARBETE........................... 13 Årsbudget samt ekonomisk plan...........................................13 Målarbete...........................................................13 Målbild Fagersta......................................................13 Anvisningar för investeringsbudget.........................................13 Personal............................................................13 Internränta..........................................................13 Kapitalkostnader......................................................14 Ekonomisk reserv.....................................................14 Interna ersättningar....................................................14 Taxor och avgifter.....................................................14 VA taxan...........................................................14 Kostnadsbärare.......................................................14 Ekonomistyrningsregler.................................................14 Personalvårdande åtgärder...............................................14 Miljöpolicy..........................................................14 Informationspolicy.....................................................14 BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012-2013........................ 15 Resultatbudget (se bilaga 1)..............................................15 Balansbudget (se bilaga 2)...............................................15 Finansieringsanalys (se bilaga 3)..........................................15 Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 4 ).................................15 Finansiella intäkter och kostnader..........................................15 Individuell del samt pensionsutbetalningar....................................15 Resursfördelningsmodell.................................................16 Beslutade ramförändringar (se bilaga 5)......................................16 Investeringsbudget (se bilaga 6)...........................................16 Förkortningslexikon (se bilaga 8)...........................................16
Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 7 Budgetprocessen Arbetet med planeringsdirektiven för budget 2011 och flerårsplanen började i mars månad 2010 med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 23 november 2010. Ekonomiska utgångspunkter Ekonomisk utveckling Det ackumulerade resultatet under perioden 1991-1999 var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. s ekonomi har förbättrats kraftigt under 2000-talet. År 2009 visade ett positivt resultat på 13,6 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden 2000-2009 är 280 Mkr. Kommunen har samtliga år klarat resultatmålet på 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 9,1 Mkr år 2009. Kommunen upppfyller därmed kravet för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagen. Medel har öronmärkts för eventuella framtida kostnader i två bostadsrättsföreningar som kommunen ingått borgen för. Till kommunens pensionsskuld har 102,2 Mkr avsatts och 7,3 Mkr disponerats. Underhållskostnaderna för kommunnens fastigheter och anläggningar förväntas att öka i framtiden och medel finns avsatta för ändamålet. Medlen för resultatutjämning används om kommunen inte uppnår ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunalskatt Skattesatsen i var år 2008 22,09 procent och år 2009 har skattesatsen sänkts med 0,10 procentenheter till 21,99 procent. Kommunfullmäktige har beslutat om oförändrad skattesats 2010 på 21,99%. Under perioden 2002-2009 har skattesatsen sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1 procent. Detta motsvarar 2 100 kronor per år vid en inkomst på 25 000 kr per månad. År 2001 var skattesatsen 2,12 % procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2010 är differensen 1,25 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,87 procentenheter. Resultatutveckling 2000-2010 (Mkr) Mkr 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 De starka resultaten har möjliggjort det för kommunen att under år 2004 slutamortera de sista lånen. Soliditeten har stärkts avsevärt och avsättningar till olika ändamål har kunnat göras. Resultatdisposition Av tabellen framgår resultatdispositionen avseende resultatet tom år 2009, kolumnen disponerat innehåller beslut tom budget 2011-2013. Ändamål (Mkr) 2009 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 9,9 10,1 Målbild Fagersta 35,6 32,7 2,9 Resultatutjämning * 52,2 34,6 17,6 Hälsobefrämj åtg 9,9 7,9 2,0 Klimatbefrämjande åtg 5,0 0,9 4,1 Summa 245,3 93,3 152,1 Kommunalskatt (%) % 23,0 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 Fagersta Riket 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Pensionsskulden har en mycket stor pensionsskuld som uppgår till ca 344 Mkr. I takt med att denna pensionsskuld skall betalas ökar de framtida kostnaderna. För att motverka att de allt större kostnaderna urholkar kommunens ekonomi, har 102,2 Mkr fonderats till detta ändamål. Fram tom år 2011 har 7,3 Mkr av avsatta medel lyfts ur fonderingen. Det återstår alltså 94,9 Mkr av avsatta medel. Diagrammet nedan visar hur fonderingen täcker kostnadsökningar för den skuld som upparbetades före 1998. * Förklaring till asterix ovan i tabellen?
