Kulturutskottet om folkrörelsefrågor



Relevanta dokument
Skapat den Justitiedepartementet STOCKHOLM. Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Dnr: Ju2009/1848/SIM

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v)

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Yttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13)

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

RFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Personalenheten Åstorps kommun 2005

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

Upprättad av elever och lärare

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Erikslundskolan Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Skapat den. Inledning RFSL har valt att i sitt remissvar särskilt inrikta sig på Sveriges uppfyllande av följande artiklar i konventionen:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Världskrigen. Talmanus

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Trygghet, respekt och ansvar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR /2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Pinnhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

Västerås Idrottsgymnasium

Förskolan Tvärflöjtens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm. Jur. kand. Marie Nordström Adress som ovan

Innehåll Innehållsförteckning

Plan för Hökåsens förskolor

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

Likavillkorsplan

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013

Transkript:

NYTT I SEXUALPOLITIKEN Nr 6/2006 (juni 2006) ISSN 1401-9639 (tryckt version) ISSN 1401-9655 (elektronisk version) Utgivet av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Kulturutskottet om folkrörelsefrågor Kulturutskottet har i sitt betänkande 2005/06:KrU24 behandlat olika motionsyrkanden om skilda folkrörelsefrågor, däribland en motion av Yoomi Renström m. fl. (s) som föreslår att det ska införas en ny kategori folkrörelser kallad Sexualpolitiska organisationer (RFSL, RFSU och andra liknande sexualpolitiska organisationer). Detta skulle underlätta möjligheterna att erhålla ett mer stabilt folkrörelsestöd (organisationsstöd) till dessa organisationer. Kulturutskottet avstyrker motionen med hänvisning till det arbete som bedrivs av en särskild utredning med uppgift att utreda den framtida folkrörelsepolitikens inriktning. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2006. Någon reservation finns inte fogat till betänkandet men däremot så har Siv Holma och Tasso Stafilidis (båda v) lämnat ett särskilt yttrande. I yttrandet sägs bl. a. att de sexualpolitiska organisationerna har en mycket viktig uppgift att fylla en attitydförändring och en medvetenhet om HBT-personers livssituation. Då det är rimligt att tills vidare avvakta resultatet av den pågående utredningen har man dock avstått från att reservera sig. Riksdagen biföll utskottets avslagsyrkande utan votering. Svar på interpellation om HBTpersoners hälsosituation Folkhälsominister Morgan Johansson (s) har nu besvarat interpellation 2005/06:469 från Martin Andreasson (fp) om HBT-personers hälsosituation mot bakgrund av en rapport från Statens folkhälsoinstitut. I interpellationssvaret konstaterar statsrådet att rapporten har gett värdefull kunskap om hälsosituationen för HBTpersoner. Vidare redovisar statsrådet att Socialstyrelsen på regeringens uppdrag kartlagt i vilken mån en persons sexuella läggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten. I en skrivelse till riksdagen redovisar regeringen en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 och i denna framgår att regeringen avser att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för diskriminering. Härutöver hänvisar statsrådet till diskrimineringskommittén har avlämnat sitt slutbetänkande om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Regeringen avser också att återkomma till riksdagen med ett förslag till en nationell handlingsplan mot självmord. Mot denna bakgrund konstaterar statsrådet att det pågår en hel del arbeten som är viktigt för att åtgärda de problem som finns. Statsrådet vill dock inte föregripa resultatet av det arbete som pågår genom att i dagsläget förorda några specifika åtgärder. Svar på interpellation om HBTpersoners situation och den kommunala sektorn Demokratiminister Jens Orback (s) har nu besvarat den interpellation (2005/06:470) Martin Andreasson (fp) ställt till kommunministern om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas för att intensifiera dialogen med kommuner och landsting om deras ansvar för arr motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. I statsrådet svar hänvisas till regeringens handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009. I denna uppmuntrar regeringen kommuner och landsting att ta fram lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna. Regeringen avser att fortsätta och intensifiera dialogen med kommunerna och landstingen om deras ansvar för de mänskliga rättigheterna. Ett uppdrag att utarbeta en handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet har getts till Centrum för studiet av mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet. Regeringen har dessutom inrättat Delegationen för mänskliga rättigheter (Ju2006:02), som inom ramen för sitt uppdrag bl. a. ska stödja statliga myndigheter, kommuner

