Extern redovisning av finansiella instrument

Transkript

1 Kandidauppsas Januari 2004 Föreagsekonomiska insiuionen Exern redovisning av finansiella insrumen IAS 39 påverkan på Svolders balans- och resularäkning Handledare Fredrik Ericsson Tore Ericsson Förfaare Joakim Nörler Henrik Rosengren

2 Definiioner och förkorningar I Definiioner och förkorningar IAS Inernaional Accouning Sandard IAS 32 Inernaional Accouning Sandard: Financial Insrumens: Disclosure and Presenaion IAS 39 Inernaional Accouning Sandard: Finacial Insrumens: Recogniion and Measuremen IASB Inernaional Accouning Sandards Board, idigare IASC. IOSCO Inernaional Organisaion of Securiies Commissions IASC Inernaional Accouning Sandards Commiee, numera IASB ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) ill och med 31/ ÅRKL Lag (1995:1559) om årsredovisning i krediinsiu och värdepappersbolag Ändrade ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) från och med 1/ (se Laguskoes Beänkande 2003/04:LU2 Redovisning och värdering av finansiella insrumen) RR Resularäkning BR Balansräkning RR 5 Bye av redovisningsprincip RR 27 Finansiella Insrumen: Upplysningar och Klassificering Verklig värde (fair value) är de belopp som ill vilke en illgång skall kunna överlåas eller en skuld regleras mellan kunniga parer som är oberoende av varandra och som har e inresse av a ransakionen genomförs. Marknadsvärde är vad som kan erhållas i samband med en försäljning eller som kan erläggas i samband med e förvärv av e finansiell insrumen på en akiv marknad.

3 SAMMANFATTNING II SAMMANFATTNING Uppsasens iel: Exern redovisning av finansiella insrumen IAS 39 påverkan på Svolders balans- och resularäkningen Seminariedaum: Ämne/kurs: Förfaare: Handledare: Föreag: Fem nyckelord: Syfe: FEK 581 Kandidaseminarium, 10 poäng Joakim Nörler Henrik Rosengren Fredrik Ericsson, dokorand (Ek. Mag) Tore Eriksson, adjunk Svolder AB IAS 39, verklig värde (fair value), försikighesprincipen, machningsprincipen, realisaionsprincipen A beskriva skillnaderna mellan redovisning och värdering enlig IAS 39 och årsredovisningslagen (ÅRL). A visa hur skillnaderna i värderingen av finansiella illgångar i e föreag med sora finansiella illgångar påverkar resula och balansräkning. Meod: Slusaser: E dedukiv illvägagångssä med en deskripiv ugångspunk. Svolder AB har gjor hel rä då de har val a uöver den vanliga årsredovisningen också presenera en redovisning enlig IAS 39, då dea har ge en mer rävisande bild av föreages resula och sällning. Svolders resula har blivi mer volail med IAS 39, än med ÅRL som grund. E föreag som vill prakisera IAS 39, men vill ha kvar e viss må av försikighe skall välja a redovisa de orealiserade värdeförändringarna över balansräkningen. Då kommer föreages resula a bli mindre volail än med samma redovisning över resularäkningen. På grund av den osäkerhe som råder om hur fonden för verklig värde skall redovisas vill vi råda föreag a avvaka ydliga rekommendaioner för dea redovisningsalernaiv.

4 Fel! Hiar ine referenskälla. II Absrac Tile: Auhors: Advisor/s: Accouning of financial insrumens IAS 39 influence on Svolders balance shee and income saemen Joakim Nörler Henrik Rosengren Fredrik Ericsson, Phd candidae (Msc) Tore Eriksson, Lecurer in Finance Course: Bachelor hesis in business adminisraion, 10 Swedish Credis (15 ECTS) Dae: Key words: Purpose: IAS 39, fair value, prudence concep, maching, realizaion concep To evaluae he differences beween accouning and valuaion of IAS 39 and årsredovisningslagen (ÅRL) To exhibi he differences in valuaion of financial asses in a corporaion wih large financial asses effecs balance shee and income saemen Mehodology: Empirical foundaion: Conclusions: Deducive characer wih a descripive effor Svolder AB Svolder AB has made he righ decision, when accouning according o IAS 39 as well as he Swedish Åresredovisningslagen. IAS 39 gives a higher level of he rue and fair view, for Svolder. Svolders financial income has become more volaile wih IAS 39 han wih Årsredovisningslagen. A business which wans o pracice IAS 39, and ye wans o keep a cerain level of conservaism, should choose o recognise direc o equiy. The business financial income will hen be less volaile. Due o he uncerainness of how o accoun wih recogniion o equiy, we recommend businesses o awai furher recommendaions in his maer.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING III INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR... I 1.INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD UNDERSÖKNINGENS ANSATS METODSYNSÄTT FÖRESTÄLLNINGSRAM UNDERSÖKNINGENS VÄRDE Validie Reliabilie VAL AV FÖRETAG Svolder KÄLLOR Primär- och sekundärdaa Årsredovisningar KÄLLKRITIK REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM RÄTTVISANDE BILD OCH GOD REDOVISNINGSSED Rävisande bild God redovisningssed REDOVISNINGSPRINCIPER Forlevnadsposulae Machningsprincipen Bokföringsmässiga grunder Försikighesprincipen Realisaionsprincipen Kongruensprincipen Principen om konsekvens...19

