Det handlar om mänskliga rättigheter! Vi ska inte förändra några barn utan visa på alla möjligheter de har oavsett kön, religion, ålder etc. som en del av vårt ordinarie skolarbete! Vad säger lagen, styrdokumenten? Handlingsplanen gäller för barn/elever samt personal och har sin utgångspunkt i följande lagtexter: Skollagen 1 kap 2 Särskilt skall den som verkar i skolan, främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiskt beteende. Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i 14 a kap. skollagen (1985:1100), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. AFS (Arbetarskyddstyrelsens författningssamling) 1993:17 6 Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. (med arbetstagare avses här barn/elever samt all personal) AFS 1993:17 5 Det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Skolverkets Allmänna råd 2004 samt 2009 Ingen flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola/skola och riskera att bli utsatt för diskriminering och annan kränkande behandling Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning. Ny lag om förbud mot alla former av kränkande behandling, från och med 1 april 2006 2006:67 samt ny diskrimineringslag 1 januari 2009 (se nedan). De allmänna råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2009:38.
En ny diskrimineringslag 1 januari 2009 Tidigare var den svenska lagstiftningen mot diskriminering uppdelad på flera lagar och skyddet mot diskriminering var olika långtgående beroende på vilken diskrimineringsgrund det handlade om. I och med den nya diskrimineringslagen slogs de tidigare lagarna ihop till en enda lag. Två nya diskrimineringsgrunder infördes också: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. SJU OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDER Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck (Ny sedan 1 jan 2009) - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder (Ny sedan 1 jan 2009)
Svartöstadskolans plan för att främja lika behandling och förebygga kränkande behandling och diskriminering. Skolans mål/ställningstagande & definition av begrepp Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) I skollagen och läroplanerna används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbing och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen ( 1 kap. 2 ). Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är den personen som avgör om det handlar om kränkning eller inte! Kränkningarna kan vara: fysiska ( t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för elaka saker). psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning). text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms och sociala medier). diskriminering (t.ex. utifrån kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning religion/annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och funktionshinder) Direkt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de i praktiken får diskriminerande effekt. sexuella trakasserier (grundande på kön eller anspelar på sexualitet). rasism (uppfattning om den egna folkgruppens överlägsenhet och utifrån detta ses vissa folkgrupper som mindre värda). främlingsfientlighet (avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika). homofobi (avser motvilja mot och förakt för homo - eller bisexualitet). Mobbing innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig kränkt. Skollagen förbjuder alla former av kränkande behandling!
Beskrivning av hur skolan arbetar: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Klassnivå 1. Ringa in problemet. Vem/vilka är inblandade? All personal som anar eller uppmärksammar problem tar itu med det. 2. Pedagogen eller annan berörd personal försöker lösa problemet där det uppstår, tar upp det med den/de berörda, informerar vid behov personal/hemmet/rektor och upprättar vid behov åtgärdsprogram. 3. Ärendet utvärderas och föranleder anmälan till elevvårdskonferens eller avslutning. EVK - ElevVårdsKonferens 1. Rektor eller den av rektor utsedd person kallar till elevvårdskonferens. 2. Till elevvårdskonferensen kallas elevens vårdnadshavare, berörda lärare, elevvårdspersonal (skolsköterska och kurator) och i förekommande fall berörd elev. 3. Vi elevvårdskonferensen görs en noggrann genomgång av den aktuella situationen ( nuläget ) där alla har möjlighet att lämna sina synpunkter. 4. EVK beslutar därefter om åtgärder. 5. Protokoll förs vid mötet. Information om likabehandlingsplanen sker vid terminens första föräldramöte samt genom ett aktivt arbete i klasserna för att planens formuleringar ska förstås av alla elever. Handlingsplanen ska finnas synlig i klassrum, fritidslokaler och på skolans hemsida. Elever och personal arbetar för att: Hålla vår värdegrundspolicy levande genom kontinuerliga samtal och diskussioner med elever, personal och vårdnadshavare. Vara tydliga och goda förebilder. Träna eleverna att skilja på rätt och fel förhållningsätt/bemötande. Stärka varje elevs självkänsla genom att uppmuntra och ge positiv feedback. Skapa trygghet genom att finnas nära eleverna och hjälpa till när det behövs under hela dagen, både inne och ute. Engagerar oss aktivt för att alla ska tas med i gemenskapen. Bygga vidare på det positiva och uppmuntra framsteg. Forma verksamheten så att möjligheter ges för att eleverna ska tränas i samspel med andra: - lyssna på varandra - se vad den andre vill - uttrycka sin vilja - förstå att det är okej att vara, tänka och göra olika. - förstå att känsloyttringar kan vara olika. - bry sig om varandra. - använda ett trevligt språk, hälsa på varandra, säga tack och varsågod.
