S AMARBETE T RYGGHET A RBETSGLÄDJE R ESPEKT E MPATI

S AMARBETE T RYGGHET A RBETSGLÄDJE R ESPEKT E MPATI Västertorpsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision På Västertorpsskolan blir ingen elev eller vuxen diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Var och en blir respekterad för den man är vilket skapar gemenskap, trygghet & glädje en förutsättning för att lyckas. Tillsammans gör vi en bra skola bättre 2015-08-22

Innehållsförteckning Vision sid 2 Målsättning sid 2 Direktiv sid 3 Uppföljning och utvärdering av föregående års plan mot diskriminering och kränkande behandling sid 3 Främjande insatser sid 3 Kartläggning sid 5 Resultat och analys läsåret 2014/2015 sid 6 Förebyggande åtgärder sid 6 Andra förebyggande åtgärder sid 8 Trivselregler sid 8 Rutiner för akuta situationer sid 8 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling sid 9 Västertorpsskolans rutiner för att stoppa kränkande behandling på skolan sid 10 Begrepp sid 12 1

Vision På Västertorpsskolan blir ingen elev eller vuxen diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Var och en blir respekterad för den man är vilket skapar gemenskap, trygghet & glädje en förutsättning för att lyckas. Tillsammans gör vi en bra skola bättre Målsättning Vårt mål på Västertorpsskolan är att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö i överenstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder-ska alla ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Var och en blir respekterad för den man är och får vara sig själv. Att det råder ett lugnt och tryggt klimat samt en god stämning mellan alla på skolan. Att vi visar varandra en ömsesidig respekt. Att ingen utsätts för mobbning, sexuella trakasserier eller någon annan form av kränkande behandling Att alla elever, föräldrar och personal ska känna till handlingsplanen Att all personal samt elever ska agera för att planen mot kränkande behandling efterlevs. Den som väljer att inte se, eller ser men inget gör är medskyldig till kränkning. 2

Direktiv Från och med den första januari 2009 gjordes en komplettering i skollagen i kap 14a, Åtgärder mot kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet regleras nu av två lagar istället för en, Diskrimineringslagen, 1 kap 1,(2008:567)och Skollagen kap 6 (2010:800) Lagen har till ändamål att främja barns och elever lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att kunna lära och utvecklas är en trygg skolvardag en förutsättning. Uppföljning/utvärdering av föregående års plan mot diskriminering och kränkande behandling Beskriv hur planen utvärderas Planen utvärderas på följande sätt Föräldrar och elever svarar på kommunens brukarundersökning Arbetslagens egen uppföljning under läsåret Trygghetsgruppens elevenkät Trygghetsgruppens egen utvärdering Skolledningen har under året regelbundna samtal med elever Personalens utvärdering i samband med låsårslut Ansvarig: Rektor Värdegrundsarbetet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Insats Grunden för det främjande arbetet är samtalet. 3

Skolan arbetar intensivt med värdegrund och förhållningssätt dagligen men med extra prioritet under skolstarten på hösten. Under höstterminens inledning ska alla elever få klart för sig vad diskriminering och kränkande behandling är, hur och varför den kan uppstå och att vi inte tillåter detta i någon form på Västertorpsskolan. Elever och lärare kommer tillsammans överens om ett gemensamt förhållningssätt, pratar om moraliska frågor samt normer och värderingar. Västertorpsskolan har sedan flera år tillbaka ett mycket utvecklat värdegrundsarbete via STARE Hela Västertorpsskolan arbetar förebyggande mot kränkande behandling med skolans värdegrund STARE. (Samarbete-Trygghet-Arbetsglädje-Respekt-Empati) Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla och med att skapa ett positivt gruppklimat som är viktiga byggstenar för att förhindra att mobbning uppstår. Vi arbetar med social emotionell träning, fadderverksamhet och kompissamtal. Vi kartlägger och vidtar åtgärder för att skapa en trygg miljö för våra elever. Vi på Västertorpsskolan arbetar kontinuerligt med grupp och en till en samtal som berör etik och moral, sociala koder och konfliktslösning etc. Förebyggande diskussioner och aktiviteter kring värdegrundsfrågor och livskunskap förekommer kontinuerligt i: Den ordinarie undervisningen i varje ämne. Temaarbeten (STARE) Elevhälsoarbetet. Trygghetarbetet. Enskilda samtal och gruppsamtal. 4

