UTBILDNINGSNÄMNDEN SOLHEMSSKOLAN OCH SOLHEMSÄNGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (18) 2012-09-21 Handläggare: Susanne Barklund Telefon: 08-508 412 62 Kvalitetsredovisning Inledning Solhemsskolan är en F- 6 skola som under läsåret 11/12 hade 697. Elever var fördelade över fyra parallellklasser i förskoleklass till årskurs fem. I årskurs sex var eleverna fördelade på tre parallellklasser. Skolan har byggts ut i flera omgångar sedan 1911 och omfattar idag sju olika byggnader. Fyra byggnader är förlagda på Solhemsskolans skolgård. Värstagårdarna och Solhemsängens skola tillhör också Solhemsskolans verksamhet. På grund av lokalbrist har årskurs sex under läsåret haft sina undervisningslokaler på Spånga grundskola. Av skolans elever är 46 % flickor och 54 % pojkar. Vi har under läsåret haft 41 elever med undervisning i svenska som andra språk (Sva). Årskurs Flickor Pojkar Total Antal Sva elever Förskoleklass 51 50 101 0 1 51 57 108 2 2 42 63 105 5 3 47 54 101 8 4 51 47 98 12 5 55 55 110 7 6 27 47 74 7 En fråga som upptagit Solhemsskolans organisation är behovet av lokaler för befintliga elever i vår egen verksamhetslokaler. En ersättningspaviljong sattes upp till hösten 2011 med utökning av två klassrum, men det fanns ytterligare behov av tillbyggnation för att täcka lokalbehovet även för eleverna i årskurs sex. Därför påbörjades planeringen av tillbyggnationen av Solhemsängens skola ht 2011. Etapp ett av tillbyggnationen påbörjades under januari 2012 och ett stort arbete har lagts ner för att få till bra lokaler ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta ledde till att även stora delar av den befintliga byggnaden byggdes om under sommarlovet. Tillbyggnationen var i stort sett klar och eleverna kunde börja till skolstarten den 22 augusti 2012, som planerat. Under nästkommande läsår planeras det för byggstart för etapp två. I och med de lokalmässiga förändringarna, som även påverkat hur organisationen ska optimeras, har också ett övergripande utvecklingsområde kring lokalförflyttningar och arbetslag påbörjats. Ett långsiktigt arbete kring arbetslagens form och ansvar har inletts. Syftet är att skapa en god pedagogisk verksamhet med så få lokalförflyttningar för eleverna som möjlig. Skolan behövde också förbereda sig för nya reformer och kommande
SID 2 (18) beslut kring lärarlegitimation och ämnesbehörighet. Skolledningen har under hösten fördjupat sin kompetens kring att utveckla schemaläggningen ur ett pedagogiskt perspektiv. Bakgrund Solhemsskolan har tidigare ingått i en gemensam organisation med Spånga grundskola och gymnasium. I januari 2008 fick skolan sin första egna rektor. Under de tre första åren som eget rektorsområde handlade mycket av skolans arbete om att organisera och strukturera en organisation som står på egna ben. I januari 2011 tillträdde den nuvarande rektorn sin tjänst. Verksamheten kan fortfarande betraktas som en relativt ung organisation och kvalitetsarbetet fortsätter. Solhemsskolan har under läsåret haft många prioriterade områden för utveckling och det är en ständig pågående process. Kvalitetsarbetet Under läsåret har det systematiska kvalitetsarbetet fortsatt att utvecklas. Solhemsskolan har som organisation utvecklat medvetenhet och rutiner för att analysera och säkerställa att förväntad måluppfyllelse uppnås på sikt. Inom de områden som kräver förbättrade resultat görs hela organisationen delaktig. I vårt arbete för att skriva kvalitetsredovisningen har vi använt ett varierat och brett utbud av underlag som elevernas måluppfyllelse, IUP.er, Lusresultat, resultat från vårdnadshavare och elevenkäter, NMI och uppföljningar och utvärderingar från pedagogerna i verksamheten. Underlagen har analyserats på ledningsnivå, tillsammans med arbetslagsledare och medarbetare i de olika arbetslagen samt i medarbetarsamtalen. Tillsammans med de förvaltningsledda resultatdialogerna har det gett oss underlag för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Vision Solhemsskolan är en lärande organisation. Organisationen präglas av en samarbetande kultur där vi med glädje bidrar med vår kompetens. Vi sätter elevernas rätt till en kvalitativ utbildning i centrum. Alla elever som går på Solhemsskolan har en god självkänsla, ett gott självförtroende, goda kunskaper och lust att lära. Alla våra medarbetare tar ett aktivt ansvar för att stödja elevens lärande och utveckling. Att utvärdera och ompröva våra ställningstaganden och arbetsmetoder är för oss en naturlig del av att vara en lärandeorganisation. Vi som arbetar på Solhemsskolan känner stolthet över vårt arbete, våra resultat och vår arbetsplats. Vi tar vårt uppdrag på allvar. Mål De övergripande målen för Solhemsskolans verksamhet är: Hög måluppfyllelse för eleverna - hög andel elever som klarar samtliga delprov på de nationella ämnesproven. Hög ämneskompetens hos lärarna - eleverna ska undervisas av behöriga lärare i samtliga ämnen. Öka nöjdheten hos vårdnadshavarna.
