I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Slottsskolan

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport A. Nationella mål Simkunnighet Sammanställning alla enheter görs i kvartal 2 år 2013 I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Slottsskolan Klass Antal elever Når ej målen 8A B C A B C 28 2 De elever som ej når målen ovan har inte deltagit i klassens simundervisning. Lärarna har ej heller fått någon annan bekräftelse på deras simkunnighet (från ex. vårdnadshavare). Det kan naturligtvis vara så att de är simkunniga men idrottslärarna har alltså inget underlag för bedömning. Nuvarande läsår Ola Holgersson Stina Nilsson I samarbete med Borgholms badhus boka in tider då eleverna kan träna de moment som krävs för att nå målen. Görs i samband med omdömesskrivningen HT Åkerboskolan I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen

2 Eleverna som inte uppnår kunskapskravet för simning i åk 8 och 9 kan simma men har ännu ej visat att de klarar att simma den fulla längden för betyget E i Idrott och hälsa. Lärare i IdoH Extra simträning i Åkerbobadet och i Ht 2012 Borgholms simhall. Viktoriaskolan I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 4A B A B 24 0 En mycket hög siffra. Att ett enstaka barn inte hunnit lära sig simma kan bero på många orsaker. Idrottslärare och rektor Vi erbjuder extra träning för de elever När behoven uppstår som inte når målen Kvartalsrapport Köpings skola I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen Resultaten avspeglar förra året årskurs 3 och årskurs 4. I fyran kommer alla sannolikt att nå målen under läsåret. I femman är det en som kanske får det svårt att nå målen. Klasslärare Fortsatt träning i badhuset. Under läsåret. 2

3 Södra området I kvartalsrapport 2 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 4 Rälla Rälla Runst Runst Gärd Gärd 5 0 Simträningen är en viktig del av idrottsundervisningen och det är roligt att se att vi har full måluppfyllelse inom rektorsområdet. Badresorna ger resultat! Kunskaper görs i kvartal 2 år 2013 Ur Årsrapport 2010: Varje rektorsområde genomför självskattning med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken A.3.3 Arbetsformer. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i kvartalsrapport 4. Ni som inte redovisade arbetet med BRUK i Q gör det här. Vi vore tacksamma om ni som av någon anledning inte genomfört arbetet med BRUK kan beskriva hinder, svårigheter med materialet/genomförandet med tanke på det ökade användandet av BRUK-material som vi tänkt oss framledes. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. Mer information och alla indikatorer finns på Slottsskolan Eftersom Slottsskolan redan var igång med ett antal förbättringsområden med hjälp av BRUK skulle vi göra det av förvaltningen önskade BRUK-området under ht

4 Åkerboskolan Vi har genomfört självskattning A3.3 som visar hur vi använder olika arbetsformer. Skattningen visar att vi har en god överstämmelse vad vi ser att vi kommit långt med tex hur vi använder gruppindelningar av eleverna vilka kriterier vi skattar som viktiga. Vi har också fått en igång den viktiga pedagogiska diskussionen både vad kriterierna innebär och hur viktiga vi tycker att de är. Utvärdering av arbetsformer och förändringar utifrån dessa utvärderingar är kriterier vi behöver utveckla. a-lagen Följa upp kriterierna på ett regelbundet sätt, både de vi skattar högt och där vi bedömer att vi behöver arbeta mer. LPP arbetet blir ett naturligt sätt att följa upp och förändra arbetsformerna. Kontinuerligt under läsåret. Viktoriaskolan A3.3 Överlag anser vi att vi på ett medvetet sätt utnyttjar olika arbetsformer för att utveckla våra elever. Det vi behöver bli bättre på är att utvärdera de arbetsformer vi använder och på så sätt lära av både det som lyckas och som inte blev som vi tänkte oss. På så sätt utvecklar vi våra arbetsformer kontinuerligt. För oss gäller det nu att sätta oss och hitta bra metoder för hur vi ska utvärdera vårt arbete på ett enkelt och tillförlitligt sätt. Vi behöver också bli bättre på att ge eleverna möjlighet att bli delaktiga i beslut om innehåll och arbetsformer. Rektor ser till att det finns tillräckligt mycket tid att tillsammans diskutera frågorna. Alla som är med i gruppen har ansvar att engagera sig i samtalet. Vid kvartalsrapporteringen På arbetslagsträffar där arbetslagen jobbar själva men också när rektor finns med och följer diskussionen Tid till diskussioner när arbetet med BRUK genomförs och tid efter för att se hur man går vidare med de förbättringsområden som man kommit fram till. 4

5 Köpings skola Bruk särskolan och åk tycker att de jobbar varierat med olika arbetssätt. Ibland styr eleverna gruppindelningar, ibland lärarna, beroende på uppgift, elevgruppens sammansättning och elevernas mognad. Eleverna är oftast duktiga på att själva föreslå hur man vill jobba. Inom särskolan skattar vi mycket högt inom detta område eftersom väldigt mycket av detta är en förutsättning för att komma vidare i vårt arbete med eleven. Ingen för närvarande då vi anser att vi ligger högt i vår skattning Södra området Detta var första gången som vi gjorde en självskattning med hjälp av BRUK- material och en viss osäkerhet och ovana kunde märkas. De olika kriterierna gav upphov till intressanta diskussioner bl.a. om hur man hade tolkat dem. Resultatet visar på att man i huvudsak skattar sig på nivå E och F. De två områden som får lägst skattning är följande: Arbetsformerna utvärderas regelbundet Eleverna är delaktiga i beslut om innehåll och arbetsformer Läraren Att tillsammans med eleverna utvärdera arbetsformerna. Utifrån utvärderingen tillsammans med eleverna inhämta deras synpunkter på innehåll o arbetssätt Efter varje större arbetsområde. Inför planeringen av varje större arbetsområde. Elevernas ansvar och inflytande görs i kvartal 2 år 2013 Ur Årsrapport 2010: Varje rektorsområde genomför självskattning med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken A1.4 Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i kvartalsrapport 4. Ni som inte redovisade arbetet med BRUK i Q gör det här. Vi vore tacksamma om ni som av någon anledning inte genomfört arbetet med BRUK kan beskriva hinder, svårigheter med materialet/genomförandet med tanke på det ökade användandet av BRUK-material som vi tänkt oss framledes. 5

