KANDIDATUPPSATS Våren 2015 Sekionen för Hälsa & Samhälle Högskolan Krisiansad Lika barn leka bäs? - Hur likheer mellan VD och ekonomichef påverkar resulamanipuleringen Förfaare Kelly Johnsson Fanny Persson Handledare Johanna Sylvander Examinaor Timurs Umans
Sammanfaning Tiel: Lika barn leka bäs? Hur likheer mellan VD och ekonomichef påverkar resulamanipuleringen. Inlämningsdaum: 2015-05-27 Kurs: Examensarbee Kandida, Redovisning & Revision (15 HP) Förfaare: Kelly Johnsson & Fanny Persson Handledare: Johanna Sylvander Syfe: Syfe är a med kvaniaiv meod undersöka hur likheer mellan VD:n och ekonomichefen påverkar resulamanipuleringen. Teoreisk och empirisk meod: Forskningen har uförs genom en kvaniaiv meod och hypoeserna har deduceras fram med ugångspunken ur eablerade eorier. Daa har samlas in genom granskning av årsredovisningar, där daan sedan har agera underlag ill regressionsanalyser. Regressionsanalyserna visar om de finns signifikana samband mellan demografiska variabler hos VD:n och ekonomichefen, och förekomsen av resulamanipulering. Vår urval besår av föreag inom hälsovårdsindusrin, lisande på Nasdaq OMX Sockholm. Denna sekor valdes då vå av våra resulamanipuleringsmå ugörs av inveseringar i forskning och uveckling (FoU), och hälsovårdindusrin känneecknas av a vara FoU-inensiv. Teoreisk referensram: De eablerade eorin sudien ugår från är ageneorin, behavioral heory of he firm, upper echelons heory sam similariy-aracion heory. Dessa eorier är alla ekonomiska och/eller psykologiska eorier som suderar individers beeende och beslusprocesser. Slusas: Vi fann inge signifikan samband när alla föreag och år esades, men däremo när föreagen delades upp efer börsillhörighe sam när varje föreag analyserades för sig. De demografiska likheer mellan VD och ekonomichef som visade sig ha sörs inverkan på resulamanipuleringen var kön, generaion, ubildning och idigare befaning. Vi har allså ine kunna påvisa a demografiska likheer leder ill resulamanipulering i alla bolag, men vi har funni a olika demografiska likheer kan påverka benägenheen a uföra resulamanipulering olika mycke. Nyckelord: Resulamanipulering, VD, ekonomichef, dyad, demografiska egenskaper
Absrac Tile: Do grea minds hink alike? - How he CEO/CFO-dyad affec earnings managemen. Seminar Dae: 2015-05-27 Course: Bachelor Thesis, Accouning & Audiing (15 ECTS). Auhors: Kelly Johnsson & Fanny Persson Supervisor: Johanna Sylvander Purpose: The purpose of our sudy is, hroughou he use of a quaniaive mehod, o explore how similariies beween he CEO and CFO affec earnings managemen. Throughou using a quaniaive mehod. Theoreical and Empirical Mehod: The research sraegy used in his sudy is a quaniaive mehod, and our hypoheses have been deduced based on esablished economical and psychological heories. The daa was colleced hrough reviewing annual repors, which we laer based our regression analyzes on. These regression analyzes ell if here are significan bonds beween he demographic variables and earnings managemen. The audied organizaions are lised on Nasdaq OMX Sockholm wihin he healhcare secor. The healhcare secor was chosen since wo of our earnings managemen dimensions were based on invesmens wihin research and developmen (R&D). Addiionally, i was chosen since i is characerized by being R&D-inense. Theoreical Approach: The esablished heories, which he hesis is based upon is agency heory, he behavioral heory of he firm, upper echelons heory and similariyaracion heory. They are economical and psychological heories who all sudy individuals behavioral and decision-making progresses. Conclusions: We couldn find any significan connecions when we esed all organizaions and years. However, when we caegorized he companies ino Large, Mid and Small Cap significance was found. Significance was also found while esing one company a he ime. The demographical similariies beween CEO and CFO ha were shown o have he greaes impac on earnings managemen were gender, generaion, educaion and funcional rack. In oher words we were no able o prove a connecion beween demographical similariies and earnings managemen when overlooking all companies. However, we did find ha differen demographical similariies affec suscepibiliy o varying degrees. Key Words: Earnings managemen, CFO, CEO, dyad, demographic characerisics
Förord Vi vill illägna e sor ack ill vår kompeena, illgängliga och inspirerande handledare Johanna Sylvander som så u vår oändliga sröm av frågor. Johannas engagemang har bey mycke för oss, och med sina hårda, men rävisa kommenarer har hon guida oss i rä rikning. Vi vill även acka Timurs Umans och vår opponengrupp på mellanseminarie, som hjälpe oss a uveckla och förbära vår uppsas. Vi vill även acka cafeerian för a under arbees gång funnis där och erbjudi kaffe för de facila prise nio kronor. E sor ack! Krisiansad, 27 maj 2015 Kelly Johnsson Fanny Persson
Innehållsföreckning Sammanfaning...2 Absrac...3 Förord...4 Innehållsföreckning...5 Bilagor...7 Figurinnehåll...7 Tabellinnehåll...7 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Problemdiskussion...2 1.3 Problemformulering...5 1.4 Syfe...5 1.5 Forsa disposiion...6 2. Meod...7 2.1 Meodval...7 2.2 Forskningsansas...7 2.3 Forskningsfilosofi...8 2.4 Sammanfaning...8 3. Teoreisk referensram...9 3.1 Ageneori...9 3.2 Behavioral heory of he firm...10 3.3 Upper echelons heory...11 3.3.1 Observerbara egenskaper...11 3.4 Similariy-aracion heory...13 3.5 Resulamanipulering...14 3.6 Hypoeser...15 4. Empirisk meod...17 4.1 Urval daainsamling...17 4.2 Oberoende variabler...18 4.2.1 Kön...18 4.2.2 Generaionsillhörighe...19 4.2.3 Ansällningsid...19 4.2.4 Enicie...20 4.2.5 Ubildning...20 4.2.6 Tidigare befaning...21 4.3 Beroende variabler...21
4.3.1 Effecive ax rae...21 4.3.2 Specific accrual approach...23 4.4 Forskningsmodell...25 4.5 Saisisk illvägagångssä...26 4.5.1 Konrollvariabler...27 4.6 Reliabilie och validie...28 5. Analys av empirisk maerial...30 5.1 Normalfördelning...30 5.2 Univaria analys...31 5.2.1 Beroende variabler...31 5.2.2 Oberoende variabler...32 5.2.3 Konrollvariabler...32 5.3 Mulipel regressionsanalys...33 5.3.1 Genomsnislikhe...34 5.3.2 Börsillhörighe...35 5.3.2.1 Large Cap...35 5.3.2.2 Mid Cap...37 5.3.2.3 Small Cap...38 5.3.2.4 Mid- och Large Cap...39 5.4 Spearmans rangkorrelaion...41 5.5 Bivaria analys...42 5.5.1 Beroende variabler...42 5.5.2 Oberoende variabler...44 5.6 Avsluande diskussion...45 6. Slusas...50 6.1 Slusaser...50 6.2 Sudiens bidrag...52 6.2.1 Teoreisk bidrag...52 6.2.2 Social och eisk bidrag...53 6.3 Begränsningar...54 6.4 Förslag på vidare forskning...55 Referenser...56