Skapa vi-känsla För att göra alla delaktiga i verksamheten arbetar vi på följande sätt: Aktivt arbete kring värderingar, normer och regler. Vi strävar efter att se till att alla elever, personal och vårdnadshavare följer de gemensamma ordningsreglerna. Reglerna revideras och kompletteras vid varje höststart. Alla klasser gör kontinuerliga utvärderingar av reglerna i klassråden. Klassråd, elevråd Gemensamma temadagar, friluftsdagar, samarbetsövningar. Elever i förskoleklass får en fadder från 2:an. Konfliktlösning Vi använder oss av olika metoder för att lösa konflikter. Vi pratar alltid med de inblandade och försöker i möjligaste mån att reda ut konflikten här och nu. En mer specifik handlingsplan kring konfliktlösning följer nedan. Vuxennärvaro För att hjälpa barnen i utsatta situationer har vi dessa rutiner: Under raster och i matsalen finns närvarande och engagerade vuxna. Vi har fasta bordsplaceringar i matsalen, i klassrummet samt vid bussresor. På idrotten är det de vuxna som delar in lag, grupper, etc. Värderings-/ vänskapsövningar Barnen utvecklar färdigheter i att: arbeta tillsammans, visa respekt, ta ansvar, fatta positiva och sunda beslut och visa uppskattning. Elevmedverkan Med stigande ålder och mognad kan eleverna allt mer delta i planering, genomförande och utvärdering av sitt arbete. medverka vid uppläggning av temadagar, friluftsdagar och studiebesök (pedagogisk planering). vara delaktiga när beslut fattas som rör deras arbetssituation (t.ex. prov, hemuppgifter, miljö). Klassråd, elevråd och samverkansråd ska arbeta med frågor som rör elevernas miljö/arbete klimatet i klassen trivsel på skolan Protokoll ska föras vid mötena. Det senaste protokollet läses upp vid nästkommande möte. Elevrådet sammanträder ungefär var sjätte vecka och samverkansrådet cirka två gånger per termin.
Genom arbete i klasserna och elevhälsoteamsarbete sker kartläggning löpande. Elevhälsoteamet träffas var 6:e vecka. Rektor leder mötet, deltagare är förutom skolsköterska och kurator även personal. Protokoll skall skrivas och delges samtlig personal efter varje möte. Skolan genomför årligen en trivselenkät, rektor analyserar resultatet. Resultat och analys delges och diskuteras med all personal och i Elevhälsoteamet. Utifrån detta bedömer rektor vilka insatser som är lämpliga att vidta. Alla elever, föräldrar och personal ska känna till vårt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Handlingsplan vid förekomst av mobbing, kränkning: Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Kränkningar mellan elever 1. Vuxen som får kännedom eller blir vittne till kränkande behandling avbryter genast handlingen och samtalar med de inblandade. Därefter meddelas berörd lärare om vad som hänt. 2. Ansvarig lärare arbetar för att lösa problemet med kränkande behandling i sin grupp eller tillsammans med ansvarig för annan grupp vars elev är inblandad. Vårdnadshavare kopplas in vid behov. 3. Arbetslaget kopplas in om steg 2 ej gett tillfredställande resultat och: samlar snabbt all tillgänglig information kring det aktuella fallet och dokumenterar. sätter omgående in samtal. upprättar åtgärdsprogram i samarbete med rektor, klasslärare och vårdnadshavare. gör kontinuerlig uppföljning av sitt arbete så länge behov finns. om kränkningen fortsätter trots insatta åtgärder anmäler rektor ärendet till polis/socialtjänst.
Kränkningar mellan vuxen och elev 1. Den person som får kännedom om kränkande behandling mellan vuxen till elev är skyldig att vända sig till rektor, skyddsombud eller kurator. 2. Rektor, kurator eller skyddsombud har samtal med den utsatte och eventuellt vårdnadshavare eller kamrat till den utsatte. Kan också ha samtal med andra som kan ge information om situationen. 3. Samtal med den utpekade. 4. Samtal med ev. medlöpare. 5. Vårdnadshavare till den utsatte informeras om situationen. 6. Uppföljningssamtal hålls efter cirka en vecka med den utsatte och den eller de utpekade/medlöpare. 7. Har situationen förbättrats hålls ytterligare ett samtal cirka två veckor senare för att kontrollera att läget är stabilt. 8. Den utsatte samt den/de utpekade/medlöparna erbjuds stödsamtal med kurator. 9. Om ingen bättring sker går ärendet vidare till nästa instans och polisanmälan görs. 10. Lyckas ej skolan hjälpa en elev som upplevt kränkande behandling, kan eleven vända sig till Barn- och elevombudet (BEO). Kränkningar mellan skolans personal 1. Rektor sätter in nödvändiga åtgärder. Rektor får via för- och grundskolechef tillgång till handledning och stöd i detta arbete. 2. Om detta ej leder till önskat resultat kopplas kommunhälsan in. Utvärdering Inför varje nytt läsår revideras Likabehandlingsplanen och därefter aktualiseras planen för all personal, alla elever och vårdnadshavare. Rektor ansvarar för att detta blir gjort.
Bilaga: Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Skolverket) De begrepp som används och kommentarerna kommer från både diskrimineringslagen och skollagen. För att förstå de allmänna råden är det viktigt att man är väl insatt i de begrepp som förekommer i lagstiftningen. Centrala begrepp definieras i bilaga 1. Följande är en beskrivning av hur de olika delarna av lagstiftningen hänger ihop. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera ett barn eller en elev. Huvudmannen eller personalen får inte heller utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Om någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkande behandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller kränkande behandling, kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts.
Skollagen Allmänna föreskrifter 1 kap 2 2 Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886). 2 a Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 och 9 kap. 16 a denna lag och av offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2009:433). 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571).
Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571). Tillsyn 13 Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2008:571).