och landsting i arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten. Regeringen avser vidare att genom möten med kommunala företrädare fortsätta dialogen med kommuner och landsting om respekten för de mänskliga rättigheterna. En annan insats som berör kommunerna är det uppdrag som getts till Statens skolverk om att se över läroböcker och särskilt uppmärksamma eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar. Enligt statsrådets uppfattning pågår det ett arbete riktat mot kommuner och landsting. Han kommer noga att följa utvecklingen för att se om det behövs ytterligare åtgärder för att stödja kommunernas och landstingens arbete för att säkerställa att alla människor behandlas likvärdigt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Svar på riksdagsfråga om homosexuella asylsökande från Iran Migrationsminister Barbro Holmberg (s) har nu svarat på Tasso Stafilidis fråga 2005/06:1704 om vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att stoppa avvisningar av homosexuella från Iran. Något direkt svar på sin fråga får inte Tasso Stafilid, men migrationsministern säger sig ha förtroende för att myndigheterna fortsätter att mycket noggrant följa utvecklingen i Iran för homosexuella och andra grupper och att omsorgsfullt individuellt pröva att asylansökningarna sker mot bakgrund av tillgänglig information. Svar på riksdagsfråga om HBTpersoners rättigheter i Ryssland Av utrikesminister Jan Eliassons (s) svar på martin Andreassons (fp9 fråga 2005/06:1715 om HBT-personers rättigheter i Ryssland framgår bl. a. att händelserna i Moskva, där en fredlig demonstration slogs ned av rysk polis, har väckt starka reaktioner i flera europeiska länder och har bl. a. på Sveriges initiativ redan diskuterats inom EU. Vidare meddelar utrikesministern att Sverige kommer att fortsätta att ta upp frågan om HBT-personers rättigheter i Ryssland, på bilateral nivå och inom EU för att peka på hur allvarligt Sverige ser på det inträffade. Riksdagsfråga om Indien och Kina Gustav Fridolin (mp) har i riksdagsfråga 2005/06:1735 uppmärksammat två regeringsbeslut om bidrag för särskilda investeringsfrämjande insatser i Indien och Kina. I frågan konstateras att i båda länderna är situationen för HBTpersoner svår. Mot denna bakgrund frågar han på vilket sätt Sverige för en dialog med Indien och Kina när det gäller situationen för HBT-personer i dessa länder. I utrikesministerns svar konstateras att frågan om HBTpersoners situation i Indien inte är ny med ständigt aktuell. Genom att stötta det civila samhällets organisationer bidrar Sverige, enligt utrikesministern uppfattning, på ett konstruktivt sätt till att förbättra HBT-personers situation i Indien. Sida stöder bl. a. den indiska organisationen Human Rights Law Network som arbtar med rättshjälp för utsatta grupper och Lawyers Collective som arbetar med lobbyverksamhet och juridisk hjälp i domstolsärenden. Märkligt nog tar utrikesministern också upp det stöd RFSL får från Sida för ett informationsprojekt HBT i världen som dock syftar till att sprida information i Sverige om HBT-situationen i utvecklingsländerna. När det gäller Kina anser utrikesministern att det råder en större öppenhet i det kinesiska samhället kring HBTfrågorna, särskilt i storstäderna. Sverige har under flera år genom Sida gjort insatser på sexualupplysningens område i Kina liksom insatser för att bekämpa hiv och aids. Några särskilda insatser avseende HBT-frågorna nämns dock inte i utrikesministerns svar. Riksdagsfråga om homosexuellas situation inom amerikanska försvarsmakten Ulf Holm (mp) tar i fråga 2005/06:1736 upp situationen för homosexuella i det amerikanska försvaret, där homosexualitet i princip är förbjudet.. Frågan är föranledd av att Sverige samarbetar militärt med USA i flera länder. Eftersom försvarsminister Leni Björklund (s) under en snar framtid besöker USA, bland annat för ett möte med sin amerikanske kollega Donald Rumsfeld undrar Ulf Holm hur hon avser att adressera frågan om homo- och bisexuella i försvaret i mötet med sin amerikanska kollega? Av försvarsministerns svar framgår att det är viktigt för henne att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning såväl i arbetet med utveckling av Försvarsmakten som i Sveriges internationella samarbete. För regeringen är det självklart att till exempel svensk personal inte ska diskrimineras på grund av sexuell läggning i samband med att Sverige samverkar med andra länder. De frågor som försvarsministern kommer att ta upp med

