Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie



Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Konsten att hitta balans i tillvaron

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Kvalitetsredovisning Läsåret

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Likabehandlingsplan Diskusgatan

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Trimsarvets förskola

KVALITETSREDOVISNING

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning. Anneli Ottosson, förskolechef. Eksjö kommun. Barn och ungdomssektorn Kenneth Mattelin & Katarina Nóren

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mäta effekten av genomförandeplanen

Patientsäkerhetsberättelse

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Hem för vård eller boende för barn och unga

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Att mäta för att veta. Senior alert

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Särskilt stöd i förskolan

Plan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Kvalitetsredovisning 2007/2008

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Backsippans förskola. Läsåret 2013/2014

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Journalhanteringssystem för World Scout Jamboree 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016

Riktlinjer för anhörigstöd

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

LIKABEHANDLINGSPLAN. Alla barn är välkomna till vår förskola! Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling!

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bemötande och människosyn i psykiatrin

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Reviderad februari 2015

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Transkript:

Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie Ingalill Rahm Hallberg Vårdalinstitutet 2007-05-28

Hur kom jag in på spåret handledning Psykiatrisk bakgrund 68- rörelsens kritik mot den etablerade psykiatrin S:t Lukas utbildning i psykoterapi Gruppdynamisk utbildning, sensitivitetsträning och organisationutveckling 2

Handledningserfarenhet Arbetslag i psykiatrisk vård samtliga på en vårdavdelning; akutvård, barnpsykiatri etc Fokus på en enskild patient i riskzonen för att remitteras till kostsammare vård Vård till svårt fysiskt funktionshindrade 3

Handledningsmodell Psykodynamisk referensram Överföring och motöverföring centrala begrepp Gruppens dynamik, maktstruktur och delaktighet Fokus på vårdtagaren men utifrån ett överförings och motöverföringsperspektiv 4

Mitt eget avhandlingsarbete - personer med demens som var skrikiga Fokus på vårdtagarnas liv som en central förklaring till beteende Personalens liv, tolkning och beteende i förhållande till patienterna Vad händer i mötet mellan personalen och vårdtagarna Observationer, intervjuer och standardiserade bedömningar 5

Resultat vårdtagarna levde ett liv i sysslolöshet, övergivenhet och oftast bakom ett brickbord långa perioder under dagen Självstimulerande aktiviteter Personalen extremt uppgiftsorienterade i sitt sätt att arbeta med patienterna Starkt uttryck för maktlöshet i förhållande till vårdtagarna Tolkade vårdtagarnas beteende som uttryck för övergivenhet, ångest, total utslängdhet i universum Motsättning mellan vad de (personalen) sade och vad de gjorde 6

Hypotesen var ffa att om personalen fick redskapen för att förstå och hantera vårdtagarnas situation och beteende skulle de också hantera situationen med känsla för patientens situation Det i sin tur skulle ha effekter på vårdandet, vårdtagarna och på vårdarna själva Nästa steg; en interventionsstudie 7

Studiens design; kontrollerad quasiexperimentell studie Två likvärdiga avdelningar tillfrågades om medverkan Båda avdelningarna fick en inledande utbildningsinsats för att säkerställa att samma resultat inte uppnåddes med utbildning Två- dimensionell intervention; -grupphandledning var annan vecka samtliga deltog stöd till individualiserad planerad omvårdnad för varje enskild vårdtagare inkluderande kunskap om deras historia inhämtad från anhöriga Interventionen pågick 1 år 8

Handledningens genomförande Hela arbetslaget deltog en annan avd gick in och tog hand om avdelningen under tiden, 2 tim/gång Fokus på en vårdtagare i taget personalen valde ut vem Presenterades av kontaktpersonen alla fick ge sin bild av vårdtagaren Analys av vårdtagarens liv och situation, upplevelser som personalen tolkade det Vilka konsekvenser har det för vårdandet Vilka problem upplevde vårdarna i vårdandet och hur kunde det hanteras? 9

Omvårdnadsbedömningarna som underlag för en omvårdnadsplan Omfattade tre områden; historia personligt, socialt och fysiskt, nutida livssituation och individen nu personligt, socialt och fysiskt ex; Förmåga till personlig ADL, rörlighet, elimination etc Tidigare personlighet Intresse, grundläggande värderingar Behov av gemenskap, kontakt och närhet till andra, behov av aktivitet, vila, rytm över dygnet Livshistoria Reaktioner på sjukdomen/ar Andra sjukdomar, hälsoproblem etc Aspekter som gav livet guldkant 10

