Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen



Relevanta dokument
Tollereds förskola Kvalitetsrapport läsåret 12/13

Hulans enhets förskolors kvalitetsrapport Dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan

Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport 2014

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Systematiskt kvalitetsarbete för förskolorna på Enhet Central, september 2013

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Lärande Aspenäsenheten Aspenäs förskolor

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Bakgrund och förutsättningar

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Årsberättelse 2013/2014

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Malmberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Likabehandlingsplan Östad förskolor

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsrapport 2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2014

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsrapport

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

KVALITETSREDOVISNING

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Transkript:

LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1 (9) 2013-08-08 Lärande Hulans enhets förskolor Marianne Lång-Ohlsson Förskolechef 0302 521320 marianne.lang-ohlsson@lerum.se Kvalitetsrapport för förskolorna på Hulans enhet Ht-2013 1. Allmän del Kort beskrivning av förskoleenheten och dess organisation på ett övergripande plan Hulans enhet består av Hulanskolan, skola från F t.o.m. år 5, samt av tre förskolor: Hulans förskola, Hulantäppans förskola samt Bråtastugans förskola. Hulans förskola är den största av våra tre förskolor. Den har två yngrebarnsavdelningar, Ärtan och Moroten, med barn mellan ett och tre år samt två äldrebarnsavdelningar, Gurkan och Tomaten, med barn mellan tre och fem år. På Hulans förskola arbetar man i storarbetslag. Hulantäppans förskola består av tre avdelningar: avdelning Smultronet och avdelning Regnbågen, som båda är yngrebarnsavdelningar, samt avdelning Hallonet, en äldrebarnsavdelning, med barn mellan tre och fem år. Bråtastugans förskola består av två avdelningar, en yngrebarnsavdelning, Grön, med barn mellan ett och tre år, samt en äldrebarnsavdelning, Gul, med barn mellan tre och fem år. Två av förskolorna har eget tillagningskök medan den tredje, Hulantäppans förskola, får sin mat från Rydsbergsskolan, liksom övriga skolan på vår enhet. Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Hulans enhet har under våren arbetat fram en gemensam vision- Vi är och lär för framtiden - vilken är vår ledstjärna och den som vi alla arbetar utifrån på vår enhet. Arbetet med vår vision ingår också i vårt systematiska kvalitetsarbete på enheten. Vårt mål i förskolan är trygga, nyfikna och kreativa barn med en fortsatt livslång lust att lära. Det entreprenöriella lärandet som eftersträvas i skolan ska också eftersträvas i förskolan. Vi ger våra barn tillgång till digitala verktyg i form av datorer och lärplattor (ipads). Vi har IKT-pedagoger, knutna till våra verksamheter, i båda skola och förskola. Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212 000 1447 Hulans torg 2 Hulans torg 2 0302-52 13 89 www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 51 Lerum 0302-52 16 08 (fax) larande@lerum.se Bg 547-6239

