Likabehandlingsplan förskolan Villa Villekulla Storumans kommun 2019

Likabehandlingsplan förskolan Villa Villekulla Storumans kommun 2019 Upprättad ht 2014 Reviderad dec 2015 Reviderad dec 2016 Reviderad Jan 2019

Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Vision... 2 3. Förskolans uppdrag... 3 4. Begreppsdefinition... 3 4.1 Kränkande behandling... 3 4.2 Diskriminering... 4 5. Kartläggning förskola... 4 6. Förskolans analys... 5 7. Möjlighet till delaktighet... 5 8. Övergripande målsättning... 6 8.1 Åtgärder, mål och ansvar... 6 9. Förebyggande arbete... 7 9.1 Förskolans förebyggande arbete... 7 10. Åtgärdande arbete... 8 Bilaga 1 Plan för åtgärdande arbete vid kränkande behandling eller mobbning mellan barn 10 Bilaga 2 - Mall för samtal vid misstänkt mobbning... 11 Bilaga 3 - Rutiner när vuxen i verksamheten kränker barn åtgärdande arbete.... 12 Bilaga 4 - Stöd för utvecklingssamtal i förskolan... 13 Bilaga 5 - Dokumentation kring barnets utveckling... 14 Bilaga 6 - Utvärdering likabehandlingsplan läsåret 2016... 15 1

1. Inledning Denna likabehandlingsplan omfattar Villa Villekullas förskola. I styrdokumenten fastslås demokratiska värderingarnas betydelse för förskolan och hur grundläggande värderingar såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med de svaga och utsatta, skall förmedlas och implementeras. Förskolan har enligt lag skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det måste ske skyndsamt. Förskollärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan vara trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att informera huvudmannen. Vår likabehandlingsplan har byggts upp utifrån skrivelser i den nya lagen (SFS 2010:800) 6 kap och diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Det är verksamhetens skyldighet att bedriva ett aktivt arbete för att motverka trakasserier, kränkningar och diskriminering samt att redovisa hur arbetet sker i en likabehandlingsplan. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.(sfs 2010:800 6 kap 8 ) Vår utvärdering av förra årets upprättade likabehandlingsplan finns med som bilaga 8. 2. Vision Vår ambition är att skapa en verksamhet där alla behandlas lika och allas förutsättningar, kompetens, vilja och kunskap kommer till sin rätt oavsett kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Alla barn på Villa Villekullas förskola, såväl pojkar som flickor, ska få utvecklas och lära i en trygg miljö. Föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. All personal samt förskolebarn ska ha kunskap inom området likabehandling för att på rätt sätt kunna bemöta eventuell kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna till vår enhet. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Vi eftersträvar en demokratisk miljö för samtliga på förskolan, där vi respekterar varandra och ges utrymme att utvecklas. Alla barn ska känna sig trygga när de kommer till förskolan. 2

3. Förskolans uppdrag Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskolan handlar om att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle. Som förebilder för barn och ungdomar ska vi sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Samarbete måste därför ske med hemmet och vid behov med andra myndigheter. Varje barn har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Ur Lpfö 98:16, Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Ur Lpfö 98:16, kap. 2.1 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. 4. Begreppsdefinition Här definieras de begrepp som är centrala för att bedriva likabehandlingsarbetet. 4.1 Kränkande behandling Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet (SFS 2010:800 6 kap 3 ). Att kränka en människas värdighet kan vara: En fysisk kränkning, t.ex. genom slag och knuffar. En verbal kränkning, t.ex. genom hot och öknamn. En psykosocial kränkning, t.ex. genom utfrysning och blickar. Kränkning via texter och bilder, t.ex. lappar, SMS, fotografier och liknande. 3

