aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn/elever och vår



Relevanta dokument
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Falkenbergs Montessoriskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN

SDF södra innerstaden barn och Ungdom. Möllevångsskolans handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14


Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem

Upprättad av elever och lärare

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

mot diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Bilaga 4. Likabehandlingsplan Årlig plan

Likabehandlingsplan

Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Främjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Birgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Västervångskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans grundskola och särskola

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan inklusive kränkande behandling läsåret 2012/2013.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. för Landvetterskolans tidigaredel

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Sörgårdsskolan Likabehandlingsplan Augusti 2014

Bergaskolans likabehandlingsplan Definition: Kränkning/diskriminering är när en person utsätts för nedanstående handlingar pga sexuell läggning,

LIKA-behandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ribbybergsskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011/2012.

RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15

Lokal likabehandlingsplan

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vätternskolan

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

STURESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 För enhet CV / SFI/ Lärcentrum Vuxenutbildningen i Skellefteå. Ansvarig rektor: Owe Liedgren

Transkript:

Malmö stad Dammfri Barn och Ungdom LIKABEHANDLINGSPLAN 2009 Skolans ledning tar avstånd från all kränkande behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn/elever och vår personal. Samarbetet mellan skolledning, personal och elever ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Skolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Alla elever ska få uppmärksamhet och känna att jag kan jag duger jag vill. En förutsättning för lärande är att man befinner sig i en tillåtande miljö. Att det är tillåtet att göra fel och fråga om det som är svårt utan att någon kommenterar på negativt sätt gynnar allas inlärning. Om man ska lära sig cykla måste man våga prova utan stödhjul. Det är vår uppgift i skolan att skapa den trygghet som behövs för att våga prova det man inte redan kan. Skolans samverkan med föräldrarna ska skapa optimala möjligheter för barnen och elevernas utveckling och lärande. VÄSTRA INNERSTADEN STADSDELSFÖRVALTNING Dammfrigången 9 217 45 Malmö Tel. 040-34 67 90 Org.nr. 212000-1124 [e-post] www.malmo.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: LIKABEHANDLINGSPLAN 2009... 1 Syfte...... 3 Innehåll...... 3 Definitioner...... 3 Nulägesanalys...... 4 F örebyggande insatser... 4 Diskriminering... 4 Kamratstödjare, Skolkompisar, Skolakuten och Elevråd... 4 Rast- och matvaktsschema...... 4 Mixade klasser och lärakännadagar... 4 Temadagar och studieveckor... 4 Hälsosamtal och ungdomssamtal...... 4 Rastaktiviteter...... 5 Att motverka depression - kurs i att hantera livet...... 5 Elevvårdskonferens...... 5 Fortbildning...... 5 A tt upptäcka diskriminering och kränkningar... 5 Rutiner...... 5 Riskzoner... 6 A tt utreda diskriminering och annan kränkande behandling...... 6 Åtgärder och uppföljning... 6 Elevvårdsresurser...... 6 P lanerade åtgärder...... 6 Diskrimineringsgrunderna...... 6 Fortbildning...... 7 Elevaktiviteter... 7 Utvecklingssamtal...... 7 Livskunskap...... 7 Kameraövervakning... 7 Samverkan...... 7 Informationsspridning... 7 Uppföljning... 8 Trivselpolicy... 8