Bilagor Bilaga 1: Saisik över normalfördelningen 63 Bilaga 2: Regressionsanalys över alla föreag med konrollvariabler 64 Bilaga 3: Regressionsanalys över Large Cap 67 Bilaga 4: Regressionsanalys över Mid Cap 71 Bilaga 5: Regressionsanalys över Small Cap 75 Bilaga 6: Regressionsanalys över Large- och Mid Cap 80 Bilaga 7: Föreagsspecifika regressioner 84 Bilaga 8: Regressionsanalys över genomsnislikhe med konrollvariabler 131 Figurinnehåll Figur 1: Disinegraed model 5 Figur 2: An upper echelons perspecive of organizaions 11 Figur 3: Forskningsmodell 25 Tabellinnehåll Tabell 1: Deskripiv saisik 32 Tabell 2: Genomsislikhe 34 Tabell 3: Large Cap 35 Tabell 4: Mid Cap 37 Tabell 5: Small Cap 38 Tabell 6: Large- & Mid Cap 39 Tabell 7: Spearmans korrelaionsanalys 41 Tabell 8: Regressionsanalys över alla föreag och år 42 Tabell 9: Beroende variabler 44 Tabell 10: Oberoende variabler 46
1. Inledning De försa kapile inleds med a ge läsaren en överblick över problembakgrunden. Därefer följer en problemdiskussion som visar på ämnes forskningsrelevans. Problemdiskussionen resulerar därefer i problem- och syfesformuleringar. Kapile avsluas sedan med en kor överblick över uppsasens forsaa disposiion. För a ge en ydlig överblick kring vad sudien kommer handla om. 1.1 Bakgrund I början av 2000-ale skedde de e par sörre finansiella skandaler och finansiella kriser. De var mer specifik re sörre kriser som drabbade omvärlden hår. De re var Enronskandalen år 2001, Worldcom-skandalen 2002 och den finansiella krisen som uppsod efer Lehmans Brohers kollaps år 2008. Dessa kriser resulerade i a allmänheen förlorade förroende för den finansiella rapporeringen sam förroende för a föreagsledningen agerar för inressenernas bäsa och ine bara si egna bäsa (Carringon, 2014; Tarr & Mack, 2013). Kriserna diskuerades vil i media över hela världen, och många människor drabbades hår av de finansiella skandalerna. Tillsammans resulerade de i a allmänheen skapade e sörre inresse för vad som pågår i föreagen. Kollapsen av Lehman Brohers ledde ill en världsomfaande lågkonjunkur och är klassad som en av de värsa finansiella skandalerna genom iderna. Undersökningar har visa a de ill viss del var e felakig beeende från ledningen som orsakade kraschen. Ledningen uppfyllde ine vissa vingande granskningsregleringar saa av finansinsiu (Chrisopoulos, Chrisopoulos, Mylonakis, & Dikapanidis, 2011). Finansiella skandaler som dessa är ofa e resula av kreaiv redovisning (BBC News, 2002). Redovisningen i börsnoerade föreag inom Europeiska Unionen (EU), inklusive Sverige, är syr av inernaionella sandarder. Dessa sandarder är Inernaional Financial Reporing Sandards (IFRS). E av EU:s syfen med implemeneringen av IFRS var a öka ransparensen i årsredovisningarna och insynen i föreagens räkenskaper. Den ökade ransparensen skulle i sin ur minska risken för bedrägerier och oillåen manipulering av siffror i föreagens räkenskaper, då den ökade ransparensen ökar chansen för a de ska uppäckas (Laan Smih, Gouldman, & Tondkar, 2014). Föreagen ska allså uppräa bokslu och årsredovisning i enlighe med IFRS besämmelser, och dessuom ska de granskas av en oberoende revisor (Carringon, 2014). När revisorn skrivi under på revisionsberäelsen visar de föreages inressener a föreages räkenskaper, 1
värderingar av illgångar och riskvärdering med viss säkerhe är så som de går a avläsa i årsredovisningen. Dock har de visa sig a de finns e kryphål, där man ros sandarder och regleringar lyckas manipulera resula och värden på e svåruppäck och oeisk vis. Manipuleringen anses ine nödvändigvis olaglig men kan anses vara oeisk. Efersom vinsen är en av de vikigase variablerna för akieägarna, är de också av högsa priorie för VD:n och ekonomichefen a vinsen blir som planera. Kassaflödena illägnas ine samma priorie, vilke gör a bokföringen kan syras i önskvärd rikning, uan a den speglar en verklig bild av verksamheen (Graham, Harvey, & Rajgopal, 2005). Sedan skandalerna har de ske mycke forskning kring redovisning, revision och rapporering, sam vilka fakorer som påverkar rovärdigheen och sanningshalen inom de re områdena. Mycke forskning har fokusera på vad de är som gör de möjlig för någo sådan som hände år 2001, 2002 och 2008 a hända. En sor del av denna forskning undersöker ledningsgrupper. Organisaionens ledningsgrupp besår av den verksällande direkören (VD) och de som rapporerar ill denne (Homberg & Bui, 2013). I ledningsgruppen befinner sig individerna med ansvare för organisaionens redovisning, de är denna grupp som sår för de sora besluen i organisaionen (Smih & Umans, 2013). Med denna insik i organisaionen bör den kreaiva redovisningen ej kunna undgå ledningsgruppen. Tros dea är resulamanipulering förekommande. 1.2 Problemdiskussion I ledningsgruppen finner vi, som idigare nämn, föreages VD och de som rapporerar ill denne, varav en av dem är föreages ekonomichef. De är båda nyckelpersoner i organisaionens ledningsgrupp. De är de vå som sår för de sora besluen som påverkar föreages redovisning (Kim, Li, & Zhang, 2011). Ekonomichefen rapporerar ill föreages VD och syrelse sam har e ansvar genemo akieägarna (Friedman, 2014). Tidigare forskning menar a de finns bakomliggande orsaker ill varför dessa vå vikiga individer i organisaionens ledningsgrupp medvee skulle generera beslu som påverkar föreages redovisning. Den försa bakomliggande orsaken ill varför siffror medvee skulle manipuleras är påyckning från en aukorie. De är ekonomichefen som besluar om val av redovisningsmeoder, men samidig är denne undersälld VD:n, som kan avgöra ekonomichefens framida karriärmöjligheer och ersäning (Feng, Ge, Luo, & Shevlin, 2011). VD:n i sin ur är angelägen om a föreage ska presenera goda resula för akieägarna, då de ofa är de ekonomiska ufalle som används för a bedöma VD:ns 2