Viktigt är också att lyfta fram den individuella upplevelsen. Om någon upplever sig kränkt, oavsett hur det framkallats, måste vi ta detta på största allvar. 4.2 Diskriminering Begreppet diskriminering definieras i diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. De sex grunderna som rör utbildningsväsendet är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Det är således verksamhetens skyldighet att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslagen 1 kap 1 ) Diskrimineringen kan se ut på olika sätt så det gäller för personal och barn att uppmärksamma alla typer av diskriminering; direkt diskriminering, indirekt diskriminering, diskriminering genom verksamhetens regler, undervisning, läroböcker etc. 5. Kartläggning förskola Kartläggningen på förskolan sker genom pedagogernas reflektioner över barnens agerande, hur de svarar på frågor och genom samtal med föräldrarna. Utvecklingssamtal ligger också som grund för vår kartläggning av nuläget på förskolan. Vi observerar barnen i olika leksituationer för att kunna fastställa mönster och gruppkonstellationer. I den dagliga kontakten med föräldrarna får vi feedback på hur de upplever vår verksamhet, samt om de har åsikter gällande specifika situationer. Dagliga samtal med barnen samt pedagogernas delaktighet i leksituationer bidrar också till att kunna fastställa den allmänna trivselnivån på förskolan. Våra kartläggningsmetoder ser alltså ut som följer: - Utvecklingssamtal - Föräldramöten - Observationer - Barnsamtal - Tamburkontakter, dagliga samtal - Samarbete med föräldrarna och samtal kring deras upplevelse av verksamheten 4

Inventering av problemområden: - En del barn nonchalerar andra barns försök till kontakt. - En del barn puttas/bits/klöser( unga barn). - En del barn använder ibland ett ovårdat språk. 6. Förskolans analys Vi har genom utvecklingssamtal samt genom de övriga kartläggningsmetoderna bedömt att barnen trivs på förskolan samt att de känner sig trygga här. Vi kommer fortsätta arbetet med att säkerställa att alla, barn, föräldrar och personal i förskolan får en chans att göra sin röst hörd. Vi har genom observationer av barnen sett olika gruppkonstellationer och lekgenrer. Vi har upptäckt att det finns återkommande lekar och lekroller. Genom dessa observationer tycker vi oss också kunna fastställa att barnen är trygga i sig själva och med varandra. Värdegrundsarbetet pågår kontinuerligt i den dagliga verksamheten, bl.a i samtal, samlingar, lekar och aktiviteter. Förutom detta har vi jobbat med tio små kompisböcker upprepade gånger. Vi upplever att detta arbete skapat såväl utvecklande diskussioner som utökad förståelse för allas lika värde, rätten att få vara sig själv, sina egna och andras känslor mm. Vi har upprättat ett antal ordningsregler tillsammans med barnen, som handlar om hur vi ska vara mot varandra och dessa hjälps vi åt att påminna varandra om så att de hålls levande. Personalen har en god och samsynt barnsyn och tillämpar ett vuxennärvarande och föredömligt arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. Genom utvecklingssamtal, föräldramöten och dagliga tamburkontakter, har det framkommit att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet. Eftersom vi har en öppen daglig dialog med föräldrarna kan vi också ta till oss konstruktiv kritik de kommer med när de kommer dem, och utveckla vår verksamhet med deras önskemål i fokus. 7. Möjlighet till delaktighet Alla parter som berörs av planen har getts möjlighet till delaktighet i att påverka innehållet på olika sätt. 5

