Vi trodde vi var bäst!

Relevanta dokument
Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Kvalitetsredovisning 2010

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Plan för Hökåsens förskolor

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Handlingsplan för barn och unga

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Världskrigen. Talmanus

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Datum Uppföljning 2012 av Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Bakgrund och förutsättningar

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trimsarvets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Borgviks förskola och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Korvettens förskola

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Regeringens proposition 2009/10:232

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Liv & Hälsa ung 2011

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LUPP-undersökning hösten 2008

Funktionshinderområdets värdegrund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

UNG RÖST Lycksele 2011

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

En värdegrundad skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Barnkonventionen i praktiken

Bakgrund och förutsättningar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Korvettens förskola

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanställning av utbildningsdag Laholmen 15/ Bilaga 5. Uppgift nummer ett: SWOT-analys

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

En bra start i livet (0-20år)

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Vi trodde vi var bäst!

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 2

Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 9 principer

Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn Artikel 2

Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv Artikel 3 (prövning av barnets bästa) Artikel 4 (barnkonsekvensanalyser) 5

Aktörer inom olika verksamheter ska stärka barnets rättigheter genom samverkan Artikel 6 (18.2, 19) 6

Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Artikel 12 7

All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen Artikel 4 (barnkonsekvensanalys) 8

Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Artikel 42 9

Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap Artikel 42 (5, 18.2, 19.2) 10

Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Artikel 42 (4) 11

Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Artikel 19, 28.2 12

Alla landsting utom Västernorrland har fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med barnkonventionen 13

Vad har hänt inom Handslaget? 1. Kartläggning 2010 Vilken stöd upplever kommuner och landsting/regioner att de behöver för att genomföra strategin/ konventionen? Nationellt brev om strategin till 2011 KS ordf, KF:s ordf, LS: ordf och LF.s ordf Kommun- och landstingsdirektörer samt hälso- och sjukvårdsdirektörer 2. Handlingsplan 2011 3. Genomförandeprocess 2011-2013 15

Genomförandeprocessen Övergripande, generella insatser - Regionala konferenser (Jönköping, Malmö, Falun, Umeå, Östersund, Luleå) -Spridningskonferens (10-11 september 2013 i Karlstad) - Kompetensutveckling (Jönköping, Skåne, Västra Götaland) - Kommunikationsinsatser (Webben) - Vägledning (presenterades 7 november) - Informationsspridning (via webb och konferenser) - Övrigt genomfört (nätverk om barnkonsekvensanalyser, landsting: Sörmland, Värmland, Jönköping, Dalarna; kommun: Karlskoga) Fördjupningsområden - Våld mot barn (Samverkan med landstinget Dalarna) - Fördjupade insatser mot kränkande behandling (samverkan med Skolverket) - Dialog med barn (samverkan med Västernorrland) - Kunskapsspridning till barn och unga (lärandeseminarier med 10 kommuner) 16

Information artikel 42 Inflytande artikel 12 Datainsamling artikel 2 Du/din verksam -het Helhetssyn artikel 6 Barnets bästa artikel 3 Aktiva prioriteringar artikel 4 18

Implementering Förstå Kunna Vilja

En god jordmån * Beslut i fullmäktige * Tvärpolitiskt förankrat * Samordningsansvar * Förankring * Arbetsgrupp * Aktiviteter på olika nivåer * Krav på återrapportering till politiken

Barnets bästa Men o&a är det så a. vi fa.ar beslut utan a. ägna det den minsta lilla tanke om jag ska vara rik9gt ärlig. Poli9ker

Kunskap Ja, då måste man ju känna 9ll all9hop om man ska kunna föra ut den i verksamheten. / / Nu tror ju jag, som jag har sagt, a. vi gör mycket av det här för a. vi är så barninriktade och är så medvetna om barns villkor och räfgheter. / / Jag tror ju a. de flesta av oss kan det här i princip, men inte i grunden. Förvaltningschef

