Hasselskolans årliga plan för Likabehandling Mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2011-2012 - för gemenskap, utveckling och lärande
Reviderad 20120202 Innehållsförteckning Skolans uppdrag och övergripande mål sid 2 Definitioner av begrepp sid 3 Tecken på mobbing och annan kränkande behandling/ sid 5 Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling Främjande arbete sid 6 Utvärdering, kartläggning och analys sid 8 Förebyggande arbete sid 9 Åtgärdande arbete sid 10 Åtgärdstrappa sid 12 Bilaga 1 Lagar och styrdokument Bilaga 2 Förväntningar och förhållningssätt Bilaga 3 Att kartlägga en situation Bilaga 4 Struljournal Bilaga 5 Händelseanteckning Bilaga 6 Samtal pedagog vårdnadshavare Bilaga 7 Dokumentation vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Bilaga 8 Trygghetsgruppens arbete 1
Hammarbyenheten: Hasselskolans likabehandlingsplan för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Hasselskolan arbetar för gemenskap, utveckling och lärande Uppdrag Skolans uppdrag är att arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete regleras av två lagar skollagen och diskrimineringslagen. Se lagar och styrdokument Bilaga 1. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Alla skolor är skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ligger på skolans hemsida under fliken handlingsplaner. Hur arbetar vi? Förebyggande arbete med insatser mot diskriminering och kränkande behandling samt strategier för hur man främjar en god lärmiljö. Akuta insatser när kränkningar uppstår. Rutiner för hur pedagogerna ska agera vad gäller utredning, åtgärder och uppföljning. Rutiner för ansvar och kommunikation mellan rektor, pedagoger, elever och föräldrar. Skolan har en Trygghetsgrupp. Samverkan med föräldrar. Elevhälsoteamet har det övergripande ansvaret för elevstödsarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, skolsköterska och specialpedagog. Samarbete med SSE (Skolserviceenheten), BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin), SÄF (Social- och äldreförvaltningen) och Polisen är viktiga samarbetspartners. Elevombud är skolsköterskan på skolan som ska kunna medla mellan elev - vuxen. Mål Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper Aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och att utvecklas. 2
Definitioner av begrepp Diskriminering Diskriminering innebär att en individ/grupp missgynnas direkt eller indirekt utifrån diskrimineringsgrunderna. Kön Etnisk tillhörighet (rasism, främlingsfientlighet) Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Med direkt diskriminering menas att en individ/grupp missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara om en flicka nekas tillträde till vår allaktivitetsplan. Med indirekt diskriminering menas att en individ/grupp missgynnas genom att alla behandlas lika. Till exempel om alla elever serveras samma mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet. Trakasserier är uppträdande som kränker en individs värdighet utifrån ovanstående diskrimineringsgrunder. Kränkande behandling är uppträdande som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika webbcommunities) Kränkningar gäller inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen, och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Befogade tillrättavisningar Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 3
Mobbning Kränkning vid upprepade tillfällen Det är mobbning när en elev eller flera individer upprepade gånger och under viss tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. För att kalla det mobbning är det obalans i styrkeförhållandet. Andra aktuella begrepp Rasism En föreställning om att den egna folkgruppen är överlägsen. Anser att vissa folkgrupper är mindre värda och därför kan förtryckas utnyttjas eller kontrolleras. Främlingsfientlighet Rädsla för och stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi Motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. 4