SID 3 (18) Öka nöjdheten hos eleverna. Ha kompetenta och professionella medarbetare. De utvecklingsinsatser som Solhemsskolan genomför har som mål att öka måluppfyllelsen för eleverna och har sin utgångspunkt i aktuell skolforskning och beprövade erfarenheter. Med denna utgångspunkt satsar skolan på: Problembaserad skolutveckling (PBS) i samarbete med Karlstad Universitet. Bornholmsmodellen för läs och skrivutveckling i årskurs F-1. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Med utgångspunkt i analysen av måluppfyllelsen sam resultat av enkäter har Solhemsskolan prioriterat följande utvecklingsområden för läsåret 11/12. Undervisningen och verksamheten ska präglas av arbetsro. Ledarskapet i klassrummet. Utveckla arbetslaget med olika ämneskompetenser och med mentorskap i årskurs 4-6. Att fortsätta arbetet med Lgr 11 och den synen på lärande som lyfts fram i läroplan och kursplan. Förbättra och bibehålla en hög måluppfyllelse och goda resultat på de nationella ämnesproven. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Ett stort arbete kring Solhemsskolans likabehandlingsplan genomfördes under föregående läsår. En ny likabehandlingsplan upprättades efter Diskrimineringslag (2008:567), Skollag (1985: 1100), Förordning (2006: 1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling och Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, (SKOLFS 2009:38). Under året har arbetet med att förankra likabehandlingsplanen inletts och vår utvärdering och uppföljning visar att arbetet har varit framgångsrikt i flera avseenden. Solhemsskolan har utarbetat en tydligare struktur kring trygghetsarbetet och incidenter som anmäls tas om hand mer effektivt. I trygghetsgruppen finns pedagoger från varje arbetslag, representanter från elevhälsan samt skolledningen. Likabehandlingsplanen är förankrad hos elever
SID 4 (18) och personal på Solhemsskolan och finns tillgänglig för vårdnadshavare på Solhemsskolans hemsida. En halv temadag genomfördes på skolan i februari där alla grupper gick igenom likabehandlingsplanen på elevernas nivå med kränkningar och de sju diskrimineringsgrunderna. Även skolans ordningsregler togs upp och diskuterades i samtliga grupper på skolan. Likabehandlingsplanen utvärderas varje läsår. Trygghetsansvariga pedagoger startar upp varje hösttermin med att presentera sig i alla grupper för att synliggöra sitt arbete för eleverna. Detta läsår kommer vi att utveckla strukturerna ytterligare och få en tydligare koppling mellan elevhälsoarbetet och trygghetsarbetet. Även en konsekvenstrappa har utarbetats för att tydliggöra ansvar och åtagande mellan pedagoger, trygghetsansvariga och skolledning. NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,4 % 0 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 94 % 95 % 2012 84 % 80 % 2012 83 % 80 % 2012 90 % 95 % 2012 56 % 80 % 2012 94 % 95 % 2012 Genom att fortsätta arbetet med att implementera och efterleva skolans värdegrund. Att arbeta fram en gemensam förståelse kring Solhemsskolans värdegrund som bygger på värdegrunden i läroplanen.