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING IV 3.3 IASB:S REFERENSRAM Kvalieskrav Begriplighe Relevans Tillförlilighe Jämförbarhe REDOVISNINGSDIREKTIVEN Fjärde bolagsdirekive Sjunde bolagsdirekive FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER DEFINITION AV FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER Värdering enlig ÅRL Värdering enlig IAS Redovisning av finansiella insrumen, illgångar och skulder enlig IAS ÄNDRINGSDIREKTIVET OCH ÄNDRADE ÅRSREDOVISNINGSLAGEN Verklig värde och redovisning enlig ändrade ÅRL EMPIRI KLASSIFICERING AV SVOLDERS INNEHAV TILLVÄGAGÅNGSÄTT Anagande om fond för verklig värde i fri ege kapial POSTER SOM PÅVERKAS I REDOVISNINGEN Poser som berörs i redovisningen (från ÅRL ill IAS 39) Poser som berörs i redovisningen ANALYS INLEDNING PÅVERKAN PÅ BALANSRÄKNINGEN Värdering av Svolders finansiella illgångar Fri ege kapial PÅVERKAN PÅ RESULTATRÄKNINGEN KOPPLING TILL TEORIN Forlevnadsposulae Machningsprincipen Försikighessprincipen Realisaionsprincipen Kongruensprincipen...51

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING V 7 AVSLUTNING SLUTSATS REFLEKTIONER FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING...56 REFERENSER...58 BILAGOR...61 Bilaga 1a: Sammansällning av: från ÅRL ill IAS Bilaga 1b: Sammansällning av: från IAS 39 över RR ill ÅRL 2000/ Bilaga 2: Årsredovisningar ÅRL ( SVOLDER ) Bilaga 2: Årsredovisningar ÅRL ( SVOLDER ) Bilaga 3: Sammansällning av: Från IAS 39 över RR ill IAS över BR Bilaga 4: Årsredovisningar IAS 39 över RR Bilaga 5: Årsredovisningar IAS 39 över BR (Verkligvärde fond)...65 Bilaga 6: Årsredovisningar ÅRL Bilaga 7: Relaion mellan anskaffningsvärde och bokför värde/redovisa värde...67 Bilaga 8: Uppsällning IAS över RR och IAS över BR 1996/1997 sam ÅRL 2000/ Bilaga 9 a Carnegie Small Cap Index (CSX) sängningskurs Bilaga 9 b Carnegie Small Cap Index (CSX) boksluskurs TABELL OCH FIGURFÖRTECKNING TABELL 1: KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR...31 TABELL 2: INNEHÅLL I SVOLDERS ÅRSREDOVISNINGAR...35 TABELL 3: SKAPADE ÅRSREDOVISNINGAR...35 TABELL 4: LÄMNADE UTDELNINGAR...36 TABELL 5: POSTER SOM PÅVERKAS...36 TABELL 6: EFFEKT AV BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP 1999/2000 ENLIGT SVOLDER...41 DIAGRAM 1: ANSKAFFNINGSVÄRDE, BOKFÖRT VÄRDE ÅRL, REDOVISAT VÄRDE IAS DIAGRAM 2: FRITT EGET KAPITAL...46 DIAGRAM 3: ÅRETS RESULTAT...47

8 1.INLEDNING 1 1.INLEDNING 1.1 Bakgrund De senase åriondena har den inernaionella uvecklingen bidragi ill a fler föreag agerar på flera geografiska som finansiella marknader. Orsakerna ill inernaionaliseringen är många, sörre kundgrupper, fler poeniella inveserare med mera. Likaledes agerar även andra inressener så som kapialplacerare i sor usräckning på den inernaionella arenan 1. Denna uveckling har skapa behov av a för inressener på olika marknader öka jämförbarheen mellan föreags finansiella rapporer från olika naionalieer. Organisaioner som Inernaional Accouning Sandards Commiee 2 (IASC) och Inernaional Organisaion of Securiies Commissions 3 (IOSCO) är ongivande i arbee för a skapa en harmonisering inom redovisningen. E vikig seg i harmoniseringen var när IOSCO år 2000 acceperade och rekommenderade merparen av de sandarder Inernaional Accouning Sandard Board (IASB) uarbea som cross-border lisings 4. I börskonrak för noering krävs de a föreag följer olika redovisningsnormer. Genom acceperande blev de för föreag möjlig a använda sig av dessa sandarder som e alernaiv regelverk på många börser isälle för exempelvis en börs naionella regelverk. Möjligheen ill användande av Inernaional Accouning Sandards 5 (IAS) minskar arbesbördan för föreag noerade på fler börser och bidrar ill harmonisering av redovisningen sam underläar för exerna läsare av finansiella rapporer. Inom Europeiska Unionen (EU) har man arbea med a snabb och kosnadseffekiv öka redovisningsharmoniseringen på inernaionell nivå. För a uppnå denna harmonisering ansågs användande av redan befinliga sandarder fassällda av IASB var mes lämplig 6. För a skapa kosnadseffekiv harmonisering sam en bäre fungerande kapialmarknad har krave sälls på noerade föreag inom EU a under 2005 hel u följa och uppräa koncernredovisning enlig Inernaional Accouning Sandards (IAS) 7. Dea genom a 1 Edenhammer Hans, E. al, Maken över redovisningen, SNS Förlag, 1997, Sockholm, s IASC har omorganiseras och by namn ill Inernaional Accouning Sandards Board (IASB), IASC finns dock kvar i organisaionen i form av en sifelse. Forsäningsvis används IASB om ine sifelsen åsyfas. 3 Inernaional Organisaion of Securiies Commissions (IOSCO) är börsernas samarbesorgan. 4 Arsberg, K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, 2003, s Inernaional Accouning Sandards (IAS) är rekommendaioner uarbeade av IASC, mosvarigheen uarbeade av IASB benämns Inernaional Financial Reporing Sandards (IFRS), rekommendaioner som behandlas i denna uppsas är ugivna av IASC och benämns därför genomgående IAS. 6 SOU 2003:71, Inernaionell redovisning i svenska föreag, beänkande av IAS-uredningen, s SOU 2003:71, Inernaionell redovisning i svenska föreag, beänkande av IAS-uredningen, s. 13