2 (9) Organisation: På enheten leder rektor skolans verksamhet och förskolechef leder förskolans verksamhet. Vi har också, sedan våren 2013, en utvecklingsgrupp som består av två IKT-pedagoger, en från skolan och en från förskolan, samt två utvecklingspedagoger från både förskola och skola. Rektor och förskolechef ingår också i denna grupp. Till förskoleenheten finns också en specialpedagog knuten, hon delar sin tid mellan förskola och skola och är också en viktig del i vårt arbete med barnens trygghet och välbefinnande. Enheten har också tillgång till två barn/elevhälsopedagoger vars tid också delas med Almekärrs och Rydsbergs enheter. Varje arbetslag har en samordnare, utsedd av förskolechef, som träffas varannan vecka tillsammans med förskolechef och övriga förskolans samordnare. I förskolan finns också nyckelpersoner i bl.a. läroplansarbetet. Dessa nyckelpersoner samverkar med övriga nyckelpersoner i kommunen vid några tillfällen per termin samt träffar förskolechef varannan vecka på enheten. Samtliga tre förskolors personal har delat upp övriga ansvarsområden mellan sig så att det finns representanter från var förskola för följande områden: matematik, miljö, brand, krisgrupp, Unikumansvarig samt arbetsenhetsråds- och enhetsrådsrepresentant. Enheten har en vaktmästare som tillika är IT-ansvarig på enheten. Han delar sin tid mellan förskola och skola. Förbättringshistoria Våren 2012 startades en tredje avdelning på Hulantäppans förskola, avdelning Regnbågen, detta för att tillgodose den kö som fanns i kommunen. Det innebar bl.a. att skolans ena fritidsavdelning Villekulla, belägen i samma hus som förskolan Hulantäppan, fick lämna ifrån sig en del av sina lokaler till förskolan. Fördelning av personal på de tre förskolorna, utifrån yrkesprofil, har sedan några år tillbaka varit något skevt fördelad. Åtgärder har gjorts för att i möjligaste mån fördela personal så att förskollärare ska finnas något mer jämnt fördelat över olika hus och avdelningar. Hösten 2013 stängde vi tillfälligt ned avdelning Moroten på Hulans förskola. Detta p.g.a. att vi till enheten hade för få barn i kö. Samtidigt passade vi på att slutföra den renovering av golvet som pågått i etapper. Avdelningen har nu öppnats igen fr.o.m. januari 2014. Utvecklingsgruppen, som startade hösten 2013, bestående av pedagoger från förskola och skola, varav två också är IKT-pedagoger, samt rektor och förskolechef. Syftet med denna grupp är att bl.a. utveckla vårt arbete med vår vision. Vi vill på detta sätt säkra, att den för enheten, röda tråden alltid finns med där enhetens gemensamma värdegrundsarbete, miljöarbete och kunskap också ingår.

3 (9) Pedagogiskt café, från hösten 2013, ett pedagogiskt forum för pedagogerna där de träffas regelbundet med syftet att säkerställa att kunskapsutveckling sker också i förskolan. Lokaler och utrustning Lokalerna på våra förskolor förbättras succesivt. Hulans förskola har under de senaste åren fräschats upp och då särskilt den ena hälften av huset, där golv har bytts ut, väggar har målats och några nya toaletter har tillkommit. Under hösten 2013 har också ett nytt kök kommit på plats på en av avdelningarna. Utvändigt har huset målats om under våren 2013, samt ett ordentligt sol och regntak har installerats på en av Hulans förskolas gårdar. Hulans förskolas lokaler erbjuder goda möjligheter för lek och lärande med dess ljusa lokaler. På Bråtastugans förskola finns rejäla utrymmen invändigt för lek och undervisning samt även ändamålsenliga hallar och våtutrymmen. Denna förskola har också goda förutsättningar för lek med dess varierande och inbjudande utemiljö. Våren 2012 investerade vi här i ett rejält och funktionellt soltak som även skyddar mot regn. Vår tredje förskola, Hulantäppan, som idag delar sina lokaler med fritidsavdelningen Villekulla sedan februari 2012, då avdelning Regnbågen startades, har i samband med denna nystart fått renoverat den del av lokalen som nu förskolan förfogar över. Också den redan befintliga förskolans avdelningar fick senare, i början av augusti 2012, en upprustning i form av fler toaletter och lågt sittande handfat på avdelningarna. Hulantäppan har ljusa, trevliga lokaler som inbjuder till lärande och lek med en stor lekhall i mitten samt ett målarrum. Hulantäppans två utegårdar har förbättrats genom att åtgärder i form av säkerhetsåtgärder såsom inspringningsskydd kring gungor och fallskydd vid rutschkana har gjorts samt att de har utrustats med fler lekredskap. Under våren vidtog fastighet åtgärder mot bullernivån vilket miljöenheten haft synpunkter på. Våren 2013 monterades bullerplank mellan Hulantäppan och fotbollsplanen. Arbete med särskilt stöd Behovet av särskilt stöd i förskolan ser vi ständigt över. Förskolechefens ansvar är att se till att det blir en arbetsgång vid upptäckt av behov hos ett barn av särskilt stöd. ( SkolL8kap.9 ) Specialpedagogen finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer och utvecklingsmöjligheter i första hand för barn som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen är ett pedagogiskt stöd för förskolechef, personal och vårdnadshavare.