Mätmetoder och datainsamling Vårdtagarna; graden av demens, beteende, välbefinnande etc via intervjuer med anhöriga, observationer och personalens bedömningar Personalen; empatisk förmåga, arbetstillfredsställelse, kreativitet och gruppklimat, attityder till demensdrabbade, känslomässiga reaktioner, utbrändhet och leda, upplevelser av vårdandet samt personliga intervjuer om vårdandet och handledningens effekter 11

Fortsättning mätmetoder och datainsamling Vårdandet; Systematiska observationer av morgonomvårdnaden Dokumentation av vad som skedde i sessionerna via passiv observatör och anteckningar Data samlades före, efter 6 och 12 månader 12

Effekter; allmänt Skakade om maktstrukturen kontaktpersonerna kom i centrum Kontaktpersonerna bevakade vården och välbefinnandet för de vårdtagare de ansvarade för Förändrade organisationen ville ha kontinuitet Vårdarna gjorde saker byggda på inlevelse och empati som tidigare varit otänkbara Kontakten med anhöriga förbättrades radikalt Istället för hon är så jobbig blev det hon har det svårt och vi måste bidra till att hon får det bättre Således en subtil men radikal förändring i sättet att förhålla sig 13

Effekter personalen Förbättrad arbetstillfredsställelse, synen på patienterna, kreativitet och gruppklimat, empati, leda och utbrändhet Ingen förbättring i attityder Inga signifikanta förbättringar på kontrollavdelningen Personalen ansåg att vården förbättrades kvalitativt 14

Effekter vårdandet Analysen av observationerna skedde blint med en nyrekryterad medarbetare Utvecklingen på kontroll och undersökningsavdelningen gick i helt motsatt riktning med ökning av samarbete, långsammare takt, mera uppgifts och relationsinriktat samspel, mindre tvång, motstånd och forcering Motsatt utveckling skedde under året på kontrollavdelningen; mindre samspel, relations och uppgiftsorientering och mera tvång, forcering och motstånd 15

Effekter på vårdtagarna Flera dog under observationsperioden Välbefinnande ökade, tolkningen av vårdtagarnas beteende förändrades, minskat beteende som ansågs störande På kontrollavdelningen minskade välbefinnande 16

Vad hände i handledningssessionerna Tolkning av vårdtagarna; Rotlöshet, hemlöshet, sökande efter hemmastaddhet nte kunna tolka, förstå olika situationer, försvar mot hot och intrång ammanbrott i tids och rumsuppfattning, handlingar som utgick från dåtida rum och tid nte ha en funktion och mening och sökandet efter funktion och mening Utanförskap och förlust av orientering samt sökande efter gemenskap och orientering 17

Vårdarna i handledningen ydliga möten och gränser mellan jag och du var lätt att handskas med Oförutsägbara gränser, oförståeliga gränsdragningar eller oförståeliga budskap var svårt Utsagda och tydliga krav som inte gick att tillgodose var svårt att handskas med Outsagda krav som vårdaren upplevde, oftast tillgodosåg men inte ville svara på var svårt Allt handlade om mötet och relationen till varandra 18

Handledning kan genomföras på olika sätt I den mån vården genomförs i en grupp är gruppens dynamik av stor betydelse Fokus på vårdarna Fokus på processen Fokus på vårdandet Fokus på vårdtagarna Mera psykodynamiskt alternativt pedagogiskt orienterat 19

Slutsatser Interventionen hade klara effekter på vårdandet och vårdarna och mindre tydligt på vårdtagarna vilket delvis förklaras av dödligheten och sjukdomens progressiva karaktär Multidimensionell intervention på gott och ont 20

Slutsatser forts I den mån det finns betydande brister i andra aspekter är det inte möjligt att intervenera med endast en aspekt som handledning Skall man skilja ut enbart handledningens effekter måste andra aspekter vara av grundläggande god kvalitet 21

Vetenskapligt studium av handledningens effekter Kräver kontrollerad design Kombination av objektiva och subjektiva metoder Kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder Tidsperiod som är så tilltagen att effekter är observerbara 22