9 1.INLEDNING 2 Europaparlamene juli 2002 ufärdade en förordning (IAS-förordningen) om illämpning av inernaionella redovisningssandarder. Förordningen och införande av samliga IAS kommer a beröra cirka 7000 koncerner inom EU 8. EU:s medlemssaer får usräcka illämpningen av IAS a även gälla icke noerade föreag. Svenska föreag har genom Redovisningsrådes rekommendaioner (RR) i sor usräckning redan implemenera många IAS. E fåal IAS har dock ine kunna implemeneras i den svenska redovisningen då de har krävs ändringar i Årsredovisningslagen (ÅRL). En sådan sandard är IAS 39 (Financial Insrumen: Recogniion and Measuremen) Hindre ill införande av IAS 39 besår i skillnaderna mellan regelverkens värderingsprinciper. ÅRL kräver en försikig värdering enlig försikighesprincipen medan IAS 39 kräver en värdering av finansiella insrumen enlig verklig värde (fair value) med en mindre beoning på försikighe. En proposiion 9 ill ny ÅRL (benämns i forsäningen som ändrade ÅRL) anogs av riksdagen 12/ som skall illåa en sådan värdering och göra IAS 39 möjlig a implemenera. Den ändrade ÅRL rädde i kraf den 1 januari och bygger på IAS Problemdiskussion Om mindre än e år införs IAS som övergripande redovisningssandard för noerade bolag i Europa. De har skrivis många ariklar om dessa nya redovisningsregler, både i dagsidningar och i fackpress. Speciell har de vari mycke uppmärksamhe kring de sandarder som avser redovisning och värdering av finansiella insrumen, IAS 32 (Financial Insrumen: Disclosure and Presenaion) och 39 (Financial Insrumen: Recogniion and Measuremen). IAS 32 är redan delvis införd i svensk redovisning i och med Redovisningsrådes rekommendaion 27 om Finansiella insrumen: Upplysning och klassificering. IAS 39 är ännu ine inför och forfarande omvisa och möjligheen finns a den omarbeas innan en slulig version preseneras och kan börja prakiseras. 11 IAS 39 kommer för svensk redovisning innebära nya värderingsprinciper för finansiella illgångar. Införande av IAS 39 innebär a vi går från värdering med yngdpunk på försikighesprincipen mo värdering med yngdpunk på machningsprincipen, vilke innebär 8 Erns & Youngs skrifserie Nr 55/02, IAS/IFRS 2005: En jämförelse mellan inernaional Accouning Sandards och Redovisningsrådes rekommendaioner, LIBER Ekonomi, 2003, s. 9 9 Proposiion 2002/03:121 Redovisning och värdering av finansiella insrumen 10 Laguskoes beänkande, Redovisning och värdering av finansiella insrumen, 2003/04:LU2, s 1 11 Ibid., s. 8 f.

10 1.INLEDNING 3 mäning av den fakiska värdeförändringen under åre, oavse realisaion, och värdering ill verklig värde (fair value). Värderingsprinciper har genom åren diskueras av många namnkunniga redovisningsexperer både i Sverige och inernaionell. Debaen sår emellan de som lyfer fram värdering enlig försikighesprincipen och de som föredrar en värdering ill verklig värde (fair value). Meinger (1999) har skrivi i idningen Balans a IAS 39 kommer a skapa förvirring genom a föreag får välja a redovisa värdeförändringar på finansiella illgångar aningen via resularäkningen eller balansräkningen. 12 Finansiella föreag (banker och krediinsiu) har redan möjligheen a redovisa vissa av sina finansiella illgångar ill verklig värde enlig ÅRKL 13. För icke finansiella föreag öppnades den möjligheen förs den 1 januari 2004 med ändrade ÅRL. De är för dessa föreag som vi undrar vad IAS 39 och de ändringar som infördes i ÅRL för a illåa värdering av finansiella insrumen ill verklig värde (fair value) kommer a innebära i prakiken. I illverkande föreag med sora värden i reala illgångar, som fabriker och fasigheer, med en lien andel finansiella illgångar, blir skillnaden på resula och ege kapial marginell, även vid relaiv sora värdeflukuaioner. Däremo för föreag med sora andelar av illgångarna i finansiella insrumen, kan illgångarnas värde i balansräkningen komma a variera med svängningarna på börsen. Hur påverkas resulae och de egna kapiale? Är dea förenlig med IASB:s referensram? De är dessa frågesällningar som gör a vi finner IAS 39 spännande och väcker vår nyfikenhe. Vi är inresserade av hur e icke finansiell föreag med sora finansiella illgångar påverkas av de nya redovisningsprinciperna. 12 Meinger, B-A., Finansiella Insrumen enlig IAS 39: en sandard som redan ifrågasäs, Balans nr 10, FAR förlag, Sockholm, Lag (1995:1559) om årsredovisning i krediinsiu och värdepappersbolag, 4 kap 6

