Lärande Aspenäsenheten Aspenäs förskolor

Transkript

1 1 (12) Lärande Aspenäsenheten Aspenäs förskolor Aspenäsenheten består av en förskoleenhet med verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år, en grundskoleenhet förskoleklass-åk2 och grundskoleenhet åk3-åk5. Denna kvalitetsrapport redovisar Aspenäs förskoleenhet. Aspenäsenheten har en gemensam vision: Förskoleenheten omfattar tre förskolor: Seatons allès förskola Seatons allé startades år Förskolan har kapacitet att ta emot ca 80 barn. Seatons allé ligger i ett villaområde utefter Aspens strand. I närområdet finns många naturområden att använda för utomhuspedagogik. Lokalerna erbjuder stora ytor, möjligheter till gemensam samvaro och här finns också utrymmen för olika verksamhet i mindre rum. Seatons allé har tillagningskök, en stor lekgård som erbjuder varierade aktiviteter samt en mindre lekgård för de yngre barnen vid behov. Riddarstens förskola Riddarsten öppnade augusti 2013 och är en helt nybyggd förskola. Här finns plats för ca 80 barn. Förskolan ligger i ett av Lerums rekreationsområden och är placerad med skogen in på knuten. I området runt omkring finns villor och bostadsrätter. Äldreboendet Riddarsten är närmsta granne. Förskolans avdelningarna ligger runt en stor gemensam samlingslokal i mitten av huset. Riddarstens förskola är guldklassad i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Huset är energieffektivt vilket ger bra inomhusmiljö och komfort. Förskolan har tillagningskök, moderna personalutrymmen samt en fantasifull lekgård som har tagit till vara den naturliga miljön runt huset. Åtorps förskola Åtorp är belägen i villaområdet nära Aspenässkolan. Här finns plats för ca barn. Inomhuslokalerna är relativt små men verksamheten har utvecklat arbetssätt för att Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr Lerums kommun Centrumpassagen Pg Lerum (fax) larande@lerum.se Bg

2 2 (12) använda lokalerna på bästa sätt. Åtorps förskola är den lilla, hemtrevliga förskolan. Utegården är väl anpassad, den erbjuder rika valmöjligheter för barns lek. Aspenäs förskolor organisation Aspenäs förskolor har en övergripande organisation som omfattar fem arbetslag där varje arbetslag ansvarar för två avdelningar. Förskoleenheten leds av en förskolechef. I varje arbetslag finns en samordnare, vars uppdrag är bl.a. att vara en länk mellan arbetslaget och skolenhetens ledning. Samordnare träffar förskolechef varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar och enhetens utvecklingsfrågor. Alla barngrupper har en eller flera ansvarspedagoger kopplade till gruppen. Ansvarspedagogen ansvarar för att följa upp, dokumentera och återkoppla barnets utveckling till barn och vårdnadshavare. Organisationsbild Seatons allés förskola Arbetslag Babord Arbetslag Styrbord ansvarar för äldrebarnsavdelningarna ansvarar för yngrebarnsavdelningarna Ekan och Flotten Kanoten och Jollen Riddarstens förskola Arbetslag Ugglan ansvarar för syskonavdelningarna Kattugglan och Pärlugglan Arbetslag Haren ansvarar för syskonavdelningarna Fältharen och Skogsharen Åtorps förskola Arbetslag Åtorp ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelning Nalle Puh och Bamse Utöver den operativa pedagogiska personalen har enheten också tillgång till administrativt stöd och vaktmästare. Dessa tjänster delas med Aspenässkolans två skolenheter. Ytterligare stödfunktioner inom förskoleenheten är specialpedagog 70%, ITpedagog/tekniker 20%, Unikumadministratör 10% samt Pedagogiskt Cafésamordnare 5%. Systematiskt kvalitetsarbete Arbetslagen skriver varje år en verksamhetsplan som kontinuerligt följs upp, analyseras och utvärderas. Genom att göra observationer, dokumentera barnens lärande, genomföra självvärdering och analysera resultaten förbättras ständigt verksamheten. Pedagogerna gör förändringar i barnens lärmiljö för att utmana barngruppens utveckling, lust och nyfikenhet. Särskild uppmärksamhet ges till pojkar och flickors lek.