6 Slottsskolan Vi låter våra elever ha synpunkter och komma med förslag i både vår undervisning och vad gäller arbetsmiljön. Vi är däremot inte tydliga med att påpeka för eleverna att de är med och påverkar. För några elever betyder inflytande att de får bestämma. Mentorer Vi diskuterar med våra elever vad de anser att elevinflytande är och redovisar detta i en gemensam utställning på skärmar. I början av höstterminen Åkerboskolan Vi har genomfört A1.4 Elevinflytande- vad och varför och i ett arbetslag även A1.5 Former för inflytande. Här får vi samma viktiga pedagogiska diskussion som redovisats ovan kring kriteriernas tolkning och vikt. Vi har saknat en gemensam diskussion kring syn på elevinflytande. Vi ser också den lilla skolans fördelar i detta avseende med korta beslutsvägar och att vi har bra och duktiga elevrepresentanter. Vi behöver visa vad elevinflytande kan vara både undervisningen och i andra delar av utbildningen Mentorer Arbetslag Lärare Informera kring elevinflytande Visa vad elevrådet gör Visa vilka former av inflytande som faktiskt finns. Detta har gjorts i arbetslagen. LPP-arbetet är också en viktig del i arbetet med att förbättra och tydliggöra elevinflytandet över undervisningen Ht 12 Ht 12 Detta genomfördes i slutet av vt 12. Ht12 Viktoriaskolan Denna självskattning har vi inte skolan hunnit med att göra men ser att vi behöver prioritera frågan direkt nu i höst då vi arbetar mycket med värdegrundsfrågor. Vi redovisar endast resultat från fritidshemmen Vi anser att vi blivit allt bättre på att gemensamt diskutera övergripande frågor på våra tre fritidshemsavdelningar och en sådan fråga är elevinflytande. Vi tycker att det är ett viktigt område och vi diskuterar detta på APT tillsammans med vår rektor. Vi anser att vi är mycket bra på att uppmuntra eleverna att komma till tals och vi tar våra elevers synpunkter på stort allvar. Vi behöver utveckla några områden mera, t.ex. att informera och lära eleverna om deras rätt till elevinflytande och varför den rättigheten är viktig. Då krävs att man diskuterar detta med eleverna under pedagogiskt planerade samtal men även när frågor kommer upp spontant. 6

7 Rektor och personal Våra utvecklingsområden behöver vi diskutera och planera för under både APT tid och när vi har gemensam planeringstid. I höst Köpings skola Bruk särskolan och åk 4-6 När eleverna själva blir tillfrågade upplever de att de har möjlighet att påverka både undervisningen och skolans yttre och inre miljö. Personal anser att vi är bra på att låter eleverna komma till tals och att vi tar deras åsikter på allvar. Mindre bra är att inte all personal känner till planen för elevinflytande. Man kan anta att inte heller alla elever känner till denna. Vi anser inte heller att vi i tillräckligt stor utsträckning gemensamt diskuterat vad elev inflytande är och vad man vill och kan använda elevinflytande till. Åtgärd: Lyfta frågan om elevinflytande med all personal. Revidera planen för elevinflytande samt öka kunskapen om denna. Södra området På det här området ligger skolorna generellt lite lägre i sin skattning. På alla tre skolorna lyfter man fram punkterna 4 och 5. Man har inte tillräckligt tydliggjort för eleverna vad elevinflytande innebär. Kriteriet 8 har fått F på alla skolor och man känner att detta område fungerar bra. Lärarna Genom personaldiskussioner samt utbildning i klasserna AE-konferens Vid klassråd samt utvärdering i klassen 7

8 B. Kommunala mål Psykosocial arbetsmiljöenkät görs i kvartal 2 år 2013 Vi har nu genomfört enkäten i digital form under fyra år och kan göra jämförelser över tid. Det visar sig då att svaren i stort sett överensstämmer under de fyra åren. Den fråga som förra året visade på en tydlig skillnad var Känner du oro för att din arbetssituation ska förändras på grund av uppsägning, omorganisation, neddragning eller nedläggning? Där var det betydligt fler som kände oro 2010 än 2011 och siffran för i år ligger på samma nivå som Redovisa analys, åtgärder och uppföljning för resultaten i de rapporter som ni fått ut på enhetsnivå! Slottsskolan Det stora flertalet av Slottskolans personal upplever att den psykosociala arbetsmiljön är bra. MEN det finns enstaka svar som signalerar att någon känner oror, har känt sig kränkt mm. Vi ser mycket allvarligt på detta och det är av största vikt att vi hittar personal som av någon anledning inte mår bra. Vi kan alltså inte slå oss till ro med att de allra flesta mår bra! Rektor, a-lagsledarna I varje forum och vid spontana möten i vardagen vara extra lyhörda för uttalanden, mimik och kroppsspråk som signalerar att någon mår dåligt. Införa en Hur mår vi?-punkt på arbetslagets dagordning så frågan kontinuerligt lyfts. Omgående, kontinuerligt och tillsvidare Åkerboskolan Vi har redovisat och diskuterat resultaten på Apt under vt 12. Oron för arbetssituationen är hög Rektor Medvetet diskuterat det nya verksamhetsåret utifrån att man kommer att arbeta kvar eller är övertalig på enheten först. Därefter har detaljorganisationen (tjänstefördelningen) diskuteras för att försöka att inte blanda ihop de sakerna. Vi har också under våren 2012 resonerat hur enheten ska se om ytterligare ett år framåt,dvs ht 13, både vad gäller bemanning och hur vi använder lokalerna. Vt 12 Fortsättning ht 12 8