11 1.INLEDNING Problemformulering För a lyckas beskriva dea anser vi följande problemformulering relevan: Vad innebär värdering ill verklig värde (fair value) konra anskaffningsvärde? Hur skall e föreag redovisa finansiella illgångar ill verklig värde (fair value) i enlighe med ändrade ÅRL och IAS 39? Hur påverkas balans och resularäkning av finansiella insrumens orealiserade värdeförändringar? Innebär införande av IAS 39 e oal avseg från försikighesprincipen vid värdering av finansiella illgångar eller kommer de a finnas urymme ill någon form av försikighe även i framiden? Vilken roll får realisaionsprincipen för konsaerande av inäk? 1.4 Syfe Syfe med vår kandidauppsas är: A beskriva skillnaderna mellan redovisning och värdering enlig IAS 39, Financial Insrumens: Recogniion and Measuremen och ÅRL. A visa hur skillnaderna i värderingen av finansiella illgångar i e föreag med sora finansiella illgångar påverkar resula och balansräkning. 1.5 Avgränsningar De delar av IAS 39 som handlar om säkringsredovisning, IAS 39 punk 121ff, och inbäddade deriva i punkerna 22-26, kommer vi ine a beröra.

12 1.INLEDNING Disposiion I de eferföljande kapile beskrivs sudiens angreppssä sam vilke meodval som har använs i sudiens genomförande. Kapiel 3 behandlar redovisningsprinciper som är vikiga i svensk redovisning. I dea kapiel behandlas även delar av IASB:s referensram som är av inresse för sudien och för försåelsen av innehålle IAS 39. Kapiel 4 behandlar finansiella insrumen, illgångar och skulder. Hur dessa definieras och värderas beroende på regelverk och hur dessa orealiserade vinser och förluser skall redovisas. Kapiel 5. Empirin ugörs av omräkningar av Svolders årsredovisningar enlig regelverkens olika värderingsprinciper uifrån uppgifer lämnade i respekive årsredovisning. Skillnaderna mellan de re redovisningsalernaiven sammanfaas och analyseras i kapiel 6 Kapiel 6. Analysen sker uifrån de skillnader vi visa i föregående kapiel. Resulae från dessa beräkningar analyseras och åerkopplas ill redovisningsprinciper och applicering av IASB:s referensram. Kapiel 7 Avsluning. I dea kapiel redogör vi för de slusaser vi kommi fram ill av analysen och ger förslag ill vidare forskning.

13 2. METOD 6 2. METOD Olika meoder inom veenskapen säller olika krav på forskaren. Oavse meod är forskaren vungen a förhålla sig kriisk ill de fenomen som suderas men även ill den kunskap som redan exiserar. 14 E kriisk förhållningssä bidrar ill a begränsa de subjekiva inslag som kan förekomma i en uppsas. Tros denna begränsning kan ingen veenskaplig uredning ses som hel förusäningslös eller objekiv, de vill säga a forskarens egna värderingar allid på e eller anna sä är inkorporerade i undersökningen (se 2.5). Orsakerna ill brisen på objekive kan beså i a forskaren kan vara omedveen om problemaiken eller medvee undanhåller läsaren från värderingar som ligger ill grund för uredningen. För a möa krave på veenskaplighe är de vikig a forskaren redogör för sina anaganden och värderingar sam för de meoder som uredaren använder. 15 En generell beskrivning av meod är: illvägagångssäe som används för a bearbea, sammanfaa och samla in maerial så a resulae blir kunskap 16. Sudiens illvägagångssä sammansälls nedan. 2.1 Undersökningens ansas Skapande av kunskap kan bedrivas på vå alernaiva arbessä genom a följa olika vägar eller perspekiv i meodiken. Perspekiven skiljer sig ifrån hur kopplingen mellan eori och empiri är beskaffad. De ena perspekive kallas för dedukion eller bevisföringens väg. De andra perspekive kallas för indukion och kan liknas med a man följer uppäckens väg. 17 Skillnaden mellan de indukiva och de dedukiva perspekive är a de senare förusäer e anal anaganden och eorier innan den empiriska uredningsprocessen påbörja. Vid användande av en dedukiv meod har man ugångspunken i eorin och syfe är a esa den befinliga eorin. Resulae ur den empiriska processen används för a korrigera eller skapa nya eorier. 18 Vår sudie sräcker sig i dea avseende ine så lång som beskrivningen ovan med en uveckling av en ny eori. Uppsasen ugår från redovisningseori som prövas 14 Halvorsen, K., Samhällsveenskaplig meod, Sudenlieraur, Lund, 1992, s Lundahl, U., Skärvad, P-H., Uredningsmeodik för samhällsveare och ekonomer, Sudenlieraur, Lund, 1999 s.70 ff. 16 Andersen, I., Den uppenbara verkligheen. Sudenlieraur, 1998, Lund, s Andersen, I., Den uppenbara verkligheen. Sudenlieraur, 1998, Lund, s Arsberg, K., Redovisningseori, -praxis och policy, Libor Ekonomi, 2003, s. 31

