KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett? Implementeringen av Samarbeta har fortsatt och används i hög utsträckning, vilket möjliggjort större individanpassning och flexibilitet. Stödet till eleverna med hjälp av språkstödjare har utökats. Möjlighet till extra stöd har funnits i alla spår och i alla kurser. Detta har resulterat i att elevers behov av särskilt stöd kunnat tillgodoses i större utsträckning än tidigare. Nivågrupperingar inom kurser har avslutats för att underlätta flödet mellan nivåer, och akademikerspåret med utbildning i snabb takt har utvecklats vilket gett eleverna möjlighet att snabbare än tidigare påbörja gymnasiestudier i svenska. 2 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild av din/dina skolform/skolformer. Kommentera eventuella skillnader och avvikelser. Statistiska uppföljningar av resultat på SFI är svårt att åstadkomma eftersom att de elever som ingår i Arbetsförmedlings etableringsplan kan få sina studier avbrutna på grund av praktik eller utbildningsinsatser hos andra aktörer. Ett prioriterat mål under 2015/2016 är att skapa en modell för att kunna få en samlad bild av resultaten som kan användas i uppföljning av insatser för ökad måluppfyllelse. Akademikerspåret med studier i snabb takt anpassade för de med akademisk bakgrund har varit en stor framgång och resulterat i att eleverna snabbt kommer vidare i utbildningssystemet. Genom att starta en egen grupp i grundläggande svenska har flödet mellan SFI, grundläggande svenska och svenska på gymnasienivå blivit oerhört smidigt. De elever som oftast får sina studier avbrutna av andra aktiviteter är elever i spår 1 och spår 2. Här skulle vi önska att vi kunde erbjuda eleverna mer tid på SFI per vecka med fokus på utbildning för invandrare. Vi tror att detta skulle leda till en snabbare progression för eleverna med kortare skolbakgrund.
Arbetslagen upplever att det svåraste för eleverna är att nå målen gällande skriftlig kommunikation på svenska. Fortbildning inom skrivmetodik behövs för att lärarna ska få mer verktyg att stötta eleverna i skrivutvecklingen. 3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN 3.1 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter? Alla elever informeras om målen för utbildningen vid introduktionssamtalet och sedan fortlöpande av sina lärare, ibland med hjälp av tolk. Lärarna lägger stor vikt vid detta eftersom att man identifierat medvetenhet hos eleverna om vad de behöver kunna som en framgångsfaktor. 3.2 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds. Det är lärarna som uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd. Särskilt stöd ges av specialpedagog som SFI har tillgång till ca en dag per vecka samt av en lärare med särskild utbildning för att arbeta med språkinlärning motsvarande en halv tjänst. Stödet har utgått från Wittingmetoden. Vi har ca 2 tjänster i språkstöd, vilket framför allt ges som ett inkluderande stöd inom ramen för ordinarie undervisning. Eleverna i behov av det erbjuds också lässtöd och samtalsstöd. Utöver detta finns lärare som har stödtimmar i sin tjänst och dessa används framför allt för att förstärka eller dela grupper som under perioder får många elever på grund av det kontinuerliga intaget på SFI. Sångsvenska är en insats riktat framför allt mot elever i kurs A eller B och hjälper eleverna till ett tydligare uttal. Även språkkaféet är ett stöd för de elever med muntliga svårigheter. Särskilda svårigheter finns när det gäller att utreda stödbehov på SFI, då både språket och tidigare bristande skolbakgrund kan göra det svårt att avgöra vilken slags stödinsats som är lämpligast för eleven. Våra språkstödjare är en mycket värdefull tillgång i arbetet med att utreda och utforma särskilt stöd på SFI. För elever i spår 1, som har i det närmaste obefintlig skolbakgrund, vore det intressant att få erbjuda en heldagslösning med utbildningsinsatser. I dagsläget kan andra insatser hos andra aktörer upplevas som splittrande av eleverna, som ofta ger uttryck för att de vill ha mer SFI istället för andra aktiviteter.
Lärarna är nöjda med att det under 2014/2015 funnits möjlighet att erbjuda eleverna olika typer av stöd och vi räknar med att fortsätta med modersmålstöd, läs- och skrivstöd, samtalsstöd och specialpedagogiska insatser på motsvarande sätt under hösten 2015 och våren 2016. 3.3 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Mer än en lärare per grupp gör att eleverna kan få saker förklarade på olika sätt. Lärarna arbetar mycket med att föra samtal om studierna och målen för dessa och med att skapa goda relationer till eleverna. Tillgång till språkstöd är en bra stöttning för eleverna. En varierad undervisning avseende innehåll och arbetssätt stimulerar och motiverar eleverna redan idag, men kan utvecklas ytterligare. God tillgång till digitala verktyg såsom datorer och ipads främjar lärandet och där har det under senaste året skett en avsevärd förbättring. Pedagoger som använder Samarbeta ger eleverna möjligheter att ta igen missade lektioner och ger goda förutsättningar för ett strukturerat hemarbete. God trivsel och fina lokaler bidrar också till elevernas möjligheter att nå kraven för utbildningen. Muntligt berättande används som ett verktyg för lärande. Sångsvenska och språkkafé ger eleverna tillfälle till variation och alternativa sätt att lära på. Det skulle vara intressant att utveckla även andra sätt att lära genom estetiska uttrycksformer såsom bild och drama, framför allt för våra elever med ringa skolbakgrund. 4 NORMER OCH VÄRDEN 4.1 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan personal och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö. Generellt sett så upplevs studiemiljön mycket trivsam. Relationerna är goda mellan lärare och elever och mellan eleverna. Förekomsten av kränkningar är låg. Eleverna tar ansvar för sin studiemiljö genom att vara rädda om varandra och våra gemensamma utrymmen.