Tecken på mobbning eller annan kränkande behandling Kan vara känslan en person har av att vara ensam, rädd eller i underläge. Känslan av att känna sig utsatt av en eller fler personer. Svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning och utfrysning. Hot, miner, att retas, suckar, gester, fniss, tystnad och klotter. Hög frånvaro skolk. Sen ankomst. Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling? - För att anmäla ett ärende så ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till klassansvarig pedagog eller till skolans Trygghetsgrupp. - Till elevombudet kan elever vända sig direkt. Det kan även föräldrar och personal göra. Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan så vänder du dig till Trygghetsgruppen eller skolans elevombud (skolsköterskan), som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas. - Personal som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor eller skolans skyddsombud, Anette Olsson. Att fördjupa sig i Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket 2009. På tal om mobbning och det som görs, Skolverket 2009. Grövre våld i skolan vad man vet och vad man kan göra, Skolverket 2009. Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors, skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen, rapport 327, Skolverket 2009. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier, rapport 326, Skolverket 2009. Skolverkets rapport om kränkande behandling 2011. 5
Främjande arbete - som förstärker respekten för allas lika värde Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär på skolan. Med det menas att vi bemöter varandra på ett positivt sätt och uppmuntrar positivt beteende. Hasselskolans regler: Vi på Hasselskolan behandlar varandra så som vi själv vill bli behandlade. Vi är rädda om skolans saker och miljö och vi städar undan efter oss. Vi pratar trevligt och lyssnar på varandra. Vi låter alla jobba och leka i lugn och ro. Föräldrar och pedagoger har utarbetat ett dokument Förväntningar och förhållningssätt. Ett dokument som ska hjälpa föräldrar, barn och personal i diskussionerna kring förväntningar och förhållningssätt mellan hemmet och skolan (se bilaga 2). Kompetensutveckling av pedagoger sker kontinuerligt i form av värdegrundsdiskussioner och uppföljningen av årets handlingsplan/arbetsplan för läroplansmålen i Normer och värden på gemensamma studiedagar. Hur; Handling/aktivitet När; Tidsplan Vem; Ansvarig Delaktighet, samverkan och kommunikation Likabehandlingsplanen Efter läsårsstart (september, Trygghetsgruppen utvärderas, följs upp och revideras av personal, elever och föräldrar genom enkäter. oktober). Trygghetsgruppen leder På APT under höstterminen. Trygghetsgruppen dialog om likabehandlingsplanen med all personal. Föräldrar får varje läsår likabehandlingsplanen presenterad. Föräldramöte läsårsstart. Trygghetsgruppen Genomgång och diskussion av likabehandlingsplanen i varje elevgrupp. Dialog om likabehandlingsplanen med föräldrar på Hasselrådet. Likabehandlingsplanen skall finnas uppsatt i varje hall. Trygghetsgruppen presenterar sig för eleverna. Återkommande diskussioner under skolåret. Hasselrådet under skolåret. Trygghetsgruppen gör en enkät. Byt ut efter varje revidering. Vid läsårsstart. Klassansvarig pedagog Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen 6
Dokumenten Förväntningar och förhållningssätt, Åtgärdstrappan, Skolans regler finns uppsatta i alla klassrum samt på hemsidan. Positiv läsårsstart samarbetsövningar och utformande av klassens trivselregler. Klassråd där eleverna tar större och större ansvar med ökad ålder. Utveckling och lärande Värdegrundsarbete relationsövningar, samtal, rollspel, likabehandlingsplan. Temaarbete i åldersblandade grupper. Arbete med tjej- och killgrupp. Hälsa på barnen med ögonkontakt eller annan fysisk beröring. Träna artighet/positiva kommentarer och dialoger aktivt. Vid läsårsstart. Vid läsårsstart. Minst 1 gång/månad. Återkommande. Onsdagar 8.30-10.30 5 ggr per termin. Vid behov. Vid skoldagens början och när man kommer till Fritidshemmet. Kontinuerligt. Klassansvarig, It pedagogen Klassansvarig pedagog Klassansvarig pedagog Klassansvarig pedagog Temagruppen Berörd pedagog Alla pedagoger Alla pedagoger 7
UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER 2010 2011 Vad kan vi lära oss av det som hänt? Vilka faktorer på organisations-, grupp- och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningarna? Vad försvårar att de demokratiska principerna efterlevs på vår enhet? Kartläggningsarbete 1. Enkät angående trivsel 1 gång/år till samtliga elever januari/februari. 2. Enkät till alla pedagoger Gör vi det som står i vår likabehandlingsplan? januari/februari 2012. 3. Enkät till samtliga föräldraombud angående Likabehandlingsplanen i januari/februari 2012. 4. Trygghetsvandring inomhusmiljö/utomhusmiljö med Elevrådsrepresentanterna på skolan november 2011. 5. Resultat av Pilen-enkäten ingår som en del av kartläggningsarbetet. 6. Samtal enskilda och i varierade grupper görs kontinuerligt och vid behov. 7. Observationer görs vid behov. 8. Utvecklingssamtal, skriftliga omdömen, IUP:n med eventuellt åtgärdsprogram som ett redskap för dialog mellan elev, förälder och pedagog. Analys av kartläggningen visar att 1. Vi fortsätter att arbeta med språkbruk då fula ord förekommer. Vi fortsätter att arbetet med gemensamma modeller som verktyg vid konflikthantering för att elever och pedagoger på skolan ska förstå varandra och ha ett gemensamt förhållningssätt. Vi fortsätter att utveckla strategier vad gäller stöd i klassrummet för eleverna. Medvetenheten och förhållningssättet hos oss vuxna att ge direkt positiv bekräftelse behöver öka när eleverna lyckas. 2. Förankringen av likabehandlingsplanen hos personalen behöver förbättras. 3. Föräldraenkäten angående Likabehandlingsplanen till Hasselrådets föräldrar (januari 2012). 4. Trygghetsvandringar inne och ute sker av elevrådet i november. Förbereds på klassråd i alla klasser. 5. Toaletterna behöver fräschas upp. Detta är åtgärdat sommaren 2011. 6. Ljudnivån i matsalen behöver sänkas. 8
Förebyggande minimera risker för kränkningar Hur; Handling/aktivitet När; Tidsplan Vem; Ansvarig Mål: Ökad trygghet för alla elever. Bestämda platser i matsalen vid lunch och mellanmål. Vid läsårsstart. Klassansvarig pedagog och pedagoger i fritidshemmet Mål: Sänka ljudnivån i matsalen. Låta maten tysta munnen i Vid lunch och mellanmål. Alla pedagoger fem minuter. Mål: Ökad trygghet på skolgården och synliggöra rastvärdarna. Rastvärdar enligt rastvärdsschema med gröna jackor på. Alla raster. Trygghetsgruppen tillsammans med alla pedagoger Frånvarande rastvärd ordnar Alla raster. Frånvarande rastvärd en ersättare och skriver ersättarens namn på vita tavlan. Vid rastvärds sjukdom. Alla raster. Arbetslagsledare Mål: Gemensamt språkligt verktyg vid konflikthantering Koala metod för elever att Alltid. förhindra att konflikter uppstår. Stoppljusmetod för elever att hantera sin ilska. Alltid. Mål: Trevligt språkbruk Vi skickar hem en lapp med Vid ovårdat språk. eleven för påskrift av förälder (finns på olika språk). Mål: Uppmärksamma kränkande handlingar. Elevvård med fokus på Varje arbetslagsmöte. kränkande behandling. Föräldrar ska vara Vid kännedom. uppmärksamma och meddela personal om det kommer till deras kännedom att någon elev blir kränkt. Trygghetsgruppen delger/påminner alla pedagoger, som i sin tur lär ut metoden till eleverna Trygghetsgruppen delger/påminner alla pedagoger, som i sin tur lär ut metoden till eleverna Inblandad pedagog Representant från Trygghetsgruppen Föräldrar Mål: Alla pedagoger runt eleverna bli mer medvetna om hur vi tilltalar/bemöter eleverna. Vi ska läsa och diskutera Guldsitsen ht 2011. Guldsitsen. Varje enskild pedagog läser. Kompensation 2 timmar att tas ut vid lämpligt tillfälle 9
Bekräfta elever när de lyckas. Direkt positiv bekräftelse. Inblandad pedagog och övriga pedagoger Mål: Vid befogade tillsägelser använda minsta möjliga effektiva ingripande (Terje Ogden 2003). Förebygga och korrigera Vid oönskat beteende. Inblandad pedagog oönskat beteende på ett sätt som har så lite störande inverkan som möjligt. Mål: Ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Schema för användande av Vid läsårstart. Elevrådet Allaktivitetsplan. Mål: Utveckla strategier när elever behöver hjälp i klassrummet. Pedagogiska samtal och På lärarkategorimötet och Klassansvarig pedagog reflektioner mellan pedagoger och elever. sedan med eleverna på klassråd. Mål: Förankringen av likabehandlingsplanen hos pedagogerna behöver förbättras. Gemensamma diskussioner 15 minuter på varje APT Trygghetsgruppen och reflektioner om likabehandlingsarbete. möte. Mål: Lugnare miljö i matsalen. Samtala och medvetandegöra vikten av matro. Alltid. Alla pedagoger 10