3 (11) Malmö stad Dammfri Barn och Ungdom Syfte Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt till att motverka annan kränkande behandling. Innehåll Likabehandlingsplanen återger definitioner på olika former av diskriminering och kränkning samt Dammfriskolans arbete med att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling än diskriminering. Den beskriver våra rutiner i dessa avseenden. Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal, barn och elever varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som anges i 1-4 och som lämnas till någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Nulägesanalys Förebyggande insatser Diskriminering Som förebyggande åtgärder fokuserar vi under en studievecka på de olika diskrimineringsgrunderna. Olika årskurser arbetar då extra med att öka förståelsen om olika former av diskriminering. Könsdiskriminering: År F-3 arbetar med könsdiskriminering med olika övningar och diskussioner Religion eller annan trosuppfattning: År 4-6 arbetar med frågor som handlar om att öka förståelsen för religionsfrihet och få förståelse för allas rätt till egen trosuppfattning utan att bli diskriminerad. Funktionshinder: År 7 får eleverna träffa en funktionshindrad och samtalar om hur man gör för att inte funktionshindrade ska bli missgynnade. Etnisk tillhörighet: Elever år 8 fokuserar under denna vecka på diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Eleverna ser film, gör studiebesök och diskuterar olikheter och likheter. Sexuell läggning: Elever år 9 arbetar med diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Kamratstödjare, Skolkompisar, Skolakuten och Elevråd Dammfri barn och ungdom har organiserade elevgrupper för att motverka kränkningar och mobbing. De yngsta kallar sig Skolkompisar, år 4-6 kallas gruppen Skolakuten och år 7-9 heter de Kamratstödjare. Dessa grupper träffas regelbundet och diskuterar åtgärder för att förebygga och stävja förekommande kränkningar. De träffas alltid med stöd av vuxna i skolan. Skolan har även ett organiserat elevråd där representanter från klassråden diskuterar förbättringar för eleverna på skolan. Rast- och matvaktsschema För att miljön i korridorer, rasthall, matsal och skolgård ska kännas trygg finns personal som vaktar dessa ytor och äter med barnen i matsalen. Mixade klasser och lärakännadagar Skolår 7, då det kommer många nya elever från andra skolor, mixas eleverna i nya klasser. Detta gör vi för att det inte ska uppstå gängbildning med motsättningar mellan olika elevgrupper. För att skapa ett bra klimat i klassen och en vi-känsla på skolan arbetar vi särskilt med att lära känna varandra de första dagarna på läsåret. Det kan t ex vara att man gör olika samarbetsövningar med äventyrspedagoger. Temadagar och studieveckor Vid några tillfällen under läsåret bryts det vanliga schemat för att kunna arbeta tematiskt. Ett tema är varje år likabehandling. Då får eleverna möjlighet att i olika former diskutera värdegrundsfrågor och lära sig om diskrimineringsgrunderna. Hälsosamtal och ungdomssamtal Skolsköterskan pratar enskilt med alla elever år 8. Då kan eleverna prata om allt som rör deras skola och välmående. Om information om kränkningar och diskriminering framkommer lyfts frågan till elevvårdsteamet eller vidtas annan

5 (11) Malmö stad Dammfri Barn och Ungdom lämplig åtgärd. Elever år 9 diskuterar i små grupper med utomstående personal om bl a relationer och sex. Rastaktiviteter För eleverna på Dammfriskolan finns olika rastaktiviteter med vuxna närvarande. Det finns möjlighet till olika former av bollspel, bibliotek med närvarande bibliotekarie och ett elevcafé för eleverna år 7-9. Att motverka depression - kurs i att hantera livet För elever med negativa tankar om skola och livet har vi anordnat en kurs. Skolans kurator och en speciallärare har träffat eleverna en gång i veckan under några månader. Elevvårdskonferens En gång i veckan hålls EVK. Kontaktlärarna, förälder eller annan vuxen i skolan kan anmäla ärenden till EVK Fortbildning För personal inom Dammfri barn och ungdom har anordnats kurs i ART (Aggression Replacement Training). All skolpersonal har även fått föreläsning av Björn Lindell om bl a gränssättning och av Bo Hjelskog Jörgensen om hur man möter elever med behov av särskilt stöd och om olika diagnoser som medför dessa behov. Att upptäcka diskriminering och kränkningar För att upptäcka eventuell diskriminering eller kränkningar finns rastvaktsschema för personalen. För att medvetandegöra personal och elever om var risken för kränkning är större har elever svarat på frågor om var det finns risk för kränkningar. Utrymmen som matsal, rasthall, bibliotek och omklädningsrum är enligt eleverna riskområden för kränkningar. Vid misstankar om kränkningar kan elever meddela representanter i någon av anti-mobbinggrupperna som i sin tur lyfter frågan med en vuxenrepresentant. Om elever känner sig kränkta eller diskriminerade av någon vuxen i skolan uppmanas de att kontakta någon de har förtroende för alternativt elevvårdspersonal och skolledning. Rutiner Elever svarar regelbundet på enkät gällande deras trivsel i skolan. Vid arbetslagsmöten tas alltid olika elevärenden upp däribland diskriminering och kränkning. Vi har nolltollerans mot verbala kränkningar. Alla som arbetar i skolan markerar detta då sådana sker.

