Likabehandlingsplan för Nibbleskolan 2010/2011 1 juli 2010
Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Lagstöd... 3 Definitioner... 4 Skolpersonalens befogenheter... 6 Ordningsregler... 8 Nibbleskolans sanktionsstege... 9 Mål... 10 Hur vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling... 10 Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling... 11 Hur vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering och annan kränkande behandling... 12 Ansvarsfördelning... 13 Delaktighet och inflytande... 13 Utvärdering... 14 Dokumentation... 14 Kommunikationsplan... 14 Telefonlista, Nibbleskolan... 14 Övriga aktuella telefonnummer för elever och föräldrar... 14 2
Bakgrund Den 1 april 2006 antogs en ny lag i Sverige, Barn- och elevskyddslagen: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen anger att det i skolan är förbjudet att diskriminera eller kränka någon på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagens ändamål är: att främja lika rättigheter för barn och elever och att motverka diskriminering enligt ovanstående grunder, samt att motverka annan kränkande behandling. Lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur arbetet ska gå till. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter Skollagen (SFS 2010) 1 kap 5 : Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Lpo 94: Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bedömas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan mm. o Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. o Lagen gäller förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Även annan kränkande behandling utan dessa diskrimineringsgrunder, så som mobbning, omfattas. o Förbud mot repressalier. o Krav på likabehandlingsplan. o Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Regeringsformen 1 kap 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven 3
o Direktiv mot etnisk diskriminering som behandlar diskriminering på grund av ras eller etnisk ursprung och Arbetslivsdirektivet som behandlar diskriminering på grund av religion, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock inge laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: o Misshandel o Olaga hot o Olaga tvång o Ofredande o Trakasserier o Förtal o Sexuellt ofredande o Hets mot folkgrupp Definitioner 1 Barn och elevskyddslagen: Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Elev missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Ex om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. De fem diskrimineringsgrunderna: o Kön o Etnisk tillhörighet o Religion eller annan trosuppfattning o Sexuell läggning o Funktionshinder o Av sexuell natur (sexuella trakasserier) Skolverket och ombudsmännen JämO, DO, HomO och HO ska se till att lagen följs utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. 4
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala och text och bildburna. Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. De kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. Elev-elev elev-personal personal-elev personal-personal Trakasserier och kränkningar kan vara: o Fysiska; ex slag och knuffar o Verbala; ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande o Psykosociala; ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning o Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar, Facebook De flesta handlingar som ryms under begreppet annan kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet annan kränkande behandling. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Mobbning Mobbning är en form av kränkning som förutsätter att man kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Negativ handling är beteende som har till syfte att tillfoga en person skada eller obehag. Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar. Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv, ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv 5
Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på de vuxna och är oftast svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller annat kränkande beteende. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att det upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande beteenden. Det vardagliga förebyggande arbetet består av att alla inom skolan, genom aktiva handlingar, främjar varje människas egenvärde. God miljö och ordning upprätthålls med befogade tillrättavisningar. Det betyder att alla arbetar för att det råder en god ordning och ett gott studieklimat överallt på skolan. Skolpersonalens befogenheter Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Avvisning: Läraren får visa ut en grundskoleelev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning: Läraren kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Kollektiv bestraffning: Är inte tillåtet i skolan. Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett sätt som är störande på lektionen eller utgör fara mot säkerheten. Ett föremål som har omhändertagits enligt ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet 6
lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1968:64), 5 lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 vapenlagen (1996:67) eller 5 lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Utredning: Om en elev i grundskolan, vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Skriftlig varning: Efter en utredning får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering: I grundskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Tillfällig placering vid en annan skolenhet: Om åtgärder enligt ovan inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Avstängning: I grundskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med åtgärder inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Avstängningstid: Ett beslut får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som 7
