Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Ingen form av kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma i förskolans verksamhet.håsta förskola skall därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering. Planen gäller från 2015-01-01 Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Inför höstens utvecklingssamtal har alla barnen på kastanjetten intervjuats med samma diskussionsfrågor vid två tillfällen, hemma och på förskolan. Svaren jämförs och används sedan till vår kartläggning för likabehandling och kränkandebehandlingsplanen. De äldsta barnen (blivande skolbarnen) har under höstens utvecklingssamtal deltagit en stund och då har det givits utrymme för att de själva ska få uttrycka sina åsikter. Vårdnadshavarnas delaktighet Inför höstens utvecklingssamtal har alla föräldrar tillsammans med sina barn fått tagit del av diskussionsfrågor hemma. Barnens svar jämförs med förskolans, och vi kommer att att använda alla svaren i vår kartläggning för likabehandling och Kränkandebehandlingsplanen Personalens delaktighet Personal har gemensamt arbetat fram diskussionsfrågorna i en liten arbetsgrupp, med personal från hela enheten. Personalen har gjort barninervjuerna med de äldsta barnen på förskolan.personalen har gjort en kartläggning av svaren. Förankring av planen Likabehandlingsplanen förankras hos barnen genom våra gemensamma kompisregler och genom vårt arbete med grundstrukturen. Planen förankras hos personalen genom diskussioner på personalmöte. Planen förankras först genom enhetsrådet, för synpunkter och kommentarer. Sedan fortsätter detta arbete på föräldramöte där alla föräldrar blir insatta i hur arbetet med planen fortgår. 2/9
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats I vårt "häfte"som används vid höstens utvecklingssamtal har vi lagt in intervjufrågor kopplade till Likabehandlingsplanen.Det har varit frågor till både barn och vårdnadshavare att svara på hemma. Förskolan har ställt samma frågor på förskolan år 3-5. för att kunna ge barnen olika möjligheter att uttrycka sina åsikter. Vi har intervjuat 22 barn på förskolan i ålder 3-5 år. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal från en avdelning (3-5 år), samt vårdnadshavare och barnen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi vuxna har arbetat för att vara goda förebilder och vi har bemött barnen med öppna ögon och visat dem respekt. Vi har fokuserat extra på att vara en bra kompis, genom lek, sång och skapande aktiviteter. Kastanjetten: Hösten startades med inskolningar och tema "kompis veckor". Tillsammans med barnen gjorde vi nya kompis regler som även förstärktes med bilder. Reglerna är förankrade och signerade av barnens hand avtryck och uppsatta på avdelningen. Vi avslutade kompis veckorna med ett "bamse lopp" där vi tillsammans fick prova på att vara en "extra" snäll, hjälpsam kompis. Trumman: Vi har lagt fokus på att vara en bra kompis genom att dela med sig, säga förlåt ge en kram, även att få förståelse för ordet NEJ, vänta på sin tur. Vi arbetar med att påbörja- genomföra och avsluta.vi på förskolan upplever att barnen är trygga och känner sig delaktiga. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom enkätfrågor till barnen och föräldrarna genom utvecklingssamtalshäftet. Genom observationer på hur barngrupperna fungerar på förskolan. Utvärdera kompisveckorna för att veta hur vi ska gå vidare. Ta hjälp av kommunens kundundersökning där vi kan se vad föräldrarna anser om vårt arbete med normer och värden på förskolan. Kontinuerlig uppföljning sker under året. Arbetet kring normer och värden genomsyrar vår verksamhet hela tiden. för att årets plan utvärderas Arbetslagsledaren och pedagogerna på förskolan 3/9
Främjande insatser Förebyggande för kränkning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn känner sig respekterade och trygga i verksamheten. Alla föräldrar känner sig förvissade om att deras barn inte utsätts för kränkande behandling eller utsätts för kränkande behandling eller utsättsför diskriminering på grund av Kön,Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Frågor som ställs till barnen vid behov: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? Att barnen är medvetna och reflekterar kring samt visar hur man kan vara en bra kompis. Att barnen respekterar att ett NEJ betyder NEJ. Barnen ska lära sig att lyssna in och tar varandra på allvar. Insats Vi uppmärksammar hur man är en bra kompis genom vår kompisvecka samt genom de kompisregler som barnen upprättar och hålls levande på avdelningen. Att vi vuxna visar på hur man är en god medmänniska och en bra kompis, är bra förebilder. Arbeta aktivt med att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende. Genom uppmuntran till egna intiativ och stärker dem i att den egna personen är bestämmande. Samt att vi lär barnen använda ordet nej och stopp. Att vi vuxna har god uppsikt över de utrymmen där