Viktigt har varit att tydliggöra att likabehandlingsplanen finns som en manual för hur vi arbetar med likabehandlingsfrågor, samt att den finns så att vi hela tiden gemensamt kan arbeta för att alla ska trivas och känna sig trygga på förskolan. På föräldramötet presenteras förskolans likabehandlingsplan och föräldrarna får ge synpunkter på innehållet. Likabehandlingsplanen finns även att tillgå på kommunens hemsida och på anslagstavlan i förskolans hall. All personal på Villa Villekulla har fått möjlighet att yttra sig runt nuläget. På arbetsplatsträffar har likabehandlingsplanen diskuterats och innehållet i den har lyfts fram. Trots att delaktigheten ser olika ut har alla grupper alltså haft möjlighet att själva påverka planens utformning och innehåll. 8. Övergripande målsättning Vår ambition är att alla barn ska vara trygga, känna arbetsglädje och ta ansvar för sin lärmiljö och sina kamrater. Vi anser att alla har lika stora rättigheter att utvecklas utifrån individuella behov och vi tolererar inte någon form av kränkande behandling eller diskriminering av/mellan individer och/eller grupper. Denna nolltolerans gäller såväl vid barns kränkningar av varandra som vuxnas eventuella kränkningar av barn. Även barns kränkningar mot vuxna ses som oacceptabelt. Skyldighet att ingripa och vidtala lämplig personal (förskolechef, förskolepersonal) vid misstanke om någon form av kränkning åligger all personal. All kränkande behandling skall rapporteras via draft it. 8.1 Åtgärder, mål och ansvar Vi har valt att väva samman åtgärder, mål och ansvar samt numrerat dem för att förenkla utvärderingsprocessen. Vi strävar efter att alla ska lära sig att visa respekt och ta hänsyn för/till varandra, kunna visa medkänsla och empati, behandla varandra lika oavsett kön. Detta gör vi genom samtal och handling där vi visar vad som är rätt och fel, i det dagliga arbetet bekräfta, stärka och ge beröm till alla barn och ser till att pojkar och flickor får lika stort utrymme. 8.1.1 Alla på enheterna är väl förtrogna med likabehandlingsplanen och dess målsättning. Planen finns att tillgå på kommunens hemsida och finns även uppsatt på förskolorna, så alla som vill kan ta del av den. Förskolechefen är ansvarig för att se till att planen är ett levande dokument som all personal ska ta del av, reflektera över och tillämpa. 8.1.2 Likabehandlingsplanen utvärderas varje år av förskolechef och arbetslag. Även vårdnadshavare ges möjlighet att delge synpunkter. Nödvändiga justeringar görs utifrån synpunkter, utvärderingar och fastställda behov. 8.1.3 Aktivt söka dagliga möten mellan barn och vuxna. Vi för diskussioner kring hur vi talar till varandra. Arbetet med likabehandling integreras i vardagliga situationer på förskolan. 6

8.1.4 Skapa täta föräldrakontakter. Ansvariga är förskolepersonal och föräldrar. 9.1.5 Skapa kontakt med socialtjänsten och BVC vid behov. Ansvariga är förskolepersonal och förskolechef. 8.1.6 Under de år barnen finns hos oss vill vi att de själva ska lära sig att reflektera över sitt eget handlande. Detta hjälper vi dem med genom att ställa frågor till dem: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? 8.1.7 Plan mot vuxnas kränkningar av barn används om sådan typ av händelse rapporteras till förskolechef/rektor. 8.1.8 Utveckla barnens empatiförmåga genom t.ex. samtal, frågor och sagostunder. 8.1.9 Barnen får träna sig på att säga förlåt samt att kunna ta emot en väl menad ursäkt. Detta jobbar vi med genom att, bland annat, använda oss av olika kompismaterial. 8.1.10 Extra föräldrakontakt vid behov. Detta skall dokumenteras skriftligt. 9. Förebyggande arbete All personal på förskolan skall förhindra ett hårt och kränkande språkbruk. Personalen ska även beivra alla tendenser till nedsättande behandling eller osämja mellan barnen. Diskriminering och/eller kränkande behandling ska omedelbart resultera i en reaktion från personalen då nolltolerans mot sådan behandling råder. 9.1 Förskolans förebyggande arbete Det förebyggande arbetet på förskolenivå skall bl.a. ske genom: Levande diskussioner om gemensamma grundläggande värderingar såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde. Jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta skall finnas. 7

