Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland.
2 Äldreomsorg och skola AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt för att hantera hot och våld samt att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Den här skriften är en del av erfarenhetsspridningen. Den ska som en del av en serie publikationer om projektet inspirera till förebyggande arbete och väcka samtal om dessa viktiga frågor. Preventionsprojektet Hot och våld genomfördes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Text: Michael Nyhaga. Foto: Daniel Sahlberg.
Äldreomsorg och skola 3 Bakgrund Ett antal arbetsplatser inom Nybro kommun i Småland hade länge problem med hot och våld mot de anställda, inte minst inom äldreomsorgen och skolan. Kulmen kom i samband med ett gisslandrama: En sjuksköterska blev instängd och kvarhållen i en omsorgstagares lägenhet av en aggressiv anhörig. Sjuksköterskan kunde fly efter ett tag, men händelsen hade troligen kunnat undvikas om det hade funnits ett bra system för att rapportera hot- och våldshändelser. Det hade nämligen förekommit hot från den anhörige tidigare. Inom skolan förekom också många incidenter, trots att Nybro kommun endast har skola för elever upp till årskurs sex. Problemen med hot och våld, och att kommunens chefer ansåg att det passade väl in i arbetsmiljöarbetet, var orsakerna till att Nybro kommun under våren 2009 ansökte om att få gå med i det nationella projektet Hot och våld. När kommunen gick med i projektet infördes ett nytt sätt att rapportera incidenter som bekräftade att hot och våld var vanligt inom både äldreomsorgen och skolan. Inom äldreomsorgen var det vanligt med allt från nyp och rivsår till sparkar och slag. I skolan förekom framför allt hot och våld mellan elever. Problem med hot och våld är mycket komplexa, menar Anders Jegeman som är projektledare för Hot och våld i Nybro och kommunens säkerhetsansvarige. Att man lyckats hantera dem så bra inom projektet anser han är tack vare en särskild metod för att ta sig an komplexa frågor: TIP-metoden (The Integrated Process for Complex Issues läs mer om den i en särskild skrift i denna serie). Den är hämtad från konfliktforskningen och binder samman många olika frågeställningar, svårigheter och synsätt så att komplexiteten hos, i det här fallet, hot och våld blir lättare att hantera. Metoden har även använts av de fem andra lokala delprojekten inom Hot och våld och är ett redskap för att kunna gå vidare och hitta förslag till lösningar på de problem man står inför. Metoden har varit
4 Äldreomsorg och skola så lyckad i Nybro att man med hjälp av forskaren Pia Andersson vid Göteborgs universitet har tagit fram en enklare variant. Den sprids till andra arbetsplatser inom kommunen som har haft liknande problem, som äldreomsorgen och skolan. Vi lärde oss att angripa de här frågorna med TIP-metoden. Den har hjälpt oss igenom processen och fått upp de egentliga frågorna på dagordningen, säger Anders Jegeman. Projektet har lett till stora förändringar och de deltagande arbetsplatserna har blivit tryggare. På den ena, äldreboendet Almen med 70 anställda inklusive den hemtjänst som hör till verksamheten, har incidenterna blivit färre. På den andra, Fagerslättskolan med förskola och elever upp till årskurs sex, har incidentrapporterna om hot och våld i stället ökat. Men eftersom de i stort sett var obefintliga innan projektet startade är det ett gott tecken. Medvetenheten om problemen har ökat och de har blivit synliga. Projektet Hot och våld i Nybro kommun har haft tre projektledare, en huvudprojektledare och två projektledare på deltid för skolan respektive äldreomsorgen. Alla tre har suttit med i projektets beslutande styrgrupp tillsammans med kommunens enhetschefer för skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt samhällsbyggnad. Delprojektledarna för äldreomsorgen och skolan har varit fackliga förtroendemän. Den grupp som utfört det praktiska projektarbetet har i Nybro kallats för utbildningsgruppen. Här har representanter för flera olika yrkesgrupper mötts: personal från Almen, lärare, rektor, förskolelärare, fritidspersonal och chefer. Gruppen har varit gemensam för bägge verksamheterna. Projektet har också haft särskilda arbetsgrupper på de olika arbetsplatserna.
