Kvartalsrapport 2-2010. Mätdata: Vårdnadshavarkonton i Rexnet. Utbildningsförvaltningen. Nya mätdata presenteras i kvartal 4



Relevanta dokument
Kvartalsrapport 2, NKI föräldrar och elever. A. Uppföljning av nationella mål. Utbildningsförvaltningen

Digital IUP med Skriftliga omdömen. Guide för Vh

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

En lathund inför utvecklingssamtalet

I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Slottsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Välkommen till kommunens Lärportal. - Användarhanledning till dig som vårdnadshavare

LOKAL ARBETSPLAN 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALENDERÅRET MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE 3. LOKALA MÅL ATT FÖRHÅLLA SIG TILL

UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsredovisning 2010

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Att logga in i edwise som vårdnadshavare

Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010

Lathund till Dexter IUP

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Rapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011

Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin

Måttbandet nr 182 augusti 2009

Likabehandlingsplan

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Tyska Skolans Fritidshem. Likabehandlingsplan

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för skolan

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Årsrapport Gamla Påvelundsskolan

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsa /CA

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5

Beslut för vuxenutbildningen

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Rapport om läget i Stockholms skolor

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lokal likabehandlingsplan

Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Sollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Egentillsyn av skolor i Knivsta kommun Ängbyskolan och Ängbyskolans fritidshem - återrapport av rektor Pia Zingmark Marklund UN-2014/408

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Skolans kvalitetsredovisning

Övning: Dilemmafrågor

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Bildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Samhälle, samverkan & övergång

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Till Utbildningsdepartementet STOCKHOLM

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Beslut för fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Enkät i förskoleklass

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

S cheele. kolan. kolan. Lokal arbetsplan Scheeleskolan Åtgärder att vidta under lå 10/11 vid Scheeleskolan. Scheeleskolan KÖPING KÖPING

Årsplanering systematiskt kvalitetsarbete skolväsendet Alströmergymnasiet och Vuxenutbildning, Alingsås kommun

Transkript:

Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 2-2010 Mätdata: Vårdnadshavarkonton i Renet presenteras i kvartal 4 Andel elever med vårdnadshavarkonton i Renet mars 2010 30% 20% 10% 0% Skogs/Björkv Åkerbo Slotts Viktoria Södra Köping Grundskola F-klass Förskola Det är av flera skäl viktigt att få in så många föräldrar som möjligt i vår lärplattform Renet. Kommunikationen mellan hem och förskola/skola underlättas, utvecklingssamtalen får en högre kvalitet om föräldrarna i förväg gått in och läst och kommenterat, behovet av pappersutskrifter minskar, enkätarbetet underlättas m m. I ovanstående diagram framgår hur stor andel av våra elever som för närvarande har vhv-konton kopplade till sig i Renet. (Om en elev har mer än ett föräldrakonto så framgår det inte i sammanställningen.) Vhv-konton per enhet Dubbelklicka här för att se hur kontona fördelar sig på klass-/ barngruppsnivå. Vi vet att andelen hushåll med internetuppkopplade datorer i Sverige numera överstiger 90 %, därför bör vi kunna nå betydligt högre än de 50 % med föräldrakonton som vi för närvarande når upp till om man ser till våra skolor och förskolor som helhet. I Ecelarket kan man se att det ännu inte finns någon klass eller barngrupp där alla barn har föräldrakonton kopplade till sig. Men några har kommit väldigt nära. Högst kommer 2 B på Viktoria (mentor Karina Kudo) med 90 %, klass 4 på Köping 87 %, 9A på Åkerbo 86 % och 9A på Slotts 83 %. Adam Bäckman, som har klass 4 på Köping, berättar att han sitter tillsammans med elev och föräldrar vid en dator under utvecklingssamtalet och att han då låter de som vill göra ansökan om konto vid just det tillfället. Vi kan också notera att andelen elever med föräldrakonton är högst i grundskolan 1-9 och i särklass lägst i våra förskoleklasser. En titt i dokumentationen visar också att lärarna i våra F-klasser som regel inte skriver IUP i Renet, trots att där finns en speciell mall kopplad just för förskoleklassen. Den enda klass med full dokumentation i Renet är F-klassen på Åkerbo. I Runsten har två dokument av fyra möjliga skrivits, medan det är tomt i övriga förskoleklasser. En anledning till att vi inte har fler föräldrar i Renet kan vara att det fortfarande finns alltför lite information att hämta i lärplattformen som ännu inte används fullt ut. Fortfarande används traditionella informationskanaler i stället för Renet.

