Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling Karlbergsskolan tom

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommungemensam: 1. Bakgrund 3 2. Lagstöd 3 3. Definitioner 4 4. Mobbning 5 5. Skolpersonalens befogenheter 6 Karlbergsskolan: 6. Vision, värdegrund och ordningsregler 8 7. Åtgärdstrappan Målinriktat arbete 2014/ Utvärdering och kartläggning Främjande insatser Förebyggande insatser Rutiner för akuta situationer Trygghetsteamet kontaktuppgifter Hur vi utreder-åtgärdar-följer upp Dokumentation och ansvarsförhållande Elev- och föräldradelaktighet Telefon- och kontaktlista 16 2

3 Vision: Våra skolor präglas av respekt för människors olikheter och skolorna ska vara trygga för våra elever. Kommungemensam del 1. Bakgrund From den 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen kap 6 och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. På vår skola är dessa planer hopslagna till en plan. Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2010:800) FN: s konvention om barns rättigheter. Diskrimineringslagen (2008:567) Lgr11(2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 3

4 3. Definitioner Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Ex om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck(ej identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. Kränkande behandling: Ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. elev-elev elev-personal personal-elev personal-personal Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex slag och knuffar Verbala: ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar 4

5 De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande 4. Mobbning: Mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Varför ska jag gå till skolan? Det är ändå ingen som bryr sig - jag är som luft pojke 11 år Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende 5

6 Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde, Gunnar Höistad Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande behandling. 5. Skolpersonalens befogenheter: Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Både elever, lärare och annan personal ska ha ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och ha respekt för varandra. Elever ska ges möjlighet att påverka och delta i utformningen av lärandemiljön. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa trygg skolmiljö. Det finns dock situationer när de förebyggande insatserna inte varit tillräckliga och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärderna som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Åtgärderna ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre åldrar. Rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö: Exempelvis tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever som stör. Skollagen ger även rätt för rektor och lärare att gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Utvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt. Kvarsittning/Försittning: Rektorn eller läraren kan besluta att eleven ska stanna kvar på skolan en timme efter skolans slut eller en timme före skolan börjar. Den som fattar beslutet ska dokumentera det. 6

7 Utredning om varför elever stör: Om eleven upprepat stört sin omgivning ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Utifrån utredningen ska rektorn se till att skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan vara en skriftlig varning eller ge eleven stöd i undervisningen eller av elevhälsan. Skriftlig varning: Efter avslutad utredning kan rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Syftet är att dels dokumentera det som kommit fram i samtal och att peka på att skolan inte accepterar elevens uppträdande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta om att tillfälligt omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom skolenheten. Max under 4 veckor. Omplacering får bara göras efter att man gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft effekt. En tillfällig omplacering kan göras akut utan utredning utifrån andra bestämmelser. Vårdnadshavare ska informeras och den som beslutar dokumenterar. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet: Om den tillfälliga omplaceringen inte har effekt få rektorn besluta om att en elev tillfälligt får flytta till en annan skola. Placeringen få bara i undantagsfall vara längre än två veckor och aldrig längre än 4 veckor. Elever kan dock flyttas permanent för att ge andra elever trygghet och studiero. Den som beslutar om tillfällig placering vid annan skola dokumenterar. Avstängning: I vissa fall får rektorn besluta om att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan har en mycket jobbig situation. Tex. att det förekommit grovt våld och att skolan varit i kontakt med polisen. Tre krav måste vara uppfyllda innan beslut om avstängning kan ske 1. Det är nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero 2. Andra åtgärder har inte haft effekt 3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning. Om eleven utfört ett allvarligt brott mot annan elev eller personal kan skolan stänga av utan att ha prövat andra åtgärder först Innan beslut fattas har eleven och vårdnadshavarna rätt att yttra sig i frågan. Rektorn kan inte delegera beslutet till någon annan och om eleven är under 18 år ska socialnämnden informeras. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källa: Mer om Trygghet och studiero i skolan, Ur nya skollagen, Skolverket