3 3 (12) Verksamhetsplanen upprättas i september och revideras under året i arbetslagen. Uppföljning av arbetslagens planer sker i november samt i mars. I juni utvärderas årets verksamhet. Infrastruktur för förskoleenhetens kvalitetsarbete Kommunikation Tid Syfte/innehåll Dokumentation Ansvarig Arbetslagsmöte ca 6 h/mån Operativ verksamhet Dagordning Samordnare Handledning Anteckningar skrivs Barnens lärande Pedagogiskt innehåll Ansvarsfördelning Kvalitetsarbete Husmöte 45 min/vecka Repr från arbetslagen Dagordning Arbetslag Samverkan Anteckningar skrivs Gemensamma frågor Kvalitetsarbete Samordnarmöte ca3 h/månad Samordnare Dagordning Förskolechef Enhetsövergripande frågor Anteckningar skrivs Utveckling Kvalitetsarbete APT 1,5 h/mån Förskolechef leder Dagordning Förskolechef Gemensamma frågor Protokoll skrivs Lärgrupper Anteckningar skrivs Nyckelpersoner Kvalitetsarbete LSG 1,5h/månad Fackliga representanter Dagordning Förskolechef Förskolechef Protokoll skrivs Kvalitetsarbete Info från chef 1-2 ggr/månad Förskolechef informerar Kvalitetsarbete Skriftlig information Förskolechef Ped café ca 1,5h/ mån Leds av pedagog Anteckningar skrivs Pedagog Gemensamma frågor identifierade i kvalitetsarbetet. Uppföljning av arbetslagens systematiska kvalitetsarbete i november samt i mars.

4 4 (12) Fortbildning och utveckling Pedagogiska Caféer Alla pedagoger deltar i en löpande fortbildning - Pedagogiskt Café. Dessa fortbildningstillfällen används till att lyfta för förskolan viktiga och aktuella ämnen kopplade till utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Fortbildning syftar bl.a. till att skapa enhetlig syn i olika frågor, uppdatera pedagogerna inom den pedagogiska arenan samt att öka kompetensen och professionalismen hos förskolans pedagoger. Innehållet på de pedagogiska caféerna beslutas av förskolechef utifrån de utvecklingsområden som identifierats i enhetens kvalitetsarbete. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling för enhetens medarbetare är en viktig del och en förutsättning för att nå bra resultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i vårt arbete med att långsiktigt utveckla enheten. När verksamhetens behov förändras är personalen också beredd att ompröva och förändra roller. Det är viktigt att den kompetensutveckling som sker är kopplat till de för enheten uppsatta målen och därtill arbetslagets egna planerade verksamhet. Personalen har själva ett ansvar att se vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger inom det egna arbetslaget utifrån arbetslagets resultat. Inflytande och samråd Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om verksamheten genom dagliga samtal med den pedagogiska personalen, arbetslagens månadsbrev, utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation. Förskolechef informerar om den övergripande organisationen i ett månadsbrev Vårdnadshavares synpunkter på verksamheten är viktiga för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära barnens vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av förskolechef. Det kan gälla frågor rörande budget, lokal arbetsplan, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin.

5 5 (12) Kommunikationsplan för Aspenäs förskolor Kommunikation Tid Syfte Dokumentation Ansvarig 1 Månadsbrev gång/månad Info om verksamhet E-post Arb.lag Ped Innehåll Planering Info hemsida Terminsstart Grundläggande info Presentation Arb.lag Pedagogik Info från förskolechef 1 gång/månad Övergripande info E-post Förskolechef Hemsida Föräldramöte 1 ggr/termin Information och delaktighet Anteckningar skrivs Arb.lag AER 1 ggr/termin Delaktighet/info Anteckningar skrivs Arb.lag ER 1 ggr/termin Delaktighet/info Anteckningar skrivs Förskolechef Utv. Samtal 1 gång/år Barnets utv och lärande Unikum Pedagog nov-april Inskolnings- Info från vårdnadshavare Pedagog samtal/uppföljn Info från pedagog Avslutnings- maj-juni Inför skolstart Unikum Pedagog samtal Barn i behov av särskilt stöd När signal om att ett barn är i behov av särskilt stöd uppkommer från barn, personal, vårdnadshavare ansvarar ansvarspedagogen och arbetslaget för att se över de pedagogiska strategierna som används för att leda hela barngruppen. Om behovet kvarstår trots ändrade pedagogiska strategier kontaktas vårdnadshavare och specialpedagog kopplas in. Förskolechef informeras. I samråd med vårdnadshavare görs en handlingsplan för hur arbetslaget skall arbeta. I enhetens barnhälsoteam finns tillgång till skolpsykolog och kurator utöver den specialpedagogiska kompetensen. Specialpedagog kontaktar vid behov övriga personer i barnhälsoteamet. Vårdnadshavare tillfrågas alltid om samtycke. Förskolan har också i samråd med vårdnadshavare möjlighet till externa kontakter med barnhabilitering, BVC, stöd och omsorg för att utveckla arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.