kan behövas. En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. Ordningsregler Vi är mot varandra som vi vill andra ska vara mot oss. Inomhus tänker vi på följande: Vi går och samtalar i vanlig samtalston Vi använder vårdat språk i skolan Vi är rädda om skolans, kamraternas och våra egna saker Ytterkläder, även keps hängs upp på klädkroken Ytterskor tas av inomhus. Vi rekommenderar att inneskor/tofflor används Är på rätt plats inomhus På rasterna är alla ute och då tänker vi på följande: Vi går ut och in genom den dörr som klasslärare anvisar Vi håller oss till anvisade platser Vi kastar inte snöboll på skolgården, endast på gräsplanen vid idrottshallen och följer de regler som vi har bestämt i elevrådet. Vi är rädda om träd, buskar och planteringar Vi lägger papper och skräp i papperskorgarna Kom ihåg: Vi kommer i tid till lektionerna Vi lämnar upphittade saker till biblioteket Vid cykling ska hjälm användas Värdesaker t ex pengar, mobiltelefon, MP3 spelare lämnas hemma. Skolan ersätter inte förlust eller skada Om du av särskilda skäl behöver ha mobiltelefonen med till skolan ska den vara avstängd 8
Nibbleskolans sanktionsstege lagbrott 5. Vid brott mot lagar kan anmälan till ex polis eller socialtjänsten göras 4. Om ett oönskat beteende ej upphör kallas Vårdnadshavare till elevvårdskonferens. värdegrund 3. Vid upprepade allvarssamtal äger samtal rum med elev, vårdnadshavare och personal. Rektor informeras. Ordningsregler 2. Allvarssamtal med elev efter upprepade tillsägelser. Hemmet informeras. 1. Tillsägelse, upprepad tillsägelse av vuxna på skolan. Hemmet kontaktas vid behov. 9
Mål På Nibbleskolan ska alla barn och vuxna känna sig trygga i skolan och känna arbetsro På Nibbleskolan skall ingen, varken elev eller personal, utsättas för diskriminering eller andra former av kränkande behandling. Likabehandlingsplanens syfte är att främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan strävar efter, och som en naturlig del av vardagen, att varje elev Utvecklar en god självkänsla och empatisk förmåga Respekterar andra människors egenvärde Tar avstånd från att människors utsätts för förtryck och kränkande behandling Utvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter Visar respekt och omsorg om närmiljön och miljön i vidare perspektiv Utvärdering sker genom frågan Känner du dig trygg i skolan? som ställs till alla elever i samband med utvecklingssamtalen. Därtill enkäten Trivsel och trygghet på Nibbleskolan som alla elever svarar en gång/termin.. Klassens kvalitetsredovisning innehåller beskrivning av det främjande arbetet, sammanställning av den individuella frågan samt analys och förbättringsåtgärder av berörd personal. Inlämnas Senast 1 december 2010 till rektor och mobbningsteamet Senast 15 maj 2011 till rektor och till mobbningsteamet Mobbningsteamet redovisar ärendestatistik, beskriver kamratstödjarverksamheten, gör skolans sammanställning av enkät, skriver analys och förbättringsåtgärder i sin kvalitetsredovisning. Den lämnas till rektor senast 6 december 2010 och senast 6 juni 2011. Hur vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling 7 Barn- och elevskyddslagen: Huvudmannen för verksamheten (rektor) eller den huvudmannen bestämmer är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn eller elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Aktivt motverka diskriminering av individer och grupper, samt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Förebyggande insatser: Likabehandlingsplanen skall vara väl känd av personal, elever och vårdnadshavare så alla är insatta i dess innehåll och hur skolan arbetar. Skolans värdegrund och ordningsregler är väl kända av elever, föräldrar och personal och finns uppsatt på flera olika platser i skolan. Klassens överenskommelser, som Klasskontrakt, Mitt ansvar som elev, Klassens regler mm finns uppsatt i klassrummet. 10
Undervisande lärare bestämmer elevernas placering i klassrummet och gör gruppindelningar vid grupparbeten/aktiviteter. Regelbundna diskussioner förs på klassnivå, om hur man har det tillsammans och klassläraren ansvarar för att skolans regler är förankrade hos alla elever. Alla ska ges möjlighet att samtala om och reflektera över förhållningssätt, värderingar, normer och relationer mellan personal, elever och föräldrar. Frågor om trygghet ställs inför eller under varje utvecklingssamtal. Det finns personal bland eleverna på raster och i skolrestaurangen. Personal finns tillsammans med eleverna i omklädningsrummen före och efter idrottslektionen. Personalen är observant på tecken om utsatthet. Känna igen mobbning. Lärare ska ha en förtroendefull relation till elever och föräldrar och hålla sig informerad om elevens sociala situation. Läraren kontaktar skolhälsovården vid tveksamheter. Kamratstödjarverksamhet ingår i rutinerna på skolan. Representanter finns i år 3-5 och dessa utbildas regelbundet och har kontakt med mobbningsteamet. Enkätundersökning görs en gång/termin, för att kartlägga i vilken mån eleverna är trygga och trivs på skolan. Mobbningsteamet genomför regelbundet spontana samtal med ej förutbestämda elever om läget i klassen. Temaarbete i olika ämnen. Utvärdering av Likabehandlingsplanen sker årligen. Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling 8 Barn- och elevskyddslagen: Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna eller i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Det finns personal ute tillsammans med eleverna på samtliga raster samt innan skolstart inomhus. Personal äter tillsammans med eleverna i matsalen. Elevvård diskuteras i elevhälsoteamet som dessförinnan har haft samtal med klasslärare och annan berörd personal. Personalen är observant på tecken om utsatthet. I utvecklingssamtalet ställs frågan om eleven är trygg i skolan. Kamratstödjare. Samarbete och dialog med vårdnadshavaren sker regelbundet. Enkätundersökning bland eleverna görs en gång/termin, för att kartlägga i vilken mån eleverna är trygga på skolan. 11