8 6. Karlbergsskolan Karlbergsskolans Likabehandlingsplan och årliga plan omfattar verksamheterna förskoleklass, verksamheten år 1-6 samt fritidsverksamheten. På Karlbergsskolan går det ca 400 elever från förskoleklass till år 6 och omfattar även en förberedelseklass. Skolan är organiserad med en rektor Anna Björklund. Eleverna är organiserade i ålders homogena grupper. Eleverna i förberedelseklassen har en klasstillhörighet som är relativt jämn fördelad i antal elever/år över år 1-6. Skolans upptagningsområde består av landbygd, villor samt lägenheter. Värdegrunden och våra ordningsregler/handlingsplan Vision: Vision: Att alla barn som lämnar Karlbergsskolan ska ha nått de kunskapsmål som är uppsatta och ha en bibehållen nyfikenhet och lust att lära Ett medvetet arbete med vår värdegrund är en garant för att ingen elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Detta skapar de bästa förutsättningar för var och en att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och ha en fortsatt tro på framtiden Värdegrund: Jag gör alltid mitt bästa Jag är rädd om min skola och vår miljö Alla barn är allas barn Skolan är viktig Vi pratar med varandra, inte om varandra Jag blir respekterad och respekterar andra Ordningsregler/handlingsplan: Gruppdynamik och ledarskap Under föregående läsår utformades en ny handlingsplan med tydliga ordningsregler. Målet och syftet med denna handlingsplan är: Att vara ett stöd för skolans personal och att skapa en gemensam grund för Karlbergsskolan att skapa en god inlärningsmiljö. En handlingsplan som möjliggör att vi kan utvärdera och förändra verksamheten. 8

9 Genom tydlighet skapa en större medvetenhet hos elever, föräldrar och personal när det gäller elevens inlärningsmiljö. Att utveckla arbetssätt och arbetsformer Att utgöra underlag för utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, likväl som diskussioner på föräldramöten. Organisationsnivå: För att skapa en god inlärningsmiljö strävar vi efter att vi: har gemensamma normer och rutiner gör skillnad på hur vi blir en auktoritet i klassrummet istället för att vara auktoritära ser varje elev varje dag är konsekventa är konsekventa och tydliga i våra sanktioner För att nå ovanstående mål arbetar vi med yttre struktur. Handlingsplanen är viktig under hela året men de fem första veckorna på läsåret ser vi som extra viktiga när det gäller att sätta rutiner. Klassrummet miljö: Ordningen i klassrummet är viktig för att skapa en god inlärningsmiljö. Tydlighet i var sakerna i klassrummet hör hemma hur strukturerar vi synintrycken? Städning i slutet av dagen på bänken, runt bänken Har vi klassvärdar? Bänken: Bänken hålls ren från kladd och märken av olika slag Vi organiserar i bänken tex färgmappar, pärmen etc Klassrummet: För att skapa en god inlärningsmiljö i klassrummet tänker vi på följande: Jag som ledare: Rutin hur lektionen börjar på morgonen och efter raster Börjar inte prata innan det är tyst, ex pratar väldigt tyst/arbetar med tecken Är förberedd inför lektionen Eleverna tar ordet genom att räcka upp handen och få ordet Om jag höjer rösten gör jag det en kort stund Var befinner jag mig för att tydligt visa att jag är ledaren? ex framför klassen, arbetar med tecken etc Vi har rutiner för pennvässning, fruktätande, vattendrickning etc Elevernas böcker och arbeten: Det är viktigt hur elevernas böcker och arbeten ser ut: 9