6 6 (12) Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Enheten upprättar varje år en likabehandlingsplan. På höstens första föräldramöte informeras vårdnadshavarna om planen. En kartläggning av trivsel och trygghet görs varje år på de enskilda förskolorna. Grund för denna kartläggning är observationer, intervjuer med barnen, föräldrars eventuella klagomål, föräldraenkäter etc. Utifrån denna kartläggning görs en årlig plan gällande åtgärder för att motverka kränkande behandling. Modersmål Enheten arbetar för ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång. I Lerums kommun är modersmålsstödet integrerat i förskolans verksamhet. Det innebär bl a att barnens olika modersmål är synliga i verksamheten genom böcker, kartor, bilder från olika länder och kulturer. Flerspråkighet uppmuntras. Kulturanalys En analys gjordes i maj 2013 gällande förskoleenhetens arbetskultur. Sammanställningen visar på en förskoleenhet där många olika kulturer samsas. Olika förskolor/ avdelningar arbetar med förbättring på olika sätt. Någon förskola var enligt medarbetarna professionstyrd, en annan mer planstyrd, den tredje modellstyrd. Det gemensamma som samtliga medarbetare dock uttryckte i kulturanalysen var att enheten är i hög grad arbetslagsstyrd. En arbetslagsstyrd förskola kännetecknas enligt Ulf Blossing av: På den arbetslagsstyrda förskolan anser medarbetare och skolledare att det är arbetslag som kan alstra den kraft som behövs för att driva förbättringsarbeten. I arbetslagen samlas medarbetarnas skilda kompetenser och tillsammans kan de hantera den komplexa situationen. Lagen svarar för de olika förbättringsrollerna och driver processen framåt. Styrkan är det nära samarbetet i arbetslaget kring den praktik medarbetarna tillsammans ska få att fungera. Detta förhållande kan främja det praktiska arbetet. På den arbetslagsstyrda skolan/förskolan är grupperingssystemet fast, medan den övriga infrastrukturen kan vara tämligen lös. Krav och behov i organisationen förmedlas vidare till arbetslagen som får i uppgift att hantera dem. När förbättringsarbetet inte leder till resultat menar medarbetare och skolledare att det beror på att teamen inte har en god arbetskultur. Baksidan av en alltför starkt arbetslagsstyrd skola/förskola är att lagen blir isolerade grupper i organisationen som kan utvecklas åt skilda håll Förändringar 2013 Under sommaren 2013 gjordes en större organsiationsförändring inom enheten. Fyra förskolor lades ner (Frödings förskola, Bäverhyddans förskola, Lillstugans förskola och Andersstugans förskola) Dessa förskolor ersattes av den nybyggda förskolan Riddarsten. I samband med denna förändring gjordes också personalorganisationen om på hela enheten. Detta för att få en likvärdig, stabil och hållbar organisation över tid.

7 7 (12) Fler förskollärare anställdes och tillfälliga vikariat avslutades. Varje arbetslag fick ansvar för två avdelningar och ansvarsfördelning etc inom arbetslagen förtydligades. I augusti 2013 var därför en nystart i samtliga arbetslag och på samtliga förskolor. Den organisation som nu är lagd är tänkt att hålla över en längre tid. Under läsåret ges handledning i samtliga arbetslag så att varje lag har möjlighet att utvecklas till effektiva team (Susan Wheelan, 2013)