4 (9) Specialpedagog och förskolechef besöker i början av hösten var avdelning på förskolorna och sitter tillsammans med pedagogerna och resonerar kring gruppen och kring varje barn. Vi har idag några barn med ett uttalat behov att särskilt stöd. Under hösten 2012 satsade vi på extra resurs till förskolorna och det gör vi även denna höst 2013 under en begränsad tid. Detta ger ordinarie personal möjlighet att ge barnet det extra stöd det behöver. Då specialpedagogen, sedan hösten 2012, fått en större del av sin tjänst än tidigare, förlagd till förskolan, har vi nu ett större samarbete. Specialpedagogen tar fram förslag till åtgärder för barnen, när det behövs, och tillsammans med pedagogerna tar hon fram en handlingsplan att arbeta utifrån. Inflytande och samråd Samråd mellan förskolan och vårdnadshavarna sker, dels i de arbetsenhetsråd som var förskola och var avdelning, t.o.m. våren 2013, har hållit var för sig, två ggr/termin, men också i enhetsrådet där personal och vårdnadshavare från skola och förskola möts 1ggr/termin. Vid dessa enhetsråd medverkar också rektor och förskolechef. Föräldramöten hålls 1ggr/läsår eller fler vid behov. Under hösten 2013 prövar vi en ny modell med öppet enhetsråd och efterföljande arbetsenhetsråd samt föräldramöte med därefter följande arbetsenhetsråd. Med detta hoppas vi att nå fler vårdnadshavare än vi tidigare har gjort, till både arbetsenhetsråd och enhetsråd. Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Det är viktigt att barnen känner sig trygga och trivs på våra förskolor. Skolan och förskolan har tidigare haft en gemensam likabehandlingsplan. Sedan förra året har skolan sin egen likabehandlingsplan och förskolan sin. Likabehandlingsplanen för förskolorna färdigställdes under hösten 2012 och har i höst 2013 reviderats. Dessutom har varje skolenhet, en för varje skolform, specifik årlig plan mot kränkande behandling. Pedagogerna kartlägger och dokumenterar varje höst, utifrån barnens behov och känslor, den miljö barnen dagligen vistas i. Barnen uppmuntras till att berätta hur de känner sig när de vistas på olika ställen i förskolemiljön. Barnens vårdnadshavare uppmuntras också till att vara involverade i detta kartläggningsarbete. Samtal förs också med barnen kring FN:s barnkonvention om barns rättigheter.

5 (9) Värdegrunden diskuteras och vi fortsätter att reda ut sådana begrepp som kränkning, trakasserier, diskriminering mm, vad som menas med dem och hur vi ser på dessa begrepp och vad de står för. Modersmål I skollagen står det att "Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål"( SkolL 8 kap. 10 ) Rutiner för detta håller på att utarbetas. Detta är något som vi fortsatt behöver arbeta mycket mer med framöver. Efterfrågan på modersmålsundervisning för barnen, innan de fyllt fem år, finns hos oss idag. Detta går, att till viss del, tillgodose genom att på biblioteket låna litteratur, låta barnen lyssna på ljudböcker och kanske också få till ett samarbete med elever i skolan. Fr.o.m. hösten 2013 kommer endast barn som går i förskoleklass att erbjudas modersmålsundervisning av hemspråkslärare. Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Förskolan är skyldig, att genom utvecklingssamtal och samtal i annan form, lämna information till barnets vårdnadshavare om barnets utveckling och lärande minst en gång per år. Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Därutöver hålls utvecklingssamtal två gånger per läsår på Hulans enhet. Förskolläraren ansvarar för dessa, men inget hinder finns för att de genomförs av personal med annan pedagogisk utbildning. Samtalet ska handla om barnets utveckling och lärande (SkolL8kap10 ) På förskolan använder vi oss av den digitala plattformen Unikum där pedagogerna dokumenterar barnens utveckling och lärande utifrån de förutsättningar som förskolan har erbjudit. Ett av de två utvecklingssamtal som vi erbjuder på Hulans enhet ska vara dokumenterat i Unikum.