Hur vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering och annan kränkande behandling När någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling: Klasslärare eller annan personal agerar så snart det kommer information om att någon elev upplever sig kränkt eller diskriminerad. Samla förstahandinformation från den som upplever sig kränkt och diskriminerad. Samtala med den eller de elever som kränker eller diskriminerar. Dokumentera samtalen på särskild blankett. Kortfattad och tydlig åtgärdsplan för arbetet görs. Kontakta hemmet till båda parter. Uppföljning inom en vecka. Om kränkningarna eller diskrimineringen inte upphör kontaktas elevhälsoteamet. Om personal diskriminerar eller kränker elev/personal, kallar rektor de berörda till samtal. Förändras inte situationen kopplas kommunens personalavdelning in. När mobbning upptäcks: Ärendet anmäls till elevhälsoteamet som fördelar arbetet till mobbningsteamet. Samtal med den elev som upplever sig vara utsatt. (Samtalen dokumenteras på särskild blankett). Samtal med den/de som utsätter eleven. (Samtalen dokumenteras på särskild blankett). Samtal med medlöparna. (Samtalen dokumenteras på särskild blankett). Hemmet kontaktas. Gäller samtliga elever som mobbningsteamet haft samtal med. Kontinuerlig uppföljning; efter några dagar hålls ett uppföljande samtal enskilt med samtliga berörda elever. Efter en vecka hålls ytterligare ett samtal osv. Det är viktigt att mobbaren/mobbarna vet att vuxna på skolan är observanta på och att de håller vad de lovat. Det är viktigt att fokusera på det som fungerar bra och ge positiv förstärkning. Åtgärder vid upprepad diskriminering eller andra former av kränkande behandling Vid upprepad diskriminering eller annan kränkande behandling kallas elev och vårdnadshavare till elevvårdskonferens. Beslut fattas om åtgärder ex kuratorskontakt, extra observation och övervakning på raster, anmälan till polis och/eller socialtjänst. Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? För att anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavaren kontakta elevens klasslärare, någon i elevhälsoteamet (rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog) eller annan personal. Om du som elev känner sig kränkt av personal vänder du dig i första hand till rektor eller någon annan i elevhälsoteamet. Personal som blir kränkt vänder sig till rektor. När ett ärende om diskriminering eller annan kränkande behandling kommer till skolans kännedom arbetar vi utifrån skolans handlingsplan. 12
Ansvarsfördelning 3 Barn- och elevskyddslagen: Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 andra stycket ansvarar för att anställd och uppdragstagare i denna verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Nibbleskolans organisation Rektor har det övergripande ansvaret för arbetet mot diskriminering och andra former av kränkande behandling. Rektor ansvarar också för att all personal, alla elever och vårdnadshavare får information om planen och dess innehåll i samband med skolstarten varje hösttermin. Rektor ansvarar för ärenden som rör personal elev och personal personal. Ansvar: Rektor Ansvaret för åtgärder delas av mobbingteamet, elevhälsoteamet samt övriga vuxna som arbetar på skolan. Ansvar: All personal Mobbingteamet handhar ärenden som anmälts till skolans elevhälsoteam och som är definierade som mobbning och ansvarar för att handlingsplanen följs. Mobbingteamet arbetar utifrån Farsta-modellen. Ansvar: Elevhälsoteamet och Mobbingteamet Kamratstödjare Gruppen består av elevrepresentanter från år 3-5, som har ett intresse för och visar engagemang i arbetet mot mobbing och andra former av kränkande behandling. Elevgruppens uppdrag är: Att vara kamratstödjare Att vara goda föredömen Att vara vuxnas ögon och öron Att aktivt delta i det förebyggande arbetet på skolan Ansvar: personal på skolan Elevråd: Varje klass har en representant i skolans elevråd. Genom ett aktivt klassrådsarbete får elevernas större möjlighet att påverka verksamheten och ta ansvar för sin arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt. Ansvar: personal på skolan Delaktighet och inflytande På skolan kommer eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplanen. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta med under året. Elever medverkar även i kamratstödjargrupp och elevråd. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, föräldraråd och informationsbroschyrer. 13
Utvärdering Likabehandlingsplanen är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolans och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Dokumentation I Hallstahammars kommuns skolor dokumenteras alla enskilda ärenden när barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras hos rektor efter ärendets slut. Kommunikationsplan Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Barn- och elevskyddslagen och Likabehandlingsplanen. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. Telefonlista, Nibbleskolan Rektor Annechatrin Brandén tfn: 243 55 Rektor Caroline Hallqvist tfn: 242 62 Kurator Annica Greis tfn: 245 80 Skolsköterska Ulrika Hellsing tfn: 245 41 Specialpedagog Ewa Rehnberg tfn: 242 61 Övriga aktuella telefonnummer för elever och föräldrar BRIS (Barnens rätt i samhället) 0200-230 230 Jourhavande kompis 020-222 444 Jourhavande adoptionskompis 020-645 430 BRIS (föräldratelefon) 077-150 50 50 Rädda Barnens föräldratelefon 020-786 786 14