Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-17 1. Våra verksamheter De verksamheter som omfattas av denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är grundskolan på Siljansnäs skola med klasserna F 6 samt skolans fritidshem. 2. Ansvariga för planen Rektor är huvudansvarig för att planen tas fram. Detta sker i samråd med personal, elever och föräldrar på Siljansnäs skola och skolans fritidshem. 3. Planen gäller 2016-09-01 2017-08-31

2 4. Vår vision Siljansnäs skola och fritidshem skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterad för den man är. På Siljansnäs skola och fritidshem tänker vi på våra medarbetare och kamrater och hjälper dem att lyckas. 5. Delaktighet och förankring För att denna plan mot diskriminering och kränkande behandling brett ska förankras är det nödvändigt att föräldrar, elever och personal inom skolan och fritidshemmet samverkar. Planen förankras hos eleverna inom elev- och klassråd samt hos vårdnadshavarna genom brukarrådet och föräldramöten. Denna plan finns även att tillgå via skolans hemsida. 5.1 Elevernas delaktighet i planen Vid klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att vara med att prata om vad de uppfattar som viktigt att finns med i planen. På fritidshemmet sker regelbundna samtal med anknytning till denna plans arbete. Tid för detta läggs företrädesvis vid tiden förmellanmål. Dessa resonemang uppmärksammas när planen upprättas. På klassråd har eleverna även möjlighet att följa upp och se över planen. Klasslärarna och personalen på fritids är ytterst ansvariga för att eleverna ges möjligheter, att diskutera, fråga och framföra synpunkter. Det som kommer upp skrivs ner och lämnas till rektor. 5.2 Vårdnadshavarnas delaktighet Brukarrådet ges möjlighet att påverka planens innehåll. Det finns även möjlighet att som enskild förälder kontakta klasslärare eller rektor och lämna synpunkter på likabehandlingsplanens innehåll. 5.3 Personalens delaktighet Vid planerings- och utvärderingsdagar utför personalen i skolan och på fritidshemmet arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Detta görs genom att 1) arbetat med innehållet i planen (här finns synpunkter från elever och föräldrar med) 2) granska utkast 3) planen förankras i personalen via APT och ordinarie personalmöten 4) utvärdera under utvärderingsdagar

3 6. Kartläggning av eleverna situation På Siljansnäs skola och fritidshem finns en ständig dialog över det som sker på skolan. Det vi kartlägger och är observanta på är dels skolans fysiska miljö, dels vad som sker och sägs i kontakten mellan elever och elever och mellan elever och vuxna. Kartläggande dialoger förs i elevråd, klassråd, samtal på fritids och på personalmöten. Det som kommer upp presenteras även på brukarråd. Kartläggning sker även via en elevenkät där alla ges möjlighet att bedöma skolan och det som där sker samt vid elevernas utvecklingssamtal. För att få en så tydlig bild som möjligt studeras också dokumentationen som förts i det fall någon utsätts för kränkande behandling. Denna dokumentation följs även upp av trygghetsteamet en gång per termin. 6.1 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna får utrymme att ge synpunkter på sin skolsituation på klass- och elevråd i skolan, genom enkäter och via enskilda samtal. Klassläraren är också observant på spontana synpunkter och reaktioner. De barn som går på fritids ges möjlighet att på under de regelbundna samtalen lämna synpunkter på hur de upplever sin situation på fritids. 6.2 Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen tar del av elevernas kartläggning (se ovan) och de tillbudsrapporter samt är gjorda. Tillsammans med egna observationer de gjort i verksamheterna ligger detta till grund för kartläggningen och reflektioner kring denna. Det som kommer upp och det som kan förutses diskuteras på personalmöten och tas med som förslag till förbättringsåtgärder. 6.3 Resultat efter dessa samtal En del av skolans elever har en nedsättande jargong gentemot andra elever. Ord används som till en början kan uppfattas som skämt men som i längden sårar. Skolgården uppfattas oftast som en trygg plats. Ibland kan det vara svårt att hitta rastvakten. Svaren på de enkäter vi genomför varje termin visar att frågor som handlar om trygghet och kamratskap besvaras positivt. 6.4 Analys Stor vikt behöver fortfarande läggas på arbetet kring hur vi pratar med varandra, vilka ord vi använder och hur de kan uppfattas av våra kamrater. Även om vi ser att vi i huvudsak klarar att skapa trygghet genom vuxennärvaro på raster då eleverna vistas på skolgården så har vi anledning att alltid utvärdera detta för att nå optimala förutsättningar att erbjuda trygghet och säkerhet. Genom våra enkäter ser vi att eleverna upplever trygghet och god kamratskap på skolan. Det är emellertid alltid aktuellt att arbeta vidare med frågor knutna till våra elevers mående i de sociala sammanhangen.

