Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:

Relevanta dokument
Till Kursen MEKANIK MSGB21

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Biomekanik, 5 poäng Moment

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Biomekanik Belastningsanalys

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Karl Björk. Elementär. Mekanik. Tredje upplagan

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Grundläggande om krafter och kraftmoment

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Välkomna till Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. Annika Moström Universitetslektor i byggteknik. Ingenjör.

Repetition Mekanik, grundkurs

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Karl Björk ELEMENTÄR. Tredje upplagan

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Joakim Holmberg, lektor, Mekanik och hållfasthetslära (IEI), examinator för TMMI03 (mekanik) och TMMI39 (mekanik f.k.).

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

M12 Mekanikens grunder Steg 2 Krafter och moment

mm F G (1.1) F mg (1.2) P (1.3)

Repetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, version 2016

SG1107 Mekanik Vårterminen 2013

Mekanik II repkurs lektion 4. Tema energi m m

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

" e n och Newtons 2:a lag

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Föreläsning 5: Acceleration och tidsderivering (kap ) . Sambandet mellan olika punkters hastigheter i en stel kropp: v A

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Undervisningsplan MEKANIK II, för WQF, VT 2015

Mål Kursen Mekanikmodeller ger

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Uppgifter för Fy 1 från gamla Nationella Prov Ordnade efter område och svårighetsgrad

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Uppgifter till KRAFTER

Arbete och effekt vid rotation

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Mekanik Föreläsning 8

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande

TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

Fysikaliska modeller

Lösningar Heureka 2 Kapitel 2 Kraftmoment och jämvikt

Mekanik FK2002m. Repetition

9 Storheter och enheter

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:

Basåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström

MEKANIK KOMPENDIUM I FYSIK. Thomas Lundström. Avd för FYSIK Linnéuniversitetet TL jan 2007 Rev: CS mars 2010

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Mekanik FK2002m. Vektorer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Lektionsplaneringar v NASA15 ht16

Vektorer. 1. Vektorer - definition och räkneoperationer F H

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

Transkript:

Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21 Föreläsningar & kursansvar: Hans Johansson 21F226 Övningar: Lennart Berglund 21F227 Jens Ekengren 21D215 Anders Gåård 21F229 Sekreterare: Marika Johansson 21F218 Ur kursplanen: 1

Ur kursplanen forts. Mekaniken är den äldsta och den grundläggande delen av fysiken (astronomi) och teknologin (maskinlära) Begreppen; rum, massa och tid är fundamentala och används för att definiera centrala begrepp som; hastighet, acceleration, kraft och mekanisk energi Mekaniken formulerar och bygger på s.k. Rörelselagar för materiella kroppar samt Konserveringslagar för massa, energi, impuls (rörelsemängd) och impulsmoment (rörelsemängdsmoment) 2

Den Mekanik vi här skall ägna oss åt vilar framförallt på Newtons lagar: 1. Tröghetslagen En kropp förblir i sitt rörelsetillstånd om kraftresultanten och kraftmomentet på kroppen är noll 2. Accelerationslagen kraft = massa acceleration 3. Lagen om verkan och återverkan eller Lagen om aktion och reaktion Till varje kraft finns alltid en lika stor och motriktad kraft Isaac Newton 1643 1727 http://na-serv.did.gu.se/learntest/learntest.html 3

Energiprincipen är också en grundpelare som vår kurs vilar på: Energi kan inte förintas eller nyskapas utan bara omvandlas från en energiform till en annan. J.. Joule 1818-1889 m.fl. Begreppet kraft är centralt Kraft; ; Verkan på en kropp som strävar efter att flytta kroppen. OBS! Kraft är en vektorstorhet Andra exempel på vektorstorheter är: sträcka, hastighet och acceleration Exempel på skalära storheter är: massa, energi och temperatur 4

Krafter kan adderas enligt reglerna för vektoraddition. Resultatet blir då en RESULTANT artiklar och stela kroppar behandlas i den mekanik som här är aktuell. Detta medför att krafterna kan flyttas längs sina verkningslinjer. R (Resultant till F 1 och F 2 ) F 1 F 2 R F 1 Eller, med samma resultat F 2 Kraftparallellogram Kraftpolygon F 1 och F 2 är resultanten R s KOMOSANTER 2/20 Storlek på så att resultanten tillsammans med 1,6 kn ligger på den punktstreckade linjen? 5

Storlek på? T 1,6 kn T T 1,6 kn 1,6 kn 6

7 0 26,6 200 100 arctan = 1,6 kn 0 36,9 200 150 arctan = 0 26,6 200 100 arctan = T 180 (+) 1,6 kn 0 36,9 200 150 arctan = 1,6 kn

T 180 (+) 1,6 26,6 36,9 180- (+) 116,5 Sinussatsen 1,6 sin = = 1,6 sin sin sin (2,15kN) T 1,6 = sin(180 ( + )) sin sin(180 ( + )) T = 1,6 sin (3,20kN) 2/46 B A 40 N F C Moment omkring O orsakat av cylinderkraften 40 N? Kraft F C från dörrstoppet så att momentet av 40 N och F C blir noll kring O? 8

e d A 40 N B F C O : 40 d - F C e (moment kring O orsakat av cylinder och dörrstopp) 9

425 C d B 75 100 d A 400 d = 2 2 425 + 75 sin 75 100 = arctan + arctan 425 400 24 och därmed d 176 mm e d A 40 N B F C M O : 40 d - F C e (moment kring O orsakat av cylinder och dörrstopp) Moment kring O orsakat av cylinderkraften 40 N blir Medurs: 40 d 7040 Nmm Kraften F c, om momentet kring O är noll blir Medurs: 40 d - F c 825 = 0 F c 8,5 N 10

O L R Lsin R s kraftmoment med avseende på punkten O? O : O : R L sin eller - R L sin OBS! Lsin är kortaste avståndet från O till kraftens verkningslinje OBS! symbolerna framför uttrycken Ett kraftpar, är två motriktade lika stora krafter, med parallella verkningslinjer. F d F Detta innebär att kraftresultanten är noll men att kraftmomentet inte är noll. : Resultant = F F = 0 11

Momentet kring punkten som är placerad i samma plan som verkningslinjerna och på det godtyckliga avståndet x från den ena verkningslinjen blir F d F x : F x F (x+d) som ger : -F d OBS Momentet är moturs F d oberoende av x, alltså oberoende av var momentpunkten är placerad. 12