9 Viktoriaskolan Kommentarer Vi kan påverka planeringen av vårt pedagogiska arbete, men när man behöver planera tillsammans kan det vara svårt att hitta tider. Dokumentationen har tagit mycket tid från den planeringstid vi annars hade. All viktig information bör mailas ut till alla medarbetare på en och samma gång. Då vi upplever att elever i behov av särskilt stöd inte minskar, utan tvärtom ökar finns en oro för att dessa elever inte ska få tillräckliga resurser. Om vi har för lite resurser för dessa barn oroar vi oss för hur vi ska hinna räcka till för dem utifrån läroplanens krav. En blandning av individuell och centralt styrd kompetensutveckling är bäst. Vi behöver ett tydligt gemensamt förhållningssätt för att möta de kränkningar som förekommer. Alla typer av kränkningar är naturligtvis oacceptabla. Tillsammans med Linnéuniversitetet och medlemmarna i vårt arbetslag arbetar vi för att utveckla detta. Flera i personalen har ofta huvudvärk. Ett klassrum är egentligen tänkt som fritidslokal men används som klassrum då skolan egentligen har ett klassrum för lite. I detta rum är ventilationen otillräcklig, mätningar har genomförts. I lågstadiebyggnaden finns klassrum/arbetsrum där det är återkommande problem med dålig luft. Mätningar och förbättringar har genomförts men det upplevs fortfarande som ett problem, men vi fortsätter att lyfta detta på skyddsronderna. Med anledning av problem såsom ryggont, ledont, sömnsvårigheter önskar vi att det fanns en mer kontinuerlig kontakt med företagshälsovården. T.ex. genom besök på arbetsplatsen. Det finns ett positivt och bra arbetsklimat som skapar en trevlig stämning på våra avdelningar. Vi känner till varandras grupper, hjälper varandra, har gemensamma möten och planeringar och vi samarbetar bra. Några saker vi vill förbättra: När man arbetar i en kommun som har dålig ekonomi och som har besparingskrav infinner sig en oro för att barngrupperna ska öka i storlek och tjänster försvinner. En del har sömnsvårigheter som beror på att man har svårt att släppa tankarna på jobbet och inte minst på barn som man ser behöver mycket stöttning. När man känner sig otillräcklig mår man dåligt. Flera barn skulle må bra av tätare vuxenkontakt vilket skulle kräva fler vuxna i grupperna. Vår chef har väldigt många arbetsuppgifter och ett stort ansvarsområde och det blir då svårt att hinna tillgodose personalens behov av att bli bekräftade i sin yrkesroll. Beab är ansvarig för ventilationen som är gammal i lågstadiebyggnaden Nya mätningar Redan påpekat Informationsansvar Årshjulet Rektor När det gäller information kommer mer och mer att ligga på årshjulet och där kan alla ta del av vad som är på gång. Det blir ett egenansvar att hålla sig informerad och uppdaterad. Alla möten och inplanerade aktiviteter ligger på årshjulet. Finns på Edwise 9

10 Rektor och arbetslagsledare Sömnsvårigheter och andra fysiska problem Rektor övergripande ansvar men all personal tillsammans behöver jobba för att få en bra arbetsmiljö Kränkningar, vi träffar Linnéuniversitetet och arbetar vidare med värdegrundsfrågor. Viktig information ang. planering av verksamhet diskuteras på APT och med arbetslagsledarna. När det nu blivit möjligt att viss tid av rektorerna frigörs för besök i verksamheten blir det mer tid för rektor att se lärarna i arbete. Hela skolan samt representanter från fritidshemmen träffas för att få en föreläsning med efterföljande diskussion om värdegrundsfrågor. Alla försöker se till elevernas bästa och i det arbetet försöker man hjälpa och stötta varandra och dra nytta av varandras kompetens och erfarenhet. 27 augusti LNU Kontinuerligt Vad beträffar trivsel följer vi upp frågorna på APT och när arbetslagen träffas, skyddsombud och trygghetsgrupp jobbar också med frågorna. Köpings skola 2010 var det oro i organisationen, nedläggning av skolor samt omorganisation av chefer och personal. Kommentarer till den psykosociala enkäten kvalitetsredovisning 2 -Det är många som känner att de inte hinner med sina jobb. Dock är det en ojämn fördelning -Stor andel anser att de har en stor frihet i sin planering. Vill man för mycket? Åtgärd: fortsatt arbete med arbetstidsblanketten -Frågan om man får höra av sin chef om man gör ett bra jobb kan diskuteras. Är det de som inte får höra detta som anses att de inte gör ett bra jobb? Om man tex då jobbar på en fritidsgård i kommunen så träffar man sin chef betydligt mindre än vi som jobbar inom skolan. Dessa siffror hänger dock inte ihop med frågan om man har ett gott samarbete och kontakt med chef där det blir en liten motsättning för att siffrorna är mer positiva på den frågan. -Positivt att man märker att det verkar vara en god sammanhållning på skolan som framkommer av svar i enkäten. -Viss oro för framtiden och förändringar som man bör vara vaksam på. -Vi blev lite fundersamma över frågan om tydliga och mätbara mål. Om det bara varit lärare som svarat borde det varit en högre andel som svarat att man har detta i sitt arbete. Kan det vara så att eftersom det är flera personalgrupper som svarat att man tänker på olika 10