De åtgärder som rektorerna redovisar handlar om att informera om Renet på föräldramöten, att låta föräldrarna logga in i Renet vid utvecklingssamtalet, att erbjuda hjälp med dator. Renet måste användas som den huvudsakliga informationskanalen mellan skola och hem genom att fler av Renets funktioner utnyttjas. Utbildningsförvaltningen menar att rektor måste mobilisera all personal i detta arbete, dvs mentorer, arbetslag, arbetslagsledare. Ny mätningen av antal föräldrakonton presenteras i fjärde kvartalet 2010. Mätdata: Psykosocial arbetsmiljöenkät 100% 90% 80% Svarsfrekvens psykosocial enkät 2010 Åkerbo Köping Viktoria Skogsbrynet Slottsskolan Södra omr Totalt presenteras i kvartal 2 år 2011 Kommentar: Enkäten var aktiv under veckorna 6 och 7 och under den perioden gick två påminnelser ut till dem som ännu inte svarat på frågorna. Rektorerna var ombedda att i görligaste mån låta personalen besvara enkäten under arbetstid. Trots detta blev svarsfrekvensen inte högre än 67 % i hela förvaltningen och den borde ha legat betydligt högre. I vissa svarsgrupper var det färre än fem svarande och då publicerar vi, av integritetsskäl, inte resultaten specifikt för dessa grupper utan de slås ihop med andra. Detta innebär att det blir svårare att tolka resultat och att sätta in lämpliga åtgärder. Några kommentarer till resultatet på förvaltningsnivå Ovanstående diagram har ni tidigare fått ta del av och vi konstaterade då att andelen svarande var ganska låg, 67 %. Och när vi jämför med resultaten från samma enkät 2009 kan vi se att antalet svarande dessutom minskat på alla enheter utom på Viktoriaskolan, där det är oförändrat. Förra året svarade totalt 205 personer på enkäten, i år 183. I era rapporter kan ni se hur det står till på era enheter och arbetslag. Här har vi försökt att sammanfatta och kommentera resultatet på kommunnivå. Vi har även gjort vissa jämförelser med den undersökning som genomfördes 2009. Ni har i era rapporter sett vilka fritetkommentarer som personalen lämnat. Vi hade den här gången tre olika fritetfrågor ( Nämn något du skulle vilja ändra på, Nämn något du är nöjd med samt Övriga kommentarer ). Av det 80-tal kommentarer som lämnades på frågan om vad man skulle vilja ändra på handlade nästan hälften om tid, eller snarare om bristen på densamma. Man beskriver oftast att man inte har tillräckligt med tid för att vara med barnen på grund av andra arbetsuppgifter som ska genomföras. I övrigt lämnar man negativa kommentarer om arbetets organisation, om resurstilldelning, om ledningen, om lokaler och mycket annat. Drygt 80 personer valde att svara på frågan om vad man är nöjda med i verksamheten, och av dessa svarade en klar majoritet att det är arbetskamraterna som man är mest nöjda med. Andra återkommande positiva svar handlade om arbetet med barnen, om ledningen och om den frihet som finns i jobbet. Vi konstaterar att personalen i vår organisation trivs bra. Medelvärdet på den frågan är 5,16 av 6 möjliga och det var i stort sett likadant förra året. Ingen har valt att svara Nej, inte alls på frågan om trivsel och 46 % svarar Ja, absolut. Mycket högt medelvärde får också frågorna om stöd på arbetsplatsen samt om arbetsgemenskap och samarbete. Lägst medelvärde (3,38 av 6) ges frågan om huruvida man har tillräckligt med tid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Många känner också oro för att arbetssituationen ska förändras på grund av uppsägning, omorganisation, neddragning eller nedläggning. Där svarar 21 % att de absolut känner oro. Överlag kan man säga att resultaten från 2009 stämmer mycket väl överens med resultaten från 2010.