8 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 Reala termer Förvaltning av pensionsskuld (Mkr) Låneskuld slutamorterade de sista lånen på 46 Mkr under 2004 och är därmed skuldfri. Låneskuldsutveckling (Mkr) Täcks av fondering Täcks av kommunen Mkr 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditet Soliditet (%) % 80 70 60 50 40 30 20 10 Soliditet Inkl pension 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De röda staplarna visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och de blå inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. har per den sista december 2009 en soliditet på 75 (2008 79 %) procent exklusive pensionsskulden och 23 (2008 23%) procent inklusive. År 2008 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 53 procent och inklusive 18 procent. har alltså en markant bättre soliditet exklusive pensionsskulden men har endast något bättre soliditet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek. Borgensförbindelser gick under början av 1990-talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999, minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 44,4 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Borgensförbindelser (Mkr) Mkr 50 48 46 44 42 40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Arbetsmarknad Arbetslösheten var 3,4 (nov 09= 4,5%) procent i Fagersta i november 2010. Genomsnittet för riket var 3,5% (nov 09=4,2%) procent.
Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 9 Sysselsättningen ökar i snabb återhämtning Svensk export har ökat kraftigt i takt med den globala återhämtningen. Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökade investeringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Även sysselsättningen stiger snabbt, med cirka 140 000 personer 2010-2012. Sammantaget leder detta till höga tillväxttal under hela prognosperioden. Trots stark tillväxt kommer arbetslösheten att bli hög de närmaste åren. Den ekonomiska politiken behöver därför hållas fortsatt expansiv. Exporten växer med över 10 procent helåret 2010. De kommande åren utvecklas den svenska exportmarknaden lite svagare, samtidigt som kronan fortsätter att stärkas. Trots detta fortsätter exporten att vara en viktig drivkraft de kommande åren. Samtidigt spelar den inhemska efterfrågan en betydligt viktigare roll jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. Penningpolitiken är mycket expansiv och finanspolitiken förs i en expansiv riktning även 2011. Tillsammans med en förbättrad arbetsmarknad innebär detta att hushållens reala inkomster ökar med nästan 7 procent åren 2010 2012. Mot bakgrund av att hushållens sparande är historiskt högt och ränteläget lågt förväntas konsumtionen stiga snabbare än inkomsterna under de närmaste åren. Återhämtningen i ekonomin och den stigande optimismen i näringslivet har medfört att sysselsättningen ökat snabbt under året. Samtidigt växer arbetskraften vilket är normalt i konjunkturuppgångar när chansen att få jobb ökar. Men den kraftiga uppgången i arbetskraftsdeltagandet 2010-2012 följer också av att reformer som jobbskatteavdrag och förändrad sjukförsäkring förutses öka arbetskraften. Arbetslösheten faller tillbaka långsamt och blir inte mycket lägre än 8 procent i slutet av 2012. Men den ljusa bilden skuggas av att återhämtningen i världsekonomin är bräcklig. Vägen tillbaka till balans är fortfarande lång och kantad av osäkerhet. Reporäntan förväntas vara 1,0 procent vid årsskiftet. Räntan höjs sedan gradvis i takt med att konjunkturen stärks, till 2,75 procent i slutet av 2012 och väntas överstiga 4 procent åren närmast därefter. Valda indikatorer 2009 2010 2011 2012 BNP till marknadspris 5,1 4,3 3,4 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 5,0 4,0 3,4 3,4 Real BNI per capita 7,2 2,6 3,0 2,5 Bytesbalans (procent av BNP) 7,2 6,2 6,5 6,7 Antal arbetade timmar (kalenderkorrigerad) 2,6 1,7 1,0 1,1 Sysselsättning 2,3 1,0 1,1 1,0 Arbetslöshet (1) 8,4 8,5 8,2 8,0 Arbetsmarknadsgap 3,9 3,2 2,7 2,2 Timlön i näringslivet (enl Konjunkturlönestatistiken) 3,2 2,3 2,6 3,1 Arbetskostnad i näringslivet (NR) (kalenderkorrigerad) 2,3 0,5 3,3 3,2 Produktivitet i näringslivet (kalenderkorrigerad) 3,6 2,8 2,8 2,5 KPI 0,3 1,1 1,6 2,1 KPIF 1,9 2,0 1,3 1,5 Reporänta (vid årets slut) 0,25 1,00 1,75 2,75 Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 3,2 3,1 4,0 4,6 Kronindex (KIX) (vid årets slut) 120,3 113,1 111,1 109,1 Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) 1,0 0,6 0,8 0,1 Konjunkturjusterat sparande (procent av potentiell BNP) 2,5 1,4 0,8 1,0 Årlig procentuell förändring respektive procent. (1) Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete, i procent av arbetskraften. Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet. Publicerad: 1 september 2010. Lågkonjunkturen motiverar fortsatt expansiv politik Den utdragna lågkonjunkturen på arbetsmarknaden motiverar att den ekonomiska politiken ges en expansiv inriktning de närmaste åren. Konjunkturinstitutet prognostiserar att det genomförs ytterligare ofinansierade åtgärder om 25 miljarder kronor 2011, utöver dem som redan har beslutats och aviserats senast i 2010 års vårproposition. Detta är i linje med Konjunkturinstitutets bedömning av vad som är en lämplig inriktning på finanspolitiken. I nuläget bedömer Konjunkturinstitutet att det inte bör genomföras några ytterligare ofinansierade åtgärder 2012, givet att den prognostiserade finanspolitiken och den prognostiserade ekonomisk utvecklingen realiseras.