Ansvariga Undervisande lärare Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser som vi gör. Den kunskapen har sin grund dels i fakta som skolan egen trygghet och trivsel enkäter, dels upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. samtal med elever, minnesanteckningar från klassråd, genom observationer, synpunkter från föräldrar, elevhälsan samt skolledningen och kollegiets utvärderingar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna svara på enkät som trygghetsgruppen utformat Eleverna har regelbundna samtal med skolledningen Eleverna svarar på kommunens brukarundersökning På klassråd och i elevrådet diskuteras hur eleverna upplever sin skolsituation Utvecklingssamtal Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom personalens dagliga observationer. Utvärdering av resultat av elevenkäter. Kommunikation med hemmen. Frånvarostatistik förs av ansvariga lärare. Personalens gemensamma utvärdering Arbetslagens utvärdering Resultat och analys av läsåret 2014/2015 Vi tycker att alla elever har en god och trygg lärmiljö. Under hela läsåret 2014/2015 har vi arbetat mycket intensivt med trygghet och studiero i skolans alla delar. Detta arbete har bidragit till att vi har en lugn och trivsam atmosfär på Västertorpsskolan. Alla årskurser gjorde en egen handlingsplan som man arbetade med under läsåret. Kontinuerligt under läsåret utvärderades arbetet i klassen och resultaten skickades till skolledning. På detta vis kunde skolledningen hela tiden ta del av klassens utveckling. Utifrån klassens svar kunde lärarna föra en medveten diskussion med eleverna. Vi hade samma handlingsplan för de gemensamma utrymmena. Resultatet av arbete blev bra. 5

Skolans värdegrund STARE (samarbete, trygghet, arbetsglädje, respekt, empati) genomsyrar hela skolan. Detta läsår har vi gjort s.k. STARE grupper. Vi har årskursblandade elevgrupper från åk 1-6. STARE grupperna samlas flera gånger per läsår för att göra gruppstärkande aktiviteter tillsammans. Vi ser också en positiv trend då vi analyserar brukarundersökningarna. Resultatet blir bättre och bättre. Andelen elever som känner sig trygg i skolan samt känner att de kan arbeta i lugn och ro ökar ständigt. Vi ser också att det ogiltiga frånvaron är mycket låg. Då detta arbete gett så bra resultat kommer vi att under läsåret 2015/2016 i huvudsak att fortsätta vårt arbete enligt samma modell som under läsåret 2014/2015. Prioriterade områden läsåret 2015/2016 Vi kommer att prioritera vårt arbete med trygghet och studiero i alla delar av skolan även under läsåret. Upplägget vi arbetat med under 2014/2015 är vi nöjda med och kommer att fortsätta enligt den modellen framöver. Våra STARE grupper kommer att bli fasta faddergrupper där två olika årskurser involveras. Vi kommer också fortsätta med att se över den fysiska miljön. Att ha en bra fysisk arbetsmiljö bidrar också till att öka tryggheten. Vi utökar den organiserade rast verksamheten det vi kallar för Rastskoj. Vi är mycket stolta över vårt värdegrundsarbete STARE. Arbetet kommer vi fortsätta att utveckla även under detta läsår. Vi har också till detta läsår 2015/2016 tillsatt en halvtidstjänst med uppdrag att sköta personalfördelningen. Detta har lett till att vikarie hanteringen fungerat mycket bra och i sin tur bidragit till en lugnare arbetsmiljö för alla på Västertorpsskolan. Främja likabehandling-känna till plan mot diskriminering och kränkande behandling samt dessa begrepp. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål Alla elever skall känna till och förstå planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta sker genom vårt arbete med STARE. Alla elever skall känna till vad STARE står för. Uppföljning Genom elevenkät och elevhearing. Åtgärd Vi kommer att använda vårt värdegrundsarbete STARE för att nå dessa mål. Klassens synpunkter ska redovisas och dokumenteras STARE Samarbete-Trygghet-Arbetsglädje-Respekt-Empati Arbetet med STARE fortsätter. Förskoleklassen: Introducera STARE under höstterminen och arbete under hela läsåret med det. Innehållet är bland annat: 6