Pallens tre ben: Ø Barnperspektiv Ø Barnets rättigheter Ø Barnkompetens

Meningserbjudande Det här har ingen bäring på oss Konventionen Det här behövs inte Det här gör vi redan

Barnsjuksköterska Barnet Förälder Pedagog

Pedagog Barnsjuksköterska Barnet Barnet Förälder

Perspektiv Barnperspektiv Vuxnas syn på barn Barnets perspektiv Det som visar sig för barnet 27

Vad har BRIS gjort här idag? Vi har försökt förmedla vad barn berättar för BRIS om sin utsatthet i vardagen och kopplat det till hur vi i Sverige i praktiken lever upp till FN:s konvention om barnets rättigheter eller inte Vi har rollspelat utifrån barns berättelser.

Tjej 15 år Vi trodde vi var bäst! Jag mår så himla dåligt på natten, har ångest och skär mig ofta. Tänker på att jag inte vill leva. Ingen hemma kan hjälpa mig. Jag behöver verkligen få prata med någon som kan hjälpa vad har jag rätt till för hjälp och vart ska jag vända mig på natten? Bakgrund: Artikel 42 och Artikel 3 Barn i utsatta situationer måste ges riktad specifik information om sina rättigheter och var de kan vända sig för att få stöd. FN:s barnrättskommitté uppmuntrar Sverige att utöka sina åtgärder för att se till att alla barn är medvetna om BK. Barnrättskommittén rekommenderar att Sverige fortsätter med och stärker sina insatser för att erbjuda adekvat hjälp till barn som är utsatta genom att bland annat: Ge stöd till hjälplinjen för barn så att den kan upprätthålla dygnetruntservice för barn som behöver ringa dit.

Vi trodde vi var bäst! Pojke 11 år Min pappa har misshandlat mamma och blivit dömd för det. När dom skilde sig bestämde domstolen att jag ska bo varannan vecka hos mamma och pappa trots att jag är jätterädd för min pappa. Jag vill inte bo hos honom! Vad kan jag göra för att slippa bo hos pappa? Bakgrund: Respekt för barnets åsikter, Art 12. FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att fortsätta att inom familjen, skolor, institutioner, domstolar och förvaltningar främja och underlätta, även genom lagstiftning, respekten för barnets åsikter och barns deltagande i frågor som påverkar dem, i enlighet med artikel 12 i BK. Barn borde ha rätt till eget juridiskt ombud i vårdnadstvister.

Vi trodde vi var bäst! Flicka 11 år När jag kom hem från skolan idag var det en massa flyttgubbar där som höll på att bära ut alla våra saker. De sa att vi inte får bo där längre, att vi är vräkta. De har bytt lås på dörren och mamma säger att vi ska bo hos en kompis nu. Borde inte alla barn i Sverige ha rätt till ett eget hem? Bakgrund: Artikel 4, levnadsstandard. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att Sverige vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inga barn lever under fattigdomsgränsen. Lagändringar krävs som ställer krav på kommunernas förebyggande arbete för att förhindra att barn vräks.

Hur kan vi BLI bäst och vad kan BRIS bidra med? Vi kan bli bäst på att kommunicera med barn och ungdomar! BRIS erbjuder utbildning i Att samtala med barn och ungdomar Utbildningsupplägg från tre timmar upp till två dagar Vi kan bli bäst på Barnkonventionen i praktiken BRIS ger deltagarna en grundutbildning i Barnkonventionen med möjlighet till fördjupning i form av case anpassade till målgruppen Vi kan bli bäst på att ge barn kunskap om sina rättigheter! Barnkonventionsprojektet Jag har rätt BRIS lokala projekt som syftar till att ge Umeå kommuns barn kunskap om sina rättigheter. Barn har egna rättigheter, för att de är just det barn!

