Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Verksamhetsrapport 2014-2015 Aspeds skola Anna Renhult och Marcus Lech
Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys 1.2 Förbättringsarbete utifrån analysen 2. Sammanfattande lärdomar 2
1. Fokusområde vad har vi uppnått Alla elever och all personal ska trivas och känna sig trygga med skolan. Vi ska ha ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Alla elever ska få utbildning av behöriga lärare. Eleverna ska ha inflytande och ta ansvar för sin utbildning. 1.1 Analys Alla elever och all personal ska trivas och känna sig trygga med skolan. Elevenkäten VT-2014 visar att eleverna känner sig trygga i skolan (3,44 på en fyragradig skala). Trivseln i klassen landar på 5,54 på en sexgradig skala och trivseln sett över hela skolan landar på 5,15 på en sexgradig skala. I den separata Trivselenkäten kan vi utläsa att 91,5% av eleverna känner sig ofta eller alltid trygga inomhus. Utomhus är det 83,3% som känner sig ofta eller alltid trygga. I samma enkät är det 8% av eleverna som under det gångna läsåret ofta eller ibland känt sig kränkta av annan elev. Det pedagogiska bokslutet kan sammanfattas med att personalen trivs på sin arbetsplats, dock påpekas det att samarbetet med fritids bör bli bättre i form av mer planeringstid tillsammans för att säkra den röda tråden genom verksamheten. Vi ska ha ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Resultatet från Brukarenkäten kan inte ses som statistiskt säkert, då endast en vårdnadshavare har besvarat frågorna, detsamma gäller även svarsgraden för fritidshemmet. Inom personalen har samtliga svarat att samarbetet fungerar bra med hemmen, att de är flexibla och alltid ställer upp på skolan. Alla elever ska få utbildning av behöriga lärare. Trots att personalen har bred behörighet för de lägre åldrarna, saknar vi behörighet i engelska, svenska, idrott, bild, historia, geografi och samhällskunskap för eleverna i 4-5an. 3
Eleverna ska ha inflytande och ta ansvar för sin utbildning. Elevenkäten visar att merparten av eleverna upplever att de är delaktiga i planeringsarbetet på skolan (4,69 på en sexgradig skala). Eleverna svarar även att de tar ansvar för sitt skolarbete (5,31 på en sexgradig skala). Personal beskriver behovet av att elever behöver utveckla sin förmåga att reflektera över insatser och dra slutsatser av vad man egentligen har lärt sig på lektionen. Målet med dessa fokusområden, var att det skulle mynna ut i en ökad måluppfyllelse. I åk 3 har måluppfyllelsen gått från 80% till 100% i matematik från 80% till 33% i svenska. I åk 5 har måluppfyllelsen gått från 83% till 77% i matematik och från 91% till 88% i svenska. I åk 3-5 har måluppfyllelsen i engelska gått från 89,6% till 92,3%. 1.1 Förbättringsarbete utifrån analysen För att all personal och alla elever ska trivas och känna sig trygga på skolan så behöver vi kartlägga och få en mer detaljerad beskrivning av vad det är som gör att alla elever inte är trygga eller trivs på skolan. Detta ska göras i uppstart av läsåret i och under arbetet/revideringen av Likabehandlingsplanen. I frågor till eleverna är det viktigt att de får möjligheten att precisera vart och när man känner sig otrygg under skoldagen. Personalen behöver också lyfta och diskutera begreppet kränkning; vad det innebär och hur eleverna ska agera om de upplever sig kränkta eller ser någon annan bli kränkt. Vad gäller personalens upplevelse av att samarbetet med fritidshemmet kan bli bättre, så är det ytterst en organisatorisk fråga som kan lösas i dialog med skoledare och inom arbetslaget. Vi utgår ifrån att samarbetet med vårdnadshavare alltid kan bli bättre, men svarsfrekvensen på Brukarenkäten gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser på hur vårdnadshavarna upplever läget idag. Dock anser vi i skolledningen att samverkan mellan hem och skola kan bli starkare. Vi behöver förtydliga föräldrarådets roll, att de 4
representerar samtliga vårdnadshavare samt lyfta frågor som de faktiskt kan vara med att påverka. Att eleverna ska undervisas av behöriga lärare är en självklarhet. Analysen visar dock att det fortfarande finns vissa ämnen som personalens kompetens inte täcker. Utifrån Skolverkets nya riktlinjer gällande lärarlegitimation har personal ansökt om kompletterande behörighet, vilket skulle ge behörighet inom även engelska, geografi och svenska för åk 4-5. Fortfarande kommer vi att sakna behörighet inom bild, idrott, samhällskunskap och historia. Lösningen för detta ligger även på förvaltningsnivå, men kanske att vi framöver behöver tänka oss fler ambulerande lärare inom vissa ämnen. Elevernas delaktighet i planeringsarbetet behöver bli ännu bättre. För att alla elever ska uppleva att de har en chans att påverka sin lärprocess, ska det finnas en tydlig struktur för systematisk utvärdering där eleverna ges utrymme att framföra synpunkter på undervisningen. Måluppfyllelsen har sjunkit i jämförelse med förra läsåret i svenska för de yngre och i svenska samt matematik för de äldre eleverna. Till detta tror vi att det kan finnas flera bidragande orsaker: 1. Avsaknaden av undervisning i svenska som andraspråk. 2. Under våren påverkades skolan negativt av att specialläraren fick ett utökat uppdrag inom sin tjänst, mot en annan skola. Detta medförde att tiden för specialundervisning på Aspeds skola halverades. 3. För de äldre eleverna har vi saknat behörighet i svenska. För att motverka dessa orsaker kommer vi att se till att det finns en specialundervisning som riktas efter skolans behov. Vi vill också se till att de som har behörighet i svenska som andraspråk riktat mot de yngre åldrarna, också möter dessa behov i ett kontinuerligt arbete. Vi inväntar beslut om kompletterad behörighet, för att säkra behörigheten i svenska för de äldre eleverna. 2. Sammanfattande lärdomar Till att börja med kan vi dra två övergripande lärdomar av analysen: 1. Vi ska i framtiden rikta frågorna i de pedagogiska boksluten mot varje enskild enhet, utifrån de fokusområden som är satta i verksamhetsplanen. 2. Vi behöver hitta ett sätt för att öka svarfrekvensen av brukarenkäten, för att få mer statistiskt säkerställda svar. 5
Utöver detta kan vi dra lärdom av den bristande täckningen av behöriga lärare. Det är en fråga som vi även får lyfta till högre instans för att få en övergripande plan för hela förvaltningen. Vi som skolledning måste hitta bättre rutiner för revidering av Likabehandlingsplanen. Personalen ska tillsammans med kurator utvärdera föregående läsårs åtgärder. Genom att analysera enkäter ska sedan nya åtgärder fastställas. Detta ska sedan presenteras för eleverna och även för vårdnadshavare, som ges möjligheten att komma med synpunkter på innehållet. Skolledningen tar på sig ansvaret för att dokumentet ska bli än mer levande. Detta genom att sätta Likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT, där åtgärderna kontinuerligt följs upp. Skolledningen ser också, liksom personalen, att det finns ett behov av kollegialt lärande över enhetsgränserna. Vi kommer att planera in träffar där det ges möjlighet att lyfta och diskutera frågor kring t.ex. elevinflytande tillsammans med personal från andra skolor. Ett sådant forum hoppas vi kan leda till ett ökat erfarenhetsutbyte som i sin tur utvecklar den enskilda enheten. 6