Hasselskolans åtgärdande arbete - åtgärder då elever har ett oönskat eller kränkande beteende Hur; handling/aktivitet Steg 1 och 2 på Åtgärdstrappan 1 Eleven har fått befogad tillsägelse. (Inblandad personal= en personal som sett och hört) När; tidsplan Direkt Vem; ansvarig Berörd pedagog 2 Eleven har fått enskilt allvarsamtal. Snarast Berörd pedagog 3 Kartläggning av händelse. (bilaga 3) Snarast Berörd pedagog 4 Uppföljningssamtal för inblandade elever i positiv anda. Inom 2 veckor Steg 3 på Åtgärdstrappan 5 Vårdnadshavare kontaktas/informeras. (bilaga 6) Inom 24 6 Utredningen har dokumenterats och satts in i Likabehandlingspärmen (se händelseanteckning bilaga 5). Rektor har fått information av berörd pedagog. timmar Snarast Berörd pedagog Berörd pedagog Berörd pedagog Steg 4 på Åtgärdstrappan 7 Samtal med elev och föräldrar. Snarast Berörd pedagog 8 Konsekvenser enligt överenskommelser från samtalet. Efter 9 Uppföljningssamtal för inblandade elever och föräldrar i positiv anda. 10 11 12 13 14 15 16 17 Steg 5 på Åtgärdstrappan samtalet Inom 2 veckor Berörd pedagog Ärendet med dokumentation är anmält till Inom 24 Berörd pedagog Trygghetsgruppen. timmar Vårdnadshavare kontaktas muntligt eller skriftligt. Snarast Trygghetsgruppen Arbetslag har fått information av trygghetsgruppen och ansvarar nu för att aktivt bevaka situationen. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Efter cirka 1 vecka För att garantera att insatserna följs upp på lång sikt hålls Efter en långsiktig utvärdering och avstämning. cirka 1 månad Steg 6 på Åtgärdstrappan Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen Elevhälsomöte. Elevhälsoteam Skriftlig information till föräldrar från rektor, angående nuläge och information om SSE och Socialtjänsten. Steg 7 på Åtgärdstrappan Anmälan till Socialtjänsten Elevhälsoteam 11
Befogad Tillsägelse Allvarssamtal med Eleven ÅTGÄRDSTRAPPA För Hasselskolan Vårdnadshavare informeras Samtal elev föräldrar personal Trygghetsgruppen Bilaga 4, 5 Bilaga 6 Bilaga 6 Bilaga 7 Skriftlig info från rektor till föräldrar SOC anmälan Trappan används då elever inte följer skolans regler och uppträder störande eller kränkande. Trappan följer de regler och riktlinjer som finns i Skolförordningen. Skolledning och personal 12
Lagar och styrdokument Bilaga 1 FN:s Barnkonvention Alla barn har rätt att bli respekterade, rätt att bli lika behandlade och skyddas mot alla former av övergrepp. (Artikel 19) Skollagen (SFS 1985:1100) 1 Kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886). Diskrimineringslagen (2008:567), om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens regler Arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens regler ger den rättsliga grunden för arbetsmiljöarbetet, där arbetet för att motverka mobbning är en del. Skolledningen är skyldig att samverka med elever och personal och se till att kraven på en bra arbetsmiljö i skolan uppfylls. Arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden.. vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. Om tecken på kränkande särbehandling visar sig ska motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. 71 Socialtjänstlagen Skyldigheten att som personal, till socialtjänsten, tala om sin oro när man misstänker att barn far illa. Brottsbalken Ärekränkning: Förtal, förolämpning. Brott mot frihet och frid: Olaga tvång, olaga hot, ofredande, trakasserier. Brott mot liv och hälsa: Misshandel, sexuellt ofredande. Brott mot allmän ordning: Hets mot folkgrupp. 13