11 sätt? Kan det vara så att vissa tror att det är mål som kommer chefen osv? -Ligger lågt på frågorna kompetensutveckling där man tycker att man inte får gå på det man vill. Åtgärd: Se över i arbetslagen om den kompetensen man får genom utbildning som personal vill gå behövs i det arbetslaget. -Huvudvärk inget problem för de flesta. Dock finns 3 b och 3c. Något att vara vaksam över. Hög andel sömnsvårigheter. Varför? Kopplat till jobbet? -På kommentarer om vad man vill förändra i sin verksamhet så framkommer tydligt att man vill minska på dokumentationen. Och det positiva som framkommer även här är arbetet i arbetslagen. Centrala Borgholms förskolor Inom enheten fanns 38 anställda när enkäten skulle besvaras. 23 personer har svarat och 15 har ej svarat. Jag har valt att tolka att de som ej svarat är nöjda med sin arbetsmiljö. Som helhet visar mitt område samma resultat som förvaltningsövergripande enkät. Nytt för mina förskolor är att jag under höstterminen schemalagt tid en gång i månaden och deltar i samtliga arbetslag när de har planeringstid. Med detta hoppas jag att personalen känner att jag är mer tillgänglig för var och en. förskolechef Träffar med arbetslagen bokas in i Redan gjort. kalendariet. Södra området Även i år hade vi en hög svarsfrekvens, 43 st. hade besvarat enkäten vilket motsvarar ca % av personalen. I år hade vi bara två grupper, förskolepersonal och pedagogisk omsorg en grupp samt skola och fritidshem en annan grupp. Vi har märkt att svarsfrekvensen har ökat något när grupperna har blivit större. Nackdelen är då att man inte vet från vilken enhet svaret kommer, men hellre det och få in många svar. Även om många tycker att arbetsbördan är tung trivs man med sitt arbete och upplever att sammanhållningen på arbetsplatsen god. En viss oro finns fortfarande bland en del personal om hur det ska bli med skolorna på östra sidan. Här kan man se en skillnad mellan förskolans personal och skolans. Inom skolan ligger 7 st. tillsammans i grupperna A och B men ingen från förskolan. 11

12 Under läsåret har rektor avsatt varannan måndagsförmiddag för verksamhetsbesök utöver alla spontanbesök som uppstår. Trots det kan man av kommentarerna utläsa att en del fortfarande upplever att rektor borde finnas mer på plats. När det gäller frågorna om personalens hälsotillstånd borde kanske frågorna göras om så att man endast frågade om hälsoproblem som är relaterade till arbetet. Rektor Har redovisat resultatet från enkäten på en APT APT på kvällstid vid två tillfällen, förskola och skola. Det har gett tillfälle till bra diskussioner. Rektor Fortlöpande hålla personalen informerad om vilka besparingsförslag som läggs fram samt vilka beslut som tas. AE-konferens och APT. Förvaltningen Tydliggöra vad frågorna om hälsotillstånd Till nästa enkät avser. (se analysen) Efter min redovisning av sammanställningen för hela södra ro har mina arbetslagsledare fått gå igenom enkätsvaren för respektive förskola/skola med sina arbetslag och analyserat resultaten. görs i Fysisk arbetsmiljö kvartal 2 år 2013 Enligt årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete skall kartläggning av den fysiska arbetsmiljön genomföras under första kvartalet. Länk till personalhandboken Klicka först på sedan på Klicka därefter på Kartläggning för att hämta en checklista och på Riskbedömning för att hämta ett protokoll. Detta protokoll ska bifogas kvartalsrapporten. Redovisa analys, åtgärder och uppföljning utifrån resultaten! Slottsskolan De åtgärder vi behövde vidta i paviljongerna genomfördes efter bästa förmåga. Nu är vi i våra nya lokaler. Åkerboskolan Checklista och riskbedömning är inte genomförd ännu 12

13 Rektor Genomgång och samtal/problemlösning i samband med Apt Oktober-november 2012 Viktoriaskolan Se bilaga Skyddsrondsprotokoll Köpings skola Se bilaga sist i dokumentet. Utrustning av vilrum får anstå till efter besparingskraven upphört? BEAB kontaktad i de två andra ärendena. Se bilaga Se ovan Centrala Borgholms förskolor Skyddsrondsprotokollet är vidarebefordrat till Beab för åtgärder som behövs göras. Se bilaga Skyddsrondsprotokoll Förskolechef kontakt med Beab Redan gjort. Södra området På Runstens skola behöver man satsa på en renovering av lokalerna vilket inte har gjorts på många år. Något som definitivt behöver åtgärdas är behovet av ventilation samt markiser till de stora fönstren mot söder. Detta skulle innebära att arbetsmiljön blev mer dräglig för elever och personal. Näktergalens kök är också mycket slitet vilket gör det svårt att sköta rengöring m.m. Man borde därför ta ett helhetsgrepp och gå ur hyresavtalet och satsa på en ny förskola i anslutning till den befintliga skolan. 13