Äldreomsorg och skola 5 Behov av samarbete och nätverk Kartläggningen av problemen med hot och våld med hjälp av TIP-metoden visade att Nybroprojektet borde arbeta inom sex huvudområden: bättre kommunikation mellan olika yrkesgrupper, nätverk för aktörer kring skolbarnen, start av krisgrupper, bättre riskbedömningar, utbildning kring exempelvis demens och effektivare incidentrapportering. Inom skolan valde man dessutom att särskilt arbeta med utredningar och diagnoser av stökiga barn samt med elevernas beteende. Det har bland annat inneburit att skolpersonalen har skaffat sig mer kunskap om andra kulturer, vilket har varit bra med tanke på att det finns elever med olika etniska bakgrunder i skolan. Skolan har också inrättat en särskild avdelning där skolbarn med stora problem kan vistas. Elever från Fagerslättskolan
6 Äldreomsorg och skola Inom äldrevården ville man särskilt arbeta med tre saker: de anställdas känsla av maktlöshet och otillräcklighet, problemen som uppstår i ett blandat boende med dementa samt ensamarbetet. Personalen hade en känsla av att de inte kunde göra något åt de dagliga problemen med våld från brukarna och många av dem saknade utbildning om demens. Ensamarbete är en välkänd riskfaktor för hot och våld och var vanligt, inte minst inom hemtjänstverksamheten. Föreläsningar och fortbildning Nybroprojektet har arbetat inom alla de sex huvudområden som kommunen valde att fokusera på. Samspelet och samhörigheten mellan olika yrkesgrupper har ökat betydligt dels genom själva samarbetet i hot- och våldsprojektet, dels tack vare gemensamma föreläsningar och utbildning om bemötande och kommunikation. Man har också genomfört förändringar i lokalerna så att exempelvis sjuksköterskor numera oftare fikar och äter lunch tillsammans med den övriga personalen på Almen. De anställda har fått flera längre föreläsningar, bland annat av en psykolog som vid flera tillfällen har talat om kommunikation och bemötande. Nätverken kring skolbarnen har också blivit bättre tack vare projektet. Inte minst har samarbetet mellan skola, föräldrar och sociala myndigheter kommunens individ- och familjeomsorg ökat. Det har blivit mycket vanligare med så kallade trepartssamtal mellan dessa parter kring skolbarn som har problem. Redan innan projektet startade fanns en krisgrupp på Fagerslättskolan och nu finns en sådan även på äldreboendet. I den ingår en chef och en sjuksköterska samt flera ur personalen. De anställda vid äldreboendet gör numera oftare praktiska riskbedömningar och funderar mer över de situationer där en brukare skulle kunna bli våldsam. En sådan riskbedömning kan bland annat leda till att de anställda ändrar sitt
Äldreomsorg och skola 7 Genom en riskbedömning anpassar personalen sitt bemötande av brukarna.
8 Äldreomsorg och skola bemötande av brukarna eller att de inte går ensamma in på en viss brukares rum. Den kan också innebära att de kommer fram till att en alltmer dement brukare behöver ett annat boende. Sedan projektet startade har arbetsgivaren börjat utbilda de anställda i äldreomsorgen om demenssjukdom. Demensutbildningen lett till att de känner sig tryggare och har större självförtroende i jobbet, samtidigt som äldrevården har inrättat särskilda demensteam och så kallade demensombud personal som har mer utbildning om demens än de andra som de anställda kan fråga om råd och be om hjälp. Incidentrapporteringen är en fråga som projektet har arbetat mycket med. Redan när det startade misstänkte man att mörkertalet för hotoch våldshändelser var stort och det var därför viktigt att synliggöra problemen. De incidentrapporter som förekom gällde huvudsakligen vanliga arbetsplatsolyckor, som att någon hade snubblat, och inte hot och våld. Projektet har tagit fram två nya incidentrapporteringsblanketter, en för äldrevården och en för skolan. Den nya blanketten är betydligt enklare än den förra, eftersom många ansåg att den var knepig att fylla i. De har också tagit fram ett rapportblock som är lätt att bära med sig, så att man direkt ska kunna skriva en incidentrapport om något inträffar. Rapporterna diskuteras sedan vid arbetsplatsträffar och personalmöten. Det gör att de anställda blir bättre på att hantera sådana händelser och att verksamheten utvecklas så att färre incidenter inträffar. Man har en stående punkt om hot och våld på varje arbetsplatsmöte. Tidigare låg incidentrapporterna bara i en byrålåda och följdes inte upp. Nu pratar vi om vad som har hänt och vad vi gjorde. Incidentrapporterna leder fram till en handlingsplan för hur vi ska arbeta med brukaren. Man kanske till exempel inte ska duscha brukaren på morgonen, utan kan göra det en annan tid, säger Ann- Christine Quist-Karlsson, delprojektledare för Hot och våldprojektet inom äldrevården.