Barnkonventionen Våra känslor-respekt för olikhet Empati och respekt för andras känslor och kroppar Människors frihet att leva på olika vis Årskurserna 1-6 Arbetar under hela året med STARE. Minoritetsgrupper i Sverige Konflikter i världen Olika religioner Gemensamma STARE dagar skapar gemenskap och grupptillhörighet. Insats/frågeställningar Under läsåret skall följande frågeställningar diskuteras i klasserna. Vad är kränkning och mobbning? Vilka beteenden anser vi ryms inom ramen för mobbning? Vad är det för skillnad på fysiska och verbala kränkningar? Vad är psykosociala kränkningar? Hur kan psykosociala kränkningar gå till? Vad innebär textburen kränkning? Var går gränsen för kraftfullt man kan uttrycka sig utan att det finns risk att man kränker andra människor? Vad skall man tänka på när man kommunicerar i sociala medier. Vad är skillnad mellan mobbning och trakasserier? Vad finns det för olika former at diskriminering och trakasserier? Vart går gränsen mellan skoj och allvar? Hur kan vi gemensamt förbättra vår plan mot diskriminering och kränkande behandling? Ansvarig STARE gruppen samt alla undervisande lärare. Vi fortsätter arbetet Att främja VI känslan på skolan. Att vi tillsammans arbetar med gemensamma projekt som stärker VI känslan på skolan. Vi tror att om vi stärker denna VI känsla, att vi alla hör ihop på skolan minskar även trakasserier och kränkningar. Julmarknad Musik/sångsamlingar Läsprojekt hela skolan läser Fritidshemmets dag Gemensamma friluftsdagar FN dagen Faddergrupper 7

Skolledningen fortsätter sina samtal med elevgrupper Som ett led i det förebyggande arbetet kommer skolledningen att fortsätta att samtala med elevgrupper. På detta sätt får skolledningen kännedom och tydlig inblick över vad som försiggår på skolan. Vilket ger oss möjlighet att agera om så behövs. Personalen får också återkoppling på samtalen. Skolledningen kommer att ha ett samtal per termin med elevgrupper från årskurs ett till sex. Ansvarig: Rektor Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Tillsammans med eleverna utarbetar vi trivselregler på Västertorpsskolan. Detta skapar en förbättrad arbetsmiljö och arbetsro. Detta ska i större utsträckning visa sig i Västertorpsskolans egna trivselenkäter. Arbetet med trivselregler ska vara ständigt pågående och kontinuerligt utvärderas. Ansvarig: Rektor och all undervisande personal Policy Nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling på Västertorpsskolan. Det gäller alla; elever, personal och föräldrar. För att nå målet nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling måste all personal på skolan ständigt vara vaksam på om kränkningar förekommer. Alla medarbetare har ansvar för att kränkande behandling inte förekommer på vår arbetsplats. Alla medarbetare har ansvar för alla barn på skolan och har skyldighet att vara uppmärksam på vad som sker på lektioner, raster, i matsalen, i omklädningsrummen osv. Den som ser att kränkningar förekommer har en skyldighet att motverka kränkningen. Den som ser men inget gör, är medskyldig till kränkningen. 8

Uppmärksamma kännetecken: Personal och vi uppmanaar även föräldrar att vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsgruppen har en låda dit alla (elever, föräldrar och personal) kan lägga blanketten Det här vill jag berätta. Lådan kontrolleras vid några tillfällen/vecka. Alla vuxna ska reagera och ha ett vakande öga över om det förekommer kränkningar på skolan. Det gäller "Alla skolans barn är allas barn". Om den vuxne misstänker att kränkningar förekommer ska den vuxne meddela pedagogen (klassläraren/fritidspedagog). Pedagogen (klassläraren/fritidspedagogen) har ett speciellt ansvar för att i ett tidigt skede upptäcka misstanke om kränkningar. Samtal ska ha en anda av att alla vinner på samtalet ingen "syndabock" ska utses. Den som har blivit kränkt ska alltid tas på allvar för sin känsla. Detta gäller under hela skoldagen. Likabehandling är en fast och ständig aktuell punkt på skolans dagordning. Ärenden ska alltid skyndsamt utredas och anmälas till rektor via mejl. Gemensam uppfattning: Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan skall reagera på. Uppsikt och närvaro: På Västertorpsskolan finns ett aktuellt rastvakts schema som innebär att vuxna är ständigt närvarande och där elever befinner sig skall det alltid finnas en vuxen. Detta skapar en trygghet och gäller för hela skoldagen i aktiviteter som raster, studiebesök och omklädning. Ansvarig: Närvarande personal, klasslärare, kurator, skolsköterska och rektor Någon att prata med: Västertorpsskolan har en väl fungerande trygghetsgrupp. Representanter finns från varje stadie. Alla elever på skolan har på så sätt någon att prata med utöver den möjligheten att prata med sin klasslärare även möjlighet att vända sig till representanter från trygghetsgruppen. Dessa personer är väl kända för eleverna. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till (förutom klasslärare, fritidspedagog eller övrig personal) 2015/2016 Trygghetsgruppen Gunilla Bengtsson gunilla.bengtsson@stockholm.se Ingrid Åkerberg ingrid.akerberg@stockholm.se Gunilla Bensadoun gunilla.bensadoun@stockholm.se Kurator vakant Åk 3 Kristin Kahlson kristin.karlsson@stockholm.se Åk 2 Sara Saskia Johansson sara.saskia.johansson@stockholm.se Fkl Maria K maria.kalles@stockholm.se Åk 1 Fredrik Lövgren fredrik.lovgren@stockholm.se Åk4-6 Andreas Nilsson andreas.nilsson@stockholm.se Fritids Lex Marshall lex.marshall@stockholm.se Skolledning Rektor Barbro Engeflod, barbro.engeflod@stockholm.se 508 45 772 Biträdande rektor - Christina Lahti, christina.lahti@stockholm.se 508 45 770 9