10 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 Demografisk utveckling Befolkningsutveckling Under 1990- talet har befolkningen minskat med 1 227 personer eller ca 9%. Under perioden 2000-2009 har befolkningen minskat med 332 personer eller 2,7%. Folkmängden minskade under år 2009 med 18 personer, från 12 267 till 12 249. Tabellen visar en prognos på befolkningsutvecklingen. Folkmängd och förändringskomponenter i 1980 1990 2000 2009 2010 2019 Födda 156 185 96 129 125 128 Döda 178 180 158 168 153 152 Födelseöverskott -22 5-62 -39-28 -24 Inflyttade 553 702 451 633 637 637 Utflyttade 704 760 589 612 595 585 Flyttnetto -151-58 -138 21 42 52 Folkökning -173-53 -200-18 15 28 Folkmängd 15 121 13 756 12 381 12 249 12 264 12 458 Födelsenetto Under år 2009 avled 168 personer och 129 föddes. Detta ger ett negativt födelsenetto på 39 personer. För att Fagersta kommuns befolkning inte skall minska krävs det alltså ett positivt flyttnetto som överstiger det negativa födelsenettot. 250 200 150 100 50 0-50 -100 ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I FAGERSTA KOMMUN 1980-2019 In- och utflyttning Fagersta har under 1980- och 1990- talen haft en kraftig utflyttning. År 2009 flyttade 633 personer till kommunen vilket var 21 personer färre än året innan. Antalet utflyttade ökade med 76 personer, från 536 till 612 Nettoinflyttningen var under år 2009 21 personer. -150 1980 1990 2000 2010 Födelseöverskott antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier. 1 200 1 000 800 ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I FAGERSTA KOMMUN 1980-2019 1-5 år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att stiga med 26 barn 2010-2012. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska resursfördelningsmodellen. 600 400 900 ANTAL BARN I FAGERSTA KOMMUN 1980-2019 200 800 0-200 -400 1980 1990 2000 2010 700 600 500 400 Nettoinflyttning antal inflyttade minus antal utflyttade Antal inflyttade Antal utflyttade 300 200 100 0 1980 1990 2000 2010 Folkmängd 0 år Folkmängd 1-3 år Folkmängd 4-5 år Folkmängd 1-5 år
Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 11 Grundskoleåldern och gymnasieåldern Antalet elever i grundskoleåldern 6-15 år förväntas att öka med ca 1,2% eller 14 elever under perioden 2010 tom 2012. Antalet barn skolbarnomsorgen ökar något. Antalet i gymnasieåldern förväntas att minska med 15% eller 97 elever under perioden 2010-2012. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska resursfördelningsmodellen. 65-69, 70-74, 75-79, 80-84 år, 85-89 år samt 90år eller äldre Antalet i åldersgruppen 80-84 år förväntas minka med 13 eller 2,9% 2010-2012. Gruppen 85-89 åringar minskard ca 16 eller ca 5,4 %. Antalet 90 år eller äldre ökar med 19% eller 24 personer 2010-2012. Detta sammantaget indikerar en något ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demo - grafiska budgetmodellen. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 ANTAL UNGDOMAR I FAGERSTA KOMMUN 1980-2019 1 200 1 000 800 ANTAL ÄLDRE I FAGERSTA KOMMUN 1980-2019 1 000 800 600 400 200 600 400 200 0 1980 1990 2000 2010 Folkmängd 6 år Folkmängd 7-9 år Folkmängd 10-15 år Folkmängd 7-15 år Folkmängd 16-19 år 0 1980 1990 2000 2010 Folkmängd 65-69 år Folkmängd 70-74 år Folkmängd 75-79 år Folkmängd 80-84 år Folkmängd 85-89 år Folkmängd 90 år eller äldre Kolarbygården med kommunens verksamhet för psykiskt funktionshindrade.