USA:s försvarsminister är ännu ej bestämda. När den agendan bestäms kommer hon att ta ställning till på vilket sätt dessa frågor bör hanteras vid det mötet. Riksdagsfråga om Polen Birgitta Ohlsson (fp) aktualiserar i fråga 2005/06:1767 till utrikesministern situationen för HBT-personer i Polen. I frågan aktualiserar hon uttalanden av den nya polske utbildningsministern Roman Giertych från det ultrakonservativa polska familjernas liga (LPR). Han har bl. a. lovat att införa patriotisk undervisning och förbjuda homosexuella att organisera sig i skolor och också under en längre tid gjort en rad aggressiva uttalanden mot homosexuella. Mot denna bakgrund undrar Birgitta Ohlsson vilka åtgärder utrikesministern avser att vidta, inom ramen för EU-samarbetet, för att Polen ska acceptera HBT-personers rättigheter och inte diskriminera denna grupp. Utrikesminister Jan Eliasson lämnar i sitt svar en allmän översikt av Sveriges inställning till mänskliga rättigheter för HBT-personer varefter han konstaterar att Sverige, genom ambassaden i Warszawa, på olika sätt stöder arbetet med att stärka toleransen för HBT-personer i Polen. Utrikesministern har också själv i kontakterna med sin polska kollega tagit upp frågan om respekt för HBTpersoner rättigheter. Han ser det också som ett välkommet tecken att det pågår en livlig debatt i Polen. Ytterligare riksdagsfråga om Polen Riksdagsledamoten Jan Lindholm (mp) deltog själv i Pridefirandet i Warszawa och utifrån sina erfarenheter från detta arrangemang tar han i riksdagsfråga 2005/06:1855 till utrikesministern upp mänskliga rättigheter i Polen. Han uppehåller sig särskilt vid att Polens utbildningsminister Roman Giertych på ett tydligt sätt har visat att han inte respekterar människors lika värde. Som exempel nämner han att chefen för Teachers Training Cnter avskedats på grund av att de använt sig av material från Europarådeet i undervisningen om mänskliga rättigheter inom området diskriminering på grund av sexuell identitet. Mot denna bakgrund frågar han utrikesministern om denne avser att agera i syfte att för den polska regeringen klargöra Sveriges missnöje med att Polens utbildningsminister motarbetar EU:s åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter på området rätten till sin egen identitet. Utrikesministern beklagar i sitt svar att den ansvariga chefen blivit avskedad och att utbildningsministeriet avrått från att använda EU-materialet. I svaret erinrar utrikesministern om att Europarådets generalsekreterare bett den polske representanten i Europarådet om en förklaring till avskedandet. När det gäller det svenska agerandet återupprepar utrikesministern vad han tidigare anfört i ett frågesvar till Birgitta Ohlsson (fp). Riksdagsfråga om unga homosexuella asylsökande Tasso Stafilidis uppmärksammar i riksdagsfråga 2005/06:1809 situationen för unga homosexuella asylsökande. Som exempel nämner han ett ärende där en ung asylsökande man i sitt hemland har mordhotats av sin egen pappa på grund av sin sexuella läggning. Den enda släkting som finns kvar i landet är en morbror som dock vägrar att låta den asylsökande bo hos honom. Trots att ingen vuxen person vill ta emot den asylsökande vill Migrationsverket återsända honom till en oviss framtid i landet. Ärendet visar med all önskvärd tydlighet på den inhumana tillämpningen av barnkonventionen. Mot denna bakgrund vill Tasso Stafilidis veta vilka åtgärder migrationsminister barbro Holmberg ill vidta för att säkerställa att Migrationsverket verkligen låter barnets bästa vara avgörande när det gäller återsändande av ensamkommande ungdomar som söker asyl i Sverige. Migrationsminister säger i sitt svar att hon inte kan kommentera ett enskilt ärende. Vid verkställigheten av ett avvisningsbeslut ska barnet ledsagas av en person från Migrationsverket som ser till att barnet tas emot av en anhörig eller någon annan som ansvarar för barnets omvårdnad. Innan verkställigheten genomförs har Migrationsverket också att göra en noggrann utredning om vem som ska ta hand om barnet och ta emot det vid ankomsten. Sammanfattningsvis menar migrationsministern att barns situation i asylärenden samt FN:s barnkonventionen och dess tillämpning är en fortsatt högt prioriterad för regeringen. Riksdagsfråga om Rumänien Ulf Holm (mp) uppmärksammar i riksdagsfråga 2005/06:1823 att ett hundratal rättighetsdemonstranter samlades den 4 juni i år i Rumäniens huvudstad Bukarest för att genomföra en parad för att manifestera homosexuellas rättigheter. I paraden uppmärksammades särskilt diskrimineringen av HBT-personer och krav framfördes på rätt att ingå samkönade äktenskap.