Lgr 2011 I Lgr 2011 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för:...att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Olikas lika värde, Myndigheten för skolutveckling (2003) Rektor ansvarar för arbetet med att upprätta ett handlingsprogram. För att förankra programmet och göra alla berörda delaktiga behöver lärare, elever, elevhälsa involveras liksom föräldrar och övrig skolpersonal. Det är också viktigt att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas inom ramen för skolans kvalitetsarbete. Enligt Svensk Lag (2006:67) skall skolan upprätta en Likabehandlingsplan. 14
Förväntningar och förhållningssätt Bilaga 2 På ett enhetsrådsmöte den 26 november 2002 beslutade man att starta en arbetsgrupp för att ta fram ett dokument som skulle hjälpa föräldrar, barn och personal i diskussionerna kring förväntningar och förhållningssätt mellan hemmet och skolan. Gruppen träffades sex gånger under 2003 och detta dokument är resultatet av gruppens arbete. Hasselskolan Föräldrar, elever och personal i samarbete Förväntningar och förhållningssätt Hasselskolan 2006-02-23 Fö räldrar, elever och personal tycker till! Genom ett gott samarbete vill vi ge barnen en god utveckling både kunskapsmässigt och socialt! 15
Bilaga 3 Att kartlägga en situation Mall för att analysera en situation Vad hände innan? Dagsform; Förkyld/hängig, ätit Eller sovit dåligt, Hänt mycket under Rasten, stressad eller orolig. Situation kort beskrivning av situationen Tidpunkt Var det hände, Typ av aktivitet; Ex i klassrummet, på svenska lektionen, i skåphallen, på väg till idrotten, ute på rasten Vilka andra var med? Beteende Vad gör och säger barnet? Konsekvens Vad gör och säger du som lärare? Hur bryts situationen? Ex Barnet går/rusar i väg, Du går själv därifrån, Barnet går in i grupprummet, går ut på skolgården, springer hem Vad hände efteråt? 16
Bilaga 4 17
Bilaga 5 Händelseanteckning Pedagog: Elev: Klass: Datum Händelse Åtgärd Uppföljning 18
Dokumentationen arkiveras. Samtal pedagog och vårdnadshavare Bilaga 6 Datum Närvarande Samtalsform (ringa in) Personligt möte Telefonkontakt Ärende Överenskommelse Uppföljning Hur: När: 19
Dokumentationen arkiveras. Bilaga 7 Dokumentation vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Tid för det inträffade: Plats för det inträffade: Utsatt persons namn: Inblandade i det inträffade: Beskrivning av det inträffade Rapport från samtal med berörda Kontakt med vårdnadshavare Överenskommelser Uppföljning Datum, tid och plats: Ansvarig för uppföljningen Rapport från uppföljning Pedagogens underskrift Datum, tid och plats: Namn 20
Dokumentationen arkiveras. Bilaga 8 Trygghetsgruppens arbete Samtliga trygghetsgruppens representanter är extra observatörer i elevmiljö och värnar om att likabehandlingsplanen följs på skolan. Ansvarig Trygghetsgruppen Sammankallar och håller i Trygghetsgruppens möten, och har den övergripande insynen i trygghetsgruppens arbete. Deltar i trygghetsgruppens möten. Trygghetsgruppen Ansvarar för att elevvård med fokus på kränkande behandling är en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Ansvarar för att trygghetsgruppens arbetssätt och metoder utvecklas. Genomför enkäter/ intervjuer i förebyggande syfte i alla elevgrupper minst 1 gång/läsår. 21
Ansvarar för att Förväntningar och förhållningssätt, Skolans regler och Åtgärdstrappan finns uppsatta i alla klassrum. Informerar om enkäterna och delegerar lösningsinriktade insatser till arbetslagen samt följer upp insatsen. Utreder och löser allvarliga konflikter och mobbingsituationer enligt Trygghetsgruppens arbetsmodeller samt dokumenterar och sätter in i trygghetspärmen. Ansvarar för att elevvård med fokus på kränkande behandling är en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Rektor Delegerar och fördelar arbetet. Håller kontakt med socialtjänst, SSE och polis. Undertecknar socialtjänstanmälningar. Ansvarar för att Förväntningar och förhållningssätt, Skolans regler och åtgärdstrappan finns på skolans hemsida. Ytterst ansvarig. Elevhälsa/Elevombud Deltar i trygghetsgruppens möten och behärskar likabehandlingsplanen. Ger råd och tips för förebyggande arbetsmetoder. Medlar i situationer då barn känner sig kränkta av en vuxen. 22
