Tillverkningsmetod, olika tillsatser (kryddor), fetthalt och lagringstid avgör ostens speciella egenskaper.( se www.ostfämjandet.



Relevanta dokument
Från mjölk till ost. Av Anne Nilsson, Ost på Grenadine Bokförlag, augusti 2010

Att göra ost hantverk och investering

Importerad hårdost 62

Allerum Herrgård 12 mån 28 % löpe, kalciumklorid, konserveringsmedel E 202.

Fryst ost, otänkbart?

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl ) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl ) Nötshake med frukt

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Nya franska favoriter med imponerande smak och kvalitet!

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY

Vecka 35,4 port. Nyhet! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser

Pastasnäckor med kryddig färsfyllning

En liten bok om Svensk Ost. från

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Recept. Ingredienser v.29. Veckans meny: Bra att ha hemma v.29. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

ANTIPASTI dilucafoodservice.se dabas.com

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror!

3 DAGAR VECKA 42 VECKANS MENY

Pasta med fetaost och bacon. vecka 20

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror!

Maten under graviditeten

3 dagar. Ingredienser v 27. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 27. Köp gärna med fler matvaror!

Vår-Medley. Lördagen den 25 mars 2006 kl. 18. Starter Fikon med ost. Förrätt Grön vårsoppa med bröd och parmesansmör

Att baka med råg och surdegskultur

3 DAGAR VECKA 48 VECKANS MENY

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

10 misstag kvinnor gör

3 dagar. Recept. Ingredienser v 42. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 42. Köp gärna med fler matvaror!

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43

Älsklingsmat och spring i benen

Vecka 41,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Ingredienser. Recept

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Stekt korv med majsoch tomatsallad. vecka 23

3 DAGAR VECKA 3 VECKANS MENY

3 DAGAR VECKA 12 VECKANS MENY

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!

Årets godaste julklapp

5 dagar. Ingredienser v.39. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror!

Chicken green curry. vecka 18

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Krämig pasta med kyckling och saffran. vecka 47

3 DAGAR VECKA 7 VECKANS MENY

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Ingredienser v.38. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.38. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Strutskött. - lätt och läckert.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror!

Frukostbullar. i underbara smaker

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Spenatpannkakor. med prosciutto och svamp. Vecka 20

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Vårlökskorv med stuvad grönkål. vecka 50

3 dagar. Ingredienser v 47. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 47. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Recept. Ingredienser v 34. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

Rödbets- och quinoasallad med granatäpple och fetaost. vecka 11

Vecka 32,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser

OBS! Beställ goda delikatesser! Detta provexemplar får inte

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

Vecka 27. Fisk med krispigt parmesantäcke. Kycklinggryta med dill och citron. Svampfylld cannelloni. Hamburgare med coleslaw

Krämig papardelle med portabello. vecka 43

VECKA 11 3 DAGAR VECKANS MENY

Grillspett av struts. 4 personer

Sammanfattning - celler och hud

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis

Pappardelle med zucchini och soltorkad tomat. vecka 21

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

Recept. Ingredienser v.39. Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

3 dagar. Ingredienser v 40. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 40. Köp gärna med fler matvaror!

VECKA 50 3 DAGAR VECKANS MENY

Potatis, Kött och Desserter

3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

EN SMAKSAK. Det About här these inlägget ads ( these ads/) görs i samarbete med Ålandsmejeriet. (

3 dagar. Recept. Ingredienser v 5. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 5. Köp gärna med fler matvaror!

- en ren naturprodukt

Ergonomisk form som är enkel att hantera. Idealisk storlek som passar till alla mikrovågsugnar och som tar minimalt med plats i köksskåpen.

Ingredienser v.27. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.27. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

VEGOKASSE. 3 dagar. Ingredienser v.3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.3. Köp gärna med fler matvaror!

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

Rik på Omega-3. Ljuva Matlagning. Endast 15 % Ljuva Ostcrème Original. Fetthalt endast 15 %. Kylvara. Endast 15 % Ljuva Ostcrème Stark

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

3 dagar. Ingredienser v 6. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 6. Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Chorizo. med rostad paprikapasta. Vecka 14

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Transkript:

OST När man tillverkar ost använder man sig av pastöriserad mjölk. I mjölken tillsätter man mjölksyrabakterier, värmer upp mjölken till 30*. Sedan tillsätter man ostlöpe, det är ett enzym. När enzymet efter cirka 30 min. har fått mjölkens protein att koagulera(stelna), tappas vasslan(en vätska som ser ut som vatten, men med mycket näringsämnen i såsom kolhydrater och mineraler) bort, kvar blir det som kallas ostmassa. Så packas ostmassan i ostformar. Olika formar beroende på vilken sorts ost som skall tillverkas. Osten lagras, den mognar och får smak och arom. Lagringstiden är olika lång för olika ostsorter, stark ost har längre lagringstid än mild ost t ex. Tillverkningsmetod, olika tillsatser (kryddor), fetthalt och lagringstid avgör ostens speciella egenskaper.( se www.ostfämjandet.se) Till 1kg ost går det åt 10 l mjölk. Ost delas in i olika grupper Hårdost Vanligast. De har olika stora pipor (hål), så kallad textur. Det finns Rundpipig ost (stora hål); Herrgård, Greve`t ex. Grynpipig ost (små hål); Riddarost, Hushållsost, Prästost t ex Tät textur (inga hål, bara sprickor ) ; Cheddar Smältost görs av hårdostar som mals och tillsätts ett så kallat smältsalt. Osten får då en smörig bredbar konsistens. Smältost finns i tub eller i ask och är ofta smaksatt med t ex räkor. Mjukost Kallas också dessertost. De får sin speciella smak och utseende genom olika mögelkulturer som tillsätts i mjölken. Brie och Camembert är så kallade vitmögelostar. Gorgonzola och Ädelost är grönmögelostar. Det finns också blå-och vitmögelostar t ex Castello. Färskost är ostmassa som inte lagrats och den har begränsad hållbarhet. Här finns Keso, Kesella, men också den typen av ostar vi använder till dessert Boursin, Cantandou.

