Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars

Relevanta dokument
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symptomanalys vid demensutredning

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Det är ändamålsenligt att dela upp anamnesen i en bakgrundsdel och en symtomdel, se Fig. 1. 1

Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät

Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person:

Giltighetstid:

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Nationella Demensdagen 2012

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Demensutredning; Anhörigintervju

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kort information om demens

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Att se människan bakom demenssjukdomen

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Demenssjukdomar och ärftlighet

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Alzheimers sjukdom Vad är demens? Delirium. Demens. Depression. Lars Gustafson. Symptom vid demenssjukdom

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Kapitel 2 Fakta om demens

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Underlag för psykiatrisk bedömning

I huv et på en neuroradiolog

Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård?

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Diagnostisk crash course

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Psykiska funktionshinder och kognition

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Konfusion/Förvirringstillstånd

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Vägledning i klinisk neuropsykologi

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Transkript:

Anamnes vid demensutredning Ragnar Åstrand 8 mars 2012 1

Autoanamnes vid demensutredning Ofta osäkra/otillförlitliga uppgifter p.g.a. Minnesstörning Försämrad tidsuppfattning/kronologi Reducerad språklig uttrycksförmåga Nedsatt insikt Konfabulation Förnekande/Dissimulering + Ger autentisk information om patientens uppfattning/upplevelse + Kan bidra till observationer beträffande kognitiv dysfunktion Ragnar Åstrand 8 mars 2012 2

Heteroanamnes vid demensutredning Objektivanamnes Osäkra/otillförlitliga uppgifter förekommer p.g.a. Ej nära relation eller problematisk relation Ej kännedom om premorbid förmåga och personlighet Ovilja att lämna ut Oförmåga att delge nyanserade uppgifter p.g.a. emotionell belastning eller egen sjukdom Oklart formulerade frågeställningar Ragnar Åstrand 8 mars 2012 3

Bakgrundsanamnes vid demensutredning Familjeförhållanden Hereditet för kognitiva sjukdomar Utbildning och yrkesutövning Intressen, fritidsaktiviteter och livsstil Bruk av tobak och alkohol Tidigare kognitiv funktionsnivå och personlighet Körkort och vapenlicens Tidigare/Nuvarande kroppsliga och psykiska hälsoproblem Läkemedelsanvändning och eventuella läkemedelsreaktioner Ragnar Åstrand 8 mars 2012 4

Symptomanamnes vid demensutredning Aktuella kognitiva symptom Aktuella beteendemässiga och psykiska symptom Aktuella motoriska symptom Symptomdebut, förlopp och eventuella utlösande faktorer Konsekvenser i vardagen för patienten och anhöriga Ragnar Åstrand 8 mars 2012 5

Ragnar Åstrand 8 mars 2012 6

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Ragnar Åstrand 8 mars 2012 7

Symptomenkäten Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson, A Wallin) För heteroanamnestiska uppgifter från anhöriga/närstående är Symptomenkät psykogeriatrik/neuropsykiatri, utarbetad av överläkare Ragnar Åstrand, Centralsjukhuset Karlstad, lämpad. Denna symptomenkät syftar till en hjärnregional symptombeskrivning av patienten på basen av heteroanamnesen. En anamnesmanual även avseende uppgifter om beteendemässiga och psykiatriska symptom vanliga vid demenssjukdom (BPSD) finns i Åstrands symptomenkät. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 8

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät 2008 Ändrad benämning av Symptomenkäten. Neuropsykiatrisk ersätts av Neurokognitiv. Detta för att eliminera risk för missuppfattning. Instrumentet är till för identifiering av demenssyndrom, inte syndrom förknippade med neuropsykiatriska diagnoser såsom ADHD, Asperger osv. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 9

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Frågor angående symptom vanliga vid skada/degeneration inom särskilda hjärnregioner, relevanta för demensdiagnostik - Symptom vanliga vid parietotemporal, kortikal skada/degeneration - Symptom vanliga vid frontal, kortikal skada/degeneration - Symptom vanliga vid subkortikal skada/degeneration Ragnar Åstrand 8 mars 2012 10

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Fokala/regionala neurokognitiva syndrom vid degenerativ demenssjukdom Korresponderande kognitiva symptom vid kortikala infarkter med strategisk lokalisation. Karaktäristisk allmänmotorisk symptomatologi och neuropsykologi vid subkortikal ischemi (svad) eller degeneration (NPH, PDD, PD+) Ragnar Åstrand 8 mars 2012 11

Alzheimers sjukdom (AD) Minnesstörning Parietalt eller globalt kortikalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 12

Posterior kortikal atrofi (PCA) Parietalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 13

Semantisk demens (SD) Temporalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 14

Primär progressiv icke-flytande afasi (PNFA) Temporo-frontalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 15

Primär frontallobsdemens (FTDbv) Frontalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 16

Kortikobasal degeneration (CBD) Fronto-subkortikalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 17

Lewybody-demens (DLB) Demens vid Parkinsons sjukdom (PDD) Dominerande subkortikalt hjärnskadesyndrom. Inslag av parietala störningar Ragnar Åstrand 8 mars 2012 18

Multiinfarktdemens (MID) Strategisk infarktdemens Symptom beroende på skadelokalisation Ragnar Åstrand 8 mars 2012 19