SID 5 (18) * Använda pedagogiska träffar till att fördjupa förståelsen kring skolans värdegrund och hur den kan synliggöras i verksamheten. * Arbeta vidare med värdegrundsarbetet med eleverna. * Temadag och aktivitetsdag genomförs tillsammans med eleverna i elevrådet. Utveckling Syftet är att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet. Skolans värdegrund och trygghetsarbetet ska gå in i varandra och skapa en röd tråd och en helhet. Värdegrunden ska vara vägledande i det dagliga arbetet med elever och vårdnadshavare. Skolans arbete med normer och värden fortsätter. Vi har under läsåret vid flera tillfällen fördjupat vår diskussion avseende vårt gemensamma förhållningssätt i det dagliga mötet med eleverna. Ordningsreglerna har tagits fram i samarbete med elever och vårdnadshavare. Inom ramen för elevhälsoarbetet har vi poängterat elevernas rätt till inkludering och vi har successivt lärt oss mer om hur och på vilka grunder vi fattar beslut som ligger i linje med den värdegrund vi ska representera. I trygghetsgruppen, har vi utvecklat våra rutiner för att förebygga, följa upp samt dokumentera vårt trygghetsarbete. Policy och rutinkort har tagits fram som ett stöd för detta. Det sammantagna arbetet kring värdegrund och skolans trygghetsarbete har också gett resultat. Eleverna upplever generellt en större trygghet i skolan. I F-klass och årskurs fem upplever 94 % att de känner sig trygga i skolan och i årskurs två 90 %. I förskoleklass och årskurs fem hamnar Solhemsskolan precis under skolan uppsatta mål på 95 %. Det är ett resultat vi kan känna oss nöjda med från föregående års resultat som låg på 86-96 %. Undervisningen och verksamheten ska präglas av studiero. Fler elever ska uppleva att de kan arbeta utan att bli störda. * Kompetensutveckling med alla medarbetare på skolan kring ledarskapet i klassrummet. * Att strukturera och följa upp arbetet kring elever med behov av särskilt stöd. * Se över den specialpedagogiska kompetensen på skolan. Resursanvändning Studiedagar och pedagogiska träffar.
SID 6 (18) Uppföljning Förbättrat resultat på brukarundersökningen Vt. 2012. Studiero har varit ett utvecklingsområde under läsåret där elevernas upplevelse av att kunna arbeta utan att bli störda låg generellt väldigt lågt föregående år. Den generella upplevelsen av studiero har avsevärt förbättrats. F-klasserna och årskurs två hamnar över skolans mål på 80 %. Föregående år upplevde 23-49% av de tillfrågade eleverna att de kunde arbeta utan att bli störda, mot 56-84% i årets undersökning. Vi behöver fortsätta med att utveckla upplevelsen av arbetsro för eleverna i årskurs fem (56 %). Solhemsskolan har som ett led i att förbättra elevernas upplevelse av studiero även fokuserat på ledarskapet i klassrummet (se resultat under enskilt åtagande). Gemensamma ordningsregler har upprättas enligt Stockholms Stads riktlinjer och har diskuterats i samtliga grupper på skolan. Bedömning och analys En bidragande faktor till resultatet i årskurs fem kan vara att eleverna har sina undervisningslokaler i en äldre del av skolan, där tillgången till grupprum är begränsad. Det innebär att eleverna delvis arbetar i korridorerna. Skolbyggnaden har ett genomgående trapphus där elevförflyttningar mellan slöjd, musik, bild, bibliotek och matsal. Det innebär att det alltid är elever i rörelse till och från olika lokaler. Arbetet med att göra eleverna medvetna och delaktiga i att skapa studiero, utifrån rådande förutsättningar fortsätter. Vi har under läsåret påbörjat rekrytering av kompletterande specialpedagogiska kompetenser för att utveckla det inkluderande och handledande förhållningssättet. Vi har i organisationen sett ett behov av att bemöta elever i behov av särskilt stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vår övertygelse är att detta är en faktor som kommer att leda till ökad studiero för samtliga elever och grupper. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Periodens utfall Årsmål Period 80 % 90 % 2012 95 % 98 % 2012
SID 7 (18) Indikator Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 95 % 98 % 2012 95 % 98 % 2012 86 % 98 % 2012 76 % 98 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 73 % 95 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 66 % 90 % 2012 91 % 90 % 2012 85 % 90 % 2012 Att fortsätta arbetet med Lgr 11 och den synen på lärande som lyfts fram i läroplan och kursplaner. * Att all personal har en grundläggande förståelse för vilken syn på lärande som Lgr 11 bygger på. * Att undervisningen utformas utifrån var eleverna befinner sig i sitt lärande. * Ämnesgrupperna fortsätter att träffas 1 ggr per månad, där de gemensamt skriver LPP som grund för undervisningen. * Skapa förutsättningar i organisationen där den kompetens som deltagarna Blopputbildning kan bidra med till organisationen. *Pedagogiska träffar avsätts under läsåret 11/12 för att fördjupa förståelsen av kunskapssynen i läroplanen. *Föreläsning av Leif Strandberg kring Vygotskij och elevernas utvecklingszoner under Ht. 2011. Uppföljning Högre resultat på brukarundersökningen när det gäller området Kunskap.