4 7. Våra främjande och förebyggande insatser På Siljansnäs skola och fritidshem arbetar vi med att tydliggöra vad respekt är, med att skapa en trygg miljö för alla och att alla som arbetar på skolan ska se vårt värde som människor. En ambition i det förebyggande arbetet är att alla elever ska ha någon form av relation till varandra för att tillit och förtroende ska växa. Då det under detta år kommit många nyanlända till vår skola behöver vi hjälpa eleverna att förstå skillnader i kultur och tradition och prata om hur vi kan hitta positiva förhållningssätt till nya situationer, knutna till de nyanlända. 7.1 Målet med detta arbete Eleverna ska få en bredare förståelse för att vi är olika om människor och är värdefulla utan förbehåll. Ingen elev ska behöva höra något nedlåtande om sig själv eller på annat sätt utsättas för kränkning. Eleverna ska förstå vad nedlåtande kommentarer eller behandlingar innebär för den som utsätts Varje elev och vuxen på skolan ska ta sitt ansvar att själv inte uttala sig nedlåtande eller på något annat sätt kränka någon annan. Alla hjälps åt för att skapa största möjliga trygghet för alla, och främja så goda inlärningsmöjligheter som möjligt Vi skapar tydliga rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skapa en optimal integration 7.2 Åtgärd Vi genomför temadagar som vi kallar vänskapsdagar både höst och vår med åldersintegrerade grupper för att skapa bättre förståelse mellan alla elever på skolan. På klassråd förs samtal om hur vi samtalar med varandra och vad som är lämpligt att säga. I matsalen äter pedagogerna med eleverna delvis för att säkerställa tryggheten. Personalen är schemalagd för tillsyn av eleverna under lektionsfri tid. Uppdagas något som medför kränkning i någon grad skrivs omgående en rapport som leder till utredning och uppföljning Klasslärarna och personal på fritidshemmet för samtal med eleverna om alla människors lika värde och om vikten av ett gott bemötande i kontakten med andra elever och vuxna på skolan. I klasserna och i elevråd förs också samtal och alla elevers rätt till en trygg skola med goda inlärningsmöjligheter och hur vi tillsammans skapar den I våra samtal är vi uppmärksamma på att samtal förs om värderingar och traditioner i andra kulturer Diskussioner om vår värdegrund och hur vi arbetar med den är ett återkommande inslag vid konferenser. Dessa leds av rektor och/eller arbetsenhetsledare För att få en kontinuitet i värt värdegrundsarbete har ett värdegrundshjul tagits fram (se nedan). Detta tydliggör vad som sker under året och när i tid.

5 7.3 Motivering av dessa insatser Genom att på olika sätt arbeta med eleverna i olika gruppindelningar lär de känna varandra bättre. Detta stärker samhörigheten på skolan och därmed tryggheten. Det är också viktigt att vi skapar en kultur på skolan där eleverna naturligt pratar om dessa saker och förstår vad trakasserier är och kan innebära. Med medvetna vuxna i elevernas närhet ser vi att eleverna lättare kan handledas i god sed och gott tal. Vuxnas närvaro och kommunikation med eleverna i skiftande situationer är en viktig förutsättning för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. 7.4 Siljansnäs skolas värdegrundshjul Värdegrundshjulet som visar vårt systematiska värdegrundsarbete ger en tydlighet i arbetet kring värderingar och trygghet. Vid de återkommande reflektionsveckorna läggs ett skarpare fokus på hur vi är mot varandra på bemöter våra olikheter. 7.5 Ansvarig för de främjande och de förebyggande insatserna Ansvarig för de främjande insatserna är rektor med delegation till arbetslagen och klasslärare. Arbetet sker kontinuerligt under hela året och utvärderas i slutet av vårterminen.