Medelvärdena varierar inte mer än högst ett par tiondelar mellan åren. Länk till enkätresultatet på förvaltningsnivå http://www.esmaker.net/analyze/eternallinkpages/vieweternallink.asp?guid=6b8a49a1-1be2-4063-8186-a28f77135c69 I rapporten för kvartal 2 vill vi att ni redovisar vilka slutsatser ni dragit av resultaten på era enheter och vilka åtgärder ni planerar att genomföra, när det ska ske och vem som är ansvarig. Vårt sätt att mäta är inte individbaserat utan organisationsbaserat eftersom frågorna besvaras anonymt. Undersökningen är att betrakta som en organisatorisk temperaturmätning. I små svarsgrupper kan anonymiteten upplevas som otillräcklig. Detta kan vara en förklaring till att svarsfrekvensen är förhållandevis låg. Utbildningsförvaltningen förändrar nu svarsgrupperna enligt följande i syfte att säkerställa anonymiteten för att öka svarsfrekvensen: Runstens, Rälla och Gärdslösa skolor/fritids utgör en gemensam svarsgrupp Runsten, Rälla och Gärdslösa förskolor utgör en gemensam svarsgrupp Skogsbrynet, Hasselbacken och Björkviken utgör en gemensam svarsgrupp Köpings skola/särskola/fritids och Nya Borgskolan utgör en gemensam svarsgrupp Viktoriaskolan/fritids utgör en gemensam svarsgrupp Slottsskolan utgör en gemensam svarsgrupp Åkerboskolan/fritids utgör en gemensam svarsgrupp Gläntan, Sandhorvan och Solvändans förskolor utgör en gemensam svarsgrupp Elevhälsan och förvaltning/skolledning utgör en gemensam svarsgrupp sker i andra kvartalet 2011. Mätdata: Fysisk arbetsmiljökontroll presenteras i kvartal 2 år 2011 Enligt årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete skall kartläggning av den fysiska arbetsmiljön genomföras under första kvartalet. Länk till personalhandboken Klicka först på sedan på Klicka därefter på Kartläggning för att hämta en checklista och på Riskbedömning för att hämta ett protokoll. Detta protokoll ska bifogas kvartalsrapporten. Den fysiska arbetsmiljön är mycket varierande på våra enheter. Det är glädjande att Slottsskoleprojektet nu är påbörjat men vi ser stora fortsatta behov av upprustning på många enheter, eempelvis Runsten, Gärdslösa och Åkerbo. Ett problem som arbetsmiljöansvariga rektorer står inför är att de ofta får besked om att medel saknas när de anmäler protokollförda brister till ansvariga för fastighetsunderhållet. Utbildningsförvaltningen fortsätter verka för en fortsatt upprustning av våra enheter samt för att vi får bättre fungerande system för att rätta till protokollförda brister i den fysiska arbetsmiljön. sker i andra kvartalet 2011.

Mätdata: Faktisk tid i barnomsorgen presenteras i kvartal 4 Faktisk tid förskolan 2009/10 100% 90% 80% 30% 20% 10% 0% vt 09 ht 09 vt 10 Björkviken Rälla förskola Gärdslösa förskola Näktergalen Solvändan Gläntan Sandhorvan Skogsbrynet Hasselbacken Medelvärdet för de tre terminerna är vt-09 81%, ht-09 88% och vt-10 82% Faktisk tid fritidshemmen 2009/10 100% 90% 80% 30% 20% 10% 0% vt 09 ht 09 vt 10 Fritids Solgläntan Runsten Dagbarnvårdare Fritids Kattfoten Fritids Gärdet Sandhorvan fritids Fritids Köpings skola Fritids Viktoriaskolan Eken fritids, Åkerbo Medelvärdet för de tre terminerna är vt-09 73%, ht-09 62% och vt-10 63% Vi kan konstatera att medelvärdet för barnomsorgen varierar mellan 81 och 88 procent och för fritidshemmen mellan 62 och 73 procent under de genomförda mätperioderna. Siffrorna beskriver inte det totala kapacitetsutnyttjandet utan visar bara på skillnaden mellan den tid föräldrarna bokat och den tid barnen verkligen tillbringar i verksamheten. Bokar föräldrar mer tid än man behöver på grund av att vi inte längre har differentierade taor? Är verksamheten på fritidshemmen tillräckligt attraktiv för de äldre barnen? Hur använder vi tiden som blir över på bästa sätt? Utbildningsförvaltningen planerar att initiera en diskussion i organisationen om ovanstående.