8 8 (12) Nuläge september 2013 Övergripande organisation Inför hösten påbörjar fem arbetslag ett nytt samarbete i nya grupperingar där många pedagoger är nya för varandra. Omorganisationen görs för att öka likvärdigheten mellan förskolorna/ avdelningarna. Den övergripande strukturen förenklas och alla arbetslag har samma struktur och ansvar. Medarbetarna inom enheten har ett stort pedagogiskt kunnande men fokus flyttar ibland från det pedagogiska uppdraget till andra uppdrag. Vi talar om driftorganisation samt utvecklingsorganisation. Aspenäs förskolor har former för en väl utvecklad utvecklingsorganisation medan driftorganisationen ibland inte framkommer lika tydligt. Driftrutiner för egenkontroll, brandskydd, fastighetsfrågor, administration, vikarieproblematik upptar mycket av medarbetarnas tid och innebär ibland en frustration hos den enskilde individen. Att förenkla hanteringen kring dess viktiga stödprocesser, göra tydliga ansvarsfördelningar och få driftorganisationen att flyta utan större hinder är något som behöver förbättras så att pedagogerna i första hand kan fokusera på barns lärande och utveckling och systematiskt utveckla den pedagogiska verksamheten. Pedagogisk utveckling Förskoleenheten har ett genomgående medvetet pedagogiskt utvecklings och kvalitetstänk. Stort utrymme ges till de pedagogiska frågorna på ett övergripande plan. Alla medarbetare deltar i pedagogiska caféer varje månad där pedagogiska frågor aktuella för verksamheten diskuteras. På samtliga Arbetsplatsträffar har lärgrupper läst och diskuterat boken Återerövra yrkesrollen av Christina Wallskog och utifrån den diskuterat förskollärarens särskilda ansvar. Det som framkommer i samtal med medarbetarna är att samtalen på APT och pedagogiskt café varit givande, att ett gemensamt lärande sker och att det är bra att samtala med kollegor utanför det egna arbetslaget då det ger många olika pedagogiska infallsvinklar på gemensamma frågor. Det som dock också framkommer är att samtalen och lärandet inte alltid omsätts i praktiken, att det nya tankarna inte implementeras på den egna förskolan utan stannar på en övergripande idé- och visionsnivå. Önskemål finns att fördjupa samtalen ytterligare i det egna arbetslaget för att genomföra lärandet i praktiken på förskolan. Enheten har också deltagit på sektor lärandes nyckelpersonsutbildning vilket har uppfattats som lärorikt och viktigt av de utsedda nyckelpersonerna. En tydlighet gällande deras uppdrag och hur lärandet når ut i hela organisationen behöver dock göras. Samtliga arbetslag skriver varje år en verksamhetsplan där enhetens fokusområden bearbetas och där mål sätts för verksamheten. Verksamhetsplanerna är omfattande, behandlar många olika mål och beskriver ofta mer utförligt görandet än vad de beskriver lärandet. Även här ser utformningen av verksamhetsplanen olika ut från arbetslag till arbetslag. Många olika mallar har används och osäkerhet råder hur en verksamhetsplan bör skrivas. Verksamhetsplanerna vittnar om ett djupt pedagogiskt kunnande, en god kunskap kring uppdraget och ett engagemang för att ständigt utveckla verksamheten.

9 9 (12) Under året har planering av verksamheten förbättrats. Pedagogerna utformar pedagogiska planeringar, synliga för vårdnadshavare och barn för att tydliggöra innehåll och mål. Barns lärande och utveckling Barnen i Aspenäs förskolor möts av en god miljö, kunniga engagerade pedagoger och en verksamhet av god pedagogisk kvalitet. Arbetslagen har under året fokuserat barns lärande kring flera av läroplanens mål. Lärandet sker under hela dagen och samtliga arbetslag ser till att finna möjligheter under dagen där barnen befinner sig i mindre grupper ute och inne. Arbetslagen har arbetat kring samtliga områden i läroplanen. Extra fokus har getts åt språklig utveckling, genus, matematik, genus, miljö och hälsa. En metod som många avdelningar använt sig av är aktivitetskort för att erbjuda nya aktiviteter och öppna upp för nya lekkonstellationer mellan barnen. Ett medvetet arbete med att erbjuda nya lekmaterial i miljön stimulerar barnen till nya lekar och lärdomar. Flera pedagoger har gått utbildning i Tecken som stöd och har kunnat använda det i verksamheten för att utveckla och stärka barnens språkliga utveckling. Områden för särskild uppföljning 2013 Ur Lpfö 98 reviderad 2010 Barns inflytande kap 2.3 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande har varit ett prioriterat mål under året och en ständig analys och förändring av lärmiljön sker för att öka barnens inflytande över sitt lärande. Flera av förskolorna ger inom ramen för de styrda aktiviteterna många olika möjligheter till inflytande. Resultat som visats i verksamheten under året är barn som känner sig delaktiga och viktiga i det dagliga arbetet. En djupare analys av resultatet är dock ej gjord. Inför läsåret fortsätter enheten att fokusera detta mål då utvecklingsbehov kvarstår. Ett fördjupat samtal i arbetslaget om vad som är inflytande och delaktighet, vad en verksamhet som har barnens inflytande i centrum innebär i praktiken och vad som är ett gott resultat gällande barns inflytande behöver ske. En tanke som uppkommer i de pedagogiska samtalen är att förskollärarens förmåga att närma sig barnperspektivet blir den enskilt viktigaste delen för att utveckla barnens möjligheter till delaktighet. Kulturell identitet kap 2.3 Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Aspenäsenheten har inte dokumenterat arbetet med dessa mål under året, men inför läsår är detta målområde prioriterat. Nuläget hösten 2013 visar en