6 8 Trivselregler på Siljansnäs skola och fritidshem Våra trivselregler är framtagna i samtal med eleverna och syftar att ge alla en gemensam utgångspunkt i vårt arbete. Reglerna är tydliggjorda i form av ett träd där reglerna finns på bladen. Trädet finns uppsatt i skolans foajé. På bladen står det Låter andra vara med Ljuger och luras inte Städar upp efter mig Lyssnar när andra pratar Följer de regler vi kommit överens om Respekterar när någon säger sluta 9 Utvärdering och uppföljning Under året behandlas planen regelbundet av personalen på ordinarie personalmöten utifrån aktuella händelser. Planen tas upp till diskussion och utvärderas kontinuerligt i skolans brukarråd, klass- och elevråd. För att få en rättvis bild av fritidshemmets arbete med likabehandlingsplanen görs där en enskild utvärdering. Vid utvärderingen tas också de enkätundersökningar som gjorts under läsåret i beaktande. På detta sätt samlas information under hela året om hur planen fungerar. Vid höstterminens sista brukarråd lämnar brukarrådet synpunkter på årets plan samt önskade förbättringar till följande år. Eleverna ges denna möjlighet på höstterminens sista elevråd. Personalen utvärderar planen slutgiltigt på läsårets sista APT. Vid fritidshemmets planeringsdag i början av augusti sammanställer personalen på fritidshemmet det som framkommit under det avslutat läsåret. Ansvarig för utvärdering är Rektor. 9.1 Utvärdering av 2015 års plan Föregående års plan har tagits upp till diskussion på skolans fritidshem, i skolans brukarråd, elevråd samt på personalmöte och APT. Här har funnits möjlighet att påtala brister och föra fram positiva delar i planen. Rektor har ansvarat för utvärderingen. Resultat av utvärderingen av 2015 års plan Likabehandlingsplanen och dess innehåll måste bättre förankras bland elever och föräldrar. Trygghetsteamet behöver tydliggöras för både elever och föräldrar De reflektionsveckor som kommer regelbundet i det systematiska värdegrundsarbetet är bra Våra vänskapsdagar upplevs som positivt av både föräldrar och elever. Det har också varit bra att sexorna varit mer ansvariga i dessa dagar Trivselreglerna som finns har inte tillräckligt förankrats Regelbundenheten i samtalen på fritidshemmet behöver ses över

7 9.2 Åtgärder under 2016-17 utifrån utvärdering av förra årets plan Likabehandlingsplanen tas upp på klassråd där klassansvarig förtydligar dess innehåll. Denna likabehandlingsplan görs till en regelbunden punkt på klassrådens dagordning. Klassläraren ansvarar här för en kort uppdatering och avstämning hur planen efterlevs Trygghetsteamets uppgift och arbete tydliggörs i klasserna av klassansvariga. Vi inleder en diskussion om huruvida trygghetsteamet ska finnas på skolans hemsida och i så fall på vilket sätt. Regelbundna träffar i trygghetsteamet genomförs. De trivselregler som finns i ovan beskrivna träd bearbetas och görs kända Vi fortsätter med våra vänskapsdagar där eleverna arbetar åldersintegrerat Vi fortsätter arbeta med vårt värdegrundsarbete utifrån vårt värdegrundshjul som betonas ytterligare Reflektionsveckorna tydliggörs även på fritidshemmet 9.3 Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt under året på personalkonferenser, i klass- och elevråd samt vid de regelbundna samtal som förs på skolans fritidshem. Innevarande års plan ska utvärderas senast 2017-06-20. Ansvarig för utvärdering är Rektor. 10 Rutiner för akuta situationer Policyn på Siljansnäs skola och fritidshem är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och handlingar som på något sätt kan vara kränkande. Ingen elev eller vuxen ska utsättas nedlåtande, känna sig illa behandlad eller på något annat sätt utsatt. 10.1 Hur upptäcker vi om någon trakasseras eller utsätts för en kränkande behandling Det är viktigt att känna till signaler som kan innebära att en kamrat i vår omgivning känner sig utsatt. För att upptäcka om någon trakasseras, diskrimineras och/eller utsätts för annan kränkande behandling kan det vara bra att vara uppmärksam på följande signaler: Han eller hon säger sig ha blivit kränkt har svårigheter att hävda sig i kamratgruppen eller saknar vänner verkar ledsen och olycklig, håglös/passiv har svårigheter att koncentrera sig underpresterar eller skolkar har svårigheter att tala i grupp eller under lektion sover dåligt, har mardrömmar är ofta sjuk eller är motvillig att gå till skolan kommer hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och utan förklaringar kommer hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför blir sällan eller aldrig hembjuden till skolkamrater väljer omvägar till och från skolan mutar eller köper kompisar med pengar och saker