SID 8 (18) Utveckling Att samtliga lärare på skolan använder pedagogiska planeringar (PP) som stöd i undervisningen från Ht. 2011 som utformas utifrån Lgr 11. Utvärderingar från arbetslaget visar att vi nått de förväntade resultatet och vårt utvecklingsmål - Att all personal har en grundläggande förståelse för vilken syn på lärande som Lgr 11 bygger på. Den konstruktivistiska synen på lärande är en grogrund i våra läroplaner och kursplaner och den kunskapen ser vi som en förutsättning för Solhemsskolans fortsatta utveckling. Leif Strandbergs föreläsning har varit en framgångsfaktor för att all personal på skolan ska förstå innebörden i Vygotskij tankar kring lärande och hur den skiljer sig från t.ex. Piaget. Den pedagogiska grundsynen påverkar allt vi gör och ska ligga till grund för vårt sätt att arbeta med IUP, utvecklingssamtal, mentorskap och eleverna utveckling och lärande. Utvärderingar visar att samtliga lärare på skolan använder pedagogiska planeringar (PP) som stöd i undervisningen. Dessa skrivs med utgångspunkt från Lgr 11, både i enskilda ämnen och ämnesövergripande arbetsområden. Däremot visar vår uppföljning att vårt arbete inte gett förväntad effekt på årets brukarundersökning inom området Kunskap. Brukarundersökningen visar att resultatet i stort sett är oförändrat för år två och fem vad gäller "jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas". I förskoleklassen nådde vi det uppsatta målet på 85 % (87 %) medan år två och fem ligger på 82 %. Nästa steg blir elevledda utvecklingssamtal, synliggöra lärarnas PP samt att alla lärare använder fler verktyg för formativ bedömning. Vi behöver nu arbeta mer aktivt för att kommunicera ut arbetet till elever och vårdnadshavare. Förbättra och bibehålla goda resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6. * Att samtliga elever ges förutsättningar att nå de nationella målen i kursplanen. * Att Solhemsskolans resultat på de nationella proven fortsätter att förbättras. * Analysera förra årets resultat tillsammans med pedagogerna. * Skriva en handlingsplan för läsåret 11/12 för genomförandet av de nationella ämnesproven. Resursanvändning Specialpedagogerna deltar vid genomförandet av proven i klassrummen eller i dess absoluta närhet, samt deltar i bedömningssituationerna.
SID 9 (18) Uppföljning Efter genomförandet under maj-juni 2012. Utveckling Att alla pedagoger/ lärare ser de nationella ämnesproven som en uppföljning och utvärdering av vår egen undervisning. Att säkerställa en fortsatt hög måluppfyllelse och förbättrade resultat är en komplex process. Årets resultat visar en högre måluppfyllelse för år 6 i matematik (91 %) och engelska (91 %) men ytterligare ett försämrat resultat i svenska (från 89-86%). Föregående läsår höjdes resultaten markant på de nationella ämnesproven. Vi gjorde också en stor satsning för att höja resultaten där bland annat en projektledare anställdes. Lärarnas bedömning och diskussioner kring bedömningsanvisningarna var en viktig del i detta arbete. I år har vi inte rättat våra egna prov utan genomfört sambedömning med andra närliggande skolor. Det i sig bör inte påverka resultaten men vi kan heller inte säkerställa vilken kompetens avseende bedömning som närliggande skolor besitter. En tidsplan/ handlingsplan upprättades i december för genomförandet av de nationella ämnesproven där även specialpedagogerna deltog. Samtliga lärare upplever att vi i år säkerställt att alla elever med behov av stöd under genomförandet av proven, har fått det. Handlingsplanen som upprättades underlättade och bidrog till att genomförandet av de nationella ämnesproven fungerade väl. et har analyserats av pedagoger, specialpedagogiska teamet och ledningsgruppen och ligger också till grund för våra utvecklingsområden för kommande läsår. Analysen visar också att samarbetet och handlingsplanen för sambedömningen behöver utvecklas till nästa läsår. Inför årets mätning visste vi att vi skulle få en lägre måluppfyllelse för två av våra fyra klasser i åk 3. Orsakerna är flera men vi har under året tillsatt personella resurser i form av förstärkning med en halvtid specialpedagog och skolbarnsomsorgspersonal i en av grupperna. Båda grupperna har fått nya lärare, lärare med hög pedagogisk kompetens och dokumenterad framgång i tidigare uppdrag. I matematik presterade eleverna över förväntan och i svenska var resultatet det förväntade. Lärandeprocessen är mycket gynnsam i båda grupperna i förhållande till utgångsläget vid höstterminen start 2011. I årskurs sex kan de förändrade (något sämre) resultaten i svenska förklaras med att vi har haft elever med hög måluppfyllelse som valt annan skola inför årskurs sex samt att vi rekryterat ett flertal nya elever där underlaget för en fullgod kunskapsbedömning inte alltid varit optimal. Det kunskapsområde där vi ser att resultaten försämrats, utan rimliga förklaringar, är svenska och SVA för både årskurs tre och sex. Vi ser även liknande tendenser inom LUS. Under senare delen av Vt 2012 hade vi en noggrann resultatgenomgång med samtliga medarbetare inom skolan. Vi kommer under