14 2. METOD 7 empirisk i e icke finansiell föreag och åerknys ill eorin som därav ger sudien en dedukiv karakär. Föruom indelningen i ugångspunken från eori eller empiri kan yerliggare indelningar göras för a beskriva vilken inrikning en sudie har. I dea avseende diskueras inom redovisning om sudien är normaiv eller deskripiv. Med en normaiv ansas syfar sudien a beskriva hur någo bör vara medan de deskripiva alar om hur någo är. 19 För a uppfylla syfe med denna uppsas och förklara vilken påverkan införande av IAS 39 får på föreags balans- och resularäkningar, kommer de dedukiva illvägagångssäe med en deskripiv ugångspunk a användas i sudien. 2.2 Meodsynsä Alla människor ser sin omgivning på olika sä; har personen som passerar en röja som är svar med via ränder eller är den vi med svara ränder? Likaså kan forskare med olika synsä se verkligheen med skilda ögon. De olika synsä som forskare kan ana gör olika anaganden om de som suderas. 20 Inom föreagsekonomi kan man särskilja re meodsynsä; de analyiska synsäe, sysemsynsäe sam akörssynsäe. Skillnaden i de olika synsäen bygger på olika anaganden om hur verkligheen är beskaffad. De huvudsakliga skillnaderna i dessa re synsä bygger på hur verkligheen kan förklaras. Synsäen ser på verkligheen uifrån byggsenar eller delar och hur dessa besåndsdelar förklarar verkligheen. Skillnaden mellan de analyiska synsäe och de som berakas som sysemsynsä är a summan av delarna i de förra förklarar helheen, medan de senare synsäes delar avviker från verkligheen när de summeras. Dea på grund av a de uppsår negaiva och eller posiiva effeker när delarna summeras. Med e akörssynsä som ugångspunk anses ill skillnad från de vå övriga synsäen ine inneha någo förklaringssyfe uan a verkligheen försås genom a förså enskilda delars egenskaper Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö. 2003, s Arbnor, I., Bjerke, B., Föreagsekonomisk meodlära, Sudenlieraur, Lund, 1994, s Arbnor, I., Bjerke, B., Föreagsekonomisk meodlära, Sudenlieraur, Lund, 1994, s. 65 ff

15 2. METOD 8 De synsä vi val a använda i denna uppsas för a beskriva den påverkan införande av IAS 39 får på balans- och resularäkningen konra ÅRL, är analyssynsäe. Med dea synsä ser vi lagsifningen och sandarder som rör finansiella illgångar som en isolerad del i redovisningen. Övriga lagar och sandarder som rör redovisningen ser vi som här som konsana. Ambiionerna med användande av analyssynsä är a fram modeller av verkligheen uifrån eorier. Där de med verkligheen menas den värld vi befinner oss i men endas uifrån objekiva faka. Verkligheen i sudien blir härmed udelad, i en verklighe enlig värderingsregler i ÅRL och i en verklighe enlig värderingsprinciperna i IAS 39. I dea fall är srävan a mäa uan avsik a a fram några förslag ill förbäringar. I den deskripiva delen av sudien kommer vi a ugå ifrån faka (nuvarande regler och normer inom redovisningen) för a sedan beskriva kommande regelverk (IAS 39 och ändrade ÅRL). Sluligen kommer vi med dea angreppssä prakisk visa på skillnaderna införande av IAS 39 får på balans- och resularäkning jämför med ÅRL. Användande av analyssynsäe kommer ine leda fram ill hur olika akörer och inressegrupper kommer a reagera på dessa olikheer Föresällningsram De är vikig a vara medveen om a alla människor har en överordnad föresällningsram vilken påverkas av de normer och värderingar som finns i den verklighe människan befinner sig i. Föresällningsramen påverkas av e fleral fakorer såsom uppfosran, idigare livserfarenheer, ubildning sam de maerial som suderas under en sudiens gång. 23 Naurligvis gäller även dea förfaarnas verklighesuppfaning i denna uppsas. Skillnader i verklighesuppfaningen kan innebära a förfaarna har en föresällningsram som kan vara skild från ill exempel den som i sin yrkesuövning arbear med klassificering och värdering av finansiella insrumen. Förfaarnas referensram ugörs av fler fakorer än de kunskaper vi få i vår ubildning inom ekonomi. Den besår av idigare erfarenheer som påverkar vår syn på omvärlden. Förfaarna har olika bakgrunder i ubildning, ålder och uppväx. Dea är saker som påverka vår 22 Arbnor, I., Bjerke, B., Föreagsekonomisk meodlära, Sudenlieraur, Lund, 1994, s. 97 ff. 23 Lundahl, U., Skärvad, P-H., Uredningsmeodik för samhällsveare och ekonomer, Sudenlieraur Lund, 1999, s. 57f