4.2 Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Hur man bör vara mot varandra, mänskliga rättigheter, etik och moral, är frågor som lärarna ofta diskuterar i undervisningen då det väcker stort engagemang hos våra elever. En gång per vecka ordnas idrottsaktiviteter som är frivilliga att delta i för alla elever på Vux. Detta stärker sammanhållningen och främjar ett gott psykosocialt klimat. Elever har själva hållit i lunchaktiviteter som varit öppna för elever och medarbetare, exempelvis afrikansk dans. I värdegrundsarbetet spelar också samhällsorienteringen, som de flesta av våra elever någon gång under sin studietid får, en väsentlig roll. Där får eleverna möjlighet att på sitt eget modersmål diskutera värdegrundsfrågor. Om kränkningar skulle förekomma reagerar personalen direkt och för samtal med inblandade. Räcker inte detta tas ärendet vidare till rektor som fattar beslut om ytterligare åtgärder. Som stöd i arbetet med att åtgärda kränkningar finns ett Likabehandlingsteam. Värdegrundsarbetet behöver ständigt aktualiseras och uppmärksammas. Faran när trivseln upplevs vara så god är att man glömmer detta viktiga arbete och tappar fokus. En risk med elever som har annan språkbakgrund är också att vi inte alltid uppmärksammar kränkningar på grund av språkproblem. Därför är närvaron av våra språkstödjare oerhört värdefull. Under kommande läsår kommer fokussamtal att hållas med elevgrupper för att ytterligare försäkra oss om en god studiemiljö fri från kränkningar. 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning? Lärarna för kontinuerligt diskussioner med sina elever hur man kombinerar arbete/praktik och olika typer av studier. Lärarna fångar upp önskemål från eleverna när det är möjligt och eleverna kan påverka exempelvis på så sätt att de kan önska mer uppgifter av något slag (exempelvis skriftliga uppgifter). När diskussioner om samhällsfrågor kommer upp i klassrummet brukar läraren om och när det är möjligt bjuda in olika informatörer som är insatta i ämnet.
Under året har lärarna arbetat med formativ bedömning, vilket bland annat innebär att läraren utgår från elevens lärande när undervisningen planeras. Ett formativt arbetssätt innebär att eleverna blir delaktiga i sitt lärande. Vi arbetar med att ytterligare stärka elevernas inflytande i undervisningssituationen eftersom att vi tror att det leder till högre resultat. 6 BEDÖMNING OCH BETYG 6.1 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskapskrav. Lärarna har haft pedagogiska träffar varannan vecka där de gått igenom och diskuterat styrdokument och forskning. 6.2 Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning? Alla elever som går SFI ska göra ett nationellt slutprov i varje kurs. Lärarna rättar alltid proven i par och de två lärare som undervisar i samma grupp diskuterar betygssättningen sinsemellan. På SFI har kulturen tidigare varit att det är nationella provet som nästan ensamt avgör en elevs betyg. Därför har man på SFI jobbat med att se nationella proven som en del i en helhet. 7 REKTORS ANSVAR Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till (max ½ sida text). FÖRSLAG Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fördjupas med avseende på uppföljning av resultat samt elevernas delaktighet i förbättringsarbetet. Detta förväntas leda till en utbildning med ännu högre kvalitet än idag, där eleverna når sina mål snabbare. Överlag behöver vi arbeta med hur eleverna ges möjlighet att vara delaktiga och på vilket sätt de få reellt inflytande över verksamheten. Rutiner för hur kvantitativa och kvalitativa metoder för att kartlägga verksamheten ska tas fram och utvärderas. De kvantitativa metoderna som avses är digitala kursutvärderingar och analys av dessa samt framtagande av modell för resultatstatistik över tid.
Medarbetarna ska gemensamt följa upp, planera och utvärdera verksamheten systematiskt och dokumentera detta. Innehållet i arbetsplatsträffarna och de pedagogiska träffarna ska struktureras tydligare för att förverkliga detta. Vuxenutbildningens uppdrag är att utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. Det är individen som ska stå i centrum. Vi behöver bli ännu bättre på att individualisera båda i fråga om att elevens behov och förutsättningar ska vara utgångspunkten för undervisningen och i fråga om flexibla lösningar för distansstudier. Ett viktigt verktyg för att nå långt och rätt (det är INTE enskilt arbete som eftersträvas) i individualisering i undervisningen är formativa arbetssätt. Därför fortsätter vi det påbörjade utvecklingsarbetet med formativ bedömning.