SID 10 (18) innevarande läsår att arbeta med språkutvecklande arbetssätt. Alla ämnen kommer att beröras och arbetslagen kommer att få skriva särskilda handlingsplaner för hur de kommer att arbeta för att nå framgångsrika resultat, med fokus på elevernas läs och skrivutveckling. Skolbarnsomsorgen kommer att ha en kompletterande och stärkande roll i arbetet. I de individuella planerings- och medarbetarsamtalen kommer personalen att få ta del av sina egna resultat, samt göra åtaganden för ökad måluppfyllelse i svenska. Utveckla arbetslaget med olika ämneskompetenser och med mentorskap i årskurs 4-6. * Alla elever ska få möjlighet att få kvalitativ respons genom att ha tät kontakt med ansvarig mentor. * Att samtliga elever undervisas av behöriga lärare i samtliga ämnen. * Grundschemat och bemanningsprinciperna bygger på framtida krav på lärarlegitimationer. * Alla utbildade lärare på Solhemsskolan har mentorskap och tillhör ett arbetslag. * Alla arbetslag ska arbeta med arbetslagsutveckling under läsåret. * Föreläsning av Leif Strandberg kring mentorskap, IUP och utvecklingszoner. * Lärgrupper och lärande samtal som verktyg för att skapa utrymme för förståelsefördjupande lärprocesser i arbetslaget kring ämnet. Resursanvändning Heldags kompetensutveckling för alla arbetslag. Studiedagar och pedagogiska träffar. Uppföljning Genom medarbetarsamtal och utvärdering Vt. 2012. Genomförandet av mentorskap var en stor organisatorisk förändring förra läsåret. Skolledningen ansåg att det var en förutsättning för att säkerställa elevernas rätt till kvalitativ undervisning av behöriga lärare samt tätare kontakt med en ansvarig mentor. Utvärderingen under våren visar att förändringen, trots en viss skepsis i början av hösten, gått över förväntan. Arbetslagen i årskurs 4-6 har under året utvecklat sitt arbetssätt kring mentorstiden vilket innebär att alla elever har haft tät kontakt med sin mentor. Alla undervisande lärare har haft mentorskap i årskurs 4-6 med undantag för en praktiskestetisk lärare. Som stöd i detta arbete har alla pedagoger lyssnat på föreläsning av Leif Strandberg kring IUP:er, mentorskap och utvecklingszoner samt haft uppföljande lärgruppsarbete och läst litteratur i ämnet.
SID 11 (18) Nästa utvecklingssteg är elevledda utvecklingssamtal, använda IUP- mappar och strukturera upp mentorstiden ytterligare. Schemat blev inte heller optimalt förra läsåret, då ett ämnesschema utifrån ämneskompetens ställer helt andra krav än ett traditionellt klasslärarschema. Två skolledare på Solhemsskolan har under läsåret gått på utbildning i NovaSchem och en nyrekryterad biträdande rektor med schemakompetens har anställts under våren. Bemanningen inför 11/12 byggde helt på ämnesbehörigheten hos lärarna och Solhemsskolan har i stort sett säkerställt att samtliga elever undervisas av behöriga lärare. Under läsåret 11/12 har flertalet arbetslag haft en arbetslagsutvecklingsdag tillsammans med rektor. Dagen har tagit sitt avstamp i att skapa effektiva team. Samtliga utvärderingar har varit mycket positiva. Flertalet medarbetare har uppskattat att det är rektor som utifrån sin tidigare yrkeserfarenhet som kompetensutvecklare har ansvarat för innehåll och upplägg. Resterande arbetslag kommer att ha motsvarande dagar under ht 2012. Under våren 2012 har ledningsgruppen tillsammans med skolans arbetslagsledare gått en gemensam ledarutbildning, upphandlad av chefsprogrammet. Utbildningen har tydliggjort respektive deltagares potential, samt varit och kommer att vara ett stort stöd i den fortsatta ledar- och arbetslagsledarutvecklingen på Solhemsskolan. Sammantaget har dessa förändringar bidragit till att arbetslagen med pedagogernas olika kompetenser, fått en helt annan roll i organisationen. Solhemsskolan har tagit ytterligare ett steg i ett processinriktat förhållningssätt gentemot de förändringar som är nödvändiga för att nå Stockholm Stads vision "En grundskola i världsklass". Utveckla pedagogernas ledarskap i klassrummet. Att alla pedagoger känner sig som goda ledare och väl förtrogna i sitt uppdrag. * John Steinberg har en heldags föreläsning för alla medarbetare på skolan. * Ett arbetslag får personlig handledning av John Steinberg. * Utöka det pedagogiska biblioteket med litteratur kring ledarskap och det pedagogiska uppdraget. * Använda lärgrupper och lärande samtal för att följa upp föreläsning och läst litteratur kring ledarskap och det pedagogiska uppdraget. Resursanvändning * Studiedagar och pedagogiska träffar.