8 10.2 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om du som elev blir utsatt för kränkande behandling/trakasserier är det viktigt att berätta, att tydligt tala om att det som görs eller sägs inte är okej. Om det du upplever som kränkande fortsätter ska du berätta för någon vuxen på skolan eller på fritidshemmet. Där finns vuxna som är särskilt kunniga inom detta område: kurator, skolsköterska, trygghetsteam. Siljansnäs skola och fritidshems trygghetsteam under 2016-17 är Eva Korsgren, Anders Eriksson Christina Danielsson och Linda Berman Wennström. Naturligtvis går det också bra att tala med någon annan vuxen. Vänta inte. Ju fortare du berättar desto större möjlighet finns att behålla ett gott klimat på skolan. Ser du någon annan blir utsatt, är det också viktigt att agera. Du kan försöka stoppa det som sker eller informera lärare, skolledning eller annan vuxen. Vi behöver alla hjälpas åt att förhindra att våra kamrater och andra behandlas illa. 10.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal som bevittnar att en elev kränks skall direkt ingripa, och samtala med berörda samt vidtar åtgärder på plats. Händelsen/kränkningen utreds kort och rapporteras till rektor ("Anmälan -kränkande särbehandling"). Visar det sig att fallet är mer komplicerade utreder trygghetsteamet, klasslärare/mentor eller annan lämplig vuxen vidare den kränkande behandling som förekommit. Detta dokumenteras på särskild blankett ("Utredning - kränkande behandling"). I detta arbete ingår att: a) samtala med inblandade elever och informera mentor/klasslärare b) informera berörda vårdnadshavare c) delge rektor hur utredningen fortlöper Rektor informerar huvudmannen. Ifyllda blanketter diarieförs i valvet/elevmapp. I särskilda fall deltar även rektor och/eller Trygghetsteamet i arbetet med att utreda och förhindra kränkande behandling i framtiden. Vid mer komplicerade fall då trygghetsteamet eller annan vuxen gör en insats följer trygghetsteamets rutiner (allt dokumenteras): 1. Ärende inkommer till Trygghetsteamet (pärm med alla ärenden finns). 2. Två representanter utses att ansvara för ärendet. 3. Mentor eller trygghetsteamet kontaktar/informerar vårdnadshavare och berörda elever. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta vid kommande träffar. 4. Den utsatte informeras om ärendegången. 5. Om utredningen visar på att trakasserier eller kränkande behandling förekommit vidtas adekvata åtgärder.

9 10.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Personal som bevittnat eller fått kännedom om att ett en elev anser sig kränkt av annan personal skall företrädesvis omgående ingripa, förhindra och samtala med berörda. Händelsen/kränkningen utreds kort och rapporteras till rektor. ("Anmälan kränkande särbehandling"). Om inget görs ska ärendet omedelbart lämnas till rektor som snabbt vidtar åtgärd. 10.5 Rutiner för uppföljning Alla ärenden/anmälningar följs upp efter 3 veckor. De åtgärder som vidtagits av klassföreståndaren följs även upp av denne. Åtgärder som trygghetsteamet vidtagit följs även upp av detta. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört skrivs en handlingsplan. Denna följs upp var 6:e vecka till dess att kränkningarna eller trakasserierna upphört. I all uppföljning deltar vårdnadshavare och elever. Under hösten varje år genomförs en uppföljning och utvärdering av alla händelser som lett till arbete efter denna likabehandlingsplan. Ansvaret för detta innehar rektor som tar hjälp av Trygghetsteamet. 10.6 Rutiner för dokumentation Det finns särskild blankett för dokumentation av utredningar som är startade utifrån trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Dessa bilagor nämns ovan och består av två delar, en för utredning och en för uppföljning. Den som startade utredningen ansvarar även för dokumentationen. All dokumentation förvaras inlåst. 10.7 Ansvarsförhållande All personal vid skolan och på fritidshemmet har ett ansvar att uppmärksamma och agera om en elev blivit kränkt eller trakasserad. Mentor/klasslärare, Trygghetsteamet och ytterst rektor har ett särskilt ansvar för att följa upp arbetet med detta. 11 Inför 2017-18 Frågeställningar: Hur har vi arbetat med åtgärderna efter 2015 års likabehandlingsplan? Utvärdering av våra främjande och förebyggande insatser Är våra trivselregler aktuella? Behöver vi lägga till eller förändra något? Hur många utredningar har vi haft under året? Vad har de handlat om? Var våra kartläggningsmetoder tillräckliga? Har vi tillräckliga rutiner i vårt arbete kring likabehandling? Har vi haft återkommande specifika ärenden i våra samtal? Hur hårt vårt arbete med integration sett ut? Har det varit bra?