14 Marwin J och Bo Thoor Sätta upp markiser för att hindra solvärmen. Våren Av det som togs upp i förra årets protokoll kan vi konstatera att eleverna har fått duschväggar uppsatta både i Rälla och Runsten. Personalen på Gärdslösa förskola saknade ett personalrum. Lagom till sommaren fick man ett nybyggt fint personalrum. NKI föräldrar och elever görs i kvartal 2 år 2013 För tredje gången har vi í våra elev- och föräldraenkäter haft med tre s.k. NKI-frågor. NKI står för Nöjd kund-index där 100 är max. Frågorna handlar om hur nöjd man är med skolans/förskolans verksamhet, hur väl den uppfyller ens förväntningar och hur nära en perfekt skola/förskola den kommer. I diagrammet kan man avläsa NKI-värdena för tre år (2010 genomfördes ingen enkät). År 2009 var det eleverna i åk 6 som svarade på frågorna, inte åk 5. Svarsfrekvensen bland eleverna var 86 %. 14

15 I föräldraenkäten lade vi i år till vårdnadshavarna i åk 1. Svarsfrekvensen i hela föräldragruppen var 36 %, en liten ökning sedan förra året. I förskolorna bad vi nu även föräldrarna till 2-åringarna (födda 2010) att besvara frågorna. Svarsfrekvensen låg här på ungefär 40 %, en ökning sedan förra året. Redovisa analys, åtgärder och uppföljning för resultaten i de rapporter som ni fått ut på enhetsnivå! Slottsskolan Resultatet är positivt för Slottsskolan då vi lyckats få fler nöjda kunder. Det har under perioden skett en stor utveckling av verksamheten på flera sätt. Vi har arbetat fram en effektiv organisation med snabb och tydlig dialog i hela linjen; från rektor ut till varje 15

16 enskild elev. Via väl fungerande arbetslag, ett gott samarbete med Navet/spec och all personal i skolans stab, har vi en tydlig struktur kring elevers elevutveckling i arbetet mot målen. Strukturen synliggörs bland annat med stöd av arbetsplanen och årshjul. Därtill ett strukturerat arbete i såväl elevråd som föräldraråd. Rektor med personal? Fortsatt utveckling av våra Revideras enl årshjulet handlingsplaner Åkerboskolan Vi ser en tydlig ökning av NKI på våra enheter sett över tid. Inte minst ökningen i åk 8 både vad gäller elever och föräldrar är glädjande. Vi ser resultat av att vi försöker bjuda in föräldrar i vår verksamhet. Vi har föräldraråd och en medvetenhet att prata pedagogiska frågor med föräldrar både inom grund- och förskola. Där det ibland kan bli mycket kring praktiska frågor. Vårt arbete med att vid svårigheter för eleverna ha nära kontakt med föräldrar och att vi beskriver åtgärder i åtgärdsprogram utifrån vad skolan kan göra för eleverna. a-lag Fortsatt pedagogisk diskussion med föräldrar. Information vad våra läroplaner står för. Kontinuerligt under läsåret. Viktoriaskolan Vi upplever att våra elever i stort är nöjda med sin skola och att de trivs bra. Det är positivt. Denna positiva feedback får vi genom kontinuerliga diskussioner i klasserna, enkäter/utvärderingar, kamratstödjare och utvecklingssamtal. Vi ser att det är en extra positiv utveckling när det gäller treorna. Dock får vi väga in att det hos yngre barn ofta är dagsformen som avgör. För att få ett ännu högre NKI när det gäller eleverna tror vi att det är viktigt att få eleverna att känna sig ännu mer delaktiga i frågor som rör deras vardag i skolan. Föräldrarnas låga svarsfrekvens gör att resultatet är lite svårt att tolka. Det finns en stor osäkerhet inbyggt i detta. Vi upplever att det ofta är så att när föräldrar är nöjda med skolan så säger de inget, de låter tystnaden tala. Vi tycker att det är viktigt att vi får fler föräldrar att svara på dessa enkäter för att få ett bättre underlag att analysera. Arbetslagen Öka elevernas inflytande genom att arbeta in bra rutiner för detta i arbetslagen. Viktigt att det är en fråga som hålls levande. Under lektionstid. Diskussioner kring dessa frågor på arbetslagens möten. 16

17 Arbetslagen För att öka svarsfrekvensen hos föräldrarna kan vi försöka samordna tidpunkten när enkäterna ska besvaras och ett föräldramöte. Då kan vi påminna och även låta föräldrarna svara på enkäten på plats. I samband med ett föräldramöte. Köpings skola Svarsfrekvensen kan vara låg pga. att föräldrar enbart kunde fylla i om ett av sina barn via länken. Om man hade/har fler barn fick man fylla i via hemsida och aktivt söka ny länk. Detta är långsökt och gör att man struntar i det. Skicka en länk/barn till föräldrar. Arbetslagens synpunkter Eleverna pendlar mellan under de aktuella läsåren. Resultatet får anses vara högt. Det är svårt att lämna ett entydigt svar på varför resultaten skiljer nästan 10 steg mellan 2011 och Noterbart är att föräldrarnas resultat är nästan identiskt under alla 3 åren som enkäten har genomförts. Föräldrarna är positiva och resultatet här ligger på nästan 80 alla tre åren. Det skulle vara mer intressant att göra detta i alla årskurser. Underlaget blir för litet för att kunna dra för stora växlar. Centrala Borgholms förskolor Att barn och föräldrar känner sig välkomna till förskolan och att barnen trivs är viktigt för vårdnadshavarna. Detta stämmer väl överrens med vad som lyfts mest vid utvecklingssamtalen enligt pedagogerna. Att det finns fler resurser i form av personal är något som man önskar. Likaså mindre barngrupper (mer resurser och mindre barngrupper är också vad personalen önskar). Vi behöver diskutera i arbetslagen hur och vad vi säger till föräldrar när vi pratar om vår verksamhet. arbetslagsledare Diskussion i arbetslagen. Under september månad Arbetslagsledarna och jag följer upp diskussionerna tillsammans vid ledningsmötet 8/10. 17