Barnen är världens framtid tack för att ni bryr er! Tänk om hela världen var ren och rättvis där varje enskild själ fick synas och höras. Ni ger hopp. Torkar tårar. Lyser upp i mörkret. Vi vägen när man är vilse. Ur tyck till om BRIS

Arbetet med Barns rä2gheter i Lycksele Foto: Marino Karlsson

Bakgrund 1998 ansökte den lokala OMEP(Organisation Mondiale pour l Éducation Préscolaire )kretsen i Lycksele om utvecklingsmedel hos Socialdepartementet Utvecklingsprojektet benämndes Barns rättigheter 425 000 beviljades

Samarbete OMEP i samarbete med Lycksele kommun anställde en projektledare (Eila Persson)under ca 1,5 år Uppdraget inledningsvis var att informera Lycksele kommuns politiker och verksamheter om FN:s barnkonvention Nästa steg var att gå ut i skolor och informera, utbilda och inspirera barn elever, lärare och föräldrar. Projektledarens uppdrag var att uthålligt, energiskt och kontinuerligt erbjuda information, inspiration och utbildning Den politiska arenan för teknik, fastighet, gatu- och park, tillväxt var inledningsvis svår att få tillträde och acceptans hos

Resultat Utvecklingsprojektet satte Barns rättigheter på agendan i Lycksele kommun och en politisk aktivitet startade Tydligare i några sammanhang vagare i andra Utvecklingsprojektet fick ett stort genomslag hos barn- och elever mycket pga. projektledarens engagemang. Vid risk- och konsekvensbeskrivningar redovisas barnperspektivet

Reflektion Förändring tar tid, från 1998 2012 Viktigt med en uthållig målsättning Skolan är bra på att undervisa om demokrati Men hur sker lärandeprocesser om demokrati? Att visa vad demokrati är ett samhällsuppdrag Lycksele kommun har en ständig utmaning att bibehålla engagemanget hos barn och elever Lyckas vi så är förändringen här och i större

Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Överst: Radisson Hotel & kontorshuset Lokföraren. Nedre: Uppsala Konsert & kongress Antal barn 0-17 år: ca 40.000 Antal barn i förskola: 10.600 Antal i grundskola: 17.600 Antal i gymnasieskola: ca 7.800 Budget för pedagogisk verksamhet 2013: 4,2 MRD Ca 250 HVB-placerade ungdomar/år Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Fritidsverksamhet, omfattning Sim- och sporthallar 3 Sporthallar 11 Ishallar 5 Idrottsplatser 9 Idrottsanläggningar 3 Fotbollsplaner 62 Friluftsbad 15 Friluftsanläggningar 4 Ridanläggningar 4 Fritidsgårdar 25 Fritidsklubbar 19 Musikskolor 3 Idrottsskolor 5 Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Barnets bästa i den politiska vardagen SOCIALNÄMNDEN FÖR BARN OCH UNGA Främja trygga uppväxtmiljöer Stötta grupper i riskzoner Individinsatser Anders A. Aronsson (FP), ordförande Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Strategiska områden Företräda och stödja barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Skaffa goda kunskaper om levnadsförhållanden och sociala insatser Ansvara för planering med socialt förebyggande inriktning Arbetsgivaransvar organisation etik villkor kompetensutveckling Uppföljning & utvärdering ekonomi & verksamhet Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

2. Barnets rätt till likvärdiga villkor 6. Barnets rätt till liv och utveckling Socialnämnden för barn och unga Barnets bästa; barnperspektiv AAA/november2012 3. Barnets bästa 12. Barnets rätt att komma till tals