12 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 God ekonomisk hushållning Riksdagen har beslutat om lagstiftning fr o m år 2005 avseende God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Under 1990- talet har befolkningen minskat med 1 227 personer eller ca 9%. Under perioden 2000-2009 har be Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I revisionsrapporten avseende 2008 lämnas följande kommentar: Enligt god ekonomisk hushållning ska nämnderna bedriva verksamhet i enlighet med de mål som kommunfullmäktige har antagit. Det innebär att nämnderna bör redovisa om man har bedrivit verksamhet i enlighet med målen. Nämnderna ska även redovisa vad skattebetalarna får för sina skattepengar. För att klara av detta bör nämnden redovisa några mått för effektivitet, produktivitet och kvalité. Socialnämnden har i huvudsak hörsammat förra årets uppmaning om att presentera uppnått resultat oaktat om målet är uppfyllt eller ej. De har även angivit effektivitet och produktivitet. Vi ser gärna att nämnden utvecklar det ytterligare. Utbildnings- och fritidsnämnden har i likhet med förra året en hel del upprepningar i målredovisningen. Vi skulle gärna se att nämnden redovisar valda delar av den redovisning, som görs till Skolverket. Vi är medvetna om att den redovisningen görs efter årsredovisningen, men vi bedömer att vissa uppgifter är tillräckligt intressanta och mycket väl kan redovisas trots att de är över ett år gamla. Därför föreslår vi att nämnden överväger till kommande år att redovisa några av förra årets uppgifter till Skolverket i verksamhetsberättelsen. För ekonomi ska de finansiella mål som är av betydelse anges. I revisionsrapporten avseende 2008 lämnas följande kommentar: Kommunen har antagit ekonomistyrregler, som fungerar som mål enligt god ekonomisk hushållning. Mål och redovisningen av uppfyllelse av dessa framgår av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Dessa mål omfattar finansieringsprincip, investeringar, ekonomiskt resultat, pensionsskuld, över- och underskottstäckning, taxor och avgifter, kostnadsbärare samt ekonomisk- och verksamhetsrapportering. Ekonomisk- och verksamhets - rapportering redovisas av nämnderna särskilt. De finansiella målen är välutvecklade och väl redovisade i årsredovisningen. Kommunens resultat är sådant att samtliga finansiella mål är uppfyllda. Ekonomiska mål Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år 2000. Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 3 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta 10,0 Mkr år 2011. Kravet på god ekonomisk hushållning ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år. Slaggstensvägg, ett konstverk i sig. Förr byggdes toan med omsorg. Det här är dasshuset vid Engelsbergs Bruk.
Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 13 Principer för nämndernas budetarbete Årsbudget samt ekonomisk plan Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. Målarbete De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Det är viktigt att nämnderna fortsätter det redan påbörjade arbetet med att formulera färre men väsentligare mål och att dessa är möjliga att konkret följa upp under verksamhetsåret samt i årsredovisningen. Målbild Fagersta Övergripande mål: Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Förutsättningar: Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Medel: Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Prioriteringar: Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik! Byggande och boende! Tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi! Metod: En övergripande värdegrundlag ska tas fram som speglar målbilden. Budskap att kommunicera: I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! Inriktningsmål/effektmål/produktionsmål Inriktningsmål, effektmål skall anges. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (= politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). (produktionsmålen skall ej redovisas i nämndens budgetförslag) Effekt och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. Anvisningar för investeringsbudget Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna Internprisregler för lokaler mm skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik Verksamhetsförändringar/ställningstaganden ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personal- och lönekontoret för utvärdering och sammanställning. Internränta Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså
14 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 alternativintäkten. För 2011-2013 beräknas internräntan till 4,3 % i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Detta är i linje med SKL:s prognos över den långa statsobligationsräntan 2011. Kapitalkostnader Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom 2009-12-31. Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under 2010-2013. Ekonomisk reserv För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven ska anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten och ska uppgå till lägst 1% av nettodriftbudgetramen. Interna ersättningar Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna och NVK skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda. Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Det kan vara motiverat att inte höja taxan om det skulle kunna leda till totalt lägre intäkter för verksamheten. Förvaltningarna och förbunden skall i budgetförslaget bifoga en sammanställning över vilka taxe- och avgiftskonstruktioner som används. Alltså vilket index eller uppräkningsmodell som taxan justeras med och hur stor justeringen beräknas att bli år 2011. De skall också analysera vilka motiv, exempelvis juridiska, finansiella och styrmässiga, som ligger till grund för taxorna och avgifterna. Det skall motiveras varför ett visst index eller uppräkningsmodell används. VA taxan Av tekniska chefen Harold Nilssons utredning Budget 2002 och plan 2003-2004, fördjupad underhållsplan för VA- nätet, TN 84framgår: Utbyggnaden av Fagersta tätort från andra världskrigets slut till början av 1980- talet innebär att underhållsbehovet kommer att öka och år 2010 uppgå till 3-4 Mkr mer per år än i dag (år 2002 3,2 Mkr), för att fram till år 2020 öka med ytterligare 16 Mkr per år. Den dagen kommunen måste höja underhållsnivån finns bara taxehöjning eller skattefinansiering att välja på. Av denna anledning har brukningstaxan mellan åren 2004-2007 höjts en procentenhet mer per år än kostnadsökningarna för att åstadkomma ett större ekonomiskt utrymme för underhåll. Genom att fr o m år 2004 samordna va-verksamheten med Norbergs motsvarighet har samordningsvinster erhållits som skapar ett utrymme för ytterligare underhållsåtgärder. Dessutom finns fonderade vinstmedel på 9,1 Mkr inom balansräkningen för kommande underhållsåtgärder. NVK gör nu bedömningen att va-verksamhetens ekonomi är tillräcklig för att klara det eftersatta underhållet som bör genomföras under den närmaste planperioden. Brukningstaxan förslås därför inte höjas med mer än kostnadsutvecklingen under perioden 2011-2013. Tillsynsmyndigheten kommunicerar för närvarande krav på kväverening, beräknad investeringskostnad på ca 23 Mkr, ger ökade driftkostnader. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomistyrningsregler (se bilaga 7) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet. Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ska i sitt budgetförslag redogöra för vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av resultaten i medarbetarenkäten. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År 2011-2013 är minimibeloppet 500 Kr /anställd och år. I budgeten ska redovisas planerad användning av medel för personalvårdande åtgärder. Miljöpolicy I budgeten skall kortfattat redovisas hur arbetet med implementeringen av miljöpolicyn fortskrider. Informationspolicy I varje enskild verksamhet måste informationsinsatser planeras och budgeteras från början för att kunna utformas rätt och komma vid rätt tidpunkt. I budgetförslaget skall detta redovisas. Jämställdhetsarbete Vikten av jämställdhetsarbetet betonas under planperioden.
Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 15 Budget 2011 och verksamhetsplan 2012-2013 All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder, styrelser, förbund och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. Resultatbudget (se bilaga 1) Kommunens budgeterade resultat för 2011-2013 framgår av bilaga 1. Resultatmålet på 2% av kommunens egna kapital gör 10,0 Mkr. Av tidigare års resultatmässiga överskott har 11,0 Mkr använts år 2011 för att minska resultatkravet. Det justerade resultatmålet för år 2011 uppgår därför till -1,0 Mkr och resultatet på 0,5 Mkr 2011 överstiger därmed resultatmålet med 1,6 Mkr. Balansbudget (se bilaga 2) Av balansbudgeten framgår hur kommunens ekonomiska ställning beräknas vara efter 2011 års utgång. Finansieringsanalys (se bilaga 3) Finansieringsbudgeten visar att kommunen år 2011 förväntas ha ett negativt kassaflöde med 33 Mkr. Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 4) Av bilaga 4 framgår en prognos över utvecklingen av skatteintäkter- och statsbidrag för perioden 2010-2013. Till denna bilaga finns även förklaringar av de olika posterna. Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Kommuner och landsting erhåller ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Kommunen följer Sveriges kommuner och landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning. Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År 2008 ökade befolkningen i Fagersta med 84 personer och 2009 minskade befolkningen med 18. Varje invånare genererar ca 42 000 Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. Vid beräkning av kommunens skatteintäkter har befolkning antagits öka med 80 personer år 2010, 13 personer per år 2011 och 17 personer år 2012. Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes 2002-2009 med totalt 70 öre. År 2010-2013 är skattesatsen oförändrad. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB med dotter - bolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB. Finansiella intäkter och finansiella kostnader red Belopp i Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Finansiella intäkter 18,4 12,2 14,1 15,1 15,1 Ränteintäkter 5,6 1 2 3 2 Aktieutdelning VB 7,5 7,5 9 9 9 Avkastning pensionsplacering 4,2 3,7 3 3 3 Varav realisationsvinst 1,1 Finansiella kostnader 0,8 1 0,9 1 1,1 Övriga kostnader 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Ränta pensionsskuld 0,6 0,8 0,7 0,8 0,9 Individuell del samt pensionsutbetalningar Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar framgår nedan. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Individuell del samt pensionsutbetalningar red Belopp i Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Avgiftsbestämd å.p 14,9 15,7 17,0 17,6 18,1 Intjänade före 1998 11,6 13,5 14,9 15,6 16,7 Pensionsavsättning 1,8 2,6 0,8 1,2 1,1 Utbetalningar NVK 0,05 0,12 0,15 Totalt 28,3 31,8 32,7 34,5 36,1 Lyfts ur avsättningen 3,5 4,4 5,0 Under 2011-2013 avser kommunen att lyfta totalt 12,9 Mkr ur pensionsportföljen för att möta kostnadsökningen för pensioner intjänade före 1998.
16 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan 2012-2013 Resursfördelningsmodell Resursfördelningen till nämnderna styrs av två separata modeller, en demografisk- och en indexmodell. Demografisk modell Demografisk modell används för resursfördelning avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk budgetmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. Ett pris per brukare inom ett visst verksamhetsområde beräknas. Priset inom verksamhetsområdet kan variera beroende på exempelvis ålder, kön, civilstånd, etnicitet, socioekonomisk grupp och andra orsaker. Detta pris räknas sedan upp så att det följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Samma uppräkningsindex som i indexmodellen används. Ekonomiservice köper tjänster för att ta fram befolkningsprognoser inom olika åldersgrupper. Indexmodell För övriga verksamheter som kommunen bedriver i egen regi eller köper från andra indexeras kostnader och intäkter enligt nedan. Nedanstående uppräkningstal har använts vid ramberäkningen: Driftbudgetram och sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar (bilaga 5) De framräknade driftbudgetramarna för 2011-2013 framgår av bilaga 5. I samma bilaga finns en tabell över hur förändringarna är i de demografiska budgetramarna. Inom äldreomsorgen och förskolan ökar ramen med 3,3% respektive 4,2% under 2011-2013. Inom grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg ökar ramen med 1,2% under 2011-2013. Sammantaget ökar de demografiska ramarna med 2,8%, motsvarande 7,9 Mkr. Den demografiska resursfördelningsmodellen är endast en modell för beräkning av anslag. Inom den totala driftbudgetramen äger respektive nämnd att självständigt fördela budgeten. Investeringsbudget (se bilaga 6) Planerade investeringar under år 2011-2013 är bl a ombyggnad avloppsreningsverk för ca 23 Mkr, Nytt LSS- boende för 24,5 Mkr och ombyggnad Fagerstahallen för drygt 8 Mkr. Förkortningslexikon (se bilaga 8 ) I bilaga 11 redogörs för ett antal förkortningar som används i planeringsdirektiven. Uppräkningsfaktorer 2011 2012 2013 Köpt verksamhet 2,02% 2,68% 3,02% Hyreskostnader 1,12% 1,54% 1,61% Städkostnader 2,30% 3,00% 3,50% Övriga kostnader, ej ovan 1,60% 2,20% 2,30% Intäkter 2,02% 2,68% 3,02% Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnads - ökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Nämnderna får också krav på sig att intäkterna inte ska urholkas. Detta i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler som säger att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta.