18 Södra området Jag upplever överlag att elever och föräldrar är mycket nöjda med sin skola. Det som ofta kommer fram är tryggheten och gemenskapen som man upplever på den lilla skolan. Lärare Gå igenom resultatet från enkäten men utan Vårterminen 12 att visa eventuella kommentarer Rektor På föräldramöte kommentera resultatet från föräldrarnas enkätsvar Vid höstterminens början. Låta lärarna fylla i den psykosociala enkäten i pappersform och lämna in i samband med medarbetarsamtalet. På det sättet får man tillfälle om man har någon fråga som man vill ta upp. Jag gjorde så förra gången. Likabehandlingsplaner görs i kvartal 2 år 2013 Ur Q2-2011: Utbildningsförvaltningen uppmanar alla enheter som fått kritik från Skolinspektionen för att likabehandlingsplanerna inte till fullo uppfyller författningarnas krav, att senast 1 december 2011 redovisa åtgärder som genomförts eller påbörjats. görs av inskickat material 1 december av enheternas likabehandlingsplaner görs i kvartal 2 år Bekräfta att reviderade likabehandlingsplaner finns i analysrutan. Om ej, redovisa åtgärder! Slottsskolan Slottsskolans reviderade Likabehandlingsplan är nu läst och kommenterad av personalen samt beslutad på apt. Den är just nu under korrekturläsning. Rektor och AMG Mentorer ansvarar för att likabehandlingsplanen implementeras hos elever och föräldrar. Det kan ske via föräldramöte eller skriftligt/mail. September/oktober Arbetslagsledarna kontrollerar i november att alla mentorer har utfört sitt uppdrag enligt ovan. Åkerboskolan Reviderade planer finns både för grundskolan inkl fritidshem och för förskolan. 18

19 Viktoriaskolan Viktoriaskolan fick av skolinspektionen godkänd likabehandlingsplan. Vi reviderar vår plan kontinuerligt utifrån ny kunskap eller nya behov. Årligen gör vi en analys av det gångna årets arbete och sätter sedan upp nya mål för kommande läsår. Detta redovisas sedan i den nya reviderade planen. När det gäller fritidshemmen som har en egen plan ville Skolinspektionen att vi mera preciserade fritidshemmens specifika behov. Vi har arbetat med denna fråga tillsammans i arbetslaget och nu presenterat en ny plan, kontinuerligt Rektor Personalen är ansvariga för att engagera sig i arbetet. Att jobba med likabehandlingsplanen är en fortlöpande process som pågår under hela året. Det betyder att rektor, alla personal trygghetsgruppen, kamratstödjare, elevråd tillsammans arbetar för att följa de riktlinjer som finns i planen och för att nå de mål vi har satt upp för läsåret. Köpings skola Reviderad likabehandlingsplan finns. Centrala Borgholms förskolor Likabehandlingsplaner finns på hemsidan. Södra området Alla enheter ska ha reviderat sina likabehandlingsplaner och informerat föräldrar om dem. 19

20 görs i Budgetuppföljning kvartal 3 år 2012 Budgetuppföljningen sker denna gång för delårsprognosen som kommer i juni. Slottsskolan Slottsskolan har under stor del av läsåret 2011/2012 haft problem med att ett litet antal ungdomar använt droger. Detta påverkade verksamheten och rektor beslutade i samband med vårterminen 2012 att några av eleverna skulle ha enskild undervisning i lokal på annan plats. För att inte behöva ta resurser för övriga elever överanställdes personal. Placeringar av ungdomar med stora resursbehov från andra kommuner, innebar också att viss utökning av personalstyrkan var nödvändig. Kostanden för boende i paviljonger blev också kostsam för vår verksamhet för att få vardagen att fungera. Rektor och personal Vi är restriktiva med att sätta in korttidsvikarier och försöker lösa det inom arbetslagen. Två tjänster har inte tillsatts när lärarna gick på föräldraledighet. Vi försöker använda våra extraresurser flexibelt men ändå rättssäkert. Kontinuerligt. Åkerboskolan Vi ligger på prognosticerat positivt resultat för budget året. De delar inom framförallt förskolan där vi ligger över beror till viss del på att har fått in barn med speciella medicinska behov som krävt dubbelbemanning när de barnen är på förskolan. Vilket är kostsamt på våra små enheter. Rektor/förskolechef Vi minskar grundskoleorganisationen Vt12, ht12 ytterligare under ht 12 och omfördelning av personal inom förskolan kommer också att påverka resultatet positivt då de som slutar hos oss inte till fullo ersätts fullt ut.. 20