16 2. METOD 9 referensram och syn på omvärlden i olika rikningar. Även om vi har liknande förkunskaper inom redovisning så saknar förfaarna specifika förkunskaper inom redovisning av finansiella insrumen. Förkunskapernas omfaning i ämne har bidragi ill a maerial- och lieraursökningen har bedrivis så öppe och bre som möjlig för a få en så bred överblick av ämne. Hur vår verklighesuppfaning och föresällningsram påverka denna uppsas är svår a avgöra. Vi menar dock a insiken och uppmärksammande av skillnader i föresällningsramen har bidragi ill a minska risken för e selekiv agerande. 2.4 Undersökningens värde Validie Validie i en mäning kan definieras som frånvaro av sysemaiska mäfel 24 Begreppe validie kan underkaegoriseras i inre och yre validie. Med den inre validieen menas den överenssämmelse mellan eoreiska begrepp och den mäbara definiionen av dem, de vill säga a man mäer de man avser a mäa. Den yre validieen avser överenssämmelsen mellan de som mäs och vad som uspelas i verkligheen. En hög yre validie ger därmed en korrek bild av vad som kommer a ske. 25 Sammanfaningsvis visar e resula på hög validie när de man avse a mäa är de man fakisk har mä. Vidare kan validieen anses ha a göra med den använda informaionens relevans för de frågesällningar undersökningen avser a besvara. Genom användande av relevan informaion för sudien anser vi ger sudien hög validie Reliabilie Med reliabilie avses frånvaron av slumpmässiga mäfel 26 Validieen kan anses vara de vikigase krave på e mäinsrumen. Mäs ine de som man avser a mäa så saknar de beydelse om undersökningen är illförlilig. För a avgöra om en undersökning är illförlilig och a mäningen ger sabila uslag, de vill säga har en hög reliabilie, är a samma sudie genomförs av en annan forskare som kommer fram ill samma 24 Lundahl, U., Skärvad, P-H., Uredningsmeodik för samhällsveare och ekonomer, Sudenlieraur, Lund 1999, s Ericsson, L T., A ureda, forska och Rapporera, Liber Ekonomi, Malmö, 1997, s. 38 f. 26 Lundahl, U., Skärvad, P-H., Uredningsmeodik för samhällsveare och ekonomer, Sudenlieraur, Lund, 1999, s. 89

17 2. METOD 10 resula. Som ciae ovan påpekar så erhålls reliabilie beroende på hur mäningar uförs och hur noggrann forskaren är i uförande. För a reliabilieen skall vara hög i denna kandidauppsas har förfaarna för avsik a så noggran som möjlig klargöra illvägagångssäe i sudien för läsaren, så a denne skall kunna replikera sudien och komma fram ill samma resula. 2.5 Val av föreag Föreag som vill illämpa IAS 39 (m.fl.) före 2005 (alernaiv när den är förenlig med svensk lagsifning) har FAR i e ualande om införande i förid föreslagi a sådana föreag skall uppräa en balans och resularäkning i enlig med IAS 39, i form av illäggsinformaion. Mängden föreag som i förid illämpa IAS 39 i form av illäggsinformaion är dock begränsa. Oss veerligen är de endas vå icke finansiella föreag som lämna komplea årsredovisningar enlig IAS 39 i form av illäggsinformaion (Svolder AB och TeliaSonera AB). TeliaSonera har dock inför andra IAS (bland anna IAS 40) i sin illäggsinformaion som i denna uppsas påverkar validieen i negaiv rikning och har därför exkluderas Svolder Svolder är e invesmenbolag grunda 1993 och som är noera på Sockholmsbörsens O- lisa. Svolder inveserar i marknadsnoerade akier i små och medelsora föreag med marknadsvärden som undersiger 10 miljarder kronor. Bolagen ingår vanligvis i Carnegie small cap index, CSX, som även är Svolders jämförelseindex 27. Som invesmenbolag 28 åläggs Svolder endas a beala ska 29 på moagna udelningar men ges avdrag för lämnande udelningar och förvalningsugifer. Kapialvinser på akier och andra delägareräer ägda av invesmenbolag as ine upp ill beskaning vilke även innebär a kapialförluser ine är avdragsgilla 30. Under de sju verksamhesår vi sudera Svolder har den lämnade udelningen vari högre än den moagna udelning och de har därför ine förekommi någon problemaik med juseringar för skaer (besök ) 28 Inkomsskaelagen (1999:1229) kap Ibid., kap pk. 1

18 2. METOD 11 Föreage har kommi lång med implemeneringen av IAS 39 och har under perioden 2000 ill lämna komplea årsredovisningar i enlighe med IAS 39. Uöver de år Svolder lämna årsredovisningar enlig IAS 39 har de i årsredovisningarna lämna informaion om marknadsvärde på sin värdepappersporfölj vilke möjliggör a reroakiv skapa årsredovisningar enlig IAS 39 (se kap 5.2.1). Svolder årsredovisningar ugör därför en del av empirin i denna uppsas för a prakisk visa på skillnader mellan värderingsprinciperna. Vi vill dock göra läsaren uppmärksam på a Svolders årsredovisning 2000/2001 har vari omdebaerad för a den i förväg implemenera verkligvärde värdering och ine uppräa en årsredovisning enlig då gällande ÅRL 32. De eferföljande åren har Svolder lämna en RR (resularäkning) och en BR (balansräkning) enlig båda värderingsprinciperna. Härmed skapas problem för uppsasens vidkommande då den ingående balansen (IB) för värdepappersinnehav och balanserad vins för ÅRL är lika med IB enlig IAS, år 2001/2002. Tillvägagångssäe för a jusera denna likhe och skapande av årsredovisningar enlig IAS 39 övriga perioder åerges i kap 5.3. I undersökningen har Svolders oala finansiella anläggningsillgångarna varje år klassificeras enlig IAS 39 pk. 21 illgänglig för försäljning (available for sale). Svolder innehar usällda köpopioner sam e konveribel förlagslån i e onoera föreag, Beshand. Poserna skall förmodligen ine klassificeras som illgänglig för försäljning (available for sale). Vi har dock val a klassificera innehave av de konveribla förlagslåne illsammans med övriga finansiella illgångar och vi har ine alls beaka de usällda köpopionerna efersom vi ine kunna idenifiera några värden på dessa. Poserna ugör endas en lien del av de oala innehave. I Svolders årsredovisning 2000/2001 uppges a de oala innehave i Beshand ugör 1,4% av Svolders porfölj 33, då är även en pos vanliga akier i Beshand inräkna. 30 Ibid., kap pk Svolder har under hela undersökningsperioden brue räkenskapsår, exempelvis o.m Rundfel. R., Är de illåe a brya mo årsredovisningslagen? En kommenar ill redovisningen i Svolder och AssiDomän, Balans nr Svolders Årsredovisning 2000/2001, s 37