presaioner och som avgör den ersäning som ugår ill VD:n (Feng e al., 2011). De skapar e inciamen för VD:n a uöva påryckningar på ekonomichefen a syra redovisningen i den rikning som passar VD:ns egna mål bäs (Maejka, 2007, referera av Feng e al., 2011). Feng e al.s (2011) sudie indikerar dea genom a visa a de ekonomichefer som döms för bokföringsbro ine erhåller akiebaserade bonusar i högre usräckning än ekonomichefer i bolag som ine manipulerar bokföringen. De finns däremo e samband mellan hur hög andel av VD:ns kompensaion som baseras på akievärde och sannolikheen för a bolage fälls för någon yp av bokföringsbro. Dea yder på a de ine är direka ekonomiska inciamen som får ekonomichefen a manipulera bokföringen, uan pressen från VD:n (Feng e al., 2011). Den andra bakomliggande orsaken ill a resulae medvee skulle manipuleras, är a likheerna mellan VD:n och ekonomichefen ökar deras benägenhe a påverka varandra i en viss rikning. Inom psykologin har forskning visa a vå individer med liknande bakgrunder och idigare erfarenheer anyder ha lika värderingar och a de genomgår liknande beslusprocesser (Ickes, Sinson, Bissonnee, & Garcia, 1990). Människor som är lika varandra har också ofa läare a relaera ill varandra och komma överens. Samma generaioner delar ill exempel ofa samma värderingar i arbeslive (Hansen & Leuy, 2012). Habib och Hossain (2013) har forska kring hur VD:ns och ekonomichefens personliga egenskaper påverkar redovisningens kvalie. Även Troy, Smih och Domino (2011) har sudera kopplingen mellan demografiska variabler hos VD:n och benägenheen a begå bokföringsbro. I båda fallen visade de sig finnas e samband mellan de demografiska variablerna och de agna besluen (Habib & Hossain, 2013; Troy e al., 2011). De nära samarbee mellan en VD och en ekonomichef kan i psykologiska ermer kallas för en dyad. Samarbee klassas som en dyad då vå individer har en nära relaion som leder ill liknande beslusprocesser, då de förekommer många likheer mellan individerna. Denna dyad kan påverkas av olika aspeker, så som ill exempel om individerna är av samma kön och bakgrund (Ickes e al., 1990). Som idigare visa förefaller dyaden VD och ekonomichef ha en sor inverkan på bokföringen, särskil på de finansiella resulae. En välkänd meod för a påverka de finansiella resulae är genom resulamanipulering. Resulamanipulering är e samlingsbegrepp för ågärder som syfar ill a ändra de redovisade resulae från vad som skulle redovisas i normala fall, ofa med avsik a vilseleda inveserare och långivare (Boarigh, 2010). Resulamanipulering sammanfaas av Lo (2008, s.350) som 3
a someone is doing somehing ha harms someone else.. Användningen av resulamanipulering innebär bland anna a föreagen kan presenera orealisisk jämna resula över åren, en resulabild som döljer de verkliga svängningarna i föreags resula (Muner, 1999). Resulaujämningen används ill exempel för a signalera ill uomsående inressener a risken i föreage är låg, genom a visa på ekonomisk sabilie. Minskade resulasvängningar orsakade av resulaujämning har visa sig korrelera med e högre marknadsvärde. Marknaden verkar allså uppskaa denna skenbara sabilie (Subramanyam, 1996). Föruom en falsk föresällning av rygghe, gör även resulaujämningen de svår för uomsående inressener a sudera de verkliga effekerna av ledningens beslu (Muner, 1999). Resulamanipulering kan också användas för a ill exempel nå budgemål genom så kallade discreionary accruals. Rak översa innebär discreionary accruals godyckliga periodiseringar, de kan exempelvis innebära a kosnaden för forskning och uveckling (FoU) läggs på en period då ledningen redan ve a de budgeerade målen ine kommer a nås. De används också ill a rycka ner resula för a beala lägre skaer. Då de är svår a bevisa påryckningar mellan individer i en organisaion, kommer denna undersökning rika in sig på hur likheerna mellan individerna i dyaden, ekonomichefen och VD:n, påverkar förekomsen av resulamanipulering. Tidigare forskning har sudera hur ekonomichefen som individ påverkar val av redovisningsmeoder och resulamanipuleringen (Ge, Masumoo, & Zhang, 2011; Geiger & Norh, 2006). Även Hambrick & Mason (1984) menar a observerbara egenskaper hos medlemmar i ledningsgruppen kan användas för a föruspå organisaoriska resula. De val som medlemmarna i ledningsgruppen gör är influerade av individernas värderingar och ankemönser, men efersom dessa är svåra a observera kan isälle demografiska variabler användas som proxys för värderingar och ankemönser (Smih & Umans, 2013; Hambrick & Mason, 1984). Även om de finns mycke forskning kring hur VD och ekonomichef påverkar föreages redovisning, så finns de lie forskning kring hur individerna i dyaden illsammans påverkar varandras beslusfaande och beslusprocesser gällande resulamanipulering. Är resulamanipuleringen mer förekommande om de visar sig a ekonomichef och VD har många demografiska variabler gemensam? Forskningsfrågan är framagen genom den så kallade disinegraed model, där fakorer som idigare undersöks jämförs och e ny samband ämnas finnas (Collin, Smih, Umans, Broberg, & Tagesson, 2013). Tidigare forskning har undersök sambande mellan 4
demografiska egenskaper hos VD:n och resulamanipulering (Troy e al., 2011), hur relaionen mellan ekonomichefen och VD:n påverkar redovisningskvalién (Habib & Hossain, 2013; Friedman, 2014), sam vem av VD:n och ekonomichefen som påverkar redovisningen mes (Jiang, Peroni och Wang, 2010). Dock har idigare forskning ine undersök hur likheerna mellan dyaden ekonomichef och VD påverkar resulamanipulering ur e upper echelons perspekiv, så som visas nedan i Figur 1. Likheer mellan ekonomichef och VD Resulamanipulering Figur 1: Disinegraed model (Baserad på: Collin e al., Mechanisms of corporae governance going inernaional: Tesing is performance effecs in he Swedish economy, 2004, s. 83, 2013) 1.3 Problemformulering Ovansående problemdiskussion leder ill problemformuleringen: Hur påverkar likheer mellan VD och ekonomichef förekomsen av resulamanipulering? 1.4 Syfe Syfe är a med kvaniaiv meod undersöka hur likheer mellan VD:n och ekonomichefen påverkar resulamanipuleringen. 5
1.5 Forsa disposiion Uppsasen är disponerad enlig nedansående modell. Meod I dea kapiel beskrivs val av eoreisk meod, forskningsansas sam forskningsfilosofi. Teoreisk referensram I den eoreiska referensramen preseneras de eorier som ligger ill grund för uppsasen. Kapile avsluas med en formulering av vår hypoes. Empirisk meod I de redje kapile inroduceras val av empirisk meod, forskningsdesign sam analysmodell. Analys I analysen preseneras våra empiriska resula. Dessa analyseras, med måle a anigen kunna förkasa eller accepera vår hypoes. Därefer jämförs våra resula med idigare forskning. Slusaser I de sisa kapile preseneras våra slusaser, följ av sudiens bidrag. Uppsasen avsluas med förslag för forsa forskning. 6
