STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1
Sidan 2
Sidan 3
Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för tidigt födda barn Sidan 4
Sidan 5
Vad driver resistens Sidan 6
Antibiotikaresistens antibiotikatryck + smittspridning (hygien) Sidan 7
Bärare av resistenta tarmbakterier efter besök i : Indien: 80 procent Egypten: 50 procent Thailand: 30 procent Peru: 36 procent Sydafrika: 27 procent Tanzania: 24 procent Sidan 8
Resistensläge i Stockholm Sidan 9
2 000 1 800 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2012 Källa: SMI * ESBL-karba: 6 fall 2012 Antal fall 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 200 0 MRSA PNSP VRE ESBL* Sidan 10
Resistensläge i Europa Sidan 11
Blododlingar: Kinolon-resistens hos E-coli Sidan 12
Sidan 13
450 400 350 Uthämtade antibiotikarecept* per 1000 invånare och län Källa: Concise, Apotekens Service AB Linjen indikerar det nationella målvärdet 2010-09 - 2011-08 2011-09 - 2012-08 2012-09 - 2013-08 Recept / 1000 invånare 300 250 200 150 100 50 0 *J01 exkl metenamin
Hur ser förskrivningen ut i Stockholm? Sidan 15
600 500 Uthämtade antibiotikarecept till invånarna i respektive kommun i Stockholms län Källa: Concise, Apotekens Service AB Linjen indikerar det nationella målvärdet 2010-07 - 2011-06 2011-07 - 2012-06 2012-07 - 2013-06 Recept / 1000 invånare 400 300 200 100 0 *J01 exkl metenamin
Apoteket Service AB förskrivarprofil ny antibiotikamodul
Förslag till reflekterande möte Förskrivardata på min arbetsplats, i regionen, i landet totala förskrivning, nyckeltal luftvägsantibiotika, urinvägsantibiotika, hud- och mjukdelsantibiotika utifrån aktuella behandlingsriktlinjer hur ser min förskrivning ut i relationen till övriga förskrivare Diskussion om behandlingsriktlinjer och nya rekommendationer Dialogen det viktiga alla läkare med inklusive ST, AT, vikarier och verksamhetschefen
Vad ska vi behandla? Sidan 19
Livräddande, stor effekt meningit sepsis pneumokockpneumoni utbredd erysipelas pyelonefrit Minskar komplikationer akut otit < 1 år frontalsinuit sårinfektioner erytema migrans (borrelia) sexuellt överförda infektioner (STI) Symtomlindrande nedre UVI uttalad tonsillit med Strep A Ej säker/liten effekt klinisk maxillarsinuit lätt/måttlig tonsillit med Strep A akut otit 1-12 år Ingen effekt ÖLI tonsillit utan Streptokocker grupp A akut bronkit, oberoende av genes hosta Sidan 20
Faryngotonsillit Sidan 21
Tonsillit + Faryngit: Andel med negativ Strep-A som antibiotikabehandlas 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Mål 5 % 10% 0% Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende Streptococcus pyogenes påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad1b). Streptokocker grupp C och G förekommer i < 5 %, varför det endast i något enstaka fall kan bli aktuellt med odling och/eller antibiotikabehandling efter ett negativt snabbtest.
5 årig pojke 5-årig pojke går på förskola Söker för halsont sedan 3 dagar Feber 39 grader Började med vattnig snuva Idag börjat få hosta Går streptokocker på förskolan enligt föräldrar Sidan 23
5 årig pojke - Status AT: glansig över ögon, febervarm, normal AF Öron: bleka trh med lätt kärlinjektion bilateralt, splittrad reflex Mos: Stora lätt rodnade tonsiller, inga beläggningar Lymfkörtlar: Förstorade ömmande lymfkörtlar i käkvinklar Pulm: ua Sidan 24
Hur många Centorkriterier uppfylls? Sidan 25
Centor kriterier Halsmandlar med beläggningar Ömma svullna lymfkörtlar i käkvinklarna Feber > 38,5 Frånvaro av hosta Sidan 26
Andel positiva odlingar kopplat till antal kriterier 1 kriterium=10% 2 kriterier=20% 3 kriterier=40% 4 kriterier=50-60% Sidan 27
Effekt av antibiotika Om 3-4 kriterier och positivt snabbtest ger 1-2,5 dygns kortare sjukdom. Om 3-4 kriterier och neg snabbtest. Ingen påvisbar effekt av penicillin Lätt/måttlig sjukdom och positivt snabbtest < 16 timmars kortare sjukdom Sidan 28
Minska risk för njurskada eller reumatisk feber? Allvarliga komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber är idag mycket sällsynt förekommande och motiverar inte i sig behandling. Sidan 29
Sidan 30
Minska risk för halsböld? Majoriteten av S.p-orsakade peritonsilliter föregås inte av en streptokockfaryngotonsillit För att förebygga en peritonsillit behöver > 120 patienter behandlas Sidan 31
Strep A Strep A tas inte för att upptäcka streptokocker grupp A utan för att hitta de patienter som har nytta av antibiotika. Ta endast snabbtest för streptokocker på de patienter som uppfyller 3 av följande feber >38.5 svullna lymfkörtlar i käkvinklarna belagda tonsiller ingen hosta Sensitivitet 90-95%, specificitet 95-98% Sidan 32
Ta inte snabbtest på övriga Har man halsont med hosta, heshet eller snuva är sannolikheten för att det rör sig om en streptokockorsakad halsfluss väldigt liten. Sidan 33
PcV är förstahandsval Finns indikation att behandla otit hos så är PcV första hands val. Därför att bredare antibiotika som amoxicillin inte är lika kraftfullt mot streptokocker driver resistensutveckling påverkar barnets egen normalflora mer
Sidan 35
Sidan 36
Afebril UVI UVI hos män Eftersträva hög antibakteriell aktivitet i urinen nitrofurantoin 50 mg x3 i 7 dygn pivmecillinam 200 mg x3 i 7 dygn Febril UVI Använd antibiotika som ger terapeutiska koncentrationer i prostatan ciprofloxacin 500mg x2 i 14 dygn trimetoprim 160 mg x2 i 14 dygn Sidan 37
Sidan 38
Sidan 39
Sidan 40
Sidan 41
Sidan 42
Sidan 43
Malin Vading, slutenvård Astrid Lundevall, Sofia Hellman, Charlotta Falk öppenvård Annika Hahlin, antibiotikaförbrukning strama@sll.se Sidan 44