19 2. METOD Källor Primär- och sekundärdaa För a kunna producera kunskap behöver man informaion, daa, a behandla och analysera. Generell skiljer man på primärdaa och sekundärdaa, där primärdaa är försahandsinformaion och sekundärdaa är andrahandsinformaion som är insamlad ifrån och redan olkad av andra. 34 Disinkionen mellan primära och sekundära daakällor är ine allid klar, då användningen kan vara avgörande för hur gruppering görs. En årsredovisning, ill exempel, kan sägas vara en primärkälla då den är obearbead för analys och forskningsändamål. Men en årsredovisning kan också i undanagsfall sägas vara en subjekiv analys av de egna föreages verksamhe. Årsredovisningen kan då klassificeras som sekundärkälla, efersom den är uformad och behandlad a passa föreages sraegi och målsäningar. 35 Som idigare nämns är användande avgörande för klassificeringen, inhämas en idningsarikel som behandlar en årsredovisning och de är en arikel som suderas är denna en primärkälla. Om däremo idningsarikeln används för a sudera själva årsredovisningen och är bearbead och sammanfaande ses arikeln som en sekundärkälla. Våra primärdaa hämar vi ifrån Svolders årsredovisningar, offenliga uredningar och förarbeen ill lagar inom redovisningen, ill exempel ÅRL. Även IAS 39 räknar vi ill primärdaa. Den använda daan som berakas som sekundärdaa kommer i huvudsakligen ifrån andra förfaares lieraur, avhandlingar och idningsariklar, där förfaarna har gjor egna olkningar och slusaser Årsredovisningar För a visa vilka skillnaderna mellan ÅRL och IAS 39 är, har vi val a sudera sju årsredovisningar uppräade av Svolder ( ). Med ugångspunk från årsredovisningarna har vi beroende på given informaion skapa aningen en årsredovisning 34 Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö. 2003, s. 45

20 2. METOD 13 enlig IAS 39 eller ÅRL. Skapande av dessa årsredovisningar möjliggör a vi kan jämföra vilken påverkan värderingen ill verklig värde (IAS 39) ger på resularäkningen respekive balansräkningen jämför med ÅRL 2.7 Källkriik Vi kommer a lägga sor yngd på Svolders årsredovisningar. Dessa är en sammanfaning av en mycke sor mängd ransakioner, händelser och innehav. För a få illgång ill all informaion om innehaven skulle vi vara vungna a a del av föreagens inerna redovisning. Vi har bedöm de som omöjlig för uomsående a få illgång ill denna informaion då den kan ses som hemlig för uomsående och om vi använder sådan informaion i uppsasen blir den offenlig i samma sund som den publiceras. Den sammansällda informaionen om porföljinnehave som vi använder oss av från årsredovisningar får därför ugöra den enda informaionskällan av Svolders innehav. Samliga årsredovisningar enlig ÅRL och IAS 39 är granskade av aukoriserade revisorer varav vi anser de vara illräcklig illförliliga för uppsasen. 35 Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö. 2003,s. 45 f

21 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM I dea kapiel beskrivs en del av de nuvarande redovisningsprinciper och normer som är relevana a ha en inblick i för a kunna förså forsäningen av uppsasen. Några av dessa principer kommer på grund av införande av IAS a behöva överges eller få mindre beydelse. Dessa redovisningsprinciper och normer har haf sor beydelse för hur föreagen skall värdera sina illgångar och skulder för a följa god redovisningssed och ge en rävisande bild av föreages resula och sällning. 3.1 Rävisande bild och god redovisningssed Rävisande bild De som på engelska heer a rue and fair view har på svenska översas ill rävisande bild och är e i Sverige relaiv ny uryck. Sverige införde den på 90-ale som en följd av EU medlemskape. I Tyskland och övriga koninenala Europa innebär rävisande bild a redovisningen följer lagar och rekommendaioner. I England finns de urymme för avvikelser ifrån både lagar och rekommendaioner om de samidig innebär en mer rävisande bild av föreages sällning. 36 För a exemplifiera a rue and fair view vill vi beräa en hisoria om en gång när Påven besöke New York. När han anlände möes han av e sor pressuppbåd som foograferade honom när han på sedvanlig sä kysse marken. Försa frågan ifrån pressen blev: Skall Påven besöka några naklubbar i saden? Varpå Påven svarade: Finns de några naklubbar här? Naurligvis basunerade kvällsidningarnas löpsedlar u a Påvens försa fråga var om de fanns några naklubbar i New York! De var förvisso san (rue), men de gav knappas en rävisande (fair) bild av händelsen. Både kraven på rue och fair måse uppfyllas annars uppfyller man ine kraven på rävisande bild och de går a luras uan a ljuga Smih, D., Redovisningens språk, Sudenlieraur, Lund, 2000, 2:a uppl.,s Arsberg K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s.156