Utbildningsförvaltningen fortsätter att mäta beläggningen på förskolor och fritidshem för att säkerställa den statistiska säkerheten i materialet. Mätdata: Budgetuppföljning Budgetuppföljningen sker denna gång för juni månad. Vi lägger alltså inget dokument här utan ni inväntar uppföljningen för juni och behandlar den utifrån analys, åtgärder och uppföljning. Rektorerna beskriver olika orsaker till avvikelser i budget, eempelvis vikariekostnader eller ökat stöd till elever. Utbildningsförvaltningens budgetuppföljning pekar på ett överskott på årsbasis beroende på ökade intäkter och lägre kostnader för skolskjutsar än budgeterat. Utbildningsförvaltningen analyserar utvecklingen på intäktssidan inom barnomsorgen. i del- och årsbokslut. Mätdata: Dokument på hemsidan presenteras i kvartal 3 Dokument på hemsidan 16 april 2010 arbplan likab.plan Björkviken 2010 Gläntan 2009 Gärdslösa förskola Hasselbacken Näktergalen Rälla förskola Sandhorvan 2009 Skogsbrynet 2010 Solvändan 2009 Gärdslösa skola 2009 Köpings skola 2009 även arbplan fritids 2008 Runstens skola 2009 Rälla skola 2009 Slottsskolan Viktoriaskolan 2009 även arbplan fritids 2009 Åkerboskolan 2009 Kommentar: När vi förra året stängde skolornas egen webbplats bestämdes att åtminstone arbetsplaner och likabehandlingsplaner ska publiceras på kommunens hemsida, under respektive skola och förskola. Det finns brister i antal dokument och i aktualitet mellan områdena. Utbildningsförvaltningen uppmanar rektorerna att se över hemsidorna.

sker i tredje kvartalet 2010. Mätdata: IUP i förskola och f-klass presenteras i kvartal 3 IUP i förskola och förskoleklass, avläst 21/4 2010 Antal barn Antal IUP Björkviken 35 23 Gläntan 13 0 Gärdslösa Fsk 38 14 Beckasinen har inga IUP Gärdslösa F-klass 7 0 Hasselbacken 37 21 Köping F-klass 13 1 Näktergalen 39 36 Runsten F-klass 4 0 Rälla Fsk 34 6 Tallen har en IUP Rälla F-klass 8 0 Sandhorvan 19 13 Skogsbrynet 75 71 Solvändan 36 25 Ekorren har två IUP Viktoria F Diamanten 15 2 Viktoria F Pärlan 18 3 Åkerboskolan F-klass 15 15 Kommentar: Eftersom utvärderingen av IUP-mallen i förskola och förskoleklass visade att många fortfarande inte skriver IUP i Renet bestämde vi att göra en kontroll över skrivfrekvensen. Ni har som rektorer möjlighet att själva gå in och titta hur det ser ut mer i detalj på era enheter. Som ni ser är det bara i ett fåtal grupper som dokumentationen görs fullt ut i lärplattformen. En del av de skrivna dokumenten är daterade ht 2009, andra vt 2010. Visserligen är inte IUP i förskola och förskoleklass obligatorisk, men vi har valt att dokumentera verksamhetens resultat på detta sätt i Renet. Vi konstaterar att många enheter gör detta, men för några återstår att utveckla detta arbete. Utbildningsförvaltningen avser att genomföra utbildning i handhavande av Renet för de som känner sig osäkra. Förvaltningen avser också att årligen se över de mallar som bildar underlag för dokumentationen så att de överensstämmer med gällande riktlinjer. sker i tredje kvartalet 2011. Mätdata: Simkunnighet åk 4, 5, 8, 9 På ledningsgruppens möte 29 april togs kraven på simkunnighet upp. De mål vi ska uppfylla på området beskrivs i en bilaga till mötesprotokollet. I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Fyll i tabellen och fundera över analys och åtgärder. i kvartal 2 år 2011 Klass Antal elever Når ej målen

Varje rektorsområde redovisar simkunnigheten och det rör sig om enstaka elever på respektive enhet som inte ännu uppfyller kraven. Rektorerna har redovisat ett antal åtgärder för att förbättra simkunnigheten. sker i andra kvartalet 2011. av beslutade åtgärder i kvartal 1. Utbildningsförvaltningen har påbörjat en fördjupad analys av resultaten med avseende på trogenhet av påbörjat program och betyg på grundskolan i förhållande till gymnasiebetygen. en handlar om att göra en jämförelse med våra grannkommuners resultat.