SID 12 (18) Uppföljning Under utvärdering i juni 2012 och på medarbetarsamtal. En studiedag har avsatts för föreläsning av John Steinberg kring ledarskapet i klassrummet och ytterligare litteratur köptes in till arbetslagen. En särskild satsning gjordes för ett arbetslag i årskurs tre som fick ytterligare föreläsning av John Steinberg kring "Att vända en klass". De blev även erbjudna handledning av John Steinberg och läste in sig på ytterligare litteratur i ämnet. Även denna kompetensutveckling har gett goda resultat i arbetslaget och på gruppnivå. Flertalet pedagoger upplever att de känner sig trygga i sin yrkesroll och haft stor glädje av den satsning som gjorts. Vi ser ledarskapet som en framgångsfaktor för såväl arbetsro som elevernas lärande. Vi ser ett förbättrat resultat på elevernas upplevelse av studiero och ser det också som ett led i processen för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Öka kompetensen hos medarbetarna kring formativ bedömning som ett verktyg för att öka elevernas lärande. * Att lärarna har kunskap och förmåga att använda formativ bedömning och respons som ett verktyg i undervisningssituationer. * Använda pedagogiska träffar till kompetensutveckling kring formativ bedömning. * Utöka skolans pedagogiska bibliotek med litteratur och forskning i ämnet. * Använda lärande samtal och lärgrupper för att följa upp och fördjupa förståelsen av formativa bedömningsprocesser. Uppföljning På medarbetarsamtal och utvärdering våren 2012. Utveckling Hitta strategier för kvalitativ respons och effekterna av vår undervisning. Formativ bedömning och nya bedömningsformer är ett fortsatt utvecklingsområde på Solhemsskolan. På ett övergripande plan har flera förändringar genomförts i organisationen för att närma oss ett mer formativt förhållningssätt gentemot elevernas lärande. Vår struktur för utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och IUP följer nu Stockholms Stads modell och skolverkets riktlinjer. Vi skriver våra omdömen inför elevernas utvecklingssamtal i oktober. Tidigare skrevs omdömena
SID 13 (18) i december vilken lätt kan uppfattas som ett mer summativt omdöme. Även mentorskap, elevledda samtal ställer krav på formativa bedömningsformer. Flertalet lärare och arbetslag har även utvecklat formativa bedömningsformer som kamratbedömning och matriser. Även skrivandet av PP är ett steg i denna riktning. Detta läsår kommer vi att satsa ett särskilt utvecklingsområde under 6 veckor med fokus på formativ bedömning och betyg, med föreläsningar, litteratur och fördjupade pedagogiska diskussioner i arbetslagen. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 82 % 95 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 87 % 85 % 2012 57 % 80 % 2012 82 % 90 % 2012 Genom att utveckla arbetet kring lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. * Att alla lärare använder lokala pedagogiska planeringar (LPP) i undervisningen. * Att LPP ligger som grund för de skriftliga omdömena. * Att alla elever får möjlighet att träffa sin mentor var femte vecka. * Att alla elever har en egen IUP mapp. * Utöka mentorstiden till 1 timme i veckan. * Utarbeta en gemensam mall för Solhemsskolans LPP.
SID 14 (18) * Bygga upp en egen kommentarsbank utifrån skolans lokala pedagogiska planeringar. * Kompetensutveckling kring IUP genom föreläsning och litteratur. * Utifrån föreslagna utvecklingsområden från arbetslagen skapa utrymme i organisationen för att omsätta dem i praktiken. Resursanvändning Pedagogiska träffar och arbetslagsmöten. Uppföljning Medarbetarsamtal och utvärdering Vt. 2012. Utveckling Utveckla en struktur i organisationen som gynnar mentorskapet så det får positiva effekter på elevernas lärande. Vi kan se en markant försämring av resultatet i årskurs fem där elever uppger "jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena" från 95 % till 82 %. Det kan vara en direkt konsekvens av att många organisatoriska förändringar är genomförda i årskurs 4-6. Fler undervisande lärare, mentorskap och ny läroplan och kursplan. Utöver en ny organisation så är det också många nya mål för eleverna att lära sig i de olika ämnena och även nya begrepp att förstå innebörden av. Detta åtagande innebar att vi hade ett förväntat resultat inom sju områden. Fem av dessa har vi kunnat säkerställa i arbetsorganisationen under läsåret. Det gäller framförallt skrivandet av pedagogiska planeringar (PP) och skapa goda förutsättningar för mentorskapet i organisationen. Två resultat inom utvecklingsorganisationen kommer vi se resultatet av först under hösten 2012. Det gäller utarbetandet av en gemensam mall för PP, där vi under läsåret provat oss fram med olika former av PP. Även utvecklandet av kommentarsbank och ett gemensamt elektroniskt bibliotek av PP fortsätter under läsåret. Bedömning och analys Analysen av resultatet stödjer vår uppfattning att mentorstiden och tydliga PP för varje nytt ämnesområde blir ett viktigt stöd för att eleven ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande. Att organisationen också tar ett första steg mot elevledda samtal får stöd i såväl utvärdering av resultat, Lgr 11 och aktuell skolforskning kring lärande bedömning. Mentorstiden utökas till 60 minuter per vecka nästa läsår för alla klasser. I vårens undersökning kan vi ännu inte se de positiva förväntade effekterna av elevernas uppfattning kring målen i förhållande till mentorskapet.