2. Meod I meodkapile preseneras val av meod, forskningsansas och forskningsfilosofi. Vi har val a använda oss av en kvaniaiv meod i denna uppsas. Därefer preseneras vår dedukiva forskningsansas, följ av en posiivisisk forskningsfilosofi. Kapile avsluas med en sammanfaning över våra valda eoreiska meoder. 2.1 Meodval All forskning går a dela in i vå sörre övergripande kaegorier och meoder. Kaegorierna är kvaliaiv och kvaniaiv meod och agerar som vå olika ugångspunker för forskare, beroende på vilken som illämpas. I den kvaliaiva forskningen ämnar forskaren finna en försåelse för probleme man val a undersöka. I den kvaniaiva forskningen söker forskaren isälle en förklaring kring varför saker ser u och fungerar som de gör, beroende på vad man undersöker (Befring, 1994). Efersom vi söker förklaring och samband, är denna uppsas en kvaniaiv sudie. Typisk för kvaniaiva sudier är även a empirin är i form av saisisk daa medan inervjuer och observaioner är mer ypisk för kvaliaiva sudier (Denscombe, 2011). Empirin i denna sudie har samlas in från årsredovisningar, mer specifik i form av siffror hämade från resularäkningar och kassaflödesrapporer, därmed är även dea en ypiska kvaniaiv sudie (Befring, 1994). 2.2 Forskningsansas Vid uvecklande av en forskningsmeodik och för a uveckla en forskningsfråga finns vå meoder a illgå, dessa är dedukion eller indukion (Befring, 1994). Vid en dedukiv forskningsansas är ugångspunken befinliga eorier. Från dessa eorier härleds hypoeser och de är dessa som syr forskningsprocessen (Befring, 1994). Enlig dedukiv forskning har en veenskaplig eori allid formen av en hypoes. Denna hypoes kan sedan esas empirisk och genom de observaionerna kan slusaser dras kring om hypoesen ska acceperas eller förkasas (Danermark, Eksröm, Jakobsen, & Karlsson, 1997). I indukiv forskning är ugångspunken isälle analyser och egna observaioner. Uifrån dessa observaioner och analyser uvecklas sedan hypoeser, som sedan kan uvecklas ill nya eorier (Befring, 1994). Den indukiva forskningsansasen kan sammanfaas med definiionen "a vi uifrån e anal observaioner av enskilda föreeelser drar generella slusaser, som anas gälla e sörre anal föreeelser än de vi observera" (Danermark e al., 1997, s. 175). 7
Vi har i denna uppsas använ oss av en dedukiv forskningsansas, efersom våra hypoeser har uvecklas från ageneorin, behavioral heory of he firm, upper echelons heory sam similariy-aracion heory. Därefer kommer hypoeserna esas empirisk, i enlighe med vad den dedukiva meoden föreskriver. 2.3 Forskningsfilosofi Från naurveenskaperna har en samhällsveenskaplig forskningsfilosofi vid namn posiivism uvecklas. Posiivismen ämnar med hjälp av de naurveenskapliga forskningsmodellerna som bas, undersöka och uforska den sociala världen (Denscombe, 2011). Till skillnad mo fenomenologiska sudier ligger yngdpunkerna inom posiivismen på objekivie, mäning, analys och srukur. Posiivismen söker regelmässighe, orsaker och följder inom sociala världen (Denscombe, 2011). En posiivisisk kunskapssyn illämpas i dea arbee som forskningsmodell. Dea lämpar sig väl efersom vi söker samband och följder av hur likheer mellan vå individer påverkar resulamanipuleringen i föreage. I linje med posiivismen ligger fokus i vår empiriska meod på säker, observerbar faka, som kan mäas och analyseras på e relaiv objekiv sä. 2.4 Sammanfaning Uppsasen är en kvaniaiv sudie vars hypoeser deduceras fram genom a ugå från fyra olika forskningseorier. Forskningen är genomförd med posiivismen som samhällsveenskaplig forskningsmodell. 8
3. Teoreisk referensram Dea kapiel presenerar de eorier som denna uppsas är grundad på. Dessa är ageneorin, behavioral heory of he firm, upper echelons heory sam similairiyaracion heory. Sluligen preseneras hypoeserna och hur dessa deduceras fram ur eorierna. 3.1 Ageneori Ageneorin grundar sig på föreag där ägande och syrningen är uppdelad. Den ägande paren benämns principalen, medan agenen är den som ansvarar för syrningen i bolage. Enlig ageneorin är människor själviska och nyomaximerande, vilke innebär a agenen agerar enlig vad som är bäs för sig själv, snarare än vad som är bäs för principalen (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Principalen å andra sidan, har invesera pengar i föreage och vill a dessa ska förvalas väl och växa. Agenens agerande leder ill olika former av kosnader för principalen, vilka brukar benämnas agency coss. De ligger därför i principalens inresse a minimera agency coss, genom a syra agenens beeende i den rikning som är bäs för föreage (Jensen & Meckling, 1976). De gäller för principalen a skapa inciamen för agenen a sräva mo samma mål som principalen, någo som ofa skapas genom olika yper av kompensaionsprogram för föreagsledningen. Den klassiska synen på kompensaionsscheman uformade i enlighe med ageneorin, är a sorleken på agenens ersäning besäms av observerbara resula (Jensen & Meckling, 1976; Mirrlees, 1999). Holmsrom & Tirole (1993) menar a en akiebaserad ersäning för föreagsledningen är yers lämplig, efersom akiekursen fångar upp händelser och omsändligheer som ine så enkel går a mäa i besämda, finansiella må. Denna uppsas berör e ämne där dessa kompensaionsscheman för dyaden VD och ekonomichef misslyckas. Både resulaujämning och godyckliga periodiseringar kan ugöra sraegier för föreagsledare a få maximal udelning på sina bonusprogram. Dea ligger även i linje med eorin a de är VD:ns akierelaerade inciamensprogram som syr graden av resulamanipulering, snarare än vad ekonomichefens akierelaerade kompensaion gör (Feng e al., 2011; Jiang, Peroni, & Wang, 2010). Genom a syra resulae i önskvärd rikning med hjälp av resulamanipulering, kan föreagsledare vars kompensaion baseras på ekonomiska resula nå sin bonus genom redovisningsågärder. Resulae kan påverkas på e önskvär vis genom exempelvis periodiseringar, uan a 9