Riskzoner Enligt eleverna är risken för kränkning större i vissa utrymmen i skolan. Dessa utrymmen är rasthallen, matsalen samt omklädningsrummen. Det är därför viktigt att vuxna vaktar dessa utrymmen när eleverna befinner sig där. Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Den som först får kännedom om fallet inleder utredning. Dokumentationen av utredningen sker på en mall som finns under styrdokument på Pednet. Bilaga1. Ansvarig för utredningen är kontaktläraren om inte annat anges i dokumentationen. Om personal är kränkande part är rektor utredare Vid behov informerar utredare arbetslagen, lokala resursteamet och berörda föräldrar Åtgärder och uppföljning När det kommer till skolans kännedom att elev upplever sig diskriminerad eller kränkt sker utredningen enligt en speciell mall. Den som först får kännedom om ärendet börjar utredningen. De första åtgärderna är då samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna. Är ärendet akut kallas vårdnadshavare till skolan omgående. Kontaktlärare informeras alltid och vid behov informeras LRT (lokalt resursteam), skolledning och arbetslaget. Beroende på vad utredningen visar skrivs åtgärdsprogram och eventuell kontakt tas med socialtjänst och polis. Tid bokas för uppföljning av ärendet. Beroende på ärendets art sker denna uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan berörda parter tillsammans med kontaktläraren och vårdnadshavare. Som kontroll på hur klimatet och arbetsmiljön på skolan är sker regelbundet en attitydundersökning hos eleverna. Då får eleverna besvara frågor om trivsel, trygghet och arbetsro i skolan. På detta sätt får vi signaler om utvecklingen på skolan är positiv eller negativ och om skolövergripande insatser behövs. Elevvårdsresurser Som åtgärder i ett fall av diskriminering eller annan kränkande behandling erbjuds, om så behövs, möte med kurator, skolpsykolog eller skolläkare. Dessa möten kan i sin tur leda till fler möten eller remiss till annan instans. Planerade åtgärder Diskrimineringsgrunderna Elevrepresentanter och personal har kommit fram till nedanstående åtgärder för att i framtiden minska diskriminering pga Kön: Utgångsläget för undervisning ska vara mixade grupper. Genuspedagog är ibland inne och studerar klassrumssituationen och ger feedback till elever och lärare. Etnisk tillhörighet: Ta tillvara på mångfalden i skolan genom att t ex elever presenterar sina kompisars traditioner i klassen. Det är även viktigt att peka på likheter trots olika ursprung. Nolltolerans av uttryck såsom svenne eller blatte. Religion eller annan trosuppfattning: Fler studiebesök och undervisning där diskrimineringsgrunden diskuteras.

7 (11) Malmö stad Dammfri Barn och Ungdom Funktionshinder: Då vår vardag består av möten med elever från resursskolan (träningsskolan och grundsärskolan) finns många tillfällen att diskutera detta i klassen. Frågan tas även upp bl a under studieveckan med temat Likabehandling Sexuell läggning: På arbetsplatsträffar diskuteras vuxnas attityder, synsätt i läromedel och vi har en genuspedagog i kollegiet som även fortsättningsvis kommer att fortbilda personalen i frågan. Ämnet tas också upp bl a under studieveckan med temat Likabehandling Fortbildning Handledarutbildning i SET (social och emotionell träning) eller liknande planeras under läsåret 09/10. Elevaktiviteter Elevrådet planerar att arrangera åldersövergripande aktiviteter såsom idrottsturneringar och fadderverksamhet. Fadderverksamheten skulle dels kunna innefatta en besöksdag då elever år 6 i sina nya klasskonstellationer har ett program som elever år 8 på våren arrangerar (dagen efter 9:ornas skoldans) dels att eleverna år 7 sedan vid skolstart träffar dessa faddrar vid några tillfällen första veckan. Elevrepresentanter föreslår att elever i de senare åren kan ha lässtund med yngre elever. Utvecklingssamtal Elevrepresentanter påpekar att det vid utvecklingssamtal är viktigt att frågan om hur man mår och trivs socialt tas upp. Livskunskap Under läsåret undersöks möjligheten att införa livskunskap på schemat för alla klasser. Kameraövervakning Skolan planerar att installera kameror i vissa utrymmen. Dels för att minimera skadegörelse dels för att minska risken för våld, hot och kränkning. Samverkan Likabehandlingsplanen är framtagen i samråd med elever och personal. Elevrepresentanter har tillsammans besvarat frågor om hur vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda diskrimineringar och kränkningar. Flera av elevernas förslag finns med som åtgärder i denna plan. Omslagsbilden till planen är gjord av en elev på skolan. Informationsspridning Vid Dammfrirådet informeras föräldrar om innehållet i planen. Vid olika tillfällen diskuterar elever och lärare innehållet av likabehandlingsplanen. Planen finns med i skolans broschyr som delas ut till