Mesvaror tillverkas av vasslan som är en biprodukt vid osttillverkningen. Här finns messmör, och mesost. De är järnberikade och innehåller mycket mjölksocker (kolhydrater) och vit B. Vad händer vid lagringen? Färg och textur. Under lagringen bildas gas i osten, främst kolsyra. Dessa gaser bildar hålen i osten. Är ostmassan smidig bildas jämna, runda hål. Är ostmassan spröd blir det oregelbundna hål. Färgen ändras från kritvit till gul. Form och yta. Formen ändras så att ostens kantsidor buktar ut och får en rundare form. Ostarna måste vändas regelbundet under lagringen för att inte bli päronformade. Konsistens. Vattenhalten och fetthalten påverkar konsistensen och avvägs så att den för ostsorten typiska konsistensen uppnås. Under mognaden avdunstar en hel del vatten. Lukt och smak. En längre lagrad ost har kraftigare och mer aromrik doft än en ost av samma sort som lagrats en kortare tid. Osten innehåller mjölkens viktigaste näringsämnen: Protein för att bygga upp kroppen och ersätta kroppens celler. Det finns mest protein i mager ost. Fett för kroppens energibehov. A-vitamin för ögonens mörkerseende, vår tillväxt och mot infektioner. B-vitamin för hud, hår, och naglar. Kalcium bygger upp tänder och benstomme Ost indelas i grupper med olika fetthalt. På ostens etikett anges ostens fetthalt i %. De vanligaste fetthalterna är; Gräddost 40% Helfet ost 28% Halvfet ost 17% Dessertostar och vissa färskostar mer än 50%.

Förvaring Osten förvaras bäst i kylskåpet, var sort för sig i plastpåse eller folie. Ostens smak framträder dåligt om du tar osten direkt från kylskåpet för att äta. Låt den ligga framme i rumstemperatur en stund för att alla smaker skall komma fram. Om din hårdost börjar mögla är det viktigt att veta att den sortens mögel INTE är bra för oss. Skär bort ett stort stycke runt om det angripna eller släng bort osten. Du kan också frysa in ost, då passar de rundpipiga sorterna bäst, de smular inte så mycket. När osten skall tinas gör du det i rumstemperatur. Om du har riven ost går den alltid bra att frysa in oavsett sort. Lite extra Frankrike är det land i världen där man äter mest ost. Sverige kommer på andra (2:a) plats. Här i Sverige äter vi mest hårdost. Vi äter ost under alla tider på dagen, till frukost, mellanmål, lunch, middag, dessert efter middagen, ostbricka som trevligt tilltugg osv. Från osten får vi mycket viktiga och nödvändiga näringsämnen, men det är också vår allra största fettkälla och då av det mättade fettet som vi bör undvika. Ost smakar gott i alla former, den passar som kall, men också som varm när man använder den till gratinering t ex. I Sverige använder vi osthyvel att skära hårdost med, den är inte vanlig utomlands. Där är det vanligast att man sär osten med kniv, det är en smakfråga, många tunna skivor eller en tjock. Ost tillverkas i mejeriet, i Sverige har vi ett fåtal producenter som tillverkar ost. I ett land som Frankrike är det vanligast att det finns ett eller flera mejerier i samma by. De har alla sin specialitet vilket bidrar till att det finns en sån mångfald av olika ostar i Frankrike. Sveriges osttillverkare håller hög kvalitet, men mångfalden har gått förlorad.

Instuderingsfrågor till ost. 1. Hur mycket mjölk går det åt för att tillverka 1kg ost? 2. Vad får du för näring från ost? Näringsämne: Varför är det viktigt? 3. Berätta kortfattat hur osttillverkningen går till.

4. Vad är mesvaror? 5. Hur gör man smältost? 6. Beskriv och ge exempel på Rundpipg ost: Grynpipig ost: Tät textur: 7.Vad händer under lagringen med Färg och textur: Form och yta: Konsistens:

Lukt och smak: 7. Om du har en hårdost som har blivit möglig, hur skall du göra då? 8. Hur skall ost förvaras? 9. Berätta om ostens fetthalt. 10. Vad är KMÄ och vad gör de? 11.Vad menas med textur? Har du förstått alla ord och uttryck i den här texten? Om inte så skriv upp det du inte har förstått och fråga oss!