barnen befinner sig i sin lek för att få en bättre överblick där vi kan observera, reflektera och reagera i de olika samspelssituationerna. Pedagogerna 2014-12-31 Likabehandling Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Förståelse för att alla människor har lika värde, oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, reilgion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. På personalmötet i maj. Insats - Lekar och material är tillgängliga för alla barn oavsett kön. - Pedagogerna bemöter barnen med öppna ögon och visar dem respekt. -Vi i personalen ska träna på att vara lyhörda och ifrågasätta barnen när dem uttrycker till exempel "pojkoch flickleksak." - De barn med funktionsnedsättning respekteras utifrån deras individuell förutsättningar. Till exempel får de utifrån vår grundstruktur mer anpassade regler och förhållningssätt. - Att vi använder oss av andra ord istället för STORA Olga eller lilla Olga, till exempel använda oss av efternamnen då flera barn heter samma namn. Alla pedagoger 2014-12-31 4/9
Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi använder oss utav barn frågor samt kommunens kundundersökning till föräldrarna. På storbarnsavdelningen (kastanjetten) använder vi oss utav observationer, planerade samtal där barnen får förmedla sina tankar och funderingar som vi arbetar vidare med. På småbarnsavdelningen (trumman) sker det kontinuerliga observationer över hur barnen samspelar med varandra. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna till de äldsta barnen 3-5 år,har i vårt nya utvecklingssamtal material fått våra likabehandlingsfrågor att besvara hemma, både barn- och föräldrafrågor. Information och diskussion sker vid utvecklingssamtalen,enhetsrådet och på föräldramötet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Barnens svar hemifrån jämförs med förskolan och svaren kommer att användas i vår kartläggning för likabehandling och Kränkande behandlingsplanen.vi observerar samspelet i barngruppen, och är lyhörda... Resultat och analys Kastanjetten: Vi kunde inte utifrån vår analys se någon skillnad på förskolesvaren och från svaren hemma. Enligt intervjuerna från barnen, föräldrarna och våra observationer så känner sig barnen trygga på förskolan och i dess lokaler. Barnen och deras vårnadshavare anser att de får vara med och leka. Förutom när det är fullt på en aktivitet, utifrån vårt system med aktivitetskort. Våra kompisregler som vi förankrar på hösten fungerar bra och att barnen är medvetna om "hur man är en bra kompis".de yngre barnen på avdelningen namnger bra kompisar. Trumman: Vi arbetar med hur man är mot varandra. Att vi lyssnar på varandra och att vi blir lyssnade på. Respekt mot varandra stor som liten. Att barnen vågar fråga och uttrycka sina tankar och känslor. Att säga jag vill inte måste få vara okej. Att säga stopp och nej det har en betydelse. Att våga berätta vad man känner, att känna att "jag får också vara där". Att man saknas när man inte är på plats, bli sedd och benämd även fast man är sjuk. Att skapa en utvecklande, utmanande, lärande, tillgänglig lärmiljö. 5/9
Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Kränkande behandling Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Inget barn ska utsättas för kränkande behandling Alla vuxna på förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man är mot varandra. Vuxna på förskolan samtalar kontinuerligt med barnen om hur man är en bra kompis. Vi samtalar om värdegrundfrågor och sätter upp kompisregler samt har intervjufrågor som barnen får besvara. Förskolan har ett medvetet arbetssätt i alla situationer om hur en bra medmänniska är. Alla pedagoger och förskolechefen Kön Kön Alla barn har samma möjligheter och rättigheter oavsett kön. Verksamheten och aktiviteterna är utformade så att alla barn deltar på sina villkor,förmåga och intresse oavsett kön. Lyhörd personal. Vi planerar och utformar alltid verksamheten så att den ger alla barn samma rättigheter,möjligheter och en respekt för allas lika värde oavsett kön. Alla pedagoger och förskolechef Könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga könsidentitet eller könsuttryck. Barnen har tillgång till litteratur som beskriver olika könsidentitet och könsuttryck. Vid behov kompetensutvecklar vi personal genom böcker, föreläsningar, artiklar. Genom våra observationer och reflektioner så förändrar vi vårt material, eller vårt fokusområde, efter vilka funderingar som uppstår hos barnen.personalen visar ett tillåtande förhållningssätt. För att alla barn ska få utveckla sin egen könsidentitet och sitt eget könsutryck är vi medvetna om vad vi gör/säger och vad vi erbjuder barnen, genom litteratur och drama kan vi visa det. Alla pedagoger och förskolechef 6/9
Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga. sitt etniska ursprung. Alla barnens högtider uppmärsammas och de svenska högtiderna bevaras. Pedagogerna visar respekt för allas högtider. Genom diskussioner om värderingar och attityder. Genom vårt förhållningssätt mot barnen och föräldrarna visar pedagogerna på alla människors lika värde. Svenska förskolan är en social och kulturell mötesplats som ställer krav på att stärka denna förmåga och förbereda samt göra barnen medvetna om det egna kulturarvet och andras kulturer. i förskolan ska barnen få möjlighet att uveckla förmåga att förstå andras villkor och värderingar. Exempelvis genom att införskaffa kunskap om olika kulturers högtider och så får vi en ökad förståelse. All pedagoger och förskolechefen Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla barn/föräldrar ska känna sig respekterade oavsett religion eller annan tros uppfattning. Vid behov kompetensutvecklar vi personalen för ökad kunskap och förståelse. Genom ett respektfullt förhållningssätt visar samtliga personal på att religion och annan trosuppfattning respekteras på förskolan. För att möta barnet och familjen på ett respektfullt sätt krävs ökad kunskap om familjens, olika religioner och tros uppfattningar. Alla pedagoger och förskolechef Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Ingen känner sig diskriminerad pga. kommentarer från barn och vuxna. Barnen får de förutsättningar den behöver för att klara sin vistelse på förskolan samt kunna delta i verksamheten och i aktiviteter med övriga barn. Vi använder oss av ett respektfullt förhållningssätt. Diskuterar olikheter och allas lika värde med barnen och i personalgruppen. Vi gör förändringar i inomhus- och utomhusmiljön så att barnet får samma förutsättningar att kunna delta i verksamhetens olika aktiviteter. För att inget barn ska känna utanförskap är det viktigt att grundlägga allas lika värde i barngruppen och i personalgruppen samt göra det möjligt för alla barn att delta utifrån sina förutsättningar genom miljö och olika hjälpmedel. All personal och förskolechef 7/9
Sexuell läggning Sexuell läggning Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga sin sexuella läggning. Barnen har tillgång till litteratur som beskriver olika familjesammansättningar. Vid behov kompetensutveckling av personalen genom böcker, artiklar, föreläsningar. Pedagogerna har ett öppet förhållningssätt till alla människors olika val när det gäller sexuell läggning. Vi använder oss av ett medvetet val av barnlitteratur på förskolan. Personalens förhållningssätt spelar stor roll för vad barnen på förskolan ska ha för syn på familjer med annan sexuell läggning. All personal och förskolechef Ålder Ålder Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga sin ålder. Diskuterar ålder och allas lika värde med barnen och i personal gruppen. Pedagogerna är uppmärksamma på risksituationer. Skapa förutsättningar på förskolan för att det ska vara möjligt och roligt att välja aktivitet efter intresse och inte efter sin ålder, vara öppen i sitt förhållningssätt och uppmuntra samverkan över alla åldrar. För att bli medvetna om när det händer måste vi se när det händer och diskutera alternativt bemötande. Genom observation och reflektion av verksamheten så kan man skapa förutsättningar för barnens olika intressen. All personal och förskolechef 8/9
Rutiner för akuta situationer Policy Ingen form av kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma i förskolans verksamhet. Håsta förskola skall därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närheten av barnen. Det ger oss en bra överblick så att vi lättare kan observera, reflektera och reagera i olika situationer som sker i samspelet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ta första kontakt med personal på sin avdelning, vid behov gå vidare till förskolechef. Förskolechef Kerstin Henriksson kerstin.henriksson@norrtalje.se 0175-74018 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt. Lyssna in och ta barnen på allvar. Vi använder oss av produktiva frågeställningar. Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? Visa att beteendet är oacceptabelt. Informera föräldrarna direkt. Informera förskolechef vid alla tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktat mot ett och samma barn. Dokumentera och följa upp. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera alltid förskolechefen vid kränkningar. Det är förskolechefen som ansvarar att dessa utreds. Dokumentera och följ upp. Rutiner för uppföljning Att prata med barnet/barnen. Att ha en tät dialog med föräldrarna. Att göra en plan för arbetet. All berörd personal blir infomerade. Reflektion och avstämning kring åtgärderna. Rutiner för dokumentation Att skriva ner vad som hänt och vilka som fått information. Att vid behov göra en skriftlig handlingsplan. Den personalen som tar emot informationen kring kränkningen är ansvarig för att dokumentera händelsen. Ytterst ansvarig är förskolechefen. Ansvarsförhållande Personalen som tar emot informationen. Ytterst ansvarig är förskolechefen. 9/9