10 Jag ger eleverna tydliga strukturer för hur det ska se ut i böckerna som jag följer upp. Matsalen: Vi samlas på led utanför matsalen i bestämd ordning, går in tillsammans med vuxen Häng upp kläder + mössa + keps på krokarna i korridoren utanför matsalen Vi sitter på bestämda platser och har ett bra bordsskick Vi låter bollar och andra lekredskap vara kvar i korridoren vid klassrummet. Raster: Alla får vara med F-2 har tillgång till lilla skolgården. Scheman för aktiviteter och olika planer Rastvärdar Rastaktiviteter Förflyttningar: På led in i skolan, samling ute på bestämd plats Häng upp skorna i skoställen Inga skor i korridorerna Häng upp kläderna på krokarna Musik, bild, idrott, slöjd under ordnade former med hjälp av vuxen Korridorerna: Aldrig toabesök under genomgångar En i taget till toaletten, skriv ditt namn på tavlan när du går och sudda ut när du är tillbaka Ordning och reda i korridorerna, sitt inte i fönstren Vattendrickande ta gärna med en vattenflaska Vi släpper fram de som kommer i korridoren och ska förbi. Om vi följer lagar, värdegrunden och våra ordningsregler får vi den arbetsoch lekmiljö som vi önskar på vår Karlbergsskola. Vi vidtar åtgärder om ordningsreglerna inte följs i enligt Åtgärdstrappan sid

11 7. Åtgärder om man stör tryggheten och studieron Om man bryter mot våra ordningsregler blir första åtgärden alltid en tillsägelse. Om man upprepat bryter mot skolans regler följer vi Skolverkets åtgärdstrappa. Om man bryter mot skolans värdegrund, dvs behandlar någon kränkande, följer vi åtgärdstrappan och/eller går in med åtgärder mot kränkande handlingar. Om man bryter mot någon av lagarna, ex stjäl eller slåss, kan skolan fatta beslut om anmälan till polisen. Utifrån en rekommendation JO anmäler skolan inte elever under 12 år. Då övervägs en anmälan till socialtjänsten istället. Åtgärderna anpassas efter elevernas mognad och de uppkomna situationerna. Åtgärdstrappan Stödinsatserna har ingen effekt och ditt negativa beteende fortsätter 5 Som en akut åtgärd om du gör något allvarligt mot en annan elev eller personal kan rektorn besluta att stänga av dig från skolan under högst två veckor. Du stör tryggheten och studieron för dina kamrater Du stör igen och beter dig olämpligt 1 2 Du fortsätter att störa och bete dig olämpligt i skolan 3 4 Om inget annat hjälper kan rektorn besluta om att du behöver tillfälligt eller permanent omplaceras på en annan skola. Nu kan rektorn besluta att du behöver tillfälligt omplaceras i en annan grupp eller plats på skolan Rektorn beslutar om att göra en utredning för att ta reda på varför du stör. Dina föräldrar kallas till möte på skolan. Utifrån vad utredningen visar beslutar rektorn om åtgärder. Det kan vara en skriftlig varning eller att du behöver stöd i skolan. Du kan bli utvisad från klassrummet. Rektorn och dina lärare kan även besluta om kvarsittning eller försittning Tillsägelser från vuxna på skolan. Hemmet kontaktas vid behov. Du förväntas ändra ditt beteende. 11

12 8. Målinriktat arbete Utvärdering och kartläggning Föregående läsårs Likabehandlingsplan har utvärderats. Utvärdering har skett av tillämpningen av planen samt dess innehåll. Även resultatet från utredningar av kränkningar under lå har analyserats. Vi har tagit till vara elever, föräldrars och personalens övriga synpunkter och reflektioner som inkommit under lå Resultat av utvärderingen av lå 13/14 plan: Utifrån analysen av de kränkningsutredningar som genomförts under föregående lå så bör ett systematiskt främjande arbete organiseras och fortsätta framöver. I ett längre perspektiv ser vi att det försvann i stora delar när Livskunskap på schemat togs bort sedan några lå tillbaka. Vi behöver utveckla arbetssättet för att även arbeta förebyggande med näthat med tanke på att det är fler kränkningar som sker på nätet och är text och bildburet. Vi behöver fortsätta att arbeta aktivt med att all personal ska fortsätta arbeta vad gäller trygghet och studiero och tillämpa åtgärdstrappan. Fortsätta utöka tryggheten i omklädningsrummen och under rasterna. Fortsätta få alla elever att prata med skolans vuxna, och uppleva att de blir tagna på allvar, om de själva eller att de upplever att någon kamrat, utsätts för kränkningar. Ovanstående resultat behöver vi fortsätta arbeta med även lå 14/15 utifrån de faktiska förutsättningarna att våra mål inte är nådda med tillfredsställande resultat samt att ledningsorganisationen förändrats inför detta läsår med en tillfällig ledning. År 5 elever har svarat på brukarundersökningen. All personal har tagit del av kartläggningsarbetet och deltagit genom arbetslag, Elevhälsoteam och Likabehandlingsteam. Resultat av kartläggning Kartläggningen påvisar återkommande att riskområden för kränkningar är raster, förflyttningar samt situationerna i omklädningsrummen. Ett fåtal elever upplever fortfarande att vuxna inte tagit dem på allvar i kränkningssituationer. Elever efterfågar att det ska finnas något att göra på rasterna. Ansvarig All personal 12