21 Viktoriaskolan Vi har ambition att klara av att hålla vår budget och prognosen för det är god. Som rektor följer man upp budget kontinuerligt och arbetslagledarna på skolan har också ett ansvar för att följa upp sitt arbetslags ekonomi. Köpings skola Förskoleklassen ligger över riktpunkt då vi haft en extra halvtid under våren p.g.a. stor barngrupp. Pengar överfördes från särskolan som minskat. Fritidsgårdarna slår snett framförallt p.g.a. att Johan Hallberg fick lön i januari trots att han var sjukskriven och personal la in semester istället? Rektor Det är känt att våren har större kostnader som beräknas minska under hösten varför balans bör uppstå. Centrala Borgholms förskolor Totalt håller vi budget inom enheten. Pedagogisk omsorg ligger lite över riktpunkt vilket beror på att vid frånvaro av något slag går de in och hjälper varandra. Deras arbetstid kan då bli längre än schemalagd och det är detta som kostar. Får barnen utökade vistelsetider påverkar även detta budgeten. av budget görs månadsvis på ledningsmöte med enhetens arbetslagsledare. Södra området Budgetuppföljning för juni visar att vi ligger högt på adm. övrigt samt på fortbildning. På övrigtkontot fick vi en faktura som vi inte räknat med på 32 tkr. som avser På adm ligger också hyreskostnad för modul till förskolan i Gärdslösa. Vi skickar sedan faktura till BEAB som betalar tillbaka hyreskostnaden till oss. Eftersom det ursprungliga avtalet skrevs med Utbildningsförvaltningen måste fakturan gå till oss. Vi kommer att överskrida fortbildningskontot eftersom vi har haft många som har gått fortbildning i matematik vilket gjort att vi har fått sätta in vikarie för dem. Vidare går en av 21

22 förskollärarna en utbildning till pedagogista vilket också kostar en del extra. Denna pedagogista-utbildning sker på Reggio Emilia Institutet i Stockholm. Inkomsterna ser ut att bli större än budgeterat vilket innebär att underskottet kommer att minska under andra halvåret förutsatt att vi inte drabbas av sjukskrivningar. Jag har informerat all personal om budgetläget och alla gör allt för att hålla igen. Rektor Regelbunden budgetuppföljning med arbetslagsledarna. Varje månad när vi fått nya siffror. av tidigare kvartal (pågående, avslutade ) Egna utvecklingsområden Södra området Vid föräldramöten i samband med skolstarten har rektor informerat om våra tre grundpelare som vi har som en röd tråd från förskola till årskurs 6. De är följande: Social kompetens (klar) Kunskaper (klar) Livsstil och hälsa (ska vi arbeta med denna termin Centrala Borgholms förskolor Datum uppföljning: Q-rapport 4, 2011 Datum utvärdering Ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010): Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta innebär också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Utbildningsnämnden Vision: Borgholms barn Lär för att möta framtiden såväl globalt som lokalt Verksamhetsmål 1. Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län 2. Borgholms barn är trygga i vår verksamhet 22

23 3. Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande Indikator Det genomsnittliga meritvärdet ska vara högst i Kalmar län (1) SCB/skolverket Andelen elever som har behörighet till gymnasieskola ska vara högst i Kalmar län (1) SCB/skolverket Andelen trygga barn/elever ökar årligen (2) Systematiskt kvalitetsarbete årlig mätning Borgholms barn ska ha hög IKT-kompetens (3) 1 dator/ipad per elev Tillgång till IKT i alla förskolor Testas med PIM översatt till olika elevnivåer För att kunna möta läroplanens uppdrag om vikten av att börja använda modern teknik i förskolorna görs en satsning under ht-11 och vt-12 på Humlans, Björkvikens, Hasselbackens och Skogsbrynets förskolor enl följande: Inköp 4 st Smartboards (ht -11) all personal utbildning i smartboards (ht-11) 10 st ipad (ht-11) informationsmöte ipads för lärande, erfarenheter och möjligheter (ht-11) Vt-12 Påbyggnadsutbildning smartboards Resultat/analys: I oktober/november-11 köptes det in smartboards 4 st (ej till Humlan), dokumentkameror 3 st (ej till Humlan) och 10 st Ipads till förskolorna (fördelade 1 Humlan, 2 Björkviken, 2 Hasselbacken, 5 Skogsbrynet). All personal fick utbildning i smartbords och ca hälften av personalen var på ett informationsmöte Ipads för lärande. Tillsammans med arbetslagsledarna vid ledningsmöte och med personal vid apt/arbetslagstid har vi diskuterat hur vi ska använda tekniken i förskolan. Vi är i början, men på god väg. Vid besök i verksamheten ser jag att personal använder framför allt Ipad, dator och digitalkameror. Pim är ett verktyg för personalen att få datakunskaper som en grund för att använda ytterligare ny teknik. Samtliga anställda inom förskolan skall göra steg 1 och 2 under året. Individuell planering görs för detta som lämnas till mig. Vad gäller pedagogisk omsorg; samtliga skall göra steg 1 under året Humlan 1. Ipaden är framförallt ett spännande, nytt och stimulerande pedagogiskt redskap för att nå målen i Lpfö. Det är svårt att ge konkreta kvalitativa förbättringar men genom olika appar väcka en nyfikenhet så att man på ett lustfyllt och stimulerande sätt övar och utvecklar sin: Motorik (inte minst finmotorik hos de minsta barnen) Koordinationsförmåga Olika matematiska begrepp Samarbetsförmåga Turtagning Inflytande och delaktighet genom valen av appar Stimulera språkutveckling. 23