Ständigt pågående arbete i barngrupperna med att visa barnen hur man umgås och respekterar varandra. Detta gör vi vuxna genom att föregå med gott exempel. Utveckla riktlinjer tillsammans med barnen som underlättar samvaron i barngruppen. Detta gör vi genom att samtala med barnen om vad de tycker är viktigt, vad man får, samt inte får göra. Samtal, angående trivsel, med barnen och föräldrarna under utvecklingssamtalen. Detta dokumenteras. På föräldramöten aktualiseras och diskuteras rutiner och förhållningssätt. Vi behandlar barn och varandra så som vi själva vill bli behandlade. Vi pratar med varandra, inte om varandra. Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen. Vi stärker barnens förmåga att kunna säga ifrån på ett produktivt sätt. Vi tar barnens konflikter på allvar, vi skuldbelägger inte barnen utan hjälper dem att hitta alternativa lösningar. Vi finns där barnen är och har daglig kontakt med föräldrarna. Utvecklingssamtal. Sagor, rim och ramsor. Vardagliga samtal med barnen. Kompetensutveckling av personalen. Arbetslagsmöten. Vuxna är ständigt närvarande i barnens lek; Vem blir vald? Vem har ingen att leka med? Vad händer i den fria leken? Observationer av barns lek. Barnintervjufrågor. 10. Åtgärdande arbete Om det trots det förebyggande arbetet ändå uppstår problem, kommer vårt åtgärdande arbete påbörjas. Till hjälp för detta finns klart uttalade planer för hur, och av vilka individer, det fortsatta arbetet ska genomföras. Dessa planer revideras, liksom likabehandlingsplanen, i sin helhet varje år. Vid misstanke om kränkande behandling eller mobbning används Plan för åtgärdande arbete vid kränkande behandling eller mobbning mellan barn som upprättats vid Villa Villekullas förskola, samt att det vid eventuella incidenter rapporteras via draft it. Mall för samtal vid misstänkt mobbning (se bilaga 2). Vid misstanke om att vuxen i verksamheten kränkt barn används den för ändamålet upprättade planen. (se bilaga 3). Det är viktigt att på olika sätt dokumentera konflikter, samtal osv. 8

Förskolechef måste anmäla kränkande behandling till huvudman (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10, 1 st.). Förskolechefen måste även anmäla trakasserier eller sexuella trakasserier på så sätt som avses i diskrimineringslagen till huvudman (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10, 2 st.). I tjänsten. förskolechef 9

Bilaga 1 Plan för åtgärdande arbete vid kränkande behandling eller mobbning mellan barn 1. Förskolepersonal: samtalar med barnet beskriver/sammanfattar problemet eller behovet tillsammans med barnet kontaktar vårdnadshavaren informerar arbetslaget. Gör en anmälan i Draftit. Förskolechef startar en utredning i detta verktyg. 2. Arbetslaget: Diskuterar problemet med de personer som ska vara behjälpliga. Vidare åtgärd diskuteras fram i samråd. Beroende på ärendets karaktär kan olika samarbetspartners kontaktas ex. socialkontoret. 3. Handlingsplan: Upprättas i samråd med förskolechef, förskolepersonal, barn och föräldrar. 4. Uppföljning/utvärdering Förskolepersonalen följer upp problemet, ev. tillsammans med arbetslaget och rektor. Arbetslaget och förskolechefen beslutar om hur ärendet skall vidarebehandlas. Ny träff med föräldrar. 10