samtliga barn och elever vid skolstart i augusti och på skolans hemsida finns likabehandlingsplanen. Uppföljning Uppföljning sker inom 1 år från det att planen har godkänts av samverkansparter. Ny plan upprättas varje år. Trivselpolicy Dammfri barn och ungdom har tillsammans med elever tagit fram skolans trivselpolicy (bilaga 2) Planen reviderad september 2009

9 (11) Malmö stad Dammfri Barn och Ungdom Bilaga 1 Utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Mall kopplad till likabehandlingsplanen) Datum: Elevens namn: Vuxen: Inblandade: Ärendets art Diskriminering Diskrim ineringsgrund: Annan kränkande behandling Kort beskrivning av händelsen: Åtgärder: Samtal med eleven Lämnat över till kontaktläraren Samtal med inblandade parter Elevens vårdnadshavare konta ktas (namn) Övriga inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas Ansvarig arbetsled are kontaktas (namn) datum: Uppföljning datum: Noteringar från samtal dokumenteras nedan eller på separat papper (bifogas denna dokumentation). Om ärendet går vidare se baksidan.

Ärendet går vidare: Åtgärder: Rektor informera s EVK (Elevvårdskonferen s) Åtgärdsprogram Datum: Ytterligare tänkbara åtgärder CRT (Centrala Resursteamet) BUN (Barn och ungdomsnämnden) Individ och familj (Sociala myndigheter) Polis Arbetsmiljöverket

Malmö stad Dammfriskolan Bilaga 2 Trivselpolicy Vi vill att all personal och alla elever på Dammfriskolan blir respekterade, genom att: -alla blir accepterade och uppskattade -alla tilltalar och tilltalas på ett sådant sätt att det inte uppfattas som kränkande -vi använder ett vårdat språk -hänsyn, artighet och hjälpsamhet är en självklarhet likabehandlingsplan%202009%2022%20sep[1].doc Vi vill att alla tar ansvar för skolan, som är vår gemensamma arbetsplats, genom att: -alla är rädda om skolans lokaler och material -det är självklart att allt skräp kastas i papperskorgar -vi hjälps åt att bekämpa klotter och förstörelse Vi vill skapa en lugn och inspirerande klassrumssituation tillsammans, genom att: -lärare och elever infinner sig i rätt tid och med rätt utrustning till varje lektion -man visar respekt för den som talar och stör inte kamraternas arbete -inte använda mobiltelefoner under lektionstid -elever som varit frånvarande ansvarar själv för att ta reda på vad som genomgåtts och vilka hemuppgifter man har fått -skolsalen lämnas i det skick man själv vill finna den -inte ha kepsar, mössor och ytterkläder på i undervisningslokal och matsal -inte äta eller dricka i undervisningslokalen -inte dricka läsk i skolan -skolan är en tobaksfri arbetsplats (enl. tobakslagen 1993:581 2) Skolan vidtar följande åtgärder om reglerna inte följs: -enskilt samtal mellan elev och lärare -kontaktläraren har samtal med målsman -kontaktläraren sammankallar elev och målsman till samtal -elevvårdskonferens med skolledning VÄSTRA INNERSTADEN STADSDELSFÖRVALTNING Dammfrigången 9 217 45 Malmö Tel. 040-34 67 90 Org.nr. 212000-1124 [e-post] www.malmo.se