Innehåll i Trygghetsgruppens möten Höstterminens trygghetsmöten Vårterminens trygghetsmöten Introduktionsmöte 1: September Likabehandlingsplanen och arbetsmetoder genomgås. Revidering av Likabehandlingsplanen. Trygghetsmöte 5: Januari Förberedelse av enkäter till elever, personal och föräldrar. Trygghetsmöte 2: Oktober Förberedelse för trygghetsvandring. Revidering av Likabehandlingsplanen. Trygghetsmöte 6: Februari Uppföljning av enkäter. Trygghetsmöte 3: November Uppföljning, kartläggning, strategi, information. Trygghetsmöte 7: Mars Utvärdering av enkäter. Trygghetsmöte 4: December Utvärdering av terminens arbete. Uppföljning, kartläggning, strategi, information. Trygghetsmöte 8: April Uppföljning, kartläggning, strategi, information. Trygghetsmöte 9: Maj Uppföljning, kartläggning, strategi, information. Trygghetsmöte 10: (2-2,5 h) Juni Utvärdering av terminens arbete under studiedag: Vad har varit bra? Vad kan bli bättre? 23
Trygghetsgruppens arbetsmodell vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. I första kontakten med en elev börjar Trygghetsgruppens representanter med att klargöra syftet, t.ex: Vi kommer från skolans Trygghetsgrupp och vi blir inkallade för att hjälpa elever då någonting allvarligt har hänt. Vi har hört om att detta har hänt och vi kommer att fortsätta vårt arbete tills det känns bra för dig och tills detta är helt löst. Trygghetsgruppen arbetar helst i team om två personer. En intervjuar och en skriver ned viktig information samt ansvarar för att en rapport sätts in i trygghetspärmen. Ett sätt att ständigt utveckla trygghetsgruppens arbete är att den som skriver också observerar vad som händer och ger konstruktiv feedback på intervjuarens metoder efter intervjuns slut, förslagsvis enligt följande: Vad uppfattades? Vad var framgångsrikt? Vad kan bli bättre? Båda ansvarar för att föräldrakontakter tas enligt likabehandlingsplanen. Då trygghetsgruppen klargjort vilka vi är och varför vi talar med eleven intervjuar vi eleven enligt följande samtalsmodell: Vad har hänt? Hur yttrade sig kränkningarna? Var och när inträffade det? Hur ofta har det hänt? Vem/vilka är inblandade? Samtal inleds med alla inblandade enligt följande: samtal med den utsatte/de utsatta samtal med förövaren/förövarna information till berörd personal och elevhälsoteamet arbetslaget och övrig berörd personal är extra observanta samtalsledaren dokumenterar samtalen (se mall händelseanteckning - bilaga1) 24
Uppföljande åtgärder när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter cirka två veckor av Trygghetsgruppen. Berörd personal/arbetslag får åter information och ansvarar nu för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av berörd personal eller samtalsledare muntligt eller skriftligt. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare och samtalsledare från Trygghetsgruppen till elevvårds-konferens där ett åtgärdsprogram upprättas. Eventuell anmälan socialtjänsten, arbetsmiljöverket och skolhälsovården. LÅNGSIKTIG UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING För att garantera att insatserna följs upp på lång sikt hålls en avstämning av Trygghetsgruppens samtalsledare med den utsatte eleven efter cirka en månad. Då görs en utvärdering av de vidtagna åtgärderna och vilka effekter insatserna har givit. Analys och tolkning görs utifrån ett antal frågor. Hur yttrade sig kränkningarna? Var och när inträffade de? Vilka åtgärder har satts in? Resultat? Var det något som inte fungerade och i så fall varför? Ska insatserna fortsätta, förändras eller kompletteras? Vårdnadshavare får en muntlig eller skriftlig lägesrapport. Om ärendet är utrett och alla parter är nöjda avslutar Trygghetsgruppen ärendet. Elev, föräldrar och berörd personal har en fortsatt dialog. Två av Trygghetsgruppens samtalsstrategier Strategi 1 1. Sätta ramarna för mötet/skapa förtroende 2. Ställ öppna frågor/utred 3. Återkoppla viktig information från elev till elev, samt till föräldrar och berörd personal. 4. Följ upp och återkoppla till berörda parter Strategi 2 1. Sätta ramarna för mötet/skapa förtroende 2. Lägg korten på bordet och be eleven kommentera/utred 3. Återkoppla viktig information från elev till elev, samt till föräldrar och berörd personal. 4. Följ upp och återkoppla till berörda parter 25
26