13 Datum när det ska vara klart Främjande insatser Att utforma ett systematiskt och genomtänkt arbete med de olika diskrimeneringsgrunderna, normer och värden. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Arbetet ska anpassas till elevernas ålder och ska genomföras enligt en grundplanering per årgång. Det främjande arbetet ska stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Förebyggande insatser Ansvarig: all personal Datum när det ska vara klart: Skolans mål är att det inte ska förekomma kränkningar på Karlbergsskolan. All personal arbetar regelbundet med skolans värdegrund och är väl förtrogna med handlingsplanen ordningsreglerna och Likabehandlingsplanen. De tillämpar de befogenheterna personalen har för att uppnå trygghet och studiero och följer de rutiner som skolan har vid misstanke om att en elev blivit kränkt. Alla elever ska veta om skolans skyldigheter att utreda, åtgärda och följa upp alla anmälda kränkningar. Alla elever och föräldrar ska väl känna till vart de ska vända sig om de befarar att en elev har blivit kränkt. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Bedriva en aktiv, medveten och planerad rastverksamhet för att skapa trygga och meningsfulla raster. Varje vuxen som har ett uppdrag under elevernas raster ska utföra ett professionellt uppdrag. Huvudansvaret för lunchrasterna utgår från arbetslag Fritids. Kontinuerliga reflektioner kring rastaktiviteter sker i samtliga arbetslag. Vägledande för all personal är värdegrunden Alla barn är Allas barn Skolgården är indelad i 4 zoner och det finns minst en vuxen som är ansvarig för varje zon. På lunchrasterna finns det alltid en styrd rastakivitet att erbjuda eleverna. År 6 elever är behjälpliga i utlåning av lekredskap i raststugan samt planerar olika rastaktiviteter för en rast/vecka. Ansvarig: personal som är rastvärdar. Datum när det ska vara klart Öka tryggheten i omklädningsrummen Alla elever ska känna sig trygga i omklädningssituationerna i samband med idrotten. Detta följs upp regelbundet genom klassråd, Likabehandlingsråd, Elevråd samt utifrån hur situationen upplevs av personalen som arbetar i och 13