Politikens möjligheter? Det är vi som har ansvaret. Det är vi som fattar beslut. Det är vi som styr om vi tar initiativ och driver på. Det är vi som styr om vi ger tydliga uppdrag! Det är vi som styr om vi följer upp noga. Kommunallagen ger formaliteterna, men definierar inte politikerrollen. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Policy för hållbar utveckling Mänskliga rättigheter Ansvarsfullt resursutnyttjande Tillväxt Ø Uppsalaborna är delaktiga i samhällsutvecklingen och har förtroende för demokratin Ø Uppsalaborna har arbete Ø Uppsalaborna känner sig trygga Ø Uppsalaborna är jämställda Ø Uppsalaborna har ett hälsosamt liv Ø Uppsala bidrar till att hindra klimatförändringen Ø Uppsala har ett bra företagsklimat Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Planer och program Följande planer och program fastställda av kommunfullmäktige finns inom Uppsala kommun: Arbetsgivarpolicy för medarbetarskap, ledarskap samt arbetsmiljö och samverkan Arbetsmarknadspolitiskt program Avfallsplan Barn- och ungdomspolitiskt program Bostadspolitisk strategi Drogpolitisk policy Energiplan Evenemangsstrategi Handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet Internationell strategi IT-policy Klimatutmaningen Kommunikationspolicy Kulturpolitiskt program Kvalitetspolicy Naturvårdsprogram Näringslivsprogram Policy beträffande nationella minoriteter Policy för Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn Program för individ- och familjeomsorg Säkerhetspolicy Upphandlingspolicy Ägarpolicy för de kommunala bolagen Äldrepolitiskt program; Senior i Uppsala Översiktsplan för Uppsala kommun dessutom fastställs i juni varje år riktlinjer och budget för nästkommande år, IVE, Inriktning Verksamhet Ekonomi. därtill beslutar alla fjorton nämnder om var sin uppdragsplan och alla kommunala bolag om sina respektive affärsplaner. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Övergripande mål är att alla barn och ungdomar i Uppsala kommun: växer upp under likvärdiga villkor känner delaktighet och har inflytande i frågor som rör dem känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem lever i en god fysisk och psykisk miljö. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Barn- och ungdomspolitiska programmet anger önskade tillstånd och hur ansvaret är fördelat Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun växer upp under likvärdiga villkor Vid all fysisk planering ger barn- och ungdomsperspektivet avtryck. Det är enkelt för barn och ungdom att ta sig till områden och platser för utbildning, lek, idrotts-, kultur- samt fritidsaktiviteter. Föräldrar/vårdnadshavare har tillgång till föräldrastöd i olika former oavsett familjestruktur. Föräldrar/vårdnadshavare har kunskap om barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Barn och ungdomar har kunskap om sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Barn och ungdomar har, oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion, kulturell bakgrund och familjestruktur, likvärdiga villkor i förskola, skola, kultur- och fritidsverksamhet samt tillgång till individuellt stöd av socialtjänsten. Barn och ungdomar har teoretisk och praktisk kunskap inför kommande arbetsliv, för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesval. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun är delaktiga och har inflytande i frågor som rör dem Barn och ungdomar tillfrågas och deras synpunkter tas tillvara, redovisas och ger effekt i de kommunala beslutsunderlag som rör barn och ungdomar. Barn och ungdomar kan framföra behov, önskemål och egna idéer i olika dialogformer. Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem Barn och ungdomar kan delta i olika verksamheter och de behandlas lika oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion och kulturell bakgrund. Ansvar: BUN, IFN, KTN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag Barn och ungdomar har kunskap om rätten till integritet och står upp för sig själva. Ansvar: BUN, KTN, SBN, UAN Barn och ungdomar känner sig trygga i de miljöer de vistas i. Ansvar: BUN, GSN, IFN, NHO, PBN, RÄN, SBN, UAN, ÄLN, samtliga kommunalt helägda bolag Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Alla barn och ungdomar i Uppsala kommun lever i en god fysisk och psykisk miljö Barn och ungdomar utsätts inte för ohälsosamma miljöer. Ansvar: BUN, FHN, GSN, IFN, MHN, NHO, PBN, SBN, RÄN, UAN, ÖFN, samtliga kommunalt helägda bolag Barn och ungdomar utsätts inte för mobbning, trakasserier, våld och sexuella övergrepp. Ansvar: BUN, SBN, UAN Barn och ungdomar har tillgång till miljöer och evenemang som är alkoholoch drogfria. Ansvar: BUN, IFN, KTN, MHN, SBN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag Barn och ungdomar har förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor som leder till god fysisk och psykisk hälsa. Ansvar: BUN, IFN, SBN, UAN, samtliga kommunalt helägda bolag Barn och ungdomar har tillräckligt stöd för att inte löpa risk att utsätta sin hälsa eller utveckling för skada genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Ansvar: BUN, SBN, UAN Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Exempel på konkret uppföljning Inflytande: Byggnadsnämnden: vid samråd inom planarbetet ges såväl barn som vuxna möjlighet till synpunkter. 2011 togs verktyget barnkonsekvensanalys fram. Används som hjälpmedel på planavdelningen Trygghet & tillgänglighet Uppsalahem AB: Stöd till föreningsstimulerande Gottsunda Sisterhood, ökad trygghet i bostadområden genom bättre belysning, stöd till idrott med brett deltagande (fotboll, basket och friidrott) Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Hållbar utveckling Tema Barn och unga 2011 Uppsala växer - befolkningsstruktur Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas inflytande i Uppsala Barn och ungas trygghet Tillväxt genom utbildning Barn och ungas fysiska och psykiska hälsa Klimat och miljö Kulturnatten årligt evenemang Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