Äldreomsorg och skola 9 Handlingsplanen ändras efter hand så att den hela tiden hålls aktuell och användbar. Inom äldrevården har man dessutom teammöten varje vecka med rehabpersonal, chefer, biståndsbedömare och personal från arbetsgruppen, där man ibland tar upp problem med hot och våld kring enskilda brukare. Ett öppnare och mer tillåtande arbetsklimat De olika personalgruppernas engagemang och vilja att lära av varandra har varit en orsak till att projektet har lyckats så väl med arbetet mot hot och våld. Samarbetet mellan äldreomsorgen och skolan i projektet har bland annat lett till att verksamheterna upptäckte att de har gemensamma problem, vilket har lett till att de har påverkat varandra på ett positivt sätt. Anders Jegeman, projektledare Det var oväntat att två så till synes skilda verksamheter skulle visa sig ha så mycket gemensamt. Få anade nog också att projektet skulle medföra ett öppnare arbetsklimat i stort, att det skulle bli följden av att man började tala fritt om hot och våld på jobbet. Inom skolan höll lärare tidigare ibland tyst om de hade problem med någon klass. Det gör de inte längre. De ser tydligare, menar Anders Jegeman, att hot och våld inte är ett individuellt problem som handlar om att man inte klarar av sitt jobb, utan något som berör hela organisationen. Medarbetarna ställer inte längre varandra till svars för misslyck
10 Äldreomsorg och skola anden på det sätt som man gjorde innan projektet startade. I stället för en blame-culture har olika yrkesgrupper kommit varandra närmare, säger Anders Jegeman. För att lyckas med arbetet mot hot Ann-Christine Quist-Karlsson, och våld på jobbet är det viktigt att projektledare det får ta tid och att man får stöd ovanifrån, menar han. Medarbetarna behöver få tid för detta av arbetsledningen, så att det inte upplevs som ytterligare en arbetsuppgift som ska klämmas in under en pressad och stressig arbetsdag. Det gäller att medarbetarna förstår att arbetet mot hot och våld kan underlätta för dem och att cheferna inser att det gör deras ledarskap enklare. Det har varit sanktionerat från cheferna att vi har fått ta den tid vi behöver för att arbeta med det här, för man har insett hur stor vinsten blir. Man har sett att det är en viktig fråga för att öka trivseln och minska sjukskrivningarna, säger Ann-Christine Quist-Karlsson. Hot och våld är uppenbart en fråga för hela organisationen. I början av projektet tog cheferna åt sig när vi lade upp problemen på bordet. Men nu ser man att det inte är ens eget problem och det är tur att det har blivit så, säger Anders Jegeman. Han tror att det finns goda chanser för att de resultat som Nybroprojektet har uppnått ska leva vidare. Min erfarenhet är att det handlar om själva tänket. Det man har i huvudet före, under och efter en incident. Nu är det många som har det tänket klart för sig. Det gäller även exempelvis vikarierna i äldreomsorgen som snabbt har lärt sig hur de ska agera före, under och efter en incident. Det tror också Ann-Christine Quist-Karlsson. Resultaten kommer att leva vidare eftersom problemen poppar upp hela tiden. Det märks direkt om man inte jobbar med de här frågorna, säger hon.
På äldreboendet Almen har incidenterna blivit färre.
12.03 : infobahnreklambyra.se Inom äldreomsorgen, inte minst för den som arbetar med demenssjuka, förekommer ofta nyp, slag och annat våld mot personalen. Skolan är också en verksamhet där hot och våld är vanligare än på många andra arbetsplatser. I småländska Nybro kommun bestämde man sig för att göra något åt dessa problem. Det blev en resa som fick många positiva effekter, inte enbart mindre hot och våld. Olika yrkesgrupper närmade sig varandra, gemenskapen mellan de kommunanställda ökade och ett nytt och öppnare arbetsklimat tog form. I den här skriften kan du läsa mer om hot och våld i Nybro ett av sex lokala projekt som ingick i det nationella preventionsprojektet Hot och våld mellan 2009 och 2012. Du får ta del av kommunens erfarenheter och läsa om hur man gjorde för att komma tillrätta med problemen i skolan och äldrevården. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.