SID 15 (18) Detta är en process och likväl som alla djupgående förändringar så kan de positiva resultaten ta längre tid att se effekten av. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skapa strukturer kring det egna arbetet med samtida först projektet i stadsdelen. Öka delaktigheten i samtida förstprojektet och skapa ett samarbete med närpoliser, socialtjänst, fältassistenter och förskolan. Att vi delat i alla samtida först mötet i stadsdelen. Resursanvändning En person i organisationen utses som ansvarig. Skolsköterskan på skolan deltog i alla Samtidigt först möten under läsåret 11/12. Under detta läsår kommer även en representant från skolledningen att delta samt att Solhemsskolan kommer att bjuda in till egna nätverksmöten under ht 2012. Vi har under föregående läsår haft goda relationer med såväl socialtjänst som närpolis vid behov men inte haft möjlighet att prioritera utvecklingen av nätverksmötena i linje med vår ambition. Detta arbete kommer istället att prioriteras under 12/13. Under läsåret 11/12 har Solhemsskolan haft kontinuerliga Fösmöten med närliggande förskolor i området. Både representanter från skoledningen och pedagoger från förskoleklasserna har deltagit. Utvärderingen av mötena har varit positiva och samarbetet fortsätter att utvecklas under läsåret 12/13. NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Genom att öka kompetensen kring att arbeta med entreprenöriellt lärande.
SID 16 (18) *Att all personal ska känna till att begreppen entreprenöriellt lärande finns med i läroplanen. *Att all personal ska känna till vad det står för på Solhemsskolan. Fördjupa förståelsen för skolan uppdrag genom förståelsefördjupande samtal kring läroplan och kursplan. Resursanvändning Pedagogiska träffar och studiedagar. Alla pedagoger på Solhemsskolan känner till begreppet entreprenöriellt lärande och känner till att begreppet omfattas av Lgr 11. Alla arbetslag arbetar med ämnesövergripande PP och har projekttid inlagt inom ramen för elevernas garanterade undervisningstid. Det finns en medvetenhet hos lärarna om vilken typ av lärande som begreppet ramar in. Arbetslagen på Solhemsskolan använder vår närmiljö i sina projektarbeten och några exempel är Eggeby gård, kulturhuset, museer men även vårt mer lokala utbud i Spånga. Även olika projekt inom ramen för olika verksamheter som Snilleblixtarna används som ett led i att utveckla elevernas kreativa uttrycksformer. Flera arbetslag i de yngre årskurserna har haft olika projekt under läsåret som fokuserat på experiment, uppfinningar, konstruktionsteman som haft ett entreprenöriellt förhållningssätt. Bedömning och analys En viktig uppgift för oss på Solhemsskolan är att ge eleverna överblick och sammanhang. Vi ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Därigenom kan vi bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Flera av våra utvecklingsområden, PP, elevledda utvecklingssamtal och ämnesövergripande projekt bidrar till att eleverna utvecklar de kompetenser som lyfts fram i Lgr 11. De finns som en röd tråd genom elevernas skolgång på Solhemsskolan. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Allmän beskrivning Solhemsskolan tog under läsåret 11/12 flera avgörande beslut i den fortsatta organisationsutvecklingen. Vi införde arbetslag, arbetslagsledare, mentorskap och bemanning utifrån kommande lärarlegitimationer. Vi påbörjade arbetet med att
SID 17 (18) organisera om oss i spårarbetslag, tydliggjorde samarbetet mellan förskoleklass och årskurs ett samt en tydligare linje i hur vi ville omsätta uppdraget med elevernas rätt till inkludering på Solhemsskolan. Ledningsgruppen hade under höstterminen en vakant bitr. rektorstjänst som tillsattes först i februari. En arbetslagsledartjänst med skolledaransvar för skolbarnsomsorgen inrättades. Vår brist på lokaler var påtaglig förra läsåret. En ny paviljong uppfördes på Solhemsskolan, årskurs sex flyttades lokalmässigt till Spånga grundskola, projektering och en utbyggnad av Solhemsängens skola påbörjades. Etapp ett av om - och tillbyggnad av befintlig lokal på Solhemsängens skola är nu genomförd och klar. Detta arbete har varit tidskrävande för delar av