NUMOPEN Om kvadratur. Exempel. NUMOPEN VT11 Förel JOp p 1(9) ν c. 10 tentor, Trapetsmetod poäng

Relevanta dokument
Integration: Kvadratur

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Något om funktionsföljder/funktionsserier

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

13 Generaliserade dubbelintegraler

Induktion LCB 2000/2001

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

24 Integraler av masstyp

Serier och potensserier

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys

Integralkalkyl. Den bestämda integralen. Om Maclaurinutvecklingar. Integralen mäter en area. Analys360 (Grundkurs) Instuderingsuppgifter

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Generaliserade integraler

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

Diskreta stokastiska variabler

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. Från labben: Informationsteknologi. Beräkningsvetenskap I/KF

ETT OSKRIVET KAPITEL I FORSLING NEYMARK: Matematisk Analys

14. MINSTAKVADRATMETODEN

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Numerisk Integration En inledning för Z1

Tillämpning av integraler

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

ANALYTISKA FUNKTIONER, LIKFORMIG KONVERGENS OCH POTENSSERIER. 1. Inledning

10. Tillämpningar av integraler

Grundläggande matematisk statistik

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

TATA42: Tips inför tentan

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

ANALYTISKA FUNKTIONER, LIKFORMIG KONVERGENS OCH POTENSSERIER. 1. Inledning

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Integraler och statistik

Lösningsförslag envariabelanalys

Finaltävling den 20 november 2010

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Prov i matematik Fristående kurs Analys MN1 distans UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström

ANALYTISKA FUNKTIONER, LIKFORMIG KONVERGENS OCH POTENSSERIER. 1. Inledning

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Kan det vara möjligt att med endast

TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar

9. Bestämda integraler

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

TATA42: Envariabelanalys 2 VT 2018

Lösningsförslag envariabelanalys

Exponentiella förändringar

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

TMV225 Kapitel 3. Övning 3.1

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

9. Vektorrum (linjära rum)

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Polynominterpolation av kontinuerliga

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Reliability analysis in engineering applications

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

100318/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan i Halmstad. Formelsamling Reglerteknik

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Transkript:

Jp p 9 UMPE --7 m vdrtur tentor, rpetsmetod poäng Del p Del 5p / /5 ALLSÅ ör % v tiden ägns trpetsmetoden? - ormler - el - Etrpoltion mtls untioner QUAD, QUADL, QUADGK - Generliserde integrler singulritet oändligt intervll - Multipelintegrler Att unn: ormel, el; Etrpoltion, Simpsons ormel; svnspning Eempel ormlördelning med medelvärde m oc vrins σ: m σ, σ e σ π Boltzmnns strålningslg: ν de ν dν ν c e Geometri Kurvlängd, yt, volym L t e & y& z& dt t, y t, z t Bézierurv, URB

Jp p 9 Härledning Integrllylens undmentlsts: d,.., /, ;,,,, etc Dierenspproimtion, centrl,,,, Summer! Men enelsidig dierenspproimtion -, oc så år vi: rpetsregeln med steg, Eng. trpezoidl rule. el m är ontinuerligt deriverr i [,] så: K d m är mång gånger ontinuerligt deriverr i [,] så gäller Euler-McLurins summtionsormel! 7 B d B är Bernoulli-tlen, B /, B /6, B /, B 6 /, B 8 / Serien är i llmänet inte onvergent när ntlet termer ör; men ör givet ntl termer lir resttermen mindre med.

Jp p 9 Etrpoltion till : Ricrdson-etrpoltion q q S I q c q I c I Simpsons ormel: 6 S Prov på. -, q. / / / S / - / / / / -/6 / dvs. et. örlring ges te v Euler-McLurins ormel r -eltermen inns!? Du?

Jp p 9 Eempel mnuell räning sinπ I d s: /. Gränsvärdet är π...5.5.75..5.88..98. /..5 /..578 / /.5/../.578./.785 / /.5/.88..98./.785/.88.98/.855 Etrpoltion di di/ di di/5.578.6.75.785.8569.5.67 -.7 -..855.85.859 ogg.ordning 6 Pessimistis eluppsttning v.85.5/5 QUADL med tolerns - ger.85975