de speglar kassaflöden och verkliga ekonomiska resula. Resulamanipulering gör de allså möjlig för agenen a både äa kakan och ha den kvar. 3.2 Behavioral heory of he firm Behavioral heory of he firm är en sociologisk eori som anpassas och illämpas inom organisaioner. Den har haf sor inflyande på väl illämpade organisaoriska eorier (Ocasio, Greve, Levinhal, & Gavei, 2012). Teorin säger a de ekonomiska beeende i organisaionerna härsammar från och är guida av de mänskliga beeende. Teorin är baserad på människans raionalie, agerande i konfliker, lärande och ruiner (Augier & March, 2008). Individers kogniiva beeende ugör en sor del av eorin (Augier & March, 2008; Ocasio e al., 2012). Begreppe kogniiv inom psykologin behandlar en beeendeveenskap, om hur människan behandlar informaion och hur den används. Vad individen gör med informaionen denne sier på och unyjar den för a påverka andra människor (Werz, 1993). Beeende eoreisk påverkar individers olika bakgrunder, erfarenheer och kapacie dess värderingar och personligheer. Man har ydlig kunna se a de har en direk koppling ill hur besluen faas, på flera olika nivåer inom organisaionerna (Finkelsein & Hambrick, 1996). Inom behavioral heory of he firm har man undersök ledningsgrupper. Hög upp i dessa ledningsgrupper har vi VD:n och ekonomichefen, de är de med sörs beslufaande mak. De är deras personliga erfarenheer och kogniiva beeende som sarkas kommer syra de ekonomiska beeende (Finkelsein & Hambrick, 1996). Behavioral heory of he firm diskuerar som idigare nämn individens beeende, hur individen är som person kan anas avgöra om den är benägen a genomföra resulamanipulering eller ine. En eisk korrek VD lär ine manipulera resulae även om machningen mellan hen och ekonomichefen ger sken av a resulamanipulering sannolik kan förekomma. Då de är svår a observera personliga erfarenheer och kogniiv beeende har vi vidare använ oss av upper echelons heory. Den är nära besläkad med beeendeeorin men går in mer i dealj i de demografiska delarna (Hambrick & Mason, 1984). 10
3.3 Upper echelons heory Upper echelons heory har som nämn sina röer i behavioral heory of he firm. Till skillnad från idigare organisaionseorier ligger fokuse i upper echelons heory på medlemmarna i ledningsgruppen. Teorin menar a medlemmarna i ledningsgruppen ine allid gör raionella val, uan låer sig influeras av sina värderingar och idigare erfarenheer (Nielsen, 2010). Teorin menar a organisaoriska resula kopplas ill ledningens egna värderingar och ankemönser. A mäa en individs ankemönser och värderingar ugör dock en svårighe, därför menar Hambrick och Mason (1984) a man isälle kan använda observerbara egenskaper som proxys för dessa. Uifrån dessa proxys kan sedan en rad slusaser dras om beslusfaande och föreages resula. Figur 2 (nedan) förklarar sambande mellan hur en specifik siuaion, genom individens värderingar och ankemönser, leder ill olika sraegiska beslu som i sin ur påverkar föreages resula. Uifrån de demografiska egenskaperna i ledningsgruppen kan allså försåelse skapas kring vilka val medlemmarna i ledningen gör. len nämner sex sycken demografiska egenskaper: ålder, idigare befaning, idigare arbeslivserfarenheer, ubildning, socioekonomiska röer, finansiell posiion sam gruppegenskaper. Dessa demografiska egenskaper kommer i näsa avsni a behandlas närmare. Figur 2: An Upper Echelons Perspecive of Organizaions (Källa: Hambrick & Mason, Upper Echelons: The Organizaion as a Reflecion of Is Top Managers, s.198, 1984) 3.3.1 Observerbara egenskaper De observerbara egenskaper som upper echelons heory främs använder för a dra slusaser om individers värderingar och kogniiva baser är ålder, idigare befaning, idigare arbeslivserfarenheer, ubildning, socioekonomisk bakgrund, finansiell posiion 11
sam gruppegenskaper. Nedan behandlas hur de nämnda observerbara egenskaperna enlig upper echelons heory påverkar individens värderingar och ankemönser Ålder har visa sig sark koppla ill föreages ekonomiska ufall. En ung föreagsledning är associerad med både ekonomisk illväx och sora svängningar i omsäning och resula. Dea verkar bero på a deso yngre den ledande befaningshavaren är, deso mer riskbenägen är denne (Hambrick & Mason, 1984). Även om föreagsledningen förvänas ha e generalissisk perspekiv på verksamheen, så kommer individernas syn ofrånkomligen a färgas av individernas idigare befaning (Hambrick & Mason, 1984). Individernas idigare befaningar har visa sig influera val av sraegier vid problemlösning. Tidigare forskning har visa a befaningshavare enderar a välja sraegier och mål som överenssämmer med de som vari relevana i deras idigare yrken (Dearborn & Simon, 1958). Hambrick och Mason (1984) menar a föreagsledningens idigare arbeslivserfarenheer ydlig påverkar hur de uvärderar siuaioner och problem. Många idigare sudier har undersök hur ansällningens längd, sam huruvida ledamoen är rekryerad inern eller exern, påverkar organisaoriska val. Den huvudsakliga slusasen från dessa sudier är a exern rekryerade ledamöer enderar a göra fler förändringar i verksamheen än vad de inern rekryerade ledamöerna gör (Helmich & Brown, 1972). Dessuom kan vilken yp av bransch som ledamoen vari involverad i, influera de sraegiska val denne gör i ledningen. Val av ubildning kan ses som en indikaor på en individs värderingar och preferenser. Dessuom kan individens ankemönser vara prägla av de analyiska ekniker som lärs u i ill exempel civilekonomprogram, inrikade på a undvika missag och sora förluser. Ubildningen väljs visserligen vid en ung ålder med ofullsändig informaion, vilke i vissa fall kan göra a val av ubildning blir en missvisande proxy för ankemönser och värderingar (Hambrick & Mason, 1984). Den idigare forskningen kring hur individerna i ledningsgruppens socioekonomiska bakgrund påverkar organisaoriska resula har vari knapp. Hambrick och Mason (1984) menar a dea främs beror på a ledningsgrupper uppvisa en hög grad av homogenie, vilke gjor de svår a dra slusaser kring olika socioekonomiska bakgrunders påverkan på sraegiska beslu. 12
De som Hambrick och Mason (1984) benämner finansiell posiion, berör hur föreages resula påverkas om syrelsen äger akier i föreage eller ine. De har gjors mycke forskning på område, med många mosägelsefulla resula, men generell se kan slusasen dras a ägarledda föreag ine preserar bäre än de föreag där ledning och ägande är uppdela (Hambrick & Mason, 1984). I linje med upper echelons heory ligger eorierna kring grouphink, gruppänkande. Gruppänkande kan förekomma vid beslusfaande i sluna homogena grupper, och är kän för a leda ill dåliga beslu på grund av bris på kriiska och olikänkande gruppmedlemmar (Janis, 1972, referera av Hambrick & Mason, 1984). Vid sammansäningen av ill exempel en ledningsgupp, är de därför vikig a ledningsgruppen uppvisar någon form av heerogenie, för a minska risken för gruppänkande. De huvudsakliga måle är ine i sig a ha en demografisk heerogen ledningsgrupp, uan a ha en ledningsgrupp med heerogena ankemönser, för a skydda mo likformig gruppänkande. Samidig har forskningen visa a mer ruinarade problem löses bäs av homogena grupper. Heerogena grupper har dock visa sig uklassa homogena ledningsgrupper när organisaionen sår inför en ny siuaion, där osäkerheen är sor (Hambrick & Mason, 1984). Oavse vilke problem gruppen sår inför, kommer allså nivån av heerogenie a påverka dess beslu. 