ledningsgruppen under våren men i många avseenden mycket framgångsrikt. Både pedagoger, elever och vårdnadshavare har under våren visat stort tålamod, engagemang och förståelse för att Solhemsängens skola från april till augusti även varit en byggarbetsplats. Vårt mål för detta läsår är att den specialpedagogiska verksamheten lokalmässigt ska finnas där eleverna finns. Vi påbörjade den första etappen inom området under våren, vilket var en omfördelning av lokalerna och de olika rummens funktion på Solhemsskolan. Nästa steg är att tydliggöra vad inkludering innebär och hur vi ska utveckla vårt specialpedagogiska arbete och den generella specialpedagogiska kompetensen hos alla. Det här är ett av våra kompetens- utvecklingsområden för nästa läsår. Ett område som kommer att beröras är vår syn på och vårt förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. Det finns generell kunskap om elever med olika svårigheter som vi kan ta till oss och använda i det dagliga arbetet innan vi gör eventuella individuella utredningar. Man kan även säga att vårt arbete med elever som har svenska som andra språk (Sva), tangerar det här området. Vi behöver säkerställa vilka elever som ska läsa Sva, se till att de läser enligt kursplanen för Sva samt att deras undervisning planeras och genomförs enligt Sva. Vårt elevhälsoarbete kan även ses som en del av inkluderingsområdet. Under året har vi i EHT- gruppen successivt börjat hitta rätt i vårt arbete med att förtydliga hur vi arbetar, fördelar resurser och hur olika ärenden ska hanteras och återkopplas till organisationen och vårdnadshavarna. Först detta läsår kan ledningsgruppen utveckla det nära ledarskap som organisationen behöver som stöd för att främja skolans fortsatta utveckling. Det innebär bland annat att de biträdande rektorerna i högre utsträckning deltar på arbetslagsmöten och kan aktivt driva pedagogiska frågor i arbetslagen tillsammans med arbetslagsledarna. Detta läsår kommer de traditionella klasskonferenserna bytas ut mot resultatdialoger i arbetslagen. Vi ser detta som ett viktigt steg mot en mer resultat och målfokuserad verksamhet. Arbetslagsledarna kommer att få ett särskilt ansvar för att sammanställa, följa upp och utvärdera elevernas
SID 18 (18) måluppfyllelse i arbetslaget. Varje arbetslagsledare får ett utökat ansvar med större arbetslag detta läsår. Inför skrivandet av arbetsplanen 2012 kommer vi att förtydliga skolbarnsomsorgens egna utvecklingsmål samt synliggöra målen i Solhemsskolans kvalitetsredovisning 2013. Rektor kommer under läsåret 12/ 13 att prioritera att göra verksamhetsbesök i samtliga klasser under läsåret. Sammantaget kan det med andra ord sägas att Solhemsskolan har ett intensivt arbetsår bakom sig. Med facit i hand kan inte sägas annat än att vi på skolan gjort ett fantastiskt arbete! Prioriterade åtgärder för utveckling För att främja Solhemsskolans fortsatta utvecklingsprocess har vi inför innevarande läsår förändrat pedagogernas och lärarnas kompetensutveckling i utvecklingsorganisationen. Vi har särskilt prioriterat sex utvecklingsområden som kommer att blockläggas under läsåret utifrån vårt årshjul. Alla områden genomsyrar skolans arbete under hela läsåret. Under 6-7 veckor kommer lärare och pedagoger inom arbetslaget få fördjupa sin förståelse inom ett prioriterat område i taget. Alla utvecklingsområden ska utgå från aktuell skolforskning och beprövade erfarenheter. En strukturerad planering utarbetas inför varje block, med t ex föreläsare, litteratur, diskussionsfrågor m.m. ledningsgruppen står för planering och genomförande. Utvecklingsområdena har arbetats fram efter utvärdering och analys av skolans resultat och behov på flera nivåer. Våra utvecklingsområden detta läsår är: Elevledda samtal som stöd för elevernas lärande Betyg i årskurs 6 och formativa bedömningsformer Nationella ämnesprov och sambedömning Inkludering på Solhemsskolan - i klassrummet och för alla elever Språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen Ledarskap och arbetsro i alla grupper Kvalitetsredovisning upprättad av Susanne Barklund (Biträdande rektor) i samråd med Helena Nilsson (Rektor) Solhemsskolan/ Solhemsängens skola