Bilaga 2 - Mall för samtal vid misstänkt mobbning Håll enskilda samtal med den som känner sig mobbad och med den eller de som sägs mobba. Var så konkret som möjligt i samtalen och för noggranna anteckningar över frågor/svar. Samtalsmall för den mobbade: Uppmana barnet att berätta vad som hänt. Fråga vem eller vilka som deltagit i mobbningen. Ta reda på tidsperspektivet runt händelserna; när började det, hur ofta osv. Beskriv den policy som förskolan i sin likabehandlingsplan bestämt sig för. Upplys om att samtal kommer att hållas med de som barnet menar mobbat honom eller henne. Förklara att en ny träff kommer att hållas inom två veckor och att personal under tiden kommer att hålla speciell uppsikt runt de som finns med i händelsen. Samtalsmall för de/den som ev. mobbar: Berätta om de anklagelser som riktas mot barnet/barnen. Uppmana den/de anklagade att berätta vad de vet. Beskriv förskolans policy och att ärendet ej kommer att släppas förrän en godtagbar lösning nåtts. Förklara att en ny träff kommer att hållas inom två veckor och att skärpt uppmärksamhet råder från personalens sida kring de som finns med i händelsen. Uppföljning/utvärdering: Inom två veckor ska en uppföljning av den första träffen ske. Då möts samma parter åter antigen tillsammans eller skilda åt som vid den initierande träffen. Det är nu speciellt viktigt att det barn som anser sig ha blivit mobbad får redogöra för om, och i så fall hur, situationen förändrats samt att de ev. extra åtgärder som satts in (förutom det ovan nämnda) utvärderas. Utgången av uppföljningen avgör om fortsättning är nödvändig. Om problemet kvarstår: Stor träff med vårdnadshavare för båda parter, förskolechef och förskolepersonal. Handlingsplan skrivs efter det som mötet beslutat. Mötet beslutar när programmet skall utvärderas. 11

Bilaga 3 - Rutiner när vuxen i verksamheten kränker barn åtgärdande arbete. Händelsens art avgör hur ärendet behandlas. Ibland kan det vara tillräckligt om förskolechef för samtal med berörda parter för att få händelsen klarlagd och därmed utagerad. I andra fall kan det bli nödvändigt med en mer omfattande utredning. Förskolechef är skyldig att dokumentera alla arter av kränkningar mot barn från vuxna i verksamheten. Åtgärdsgång i ärendet: 1. Förskolechef samtalar med kränkt barn samt dess vårdnadshavare. 2. Förskolechef samtalar med den vuxne som barnet menar kränkt honom/henne. 3. Parterna kallas till samtal med rektor/förskolechef. Utgången av samtalet samt den inhämtade informationen runt ärendet ger rektor/förskolechef skäl att besluta om händelsen kan betecknas som utredd och utagerad eller om mer omfattande utredning är nödvändig. När mer omfattande utredning är nödvändig skall förskolechef Samtala med de vittnen som finns till händelsen (såväl barn som vuxna). Efter att förskolechef gjort en allsidig utredning skall bedömning göras om det är nödvändigt att anmäla händelsen till andra myndigheter för vidare utredning. Det åligger förskolechef att försäkra sig om att det kränkta barnet inte drabbas av repressalier under och efter pågående utredning. 12

Bilaga 4 - Stöd för utvecklingssamtal i förskolan Trivsel/ trygghet: Trivs barnet på förskolan? När är barnet som gladast? När blir barnet mindre glad eller ledsen? Motorik: Grovmotorik: Ex. Springa, rulla, åla, krypa, hålla balansen, hoppa etc. Finmotorik: Ex. Rita, pyssla, pillra, bygga med klossar, lego etc. Socialt/ lekbeteende/ kompisar: Vilka tycker barnet bäst om att leka med? Vilka lekar tycker barnet mest om? Ute/inne Hur de fungerar rent allmänt i leksituationer Språk: Fyller språket sitt syfte; kommunikation? Styrkor/ svårigheter Barnets/föräldrarnas önskemål: Något som ni pratat om hemma? Särskilda intressen? Kunskapsmässigt: Bokstäver, siffror, djur etc. Pedagogens anteckningar: Har något nytt framkommit? Vilka var önskemålen och hur når vi dit? Trivsel/trygghet 13