24 Språkstöd (svenska) för barn med annat modersmål Listan kan göras lång, men en förbättring är väl att vi får ytterligare ett sätt/ett redskap att nå måluppfyllelse. 2. Pim. Motverkar en rädsla och en ovilja mot det nya i förskolan och samhället i stort. Väcker förhoppningsvis en lust att våga prova ett alternativt redskap. Ska man våga ta till sig Ipad, smartboards mm är pim en förutsättning. Vi ser ju redan att våra ettåringar har insyn i It-världen och vi ska ju helst ligga lite före. Skogsbrynet Avd Solen 1-3år 1. Alla barn kan se t.ex. bilder och filmer samtidigt, när vi visar på SMART-boarden, vilket är positivt. Barnen erbjuds att använda tekniken och får möjlighet att träna, lära och utvecklas. Får it-kunskap och det blir naturligt för barnen att använda detta i olika sammanhang. IPad används av barn och pedagoger på många olika sätt. Spel, pussel, färgläggning, musik, film och att göra sökningar som i ett uppslagsverk. Vi ser många bra användningsområden, men har precis börjat att använda de nyinköpta it-sakerna. Det känns för tidigt att utvärdera och att kunna se hur verksamheten påverkas av detta. Dokumentkameran kommer vi ibland att använda när vi läser böcker för en större grupp eller tittar på något som alla skall se samtidigt. Ipad och SMART-board är ett bra verktyg när pedagogerna gör observationer och reflekterar tillsammans. IPaden är lätt att ta med ut och använda i den pedagogiska verksamheten. Datorn används ofta av pedagogerna och även tillsammans med barnen. Barnen är med och tömmer kameran, tittar på bilder och gör sökningar för att ta reda på olika saker. Ritar och målar m.m. Pedagogerna är positiva till att använda it-sakerna och ser fördelar med det. 2.Pedagogerna får kunskaper och vågar använda datorerna i arbetet. Avd Havet 3-5 år Smartboard Använder AV-Media mer nu. Det är lättillgängligt. Vi har sett flera filmer om Barr och pinnen samt Speed och Vattenmannen som handlar om vatten och miljön. Barns lärande får ytterligare en input via filmen som ett komplement till konkreta erfarenheter, experiment, litteraturläsning mm. Används av barnen för att visa egna bilder från olika upplevelser. Barnen får då också prata kring sina bilder och svara på frågor från sina kamrater. Språkutvecklande och lärande för de andra barnen som får höra om olika länder, yrken mm. IPAD Lätt att dokumentera med både film och bilder tillsammans med barnen. Vi kan direkt återkoppla dokumentationen till barnen eftersom det är stort och lätt att se jämfört med kameran. Spontan teater har uppstått flera gånger då barnen tycker att det är roligt att filma och se sig själva agera. Vid de olika apparna samarbetar barnen. De frågar varandra om hjälp, barn lär varandra. Flera appar främjar barnens logiska tänkande. Hasselbacken Det är lite tidigt att se några kvalitativa förbättringar av den it satsnings som gjorts på vår förskola. Vi kan se att de yngsta barnen 1-2 år använder mycket ord och ljud vid användandet av paddan. En pojke har tyska som modersmål och vi hör att han använder fler ord i samband med paddan mot i vardagen. I-paden är framme nästan varje dag i verksamheten. Bland barnen då en pedagog styr och barnen flockas runt för att ta del. De trycker på djur och vi säger namnet. Blir mycket diskussion och samspel mellan barnen. Vi kan även sitta med ett par barn men får då dra oss undan för annars flockas alla. Paddan används även varje vecka till att filma med. Dessa filmer används både till att reflektera tillsammans med barnen och vi vuxna tillsammans när vi reflekterar över temat och hur vi går vidare. Vi upplever att paddan är snabb att filma med och visa barnen direkt utan att behöva överföring. Spar tid i verksamheten. 24

25 I 3-4 års gruppen har paddan använts att filma med. Barnen själva har fått börja använda den med små spel för att lära sig att hantera den. I 5-6 års gruppen spelar barnen på paddan oftast när de börjar på morgonen. Har använts att filma med. Vi har upptäckt att det borde finnas en i-pad i varje grupp så att fler barn får tillgång till tekniken. Det är under samma tid på dagen som grupperna använder dem. Vi kommer att göra en särskilt TRAS mapp på paddan med appar som främjar språkutvecklingen. Och kan användas vid ifyllandet av Trasschemat. De större barnen ska börja använda paddan som en station där det ska finnas ett syfte med appar de får spela så det inte endast blir en leksak. Smartboarden Har mest använts av de yngste barnen, 1-2 åringarna har It varje onsdag förmiddag där syftet är att vi ska lära oss tekniken. 3-4 åringarna har introducerat den och ska hitta tid för användning. Vi har upptäck att smartboarden inte sitter på en optimal plats både pga utrymme och internetuppkopplingen. Vi har haft it ute och det trådlösa nätverket räcker inte dit. Två av personalen på Hasselbacken har inte gått utbildningen vilket påverkar användningen. Vår ambition är att alla ska vara igång och jobba på ett pedagogiskt sätt och medvetet planerar in det i höstens planering. Björkviken 1. Barnen tycker det är spännande och vill lära sig mer. De lär sig bl.a turtagning. Däremot måste vi som personal bli bättre att få in ipaden och smartboarden mer i verksamheten, vi måste avsätta tid för att lära oss mer så att vi blir säkrare (all personal). Ett nätverk om it inom förskolan skulle vara önskvärt. Dokumentkameran används ibland vid högläsning. 2. Pim. Vi blir säkrare i hanteringen och sparar tid vid dokumentationen. för utveckling och förbättring: All personal skall göra Pim steg 1 och 2 under Enheten bildar en arbetsgrupp för it/teknik med början ht-12. Hasselbacken behöver flytta smartboarden för att öka tillgängligheten, att få in den mer i den dagliga verksamheten. Personalen behöver bli tryggare med att använda smartboarden, så tid behövs schemaläggas för detta. Alla förskolor skall dokumentera (loggbok?) hur man använder tekniken som vi har. Datum uppföljning: Datum utvärdering: Södra området Vid föräldramöten i samband med skolstarten har rektor informerat om våra tre grundpelare som vi har som en röd tråd från förskola till årskurs 6. De är följande: Social kompetens (klar) Kunskaper (klar) Livsstil och hälsa (ska vi arbeta med denna termin) 25

26 Köpings skola 26