3.4 Similariy-aracion heory Byrnes (1971, referera av Wells, Wells, & Aicher, 2013) similariy-aracion paradigm är e socialeoreisk perspekiv som används när mänskliga relaioner suderas med hjälp av demografiska egenskaper. När vå individer är likarade vad gäller demografi, personlighe, sociala saus och värderingar, skapas en samhörigheskänsla lik den som idigare förklaras som dyad. Denna similariy-aracion effec, hädanefer samhörigheskänsla, har visa sig korrelera med kompeens, friidsinressen och socioekonomisk saus. Samhörigheskänslan innebär a människor dras ill andra individer som liknar dem själva. Denna samhörigheskänsla ökar när fler likheer uppäcks, och minskar när olikheer uppmärksammas (Byrne, 1971, referera av Wells, Wells, & Aicher, 2013). Organisaioners sammansäning har visa sig sark påverkad av denna samhörigheskänsla. Jackson, Bre, Sessa, Cooper, Julin och Peyronnin (1991) har visa a samhörigheskänslan påverkar hur organisaioner är sammansaa. Forskning visar hur chefer inom samma organisaion uppvisar beydande likheer i ermer av ålder, 13
ubildningsnivå, miliärerfaranhe sam ansällningslängd i föreage. När homogenieen i föreage var hög korrelerade de också med minskad personalomsäning. Dea yder på a de individer som ine passar in i organisaionens värderingar, söker sig ill andra organisaioner isälle (Jackson e al., 1991). Vidare har Tsui & O Reilly (1989) funni a i dyader besående av en chef och en underordnad var heerogenie förknippa med lägre effekivie och oklarheer i kommunikaionen dem emellan. Chaman och O Reilly (2004) har sudera vilken effek heerogenie bland könen har i organisaoriska grupper. Tidigare forskning har uppvisa sora skillnader mellan mäns och kvinnors värderingar (Feingold, 1994). Efersom liknande värderingar är en fakor som påverkar samhörigheskänslan, kan grupper med fler medlemmar av de egna köne vara mer lockande a dela i, än grupper där de mosaa köne är dominerande (Tsui & O Reilly, 1989). Annan forskning på samhörigheskänslans roll har visa a individer är mer benägna a lia på andra individer av samma kön (Brewer, 1979). När en individ är demografisk lik sin kollega, är sannolikheen sor a denne ser sin kollega som likasinnad vad gäller ill exempel gemensamma mål. Dea förroende mellan kollegorna ökar sannolikheen a individerna är villiga a dela ära, visioner och resurser med sina kollegor (Chaman & Flynn, 2001). I likhe med upper echelons heory innebär samhörigheskänslan a individer som delar demografiska egenskaper också delar värderingar och kogniiv bas. Samhörigheskänslan föruspår allså a lika barn leka bäs, vilke gör a dess effeker ugör en inressan aspek a undersöka i relaionen mellan VD och ekonomichef. 3.5 Resulamanipulering Resulamanipulering är när räkenskaper i bokslue medvee påverkas för a påverka resulae (Lo, 2008), men enlig Beneish, (2001) kan resulamanipulering definieras på mer än e sä. De gör a begreppe används på olika sä och i olika sammanhang av olika forskare. Vidare idenifieras re olika definiioner av resulamanipulering (Beneish, 2001; Lo, 2008). Den försa definiionen menar a resulamanipulering är avsikliga ågärder som redovisaren använder för a påverka de redovisade resulae. Dessa ågärder innefaar ill exempel överavskrivningar och ågärder som är full lagliga och faller inom ramen för god redovisningssed (Beneish, 2001). Den andra definiionen av resulamanipulering innefaar ågärder där man genom användningen av vissa redovisningsmeoder ill sin egen fördel unyjar regelverke ill max (Schipper, 1989, referera av Kohari, 2001). Dea innebär a resulamanipuleringen är inom lagens 14
ramar, även om de är veksam om den goda redovisningsseden uppfylls. Inom denna definiion innefaas också så kallad verklig resulamanipulering. Verklig resulamanipulering innebär a exempelvis inveseringar planläggs så a resula kan manipuleras på e önskvär vis (Tabassum, Kaleem, & Nazir, 2015). Den redje och sisa definiionen är också den mes oeiska. Den innefaar de illfällen då redovisningen manipuleras genom a godycklig srukurera ransakioner och periodiseringar så a redovisningen kan vilseleda uomsående inressener vad gäller föreages sanna ekonomiska resula. I denna definiion ryms de illfällen då chefer syr resulaen i önskvärd rikning för a erhålla sin resulabaserade kompensaion (Healy & Wahlen, 1999). Inom alla av de re definiionerna nämnda ovan ses resulamanipulering som e samlingsbegrepp för redovisningsågärder som används för a syra resulae i en viss rikning. Inom den andra definiionen inkluderas dock även de så kallade verkliga resulamanipuleringarna, där resulamanipuleringen görs genom verkliga ågärder och ine bara genom ågärder i redovisningen. De olika definiionerna av resulamanipulering kommer alla haneras i denna undersökning. 3.6 Hypoeser Ovan nämnda eorier har lega ill grund vid formuleringen av våra hypoeser. Ageneorin är en övergripande eori, som förusäger a VD:n och ekonomichefen kommer a agera för vad som gynnar dem själva bäs (Jensen & Meckling, 1976). Den vanligase lösningen för a skapa inciamen för denna dyad a handla för föreages bäsa, är a uforma presaionsbaserade kompensaionsscheman (Holmsrom & Tirole, 1993; Jensen & Meckling, 1976). När befaningshavare i e föreag väljer a resulamanipulera, innebär de allså a agenerna hiar en väg run principalens krav, uan a gå mise om sin belöning. Även behavioral heory of he firm är en övergripande eori, som beskriver hur organisaioners ekonomiska beeende är grunda i de mänskliga beeende (Augier & March, 2008). Ur denna eori härsammar upper echelons heory, som föruspår a organisaoriska resula kan härledas, via demografiska egenskaper som proxys, ill individers ankemönser och värderingar (Hambrick & Mason, 1984). I vår empiriska undersökning kommer vi, i enlighe med upper echelons heory, bland anna a undersöka generaionsillhörighe, idigare befaningar, varakighe i föreage och ubildning. Benämningen varakighe i föreage är en omskrivning och avsmalning av de som idigare nämns som idigare arbeslivserfarenheer, där yngdpunken ligger 15