10 10 (12) öppenhet och nyfikenhet för olika kulturer men också ett behov av kompetensutbildning i vad det innebär i praktiken. En analys av lärmiljön och vad förskolan erbjuder för material och aktiviteter för att stärka flerspråkighet görs hösten Omorganisationen inom enheten och den kulturanalys som gjordes under våren ger en förståelse för att vi alla bär på olika kulturer beroende på var vi kommer ifrån och att den mångfalden är en tillgång i lärandet. Resultatmått/indikatorer förskola SCB, föräldraenkät Resultaten och analyserna redovisas på förskolenivå. I föräldraenkäten kunde det utläsas lägre resultat på de avdelningar där personalomsättning varit stor de senaste åren. De förskolor som haft en stabil personalorganisation hade genomgående högre resultat på de flesta områden medan de förskolor/ avdelningar som har haft många vikarier och få utbildade förskollärare på plats får lägre resultat. Här ser man också ett lägre resultat gällande säkerhet och inflytande. Åtorps förskola har haft en hög andel förskollärare och en högre personaltäthet under året vilket kan vara en del i förklaringen till de höga resultaten inom samtliga områden i enkäten. Synpunkter och klagomål Genom sammanställning av samtal med vårdnadshavare, de klagomål som inkommit samt resultat i SCB, föräldraenkäten framkommer följande bild. Kritik på likvärdighet mellan förskolorna och avdelningarna framkommer. Information ut till vårdnadshavarna ser olika ut på olika avdelningar, vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande upplevs olika och möjligheten att påverka innan beslut är fattat upplevs som begränsat på vissa förskolor. Frågor kring säkerhet uppkommer. Utemiljön på några förskolor diskuteras och pedagogernas kunskap gällande första hjälpen och brandskydd kritiseras. Slutsats Aspenäs förskolor erbjuder en god kvalitet i sina förskolor, här finns kunniga engagerade pedagoger vilket ger bra förutsättningar för en fortsatt utveckling av pedagogiken, innehållet och lärmiljön på förskolan. Den övergripande strukturen behöver tydliggöras, likvärdigheten mellan förskolorna värnas i organisationsplanering, kommunikationen inom arbetslagen prioriteras och ansvarsfördelningen förbättras. Driftorganisationen behöver effektiviseras och förenklas. Utvecklingsorganisationen är väl utvecklad och infrastrukturen kan behållas i de former den finns idag. Informationen till vårdnadshavare behöver förbättras utifrån ett likvärdighetsperspektiv och möjligheterna till delaktighet och inflytande förtydligas.

11 11 (12) Pedagogerna behöver ges möjlighet att fördjupa arbetet med ett målområde i taget i verksamhetsplaneringen. Analysen av resultaten behöver utvecklas. Förskolechefen behöver hjälpa till att prioritera i förskolans alla skiftande uppdrag. Strategi Prioriterade områden för enheten att utveckla Utifrån de resultat och den analys av enheten som gjorts sommaren 2013 prioriteras tre områden att i ett första steg utveckla - Den övergripande organisationen, kommunikation och delaktighet samt prioriterade områden inom barns utveckling och lärande. Övergripande organisation Skapa likvärdiga hållbara arbetslag som är stabila över tid Öka andelen förskollärare i organisationen Tydliggöra ansvarsfördelning, uppdrag och mål för arbetslagen på förskolan Förenkla och tydliggöra uppdragen gällande drift/stödorganisation Utgå från helheten i organisationen och kommunicera den Utveckla och tydliggöra infrastrukturen för det systematiska kvalitetsarbetet Ansvar: Förskolechef Kommunikation och delaktighet extern och intern Tydliggöra hur den externa kommunikationen sker så att en likvärdighet mellan förskolorna uppnås Handledning, utbildning kring kommunikation inom arbetsgrupper Skapa effektiva arbetslag/team som fokuserar barns lärande och utveckling Ansvar: Förskolechef samt Arbetslag Barnens utveckling och lärande Systematiskt följa upp och utveckla följande prioriterade områden ur läroplanen: känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Ansvar: Arbetslag samt förskolechef

12 12 (12) Resultat föräldraenkät Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskola i Lerums kommun. Enkäten genomfördes med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB). Enkätresultaten redovisas i form av index på en hundragradig skala. Inom varje faktor ställs ett antal olika frågor. Indexet är ett sammanvägt resultat på de olika frågorna. NFI står för Nöjd Förälder Index och bygger på svar på särskilda frågor som mäter föräldrarnas uppfattning av verksamhetens samlade kvalitet. Det är inte ett medelresultat för de olika frågeområdena.