14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Ny diskrimineringslag 2009

Innehåll Innehållsförteckning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KYRKANS FÖRSKOLA 2014/2015

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Främjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.

Brännans förskoleområde. Delfinens förskola Förskolans namn

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola

Brännans förskoleområde

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Porsöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Upprättad

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan

Att förstå diskrimineringslagen

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Göteborg 22 februari 2012

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller under ht 2015 vt 2016

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Regeringsformen 1 kap.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Röda Korsets byrå mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

Riktlinjer för likabehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA

Skollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Vår vision. Syfte. Mål

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mölltorpskolan F-klass/Fritidshem/Grundskola. Utarbetat av: Anette von Haugwitz Ulrika Axén Lena Borck Stefan Andersson

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 För enhet CV / SFI/ Lärcentrum Vuxenutbildningen i Skellefteå. Ansvarig rektor: Owe Liedgren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript:

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Helena Sjöstrand Trivector 2 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Två grundläggande konventioner: medborgerliga och politiska rättigheter ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Särskilda konventioner: Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Att skydda (CERD) mot från diskriminering 1965 är en FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av förutsättning för att förverkliga de kvinnor (Kvinnokonventionen, eller CEDAW) från 1979 FN:s konvention mänskliga om barnets rättigheterna (Barnkonventionen) från 1989 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2008 DISKRIMINERING Direkt diskriminering medveten sämre behandling på grund av kön, religion, etnicitet etc. Indirekt diskriminering t ex när regelverk är utformat för att tillgodose allas behov, men trots det diskriminerar vissa grupper. 3 4 DISKRIMINERINGSGRUNDER Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN 1. Dåligt bemötande och service gäller alla resenärsgrupper, framförallt utifrån etnisk tillhörighet och religion/trosuppfattning samt HBTQ-personer. 2. Svårigheter att ta till sig information före och under resan pga. språk, funktionsförmåga etc. gäller barn, äldre och utifrån etnisk tillhörighet 3. Otillförlitlighet, att känna en otrygghet i att inte veta om hela resan går att genomföra gäller barn och äldre 4. Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafiken gäller barn, äldre och personer utifrån etnisk tillhörighet 5 6 1

Kön Könsöverskridande identitet och uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder: barn Ålder: äldre Diskrimineringsrisk Diskrimineringsgrunder DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN 5. Otrygghet och rädsla för brott och hot om våld, trakasserier gäller alla resenärsgrupper, särskilt kvinnor. 6. Känsla av inte vara välkommen och inkluderad gäller alla resenärsgrupper, särskilt utifrån etnisk tillhörighet och religion/trosuppfattning samt HBTQpersoner. 7. Fysiska hinder i kollektivtrafiken gäller barn och äldre, men även personer med barnvagn (oftare kvinnor). 8. Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan gäller alla resenärsgrupper, särskilt grupper vars efterfrågan och förutsättningar inte går att utläsa ut resvaneundersökningar och liknande. Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc. Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra - - - - - - - - Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafiken - - - - Otrygghet, rädsla för brott Känsla av att inte vara välkommen och inkluderad Fysiska hinder i kollektivtrafiken (och till/från) - - - - - Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan 7 8 ETNISK TILLHÖRIGHET Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige finns ca 1,5 miljoner utlandsfödda medborgare, varav ca 1 miljon är födda utanför Norden Undersökningar från Malmö visar att utlandsfödda har lägre körkortsinnehav och gör färre resor dvs. beroende av fungerande kollektivtrafik. ETNISK TILLHÖRIGHET Diskriminering handlar ofta om: Dåligt bemötande, t ex att busschaufförer inte stannar och ifrågasättande/misstänkliggörande vid biljettkontroll. Otrygghet, särskilt för utsatta etniska minoriteter. Svårt att använda informations- och kommunikationssystemen om man inte förstår skriven eller talad svenska (problem kopplat till språk snarare än etnicitet dock). 9 10 FUNKTIONSHINDER Funktionsnedsättning och Funktionshinder Illustration: Ystads kommun 11 12 2