Subkortikal småkärlsdemens (svad) Subkortikalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 20

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Kompletterande frågegrupper om - Symptom på störda minnesfunktioner - Vanliga symptom associerade till demenssjukdom / BPSD - Debut och förlopp - Närståendes uppfattning om ev. utlösande faktorer - Skattad belastning för patient och anhörig Ragnar Åstrand 8 mars 2012 21

Parieto-Temporala symptom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 22

Frontala symptom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 23

Subkortikala symptom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 24

Associerade symptom Ragnar Åstrand 8 mars 2012 25

Minnesrelaterade symptom. Debut. Förlopp. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 26

Sammanställning, sid 1 Ragnar Åstrand 8 mars 2012 27

Samanställning, sid 2 PSYKOGERIATRISK/NEUROKOGNITIV SYMPTOMENKÄT Sammanställning, sid 2 ASSOCIERADE MINNE SYMPTOM 1 Stresskänslighet 1 2 Depression 2 3 Ångest 3 Närminne Prospektivt minne 4 Sömnstörning 4 5 Emotionell instabilitet 5 Fjärrminne 6 Aggressivitet 6 Tidsuppfattning 7 Vanföreställningar 7 8 Hallucinos Σ: p (max 14p) 9 Konfusion 10 Frånvaro.. DURATION : I I I I I I \ < ½ år ½ - 1 år 1 2 år 2 3 år 3 5 år > 5 år DEBUT :.. ASSOCIERAD HÄNDELSE? FÖRSTA SYMPTOM: FÖRLOPP :.. FLUKTUATION?. PATIENTENS UPPLEVELSE:. ANHÖRIGBELASTNING?.. PATIENT INFÖRSTÅDD?. ÖVRIGT :. SAMMANFATTNING / ANALYS :. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 28

Ragnar Åstrand 8 mars 2012 29

Ragnar Åstrand 8 mars 2012 30

Alzheimers sjukdom Smygande progress. Ingen fluktuation. Debutsymptom: Närminnesstörning. DT hjärna u.a. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 31

Lewybody-demens Smygande progress. Tydlig fluktuation. Debutsymptom: Synhallucinos. Inga vaskulära riskfaktorer. DT hjärna u.a. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 32

Subkortikal småkärlsdemens Debut i samband med kirurgiskt ingrepp i narkos, sedan successiv progress. Viss fluktuation. Känd hypertoni och coronarsjukdom. Vitsubstansförändringar på DT. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 33

Primär frontallobsdemens Smygande debut med tilltagande emotionell reduktion. Accelererande förlopp. Ingen fluktuation. Tidigare psykiskt frisk. Något vidgade fåror frontalt på DT. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 34

Semantisk demens Ingen distinkt debut. Smygande förlopp. Svårgripbar förändring av verbal kommunikationsförmåga. Temporal atrofi med vä-sidig dominans på DT. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 35

S.D. f -41 Ragnar Åstrand 8 mars 2012 36

S.D. f -41 Vad menas med verktyg? Kan detta vara något som man sågar med? Kanske det i så fall kan kallas för en såg eller något i den stilen?? Jasså, Astrid Lindgren Nej, det namnet är nog inte bekant Ragnar Åstrand 8 mars 2012 37

S.D. f -41 Ragnar Åstrand 8 mars 2012 38

Primär progressiv icke-flytande afasi (PNFA) Ingen distinkt debut. Smygande förlopp med tilltagande expressiv dysfasi. Ingen känd cerebrovaskulär sjukdom. Inga ischemiska fynd på DT, däremot vidgad fissura Sylvii vä. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 39

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Validering av Symptomenkäten utförd vid Minnesmottagningen SU/Mölndal. Beskrivning av rationell teoretisk grund till instrumentets hjärnregionala struktur Reliabilitetsvärdering Validering mot IQCODE Validering mot neuropsykologi Ragnar Åstrand 8 mars 2012 40

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät CIMP-QUEST Cognitive Impairment Questionnaire Ragnar Åstrand 8 mars 2012 41

Reliabilitet (test-retest) Retest totalpoäng 25,00 20,00 jning Totalpoäng uppfölj 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Totalpoäng inklusion Ragnar Åstrand 8 mars 2012 42

CIMP-QUEST VS IQCODE 30 IQCODE sum mma globalt 20 10 0 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 SUMFPTMem Ragnar Åstrand 8 mars 2012 43

CIMP-QUEST VS neuropsykologi Ragnar Åstrand 8 mars 2012 44

CIMP-QUEST VS neuropsykologi Ragnar Åstrand 8 mars 2012 45

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät www.demenscentrum.se www.internetmedicin.se ragnar.astrand@liv.se Ragnar Åstrand 8 mars 2012 46

Referenser Symptomenkät Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitive Impairment Questionnaire (CIMP-QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurol Scand. 2010: 121: 384-391. Åstrand R. Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät. Ett validerat instrument för heteroanamnes och symptomanalys vid demensutredning. Nordisk Geriatrik / i vården. 2010: Vol 1: nr 4: 34-37. Ragnar Åstrand 8 mars 2012 47

Ragnar Åstrand 8 mars 2012 48