Jp p 59 Generliserd integrl Integrel singulritet π d / Integrel singulritet i åd intervllgränsern: δ Cδ En sustitutions sin t eliminerr singulriteten. Prov utn med trpetsregeln oc QUADGK. rpetsregeln Evluerr i ändpuntern där lir oändlig, så vi tr δ π d δ oc år med δ - n 7.7e.9e I sälv veret eövs lltså tt / δ << ör tt det s li litet el. Det duger inte.. QUADGK p lrr det glnt. Sägs unn integrer änd-singulriteter log oc, p > / oc -/ ungerr: > qudg@unc,-,:.578 med 5 -evlueringr ändligt intervll Sustitution n yt oändligt intervll mot ändligt intervll med integrel singulritet; Rätt sustitution n trnsormer till ändligt intervll utn singulritet. Generellt: svnspning A d d S A, S A d A där A väls så tt svns-integrlen n örsumms eller tillräcligt nog eräns pproimtivt. Antg tt elet s li < tol. Då ser vi till tt svnsen lir < / tol oc spr A / tol ör numeris eräning v d Alltså s vi ör, säg A >, inn ett så litet A som möligt som ger SA < tol/. Eempel Påittt ör tent-tl d d I d. Vi år S A < sin A sin A så vi väler A.ör tol -6 lir A c. tol A orts.

Jp p 69 Listigre är örstås tt lägg till uppsttningen. Då lir elet r sin E A d, d d E A < 8 7 A sin A sin A 7A så nu räcer det med A 7, ungeär ör tol -6 - en väsentlig minsning! tol

Jp p 79 Eempel Vilen noggrnnetsordning r mtls QUAD? I elp står recursive dptive Simpson qudrture. ntyder ordning. I oden står: % ree point Simpson's rule. Q /6* *c ; % ive point doule Simpson's rule. Q /* *d *c *e ; % ne step o Romerg etrpoltion. Q Q Q - Q/5; dvs. en etrpoltion v -ormler, så elet ör li 6. QUAD nvänder inte onstnt steglängd, så vi ränr ur mång punter n integrnden evluers i. Då lir -/n. Vi provr på sin d / cos8 oc visr solutel, tolerns, oc n i ett log-log digrm. Det ör li ungeär smm steg i el intervllet oc det lir det. Liner med lutning,, 6 oc 8 rits in som ämörelse. m el K p så logel log K p log så tt smndet melln el oc steglängd linr en rät line i ett loglog-digrm Det ser ut som tt: el-urvn r lutning 6 men tolerns-urvn lutr c. 5.

Jp p 89 Guss-vdrtur De ndr mtl-vdrturuntionern ygger på Guss-vdrtur. QUADL reommenders ör snäll integrnder: recursive dptive Lotto qudrture. QUADGK Guss-Kronrod my e most eicient or oscilltory integrnds nd ny smoot integrnd t ig ccurcies. It supports ininite intervls nd cn ndle moderte singulrities t te endpoints. It lso supports contour integrtion long piecewise liner pts. Vi r ovn nvänt evidistnt punter tt evluer integrnden i. m mn år väl puntern ritt n ormeln li mycet noggrnnre. En Guss-vdrtur-ormel G deiniers v sissorn,,, oc vitern w, n G w ξ, R d G Vi r är prmetrr till örognde oc det visr sig, tt mn n estämm sissor oc viter så tt elet R örsvinner när är polynom v grdtl -. rpetsregeln är et ör örstgrdspolynom, Simpsons regel ör tredegrdspolynom, en li oig Guss-ormel lrr emtegrdspolynom. Mn n vis, tt vitern lir positiv, vilet grnterr måttlig tillvät v vrundningsel sissorn är noll-ställen till Legendre-polynomet v grdtl - oc sissorn ligger i det inre v [-,] sissorn är ocså egenvärden till en tri-digonl mtris som inneåller oeicientern till den reursionsormel som Legendre-polynomen stisierr, n n Pn Pn Pn, P, P n n ** 5 6 7 8 igur: Legendre-polynom v ordning 8. ör en tre-puntsormel ** är lltså,,. Vitern w oc w 5 5 v symmetrisäl lir w w - estäms så tt ormeln lir et ör polynom v grdtl,,,, : : w. w: ; : w. /5 w /; Ger w 5/9,w 8/9.

Jp p 99 Vi provr om den n integrer ett ärdegrdspolynom et: / 5 / 5 8/ 9 5/ 9 d K. c ll udd-grdspolynom lrs ll integrler lir så ormeln är et ör emtegrdspolynom, - 6-5, K! Eempel Ritigt men rångligre än tent-tl I e d dyer upp i Boltzmnns strålningslg. Mn n vis med onturintegrtion - π se urs i omple vriler - tt I. 9 ämnren lir ör, men tälren ger lim, så vi eöver r p svnsen. e S A d A A A d d < e d e A e e A A A e A A 6A 6 < 6A e A e där vi prtil-integrert tre gånger vilet gv polynomet i A. u återstår tt inn det minst A så tt A A e < tol / oc det gör mn nog enlst genom tt prov någr A;