6 (9) 2. STRATEGISK DEL Att följa upp och utveckla kunskapsuppdraget i förskolan känns som vårt huvudmål nu. Fortsatt arbete med pedagogisk dokumentation så att pedagogen fångar upp barnets intressen och för att på så sätt kunna ge barnet inflytande, men också för att säkra att barnet erbjuds kunskaper och får en rolig och lärorik tid i förskolan. Vi har i höst startat pedagogiskt café som idag leds av nyckelpersoner. Alla pedagoger möts, vid olika tillfällen, i detta forum och får på detta vis nödvändig tid att fördjupa sig i pedagogiska frågor. Detta arbetar vi med på bl.a. pedagogiskt café samt på studiedagar och vid APT. Nyckelpersoner på enheten har i höst ett särskilt ansvar för detta arbete. Dessa möten ger också tid till reflektion, vilket inte minst är en viktig del av dokumentationen. Vi för våra samtal i form av lärande samtal. En del av dokumentationen kan nu också med fördel utföras med hjälp av Ipad, med vilken det är enkelt att både fotografera och att filma. IKT-pedagog samt förskolechef har under året gått utbildningen i GR:s regi Förskolans utveckling och ledarskap i en digital tidsålder. Detta kommer förhoppningsvis också att kunna ge inspiration till övriga pedagoger på förskolan. Under våren 2013 tog vi också hjälp av kommunens utvecklingsledare som kom ut till varje arbetslag för att stötta arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Det finns idag en större medvetenhet och insikt om nyttan av att vi måste dokumentera pedagogiskt i förskolan men det råder samtidigt ett visst motstånd då tiden anges som ett hinder. Vi kommer att arbeta vidare med detta och försöka få syn på faktorer som istället för att stjäla tid från barnen tvärtom kan göra att vi får mer tid för barnen, genom exempelvis dokumentationen med hjälp av Ipad. Vi kommer att under våren 2014 bjuda in pedagoger från bl.a. Kungsbackakommun, till ett APT, för att låta oss inspireras och för att kunna tipsa pedagogerna på vår enhet, om hur man på ett enkelt sätt kan använda sig av Ipads. Implementeringen av Lpfö98/10 sker fortsatt på enheten i olika mötesform som pedagogiskt café men också vid APT och studiedagar. Barns delaktighet och inflytande är ett fortsatt fokusområde under kommande läsår. Vi fortsätter att utveckla barnens möjligheter att uttrycka sig med också visuella medel.