på hur länge VD:n respekive ekonomichefen vari verksamma i föreage. Även socioekonomisk bakgrund kommer delvis a undersökas, mer specifik i ermer av enicie. I förlängningen innebär undersökningen av VD och ekonomichef-dyaden också a de upper echelons heory kallar gruppegenskaper undersöks, i dea fall i ermer av hur pass homogen dyaden är. Den reserande upper echelons-variabeln, de vill säga finansiell posiion, kommer ine a undersökas specifik. Resulamanipulering är e verkyg som ofa används av ledningen för a syra de finansiella resulae i önskvärd rikning. Dea görs bland anna efersom VD:ns och ekonomichefens ersäning ofa är akierelaerad, vilke också ligger i enlighe med ageneorin (Holmsrom & Tirole, 1993). Precis som i upper echelons heory innebär samhörigheskänslan a individer som är demografisk lika också änker lika och har läare för a komma överens. Dea leder, föruom ill e bäre samarbee, även ill a förroende mellan kollegor ökar (Chaman & Flynn, 2001). Kön kommer därför även a undersökas, efersom idigare forskning har påvisa a individer är mer benägna a lia på andra individer av samma kön, än individer av mosa kön (Brewer, 1979). Efersom resulamanipulering är någo som berakas som oeisk, borde förroende mellan VD och ekonomichef vara en vikig komponen då resulamanipulering förekommer. Sammanage leder dessa eorier ill a vi formulerar hypoeserna: H1: Demografiska likheer mellan VD och ekonomichef, påverkar förekomsen av resulamanipulering. H2: Olika demografiska likheer mellan VD och ekonomichef påverkar förekomsen av resulamanipulering olika mycke. 16
4. Empirisk meod Dea kapiel inleds med a presenera och moivera vår urval. Sedan preseneras de demografiska variabler som undersöks sam de mäekniker på resulamanipulering som används. Kapile avsluas med en överblick på forskningsmodellen och de saisiska illvägagångssäe preseneras. 4.1 Urval daainsamling Vår urval besår av börsnoerade föreag som är lisade på Nasdaq OMX Sockholm inom sekorn Healh Care, hädanefer hälsovårdsindusrin. De resulerar i e urval på sammanlag 33 sycken föreag. Av dessa 33 föreag hade vi e borfall på vå sycken. De ena föreage var e bemanningsföreag inom hälsovårdindusrin och hade allså ingen FoU i sin verksamhe, vilke ine gjorde de möjlig a applicera våra må baserade på FoU på dea föreag. De andra föreage som föll bor hade ingen unämnd ekonomichef, vilke gjorde a våra hypoeser varken kunde verifieras eller förkasas vid e es på dea föreag. Vår urval är vad Denscombe (2011) beskriver som subjekiv, vilke är passande när forskaren redan är insa i föreeelsen som ska undersökas. Som vi idigare nämn finns de redan forskning som agi upp olika delar och infallsvinklar av vår forskningsfråga, vilke innebär a vi är förrogna med vilke urval som är passande och som mes rolig kan ge oss värdefull daa. De empiriska maeriale är age från respekive föreags årsredovisning, daan har allså formen av sekundärdaa. I årsredovisningarna har vi dels illgång ill föreages räkenskaper, men också ill informaion om de akuella föreages ekonomichef och VD. Sekundärdaan från föreagens årsredovisningar innehåller informaion som föreages inressener förliar sig på (Smih & Umans, 2013), vilke gör årsredovisningarna ill en lämplig källa av daa för vår undersökning. A låa urvale beså av börsnoerade föreag beror delvis på a de finns dealjerad daa illgänglig, flera år bakå i iden. För a undgå a låa våra resula färgas av konjunkuren, omfaar urvale io år, så a idsperioden äcker en hel konjunkurcykel. Den valda idsperioden sräcker sig från 2005-2014. Vale av brypunk år 2005 beror på a IFRS implemenerades dea år. För a undvika a de redovisningsprinciper som illämpades innan övergången ill IFRS färgar daan före IFRS-implemeneringen på e missvisande vis, har därför daan innan implemeneringen exkluderas. En del av föreagen i vår urval har under perioden blivi börsnoerade och förs då övergå ill 17
IFRS. För dessa föreag har vi val a inkludera de årsredovisningar som uppräas i enlighe med IFRS. Vale a fokusera på hälsovårdsindusrin har sin grund i Levs (2003) arikel rörande kopplingen mellan FoU och resulamanipulering. Många resulamanipulaioner genomförs genom a medvee felbedöma poser som reserver och avsäningar i föreages räkenskaper (Lev, 2003). Dea är särskil vanlig i högeknologiska och veenskapsbaserade branscher, så som ill exempel i hälsovårdsindusrin. Som nämns längre fram i dea kapiel, har vi val specific accrual approach som en av meoderna för a mäa resulamanipulering. Denna meod har dock en vikig begränsning: Efersom vå av variablerna vi använder för a bedöma resulamanipulering är hur FoU periodiseras, innebär de a om ine hänsyn as ill olika branscher blir resulae missvisande. Specific accrual approach är däremo en lämplig meod för a mäa resulamanipulering inom en besämd bransch (McNichols, 2000). Efersom hälsovårdsindusrin känneecknas av a vara FoU-inensiv (Mirione, Tanewski, & Bir, 2014), ugör dea e argumen för a låa vår urval beså av föreag inom hälsovårdsindusrin. 4.2 Oberoende variabler I linje med idigare forskning så som Smih och Umans (2013) används demografiska variabler som proxys för a föruspå individers agerande inom organisaioner. De demografiska variabler som vals för undersökningen är kön, generaionsillhörighe, ansällningslängd, enicie, ubildning och idigare befaning. Dessa kommer i regressionsanalysen agera som oberoende variabler och kommer jämföras med fyra olika må på resulamanipulering. 4.2.1 Kön Tros a kön ine illhör någon av de klassiska variabler som suderas i ledningsgrupper i upper echelons heory, menar Nielsen (2010) a de är en variabel som framida forskning bör undersöka. Tidigare forskning har bland anna funni a män är mer riskbenägna än kvinnor (Eckel & Grossman, 2008; Fellner & Maciejovsky, 2002). Föruom skillnader i relaion ill riskbenägenhe, finns de även en skillnad i självförroende mellan könen, vilke påverkar beslusfaande (Ge e al., 2011). De har även visa sig a kvinnliga redovisare är mindre benägna än dess manliga kollegor a använda sig av resulamanipulering (Shawver, Bancrof & Sennei, 2006, referera av Habib & Hossain, 2013). Vidare menade Feingold (1994) a kvinnors och mäns värderingar skiljer sig å, medan Tsui och O Reilly (1989) menade a lika värderingar 18