exempel på strukturerat samarbete Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Uppdragsplan 2012-2015 Socialnämnden för barn och unga I Uppsala är FNs barnkonvention inte bara en vacker deklaration; inriktningen och ambitionen är helt klar vi söker på alla sätt fullfölja principerna i den dagliga praktiken. Det handlar om allt från politiska riktlinjer till hur handläggningen av barnärenden går till t ex inom socialtjänsten. Uppsala kommun har sedan flera år ett givande samarbete med tio andra kommuner just om hur man genomför FNs barnkonvention i den kommunala verkligheten. ---- Uppsala är en bra kommun för barn att växa upp i, men det finns förstås utrymme för många förbättringar. Socialnämnden för barn och unga tar sin del av det kommunala ansvaret för barnets bästa och för ett tryggare Uppsala. Det gäller såväl översiktsplanering och stadsdelsutveckling med sociala perspektiv, som förebyggande insatser mot alkohol- och narkotikabruk samt brottsförebyggande arbete. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

www.boiu.se Barnombudsmannen i Uppsala är en ideell förening, bildad 1988. BOiU är till för barn, unga, föräldrar samt personal inom verksamheter som berör eller möter barn. BOiU är en ideell förening. Föreningen arbetar enligt avtal med Uppsala kommun. 1. Informera Informera om FNs barnkonvention till barn, unga och vuxna. Vuxna kan vara såväl vård-nadshavare som beslutsfattare och andra som arbetar nära barn. Rådgivningsfunktionen är också ett sätt att vägleda om barns konkreta rättigheter och möjligheter att få den hjälp och stöd de har rätt till. 2. Bevaka Granskning av kommunens arbete för barns rättigheter, både beslut och icke-beslut. 3. Samverka Samverkan sker mellan olika myndigheter, organisationer och verksamheter. BOiU vill se till att inget barn eller ungdom hamnar mellan stolarna hos dem som har i uppdrag att se till barnets bästa. 4. Ge röst till barn och unga Genom att skapa konkreta mötesplatser och även genom tidningen Word ger BOiU en möjlighet för barn och unga att göra sin röst hörd bland politiker och tjänstemän i kommunen. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Gottsunda Dans & Teater Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Gottsunda Dans & Teater Professionella dans- och teaterföreställningar för barn, unga och vuxna. Avgiftsfritt för alla Uppsala Kommuns skolelever! Avgiftsfria dans- och teaterkurser för barn och unga Amatörteater Leder dans och teater på Gottsundaskolan. Mentorsprojekt, där dansare och skådespelare är mentorer för ungdomar från området. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Bildades i juni 2004 Nu inne i tredje fyraårsperioden av samarbete Tio kommuner ingår, stora & små Syftar till att FNs konvention om barnets rättigheter ska få genomslag i den kommunala praktiken. Genomfört utbildningar och framförallt kollegiala granskningar Nära samarbete politiker & tjänstemän Läs mer: www.barnkonventionen-partnerskapet.se Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Uppsala. Barnens stad. Varje dag sedan 1286. 1. Barn- och ungdomspolitiskt program 2. Partnerskapet för FNs barnkonvention 3. Tillämpar BBIC Barns behov i centrum 4. Gottsunda Dans & Teater 5. Barnombudsmannen i Uppsala 6. Mötesplatser på nätet och IRL 7. Samarbete med och stöd till barn-, ungdoms- och idrottsverksamhet ingen komplett redovisning Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