14 kring omklädningsrummen. Alla omklädningspass inför och efter idrottslektioner är schemalagda så att det alltid finns minst en vuxen i och omkring omklädningsrummen. Ansvarig Schemalagd personal. Datum när det ska vara klart Öka elevernas tillit till all personal på skolan. Öka personalens kunskap, medvetenhet och ansvar utifrån Skollagen kap 5 och 6. Att all personal ska känna till sitt ansvar för alla elever och det ansvar all personal har för att eleverna ska känna sig trygga och få studiero. Att de ansvarar för att tillämpa åtgärdtrappan när det är befogat. Att personalen ansvarar för att elever som blivit kränkta utreds enligt de rutiner skolan har. Alla elever ska uppleva att de blir tagna på allvar, känna tillit till alla vuxna på skolan, om de själva eller de upplever att någon kamrat, utsatts för kränkningar. All personal får fortlöpande information om: var och ens ansvar för alla skolans elever. var och ens ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero och tillämpa åtgärdstrappan när det så krävs. var och ens ansvar att anmäla enligt skolans rutiner när de misstänker att en elev blivit kränkt. Rutiner för akuta situationer Ansvarig: Camilla Eklöf och Anna Björklund Datum när det ska vara klart Policy på Karlbergsskolan är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Personal som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till rektorn. Rektorn anmäler kränkningen till huvudmannen enligt den rutin som finns i Karlskoga Kommun samt beslut om att inleda utredning fattas. De åtgärder som vidtas och uppföljning sker dokumenteras i utredningen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsteamet: Camilla Eklöf skolkurator Susanne Pettersson fritids och 1-2 tel / tel camilla.eklof@karlskoga.se susanne.pettersson@edu.karlskoga.se Jenny Åling skolsköterska Maria Byström år 3-4 tel tel jenny.alingl@karlskoga.se maria.byström@edu.karlskoga.se Marcus Staaf idrottslärare Bengt Granat år 5-6 tel tel marcus.staaf@edu.karlskoga.se bengt.granat@edu.karlskoga.se Iréne Sundström-Parkinnen Thomas Sörensen fritids och år

15 fritids och förskoleklass tel tel Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal som upptäckt eller misstänker att en elev blivit kränkt och/eller får information om att en elev blivit kränkt, har ansvar för att skyndsamt anmäla en misstänkt kränkning av elev, på anvisad plats på interanätet Kikaren eller direkt till rektor. Anmälan skickas sedan till rektor och huvudmannen för kännedom, och till samordnaren för Trygghetsteamet för beslut om att inleda en utredning enligt Skollagen kap 6. Händelsen utreds sedan vidare av utsedd personal på skolan, man upprättar ev en åtgärdsplan där nödvändiga insatser och åtgärder beskrivs. Inblandade elever följs upp, vårdnadshavare informeras löpande och vid avslutande av utredning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal All personal som upptäckt eller misstänker att en elev blivit kränkt och/eller får information om att en elev blivit kränkt av en personal, har ansvar för att skyndsamt anmäla en misstänkt kränkning av elev till rektor som informerar huvudmannen för kännedom. Händelsen utreds av rektor och en åtgärdsplan upprättas. Ärendet följs upp innan ärendet avslutas. Vårdnadshavarana till berörd elev informeras löpande och vid avslutande av utredning. Rutiner för uppföljning Det kommer att ske genom Likabehandlingsteamet som representerar samtliga arbetslag på Karlbergsskolan. De ska beakta alla synpunkter som inkommit under året, utvärdera de främjande, förebyggande och åtgärdande insatserna som beskrivs i planen. Till grund för utvärderingen ligger även resultaten av de kommungemensamma Trivsel- och trygghetsundersökningen samt brukarundersökningen år 5 som genomförs i okt -14. En analys av samtliga klasskartläggningar och utredningar av kränkningar som skett under lå 14/15 ska genomföras. Årets plan ska utvärderas senast Rutiner för dokumentation Utsedd för utredningen ansvarar för dokumentationen och att den sker på anvisad blankett och/eller i kommunens digitala verktyg. Utredningarna arkiveras på Karlbergsskolan. Ansvarsförhållande Rektor Anna Björklund har det yttersta, formella ansvaret enligt gällande styrdokument. Påtala det ansvar som åligger all personal på skolan och bär 15

16 även ansvar för att det som står i detta dokument, efterlevs. Det aktiva arbetet gällande utredningar av kränkningar och uppföljningsansvaret i det arbetet är delegerat till Camilla Eklöf skolkurator som även är samordnare för Likabehandlingsteamet. Andra aktuella telefonnummer Polis Socialtjänst Satelliten , Rädda barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer och det syns inte på teleräkning.) Röda Korset Jourhavande kompis Aktuella Internetadresser

17 17