7 (9) Vi behöver arbeta med att finna nya, men också väl beprövade, vägar för att arbeta med kulturell identitet. Pedagogerna efterfrågar aktuell forskning och riktlinjer för detta arbete och ser fram emot kommande studiedag med fokus på detta ämne. Bemötande har varit och är fortsatt ett förbättringsområde hos oss. Vi har nu uppe denna typ av frågor vid varje APT och pratar där om gemensamma förhållningssätt. En av våra förskolor har, sedan enkäten 2011, jobbat lite extra med detta p.g.a. ett lågt betygsvärde från vårdnadshavarna. Detta ser ut att ha gett ett gott resultat att döma av årets SCB-enkät. Förskolemiljön och däribland att skapa vrår där barnen kan få lugn och ro är hos oss ett förbättringsområde men också att skapa för barnen lockande miljöer och därmed också varierade lärmiljöer som väcker barnens nyfikenhet. Ett utökat samarbete med specialpedagogen som redan nu deltar i organisationsplanering och resursfördelning med förskolechef i syfte att strukturera arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolechef och specialpedagog för diskussioner med arbetslagen kring resurserna. Specialpedagog genomför pedagogiska utredningar. Dessa ligger till grund för analyser av olika typer av insatser på enhets-, avdelnings- och individnivå. Specialpedagog finns tillgängliga för konsultation/rådgivning för förskolans personal och för vårdnadshavare kring barn i behov av särskilt stöd och vid upprättande av handlingsplaner. Dessutom arbetar specialpedagog med utvecklingsarbete runt barn i behov av särskilt stöd. Övrigt: Personalrummet, som förskolan har på Hulantäppans förskola, är fortfarande otillräckligt, då det inte bara är litet i egenskap av personalrum. Dessutom skulle det behöva tjäna som arbetsrum för pedagogerna. Detta är ett prioriterat område men svårt att finna lokal för. Idag erbjuds pedagogerna att till viss del använda sig av Villekullas(fritids) lokaler men detta under mycket begränsad tid under vissa dagar. Förskolorna behöver också få tillgång till trådlöst bredband, vilket vi nu försöker uppskatta behov och kostnader för med hjälp av IKT-pedagog och IT-ansvarig vaktmästare på enheten. Fler ljudabsorbenter till förskolorna är önskvärt, nu särskilt till Hulantäppans förskola, där man upplever att det behövs fler sådana.

8 (9) Resultat föräldraenkät Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskola i Lerums kommun. Enkäten genomfördes med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB). Enkätresultaten redovisas i form av index på en hundragradig skala. Inom varje faktor ställs ett antal olika frågor. Indexet är ett sammanvägt resultat på de olika frågorna. NFI står för Nöjd Förälder Index och bygger på svar på särskilda frågor som mäter föräldrarnas uppfattning av verksamhetens samlade kvalitet. Det är inte ett medelresultat för de olika frågeområdena. Lerum,Hulan,Bråtastugans förskola Lerum,Hulan,Hulantäppans förskola Betygsindex Betygsindex FRÅGA FAKTOR 2013 2011 Fr 13:a-c NFI 86 82 Fr 14:a-b FÖRTROENDE 88 87 Fr 4:1-3 TRIVSEL 92 94 Fr 5:1-4 TRYGGHET 91 89 Fr 6:1-3 BEMÖTANDE 89 84 Fr 7:1-8 PEDAGOGISK HANDLEDNING* 83. Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS 84 85 Fr 9:1-4 SÄKERHET 83 81 Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE* 87. Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ 82 80 Fr 12:1-2 MÅLTIDER 91 90 MEDELINDEX 87 86 FRÅGA FAKTOR 2013 2011 Fr 13:a-c NFI 72 73 Fr 14:a-b FÖRTROENDE 75 73 Fr 4:1-3 TRIVSEL 85 86 Fr 5:1-4 TRYGGHET 81 82 Fr 6:1-3 BEMÖTANDE 79 80 Fr 7:1-8 PEDAGOGISK HANDLEDNING* 76. Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS 71 80 Fr 9:1-4 SÄKERHET 72 70 Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE* 66. Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ 59 64 Fr 12:1-2 MÅLTIDER 62 68 MEDELINDEX 72 75 Lerum,Hulan,Hulans förskola Betygsindex FRÅGA FAKTOR 2013 2011 Fr 13:a-c NFI 81 66 Fr 14:a-b FÖRTROENDE 79 65 Fr 4:1-3 TRIVSEL 91 80 Fr 5:1-4 TRYGGHET 88 76 Fr 6:1-3 BEMÖTANDE 87 76

9 (9)