Manifestationen möttes av våldsamma protester från tusentals människor med ortodoxa präster och nunnor i spetsen. Motdemonstranterna kastade såväl ägg och stenar som flaskor mot de som värnade HBT-rättigheterna. Mot denna bakgrund frågar Ulf Holm om Sverige har reagerat på något sätt för att stödja homosexuellas rättigheter i Rumänien och om utrikesministern har för avsikt att lyfta fram frågan vid nästa möte med Rumäniens utrikesminister. Utrikesministern menar i sitt svar att situationen för HBTpersoner i Rumänien har förbättrats under de senaste åren. I juni 2001 upphävdes förbudet mot homosexualitet i Rumänien och i januari 2002 trädde en lag i kraft om förebyggande och bestraffning av alla former av diskriminering baserad på bl. a. sexuell läggning. Homofobin i landet är dock fortfarande utbredd även om man kan märka en ökande öppenhet gentemot homosexuella, främst bland unga människor i storstäderna. Som exempel på positiva händelser nämner utrikesministern att i mars 2006 dömde det nationella rådet mot diskriminering flygbolaget Tarom till böter för att ha uteslutit homosexuella från att ta del av rabatterade biljetter i samband med en alla hjärtands dag-kampanj. När det gäller angreppen på demonstranterna den 4 juni förkastar utrikesministern det beteende samtidigt som han konstaterar att de rumänska myndigheternas agerande var positivt. De hade gett HBT-demonstrationen tillstånd och skyddade demonstranterna med polis. Europaparlamentets resolution om det ökade homofobiska våldet i Europa Europaparlamentet antog den 15 juni en resolution där man bl. a. fördömer det ökade homofobiska våldet i Europa. I resolutionen uppmärksammar man bl. a. att en medlem av de polska regeringspartierna har uppmanat till homofobiskt våld i samband med planerna att anordna demonstrationer för homosexuellas rättigheter i Warszawa. I resolutionen kritiserar man såväl det ökade våldet i flera av medlemsstaterna som EU:s ledare som inte agerat kraftfullt mot exempelvis händelserna i Moskva. Fråga i Europaparlamentet om trakassering av gayaktivister i Moskva Den svenske EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt (v) har i en skriftlig fråga (E-2485/06) till rådet uppmärksammat trakassering av gayaktivister i Moskva. I fråga sägs bl. a. att trots förbud försökte aktivister genomföra den första gay pride-festivalen i Moskva. Religiösa grupper och hundratals poliser försökte motverka genomförandet. Ett 50-tal aktivister arresterade och ögonvittnen har rapporterat att utländska gäster trakasserades. Mot denna bakgrund frågar Jonas Sjöstedt om rådet har framfört kritik mot Ryssland kring demonstrationsförbudet samt den hantering som aktivister fick utstå i Moskva. Frågan har ännu inte besvarats av rådet. HBT-motion i Enköping Dietrich Burmester m. fl. (v) har i Enköpings kommunfullmäktige väckt en motion om situationen för HBT-personer i Enköping. Bakgrunden till motionen är den kommunundersökning som RFSL genomfört och där Enköping hamnade på plats 154. För att kunna klättra på listan menar motionärerna att kommunen måste vidta en rad åtgärder. Man föreslår därför bl. a. att förtroendevalda ska erbjudas utbildning i HBT-kunskap och att kommunstyrelsen ska arbeta fram ett förslag till kommunövergripande policy för HBT-frågor. Denna policy ska sedan ligga till grund för olika nämnder och styrelsen i Enköpings kommun när de förväntas ta fram en handlingsplan för HBT-frågor inom sitt ansvarsområde. Medborgarförslag i Östra Göinge Filip Henriksen, ordförande i Liberala ungdomsförbundet i Östra Göinge, föreslår i ett medborgarförslag till kommunfullmäktige, att kommunen ska dra igång en kampanj för HBT-personer på kommunens skolor. Bakgrunden är resultatet av den kommunundersökning som RFSL tidigare publicerat och där Östra Göinge kommun fick en dålig placering. RFSL:s periodiska publikationer Kom Ut: 10 nr/år. Gratis för medlemmar i RFSL, annars 200 kr/år. Nytt i sexualpolitiken: 10 nr/år. Pren. 200 kr/år. Gratis via e-post. Redaktör: Stig-Åke Petersson. Medlemskap i RFSL kostar mellan 200 och 350 kr/år, beroende på vilken lokalavdelning som väljs. I medlemskapet ingår Kom Ut. Materialet i Nytt i sexualpolitiken får användas fritt med angivande av källa. Adress RFSL Box 350

101 26 STOCKHOLM 08-50 162 900 (tel) 08-30 47 30 (fax) forbund@rfsl.se http://www.rfsl.se