mellan individer påverkade samhörigheskänslan posiiv. Dessa aspeker skulle möjligen kunna säas i samband och påverka graden av resulamanipulering. 4.2.2 Generaionsillhörighe Som idigare nämn är ålder även associera med risk, äldre medlemmar i ledningsgruppen är mer riskaversa än sina yngre kollegor (Ge e al., 2011; Hambrick & Mason, 1984). Vidare så menar Hansen och Leuy (2012) a generaionsillhörighe påverkar individers värderingar i arbeslive mer än vad ålder gör, samma generaioner delar ofa samma värderingar i arbeslive (Hansen & Leuy, 2012). Dea skulle kunna ala för a förhållande mellan VD:n och ekonomichefen borde vara sarkare om de illhör samma generaion. Enlig Hansen och Leuy (2012) alas främs om fyra olika generaioner: The Silen Generaion (födda 1925-1945), Baby Boomers (födda 1946-1964), Generaion X (födda 1965-1980), sam Generaion Y (födda efer 1980). De råder delade meningar kring vilka exaka åral som gäller för de olika generaionerna, men däremo är enigheen hög kring de olika aribuen hos generaionerna. Dea gör a generaionsillhörighe kan användas för a föruspå om VD:n och ekonomichefen delar samma värderingar, vilke i förlängningen också kan användas för a föruspå vilka sraegiska val individerna gör i föreage. Genom a analysera VD:ns och ekonomichefens födelseår, kan vi allså sudera hur samarbee mellan en VD och ekonomichef födda samma generaion påverkar graden av resulamanipulering i föreage. 4.2.3 Ansällningsid I den demografiska variabeln generaionsillhörighe konsaerade vi a en generaions samhörighe ofa resulerar i lika värderingar och e sarkare samarbee mellan parerna (Hansen & Leuy, 2012). Ansällningsid är en annan variabel som i idigare forskning visa sig vara vikig a ha med i undersökningar kring resulamanipuleringar (Hu, Hao, Liu, & Yao (1958-2012), 2015). Hu e al. (2015) fann a efer de fem försa åren på föreage möer resulamanipuleringen sin opp. Då fem års-gränsen var en vikig variabel i deras forskning kommer vår kodning ske i perioder om fem år. Efersom känslan av samhörighe ökar när individerna befinner sig i samma generaion, skulle dea poeniell kunna innebära a samhörigheskänslan även ökar när individerna ansälls under samma idsperiod (Hu e al., 2015). Tidsperioden vi undersöker är om de ansälls under samma fem års-period. I psykologisk forskning argumeneras de även för a deso längre individerna är i e nära samarbee, så som de mellan en VD och ekonomichef, 19
kän varandra deso sarkare är de gemensamma åsikerna och såndpunkerna (Tunney & Ziegler, 2015). Dea skulle kunna leda ill a resulamanipuleringen är mer förekommande i föreag där VD och ekonomichef vari ansällda ungefär lika länge. 4.2.4 Enicie Enicie är en avsmalning av upper echelons-variabeln socioekonomisk bakgrund. Tidigare forskning kring enisk mångfald i ledningsgrupper har peka på en mer öppen kommunikaion inom gruppen och a föreag med en mångkulurell arbeskraf har en kunskapsfördel framför mer homogena organisaioner (Umans, 2008; Khan, Khan, & Khan, 2015). Smih och Umans (2013) har funni e posivi samband mellan enisk variaion och e föreags resula. De har även visa sig a beroende på individers eniska bakgrunder kan deras eiska och moraliska såndpunk skilja sig å. Orsaken ill a de ros vara olika är a olika saker anses social rikig i olika länder (Pires & Sanon, 2002). Samma eniska bakgrund kan bidra ill den idigare nämnda samhörigheskänslan, vilke gör de ill en relevan demografisk variabel i sammanhange. Umans (2008) menar a idigare forskning främs använ naionalie och biologisk ras, vilka ine ger uryck för de illfällen då exempelvis individer är av en naionalie, men känner kulurell illhörighe ill en annan naionalie. Isälle använder Umans (2008) modersmål, uppväx sam föräldrarnas bakgrund och härkoms för a kunna dra slusaser kring en individs eniska idenie. Efersom ine alla dessa aspeker går a få kunskap om genom a endas sudera årsredovisningen, har slusaser kring individers enicie dragis uifrån namn, sam i vilka länder individens idigare arbeen och ubildningar är lokalisera. När dessa re fakorer peka i samma rikning har en slusas dragis om a individen har si ursprung i de givna lande. Efersom hänsyn även as ill individens namn, beakas a ill exempel individens föräldrar härsammar från e anna land. På så vis kan slusaser dras om mer än bara naionalie, uan i viss mån också enisk bakgrund. 4.2.5 Ubildning Vale av ubildning ger en fingervisning om vad individen värderar och inresserar sig för (Hambrick & Mason, 1984). Dessuom lärs de u e särskil, analyisk sä a änka i ill exempel civilekonomubildningar, vilke gör a individer med samma ubildning kan visa upp likarade ankemönser (Hambrick & Mason, 1984). Om VD:n och ekonomichefen då har samma ubildningsbakgrund, borde ubildningen kunna påverka denna VD:ns och ekonomichefens sä a änka i en likformig väg. 20
4.2.6 Tidigare befaning Som nämn ovan menar upper echelons heory a individers idigare arbeslivserfarenheer påverkar hur de analyserar siuaioner och problem (Hambrick & Mason, 1984). Tidigare yrken kan säga någo om individens val av sraegier och mål (Dearborn & Simon, 1958), medan huruvida individen är exern eller inern rekryerad indikerar hur pass benägen individen är a göra förändringar i verksamheen (Helmich & Brown, 1972). Dea gör a ill exempel en exern rekryerad Vd och ekonomichef kan a med sig en syn på resulamanipulering som funnis på deras idigare arbesplaser och applicera denna syn på sin nuvarande arbesplas. Även idigare yrken påverkar, om ill exempel VD:n har en bakgrund inom ekonomi, är denne väl medveen om vilka sraegier som finns illgängliga för a påverka resulae i önskvärd rikning. När både VD och ekonomichef delar liknande arbeslivserfarenheer leder de ill a de föredrar liknande sraegier och arbear mo liknande mål, vilke skulle kunna påverka användningen av resulamanipulering. 4.3 Beroende variabler För a mäa resulamanipuleringen i en organisaion finns olika meoder som används i forskning kring resulamanipulering. De vå meoder som här används är den effekiva skaesasen sam specific accrual approach. Den effekiva skaesasen mäs genom vå olika må, ETR 1 och ETR 2. Genom meoden specific accrual approach kommer även där vå må räknas u, nämligen FoU 1 och FoU 2. Måen genererar alla en bedömning av hur mycke resulamanipulering som förekommer i den akuella organisaionen. Dessa må jämförs sen med både e snimå mellan ekonomichefen och VD:ns likheer, sam enskilda oberoende variabler, för a se hur de påverkar varandra. Sambanden kommer a mäas i en regressionsanalys som preseneras senare i kapile, där resulamanipuleringsmåen kommer agera beroende variabler. 4.3.1 Effecive ax rae Organisaioner får i sin redovisning använda sig av olika redovisnings- och värderingsprinciper. Dessa illämpas för a påverka åres resula och därmed i längden även påverka skaen. Organisaionerna använder olika redovisningsågärder för a minska sina resula och på så vis beala en lägre ska (FAR, 2013). För a mäa i vilken mån de olika principerna används, med syfe a påverka skaen, används modeller för effekiv skaesas (Kraf, 2014; Armsrong, Blouin, & Larcker, 2012; Chen, Chen, 21