Biträdande rektor Håkan Ahlkvist, hakan.ahlkvist@stockholm.se 508 45 528 Skolsköterska Katharina Lindström, katharina.lindstrom@stockholm.se 508 45 775 Skolkurator - vakant Huvudman Stockholm stad, utbildningsförvaltningen 08 50833000 Om kränkande behandling förekommer är det viktigt att prata med de inblandade så snabbt som möjligt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogen (klasslärare/fritidspedagog) 1. Pedagogen samtalar med den eleven som utsatts för kränkning. Klassläraren samtalar med elev/elever som har kränkt, pedagogen dokumenterar i särskild blankett. 2. Vårdnadshavare kontaktas 3. Pedagogen anmäler till rektor via mejl. 4. Pedagogen deltar på arbetslagsmöten och anmäler i arbetslaget vilka ärenden den haft. Arbetslagen i varje arbetslag finns representanter från trygghetsgruppen 1. Om pedagogen anser att representanter från trygghetsteamet måste ta över ärendet meddelas det i arbetslaget. I varje arbetslag finns representanter från trygghetsteamet. 2. Ärenden som övertas av representanter från trygghetsgruppen meddelas skyndsamt via mejl till rektor. 3. Representanterna har samtal med berörda elever och dokumenterar i särskild blankett. 4. Representanten och arbetslaget ansvarar för att kontinuerligt följa upp ärenden uppföljningarna ska alltid dokumenteras. Trygghetsgruppen 1. Trygghetsgruppen ansvarar för ärenden där elever från olika arbetslag är involverade. Ärenden ska skyndsamt utredas 2. Ärenden ska dokumenteras och om det inte redan är gjort tidigare (pedagogen eller representanten för trygghetsgruppen) anmälas till rektor. 3. Vårdnadshavare kontaktas Skolledning - Rektor ansvarar för att skyndsamt anmäla händelser av kränkningar till huvudmannen - Att skyndsamt ta sig an ärenden där personal kränker elev - Att skyndsamt ta sig an ärenden där elev kränker personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller elev kränker personal. 1. Ärendet ska skyndsamt rapporteras till rektor. 2. Rektor anmäler till huvudman 3. Rektor/skolledning kallar berörd elev/personal till samtal. 10

Vår strävan är att berörd personal träffar den kränkte eleven och då eventuellt med vårdnadshavare, rektor/skolledning deltar alltid. 4. Rektor ska alltid följa upp ärendet om nödvändigt vid flera tillfällen. Extern hjälp I alla ärenden kan skolan vid behov söka extern hjälp exempelvis BUP, socialtjänsten. Skolan har en kurator tjänst på 35 %. Skolan har tillgång till psykolog. Vad är kränkande behandling? Om någon upprepade gånger blir utsatta för negativa handlingar, till exempel knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning från en eller andra personer kallar vi det kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just den skolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan.) Det kan bland annat vara att man uttrycker sig nedvärderande eller förlöjligande mot någon på grund av kön sexuell läggning funktionsnedsättning eller etniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte damp unge fjolla hora emo eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara Fysiska (till exempel slag eller knuffar) Verbala (till exempel att bli hotad eller kallad för saker) Psykosociala (till exempel bli utfryst, ryktesspridning eller grimaser) Text- bildburna (till exempel klotter, brev, sms/mms eller facebook) Sexuella trakasserier (beröring, förslag, blickar, bilder/filmer) 11

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Kön, Könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är man eller kvinna. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden för sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosfattning och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Västertorpsskolan använder sig utav funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personalen. Exempel på funktionsnedsättning är ADHD, ADD, Asperger, autismspektrum, dyslexi, dyskalkyli och allergi. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder 12