Politikens möjligheter! Det är vi som har ansvaret. Det är vi som fattar beslut. Det är vi som styr om vi tar initiativ och driver på. Det är vi som styr om vi ger tydliga uppdrag i kombination med ekonomiska prioriteringar. Det är vi som styr om vi följer upp noga och kompletterar med ledning av erfarenheterna. Socialnämnden för barn och unga AAA/november2012

BRIS utbildar i: Samtal med barn och ungdomar om vik@ga saker i livet Varför frågar vuxna bara en gång och nöjer sig med svaret bra? Flicka 15 år Sy&e: A. bidra 9ll fördjupad kunskap i samtalsmetodik och ge konkreta verktyg i samtal med barn och ungdomar i utsa.a situa9oner. Ur innehållet: Grunden för utbildningen är samlade erfarenheter från de tusentals kontakter som BRIS har med barn och unga varje år. Utbildningen varvar teori med prak9ska övningar, vilket innebär a. man förväntas delta ak9vt. En röd tråd i utbildningen är hur vi kan omsä.a de salutogena (hälsofrämjande) begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i samtal med barn. Utbildningens mål är a.: 9llägna sig en ökad medvetenhet om barns perspek9v. öka förmågan 9ll e. lyhört och ak9vt lyssnande. kunna möjliggöra för barn och ungdomar a. berä.a om det som är svårt. öka kunskaperna om barn och ungas räfgheter enligt barnkonven9onen. Målgrupp: Vi vänder oss 9ll dig som i di. arbete möter barn och ungdomar 9ll exempel inom socialtjänsten, skola, hälso- och sjukvård. Men även 9ll dig som möter barn och ungdomar inom kyrkan, barnrä.sorganisa9oner eller annan ideell sektor. Tid och plats: Se erbjudandet i mappen

Utbilda dig för barnens skull. Våra utbildningar ger värdefull kunskap, konkreta verktyg och råd för hur du som pedagog kan agera och hjälpa barn och ungdomar i utsatta situationer. Läs mer: www.rb.se/utbildningar

- Att införa FN:s konvention om barnets rättigheter i det dagliga arbetet. - Att möta barn och ungdomar i sorg. - Att växa upp med våld i hemmet. - Barn som far illa vårt gemensamma ansvar. - Barns Rätt, Föräldraskap och Samhälle i landet annorlunda. - BIFF Barn i Föräldrars Fokus. - Mot mobbing och kränkningar på internet och i sociala medier. - När mamma eller pappa dricker.

Friends vision är ett samhälle där barn " och unga växer upp i trygghet och jämlikhet." " Friends uppdrag är att stoppa mobbning i svenska förskolor, skolor och idrottsföreningar. Det gör vi långsiktigt genom utbildning, rådgivning och uppföljning. Dessutom bedriver vi opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang." "

Vi ska bli bäst! - konventionen om barnets rättigheter blir verklighet Välkommen till en seminariedag för dig som vill arbeta strategiskt och systematiskt med barnets rättigheter. Nu går vi från ord till handling. Datum: onsdag den 13 februari 2013 Plats: Landstingshuset Umeå Anmälan senast den 18 januari: www.regionvasterbotten.se/kurs

Tack för idag!