Bilaga 5 - Dokumentation kring barnets utveckling Namn.. Medverkande pedagog. Datum. Trivsel/ trygghet: Motorik: Socialt/ Lekbeteende/ kompisar Språk Barnets och föräldrarnas önskemål Pedagogens anteckningar: Mål Åtgärder 14

Bilaga 6 - Utvärdering likabehandlingsplan läsåret 2016 9.1 Åtgärder, mål och ansvar; förskola Vi har valt att väva samman åtgärder, mål och ansvar samt numrerat dem för att förenkla utvärderingsprocessen. Vi strävar efter att alla ska lära sig att visa respekt och ta hänsyn för/till varandra, kunna visa medkänsla och empati, behandla varandra lika oavsett kön. Detta gör vi genom samtal och handling där vi visar vad som är rätt och fel, i det dagliga arbetet bekräfta, stärka och ge beröm till alla barn och ser till att pojkar och flickor får lika stort utrymme. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande 9.1.1 All personal på enheten är väl förtrogna med likabehandlingsplanen och vår målsättning. Likabehandlingsplanen finns att tillgå på kommunens hemsida och är uppsatt på förskolorna så att alla som vill kan ta del av den. Förskolechef är ansvarig för att se till att planen är ett levande dokument som all personal ska ta del av, tillämpa och reflektera över. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande. Vi bestämmer att gå igenom den tillsammans på APT varje höst. 9.1.2 Likabehandlingsplanen utvärderas varje år av förskolechef och arbetslag. Även vårdnadshavare ges möjlighet att delge synpunkter. Nödvändiga justeringar görs utifrån synpunkter, utvärderingar och fastställda behov. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande 9.1.3 Aktivt söka dagliga möten mellan barn och vuxna. Vi för diskussioner kring hur vi talar till varandra. Arbetet med likabehandling integreras i vardagliga situationer på förskolan. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande. Fokus har legat på kommunens priomål Bemötande. 9.1.4 Skapa täta föräldrakontakter. Ansvarig är förskolepersonal och föräldrar. Utvärdering: Tamburkontakten är dagligen och upplevs positivt. 9.1.5 Skapa kontakt med socialtjänsten och BVC vid behov. Ansvarig är förskolepersonal och förskolechef. Utvärdering: inget behov har uppstått 15

9.1.6 Under de år barnen finns hos oss vill vi att de själva ska lära sig att reflektera över sitt eget handlande. Detta hjälper vi dem med genom att ställa frågor till dem: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? Utvärdering: Genomfört och fortlöpande. 9.1.7 Plan mot vuxnas kränkningar av barn används om sådan typ av händelse rapporteras till förskolechef. Utvärdering: Finns tillgänglig 9.1.8 Utveckla barnens empatiförmåga genom t.ex. samtal, frågor och sagostunder. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande 9.1.9 Att barnen tränar sig på att säga förlåt samt att kunna ta emot en väl menad ursäkt. Detta jobbar vi med genom att bl.a. använda oss av olika kompismaterial. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande. 9.1.10 Extra föräldrakontakt vid behov. Detta skall dokumenteras skriftligt. Utvärdering: Inget behov har uppstått. 10. Förebyggande arbete All personal på förskolan skall förhindra ett hårt och kränkande språkbruk. Likaså ska all personal beivra alla tendenser till nedsättande behandling eller osämja mellan barnen. Diskriminering och/eller kränkande behandling ska omedelbart resultera i en reaktion från personalen då nolltolerans mot sådan behandling råder. 10.1 Förskolans förebyggande arbete Utvärdering: Alla punkter är genomförda. Vi ser detta arbete som en del av vårt dagliga arbete och många av dem kan vara svåra att utvärdera resultaten av. Vi får lita till vår pedagogiska kompetens, samt att vi samtalar och har en öppen kommunikation mellan föräldrar/personal/barn om klimatet på förskolan och hur det påverkar barnen. 16