Budget 2011 Bilagor 17 Bilagor Bilaga 1 Resultatbudget................................ 18 Bilaga 2 Balansbudget.................................. 19 Bilaga 3 Finansieringsanalys........................... 20 Bilaga 4 Skatter och generella statsbidrag............ 21 Bilaga 5 Driftbudgetram och demografisk budget.... 23 Bilaga 6 Investeringsbudget........................... 24 Bilaga 7 Ekonomistyrningsregler....................... 25 Bilaga 8 Förkortningslexikon........................... 26 Höstens kaskad av färger, vy från kommunhuset.
18 Budget 2011 Bilagor Bilaga 1 Resultatbudget resultatbudget Budget Plan Plan (Mkr) 2011 2012 2013 Verksamhetens nettokostnader -576-588 -612 Avskrivningar -24-24 -24 Verksamhetens nettokostnader -600-612 -636 Skatteintäkter 478 492 513 Statsbidrag och utjämning 110 108 106 Finansiella intäkter 14 15 15 Finansiella kostnader -1-1 -1 Årets resultat 1 1-3 Avstämning mot resultatmål Res.mål 1-2% av eget kapital 10,0 10,0 10,0 Avgår disponerat ur resultatdisposition Målbildssatsning budget 2009-2011 Jämställdhet, målbild -0,2 Målbildssatsning budget 2010-2012 Feriearbeten -0,3-0,3 Jämställdhet -0,2-0,2 Underhållsavsättningen 2010-2012 Fagerliden, UH avsättningen -0,1-0,1 Västanfors IP UH avsättningen -0,1-0,1 Hedkärra ridanläggning -0,1-0,1 Västanfors Herrgård UH avsättningen -0,3-0,3 Öronmärkta medel för pensioner -3,5-4,4-5,0 Resultatutjämning -3,0-3,0-3,5 Målbild 2011-2013 Medieanslag -0,25-0,25-0,25 Lärarlyft -0,34 Förskolelyft -0,34 Modersmål mm -1,98-1,98-1,98 Sociala företag -0,30-0,30-0,30 Summa disponerat ur resultatdisposition -11,0-11,1-11,0 Justerat resultatmål -1,0-1,1-1,0 Differens mot resultatmål 1,6 2,4-2,1 Öronmärkta medel underhållsavsättning budget 2010-2012 Fagerliden investeringar 0,452 0,452 Fagerliden underhåll 0,080 0,080 Västanfors IP investeringar 0,120 0,120
Budget 2011 Bilagor 19 Bilaga 2 Balansbudget balansbudget Utfall Budget Budget (Mkr) 2009 2010 2011 Tillgångar Anläggningstillgångar 492 500 532 Omsättningstillgångar 172 127 163 Summa tillgångar 664 627 695 Skulder och eget kapital Eget kapital 500 500 520 Avsättn pensionsförpliktelser 37 40 39 Långfristiga skulder 1 0 0 Kortfristiga skulder 126 87 136 Summa skulder och eget kapital 664 627 695
20 Budget 2011 Bilagor Bilaga 3 Finansieringsanalys finansieringsanalys Budget Plan Plan (Mkr) 2011 2012 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 14 3 1 Justering för avskrivningar 21 22 24 Justering för förändring pensionsavsättning 2 2 1 Justering för övr ej likviditetspåverkande poster -2 Reavinst försäljning fastigheter -1 Reavinst försäljning aktier -1 Medel fr verks före förändring av rörelsekap 34 25 26 Minskning/ökning förråd 0 0 0 Minskning/ökn övr kortfristiga fordringar 1 0 0 Ökning/minskning övr långfristiga skulder 1 Minskning övr kortfristiga skulder 30 0 0 Kassaflöde fr den löpande verksamheten 67 25 26 Investeringverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -13-98 -59 Investeringsbidrag i materiella anl tillgångar 1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 Kassaflöde fr investeringsverksamheten -10-98 -59 Finansieringsverksamheten Utlåning 0 0 0 Inköp av aktieplaceringar, finans -81 0 0 Förs av aktieplaceringar, obligationer 22 63 Kassaflöde fr finansieringsverksamheten -59 63 0 Årets kassaflöde -3-10 -33 Likvida medel vid årets början 128 40 117 Likvida medel vid årets slut 125 30 84 Specifikation till årets kassaflöde Minskning kortfristiga placeringar 52-33 Minskning kassa och bank -54-10 Årets kassaflöde -3-10 -33