SEXUELL LÄGGNING ÅLDER: BARN HBTQ (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) Ca 5 % av invånarna identifierar sig som bi- eller homosexuella (självidentifikationsstudier i USA och Nederländerna). Otrygghet pga. risk att utsättas för verbala och fysiska övergrepp (även i kollektivtrafiken) leder till att man begränsar sig till riskfria miljöer och situationer. Dåligt bemötande från personal och medresenärer kan förstärka otrygghetskänslor. Ca var femte svensk är yngre än 18 år Barnperspektivet är viktigt i planeringen, dvs. att sätta sig in i och försöka förstå barns situation, analysera konsekvenserna av beslut ur barnens perspektiv osv. Barnens förmåga att resa på egen hand styrs av utvecklings- och mognadsgraden vid ca 12 års ålder anses barn klarar av att cykla i samma trafikmiljö som vuxna. 13 14 ÅLDER: BARN Risker: Inte tas på allvar Dåligt bemötande Otrygghet Storlek Förstå information ÅLDER: ÄLDRE Två dimensioner av åldersdiskriminering: Ålderism (avhumanisering) (ny teknik) Diskriminering pga. funktionshinder 15 16 ÅLDER Äldre och barn utesluts i undersökningar: Kollektivtrafikbarometern 15-75 år Nationella resvaneundersökningen 6-84 år Nationella trygghetsundersökningen 16-79 år Även andra grupper HUR KAN RISKER FÖR DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN MINSKAS OCH UNDVIKAS? Rikta sig mot diskrimineringsriskerna Olika beroende på resenärsgrupp De flesta åtgärderna är bra för alla Många människor tillhör flera grupper 17 18 3

BEMÖTANDE OCH SERVICE INFORMATION OCH TILLFÖRLITLIGHET Information i olika format Information på olika språk Tryckta tidtabeller, lättförståelig information Kundtjänst/trygghets service Störningsinformation i olika format Trygghetsvärdar 19 20 RESTRÄNING NYBÖRJARGUIDE 21 22 LEDSAGNING TRYGGHETSÅTGÄRDER Utformning Belysning Underhåll / skötsel Trygghetsvärdar Telefontjänst, t ex Trygghetscentralen Kameraövervakning Nattstopp i kollektivtrafiken (med hänsyn till trafiksäkerhet) Brottsförebyggande arbete tillsammans med Polisen 23 24 4

KOLLEKTIVTRAFIKENS IMAGE/BUDSKAP Utsmyckning Reklambudskap Bilder i material Konst Att alla är välkomna FYSISK TILLGÄNGLIGHET Hela resan! Året runt! 25 26 ÖVERGRIPANDE PLANERING/FÖRVALTNING SYNERGIEFFEKTER Anpassa kollektivtrafikens öppettid samt start- och målpunkter (täckning) utifrån olika resenärsgruppers resefterfrågan Enkel och självförklarande kollektivtrafik Konsekvensanalyser, bristanalyser, utvärderingar och andra analyser görs för olika resenärsgrupper. Kontinuerlig dialog med alla resenärsgrupper, t ex genom samrådsmöten Rutiner för att ta emot och åtgärda synpunkter Personer kan befinna sig i flera grupper samtidigt under hela eller delar av livet (intersektionalitet). Det som är nödvändigt för en del, är bra för alla, t ex resenärer med barnvagn gynnas av barnvagns/ rullstolsplatser och minimering av nivåskillnader. Äldre har liknande behov som personer med funktionsnedsättningar (äldre har ofta en kombination av flera funktionsnedsättningar, tilltar med åldern). Barn har svårt att se/nå och för komplexa och komplicerade miljöer. Även trafiksäkerheten på vägen till/från kollektivtrafiken är av betydelse barnens möjlighet att resa på egen hand. 27 28 KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM MEDEL FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING Jämställdhet jämnare resursfördelning i samhället och jämnare arbetsfördelning i hemmen. Delaktighet i samhället personer med sämre biltillgång (eller körförmåga) får möjlighet att nå platser och aktiviteter. Plus redan nämnda åtgärder MOTVERKA DISKRIMINERING Alla har lika tillgång till kollektivtrafiken oavsett tidigare nämnda grupper Olika tillgång beroende på andra faktorer (bostadsort, land/stad, stråk mm) 29 30 5

Helena Sjöstrand helena.sjostrand@trivector.se 010-456 56 03 6