22 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 14 Då rävisande bild är e begrepp som besäms i lag, avgör också en domsol vad som egenligen är rävisande bild. När en domsol avgör vad som är rävis bild spelar praxis och allmänna rekommendaioner en sor roll God redovisningssed Vad som är god redovisningssed diskueras i förarbeena ill olika lagar som syr redovisningen i Sverige. I förarbee ill ÅRL definierar lagsifaren begreppe som både praxis och olika normgivares rekommendaioner. Lagsifaren diskuerar också möjligheen för a i prakiken avvika från rekommendaioner om de ger en mer rävisande bild av föreages sällning. 39 God redovisningssandard är, enlig FAR, en räslig sandard som grundas på lag, praxis och rekommendaioner. Den innebär en skyldighe a följa lagen och de redovisningsprinciper som anges i lagen. Särskild beydelse illmäs också allmänna råd och rekommendaioner av normgivande organ som Redovisningsråde och BFN (Bokföringsnämnden) Redovisningsprinciper ÅRL började illämpas 1997 som e led i a Sverige gick med i EU och har anpassas ill EUdirekiven. ÅRL är därmed anpassad bland anna ill EU:s 41 fjärde och sjunde bolagsdirekiv, de så kallade redovisningsdirekiven. 42 Mer om dessa bolagsdirekiv kan du läsa längre fram i denna uppsas. Den exerna redovisningsinformaionen skall illfredssälla många olika och ibland kolliderande syfen och inressen. Vissa inresseners önskemål och synpunker har få mer genomslagskraf än andras. Här i Sverige har ill exempel skaemyndigheens önskemål få sor genomslagskraf på redovisningens uveckling, ros a skaemyndigheens informaionskrav ine allid är densamma som akieägarnas Thomasson J., Exern redovisning och finansiell analys, Liber Ekonomi, Malmö, 2000, s Arsberg K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s FARs samlingsvolym, FAR:Vägledning Om årsredovisning i akiebolag, FAR Förlag, Sockholm, 2003, s Redovisningskommién använder beeckningen EG:s bolagsdirekiv 42 Thomasson J., Den nya affärsredovisningen, Liber Ekonomi, Malmö, 2000, s Thomasson J., Den nya affärsredovisningen, Liber Ekonomi, Malmö, 2000, s. 106

23 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 15 Flerale av de principer som vi diskuerar åerfinns i ÅRL 2 kapiel 4 paragrafen Forlevnadsposulae Normal uppräas finansiella rapporer med anagande a föreage bedriver en forlöpande verksamhe och även kommer a göra så under överblickbar id. De anas således a föreage ine avser a väsenlig eller på kor id skära ner verksamheens omfaning, uan med fog kan anas vara en så kallad going concern. Anagande om forlevnad ger a periodiseringar och machning (se 3.2.2) av inäker och kosnader skall göras regelbunde över hela föreages livslängd. 44 Med forlevnadsposulae 45 uppkommer periodiseringsprobleme. För a producera finansiella periodiska rapporer måse den redovisande dela upp verksamheen i delar, verksamhesår. Dea för a möjliggöra en skaning av föreages resula. Dea anagande får ill följd a e föreags sanna resula endas kan ses över hela föreages livslängd. 46 Vad gäller udelningspoliik i e akiebolag, får ine udelning av de fria egna kapiale ske med e så hög belopp, a de riskerar föreages överlevnad. 47 De skulle annars så i srid med forlevnadsposulae. Mosasen ill forlevnadsposulae är a ana a föreage skall likvideras och a samliga illgångar minus skulder delas u ill ägarna Machningsprincipen För a visa en viss periods resula måse man, föruom a periodisera också macha kosnader och inäker som härrörs ifrån samma period, mo varandra. Redan i slue av ale alade Pacioli 49 om a man skulle sänga böckerna en gång om åre. 50 Då skulle man 44 Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 h ed, Erwin, 1992, s Posula kommer ifrån lain och beyder ungefär påsående som ine behöver bevisas eller självklar anagande. 46 Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003,, s Akiebolagslagen (1975:1385)12 kap Schroeder, R., & Clark M., Accouning Theory: Tex and readings, 6 h ed., John Wiley Sons, 1998, s hp://www-gap.dcs.s-and.ac.uk/~hisory/mahemaicians/pacioli.hml (Besök )

24 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 16 vingas a macha inäker och kosnader 51. De blir då också möjlig a konsaera om de finns udelningsbara medel 52 och räkna u en evenuell ska. 53 Alla ugifer som förbrukas omgående, kosnadsförs direk och blir också direk machade mo inäken. Svårigheen uppkommer när ugiferna akiveras 54 och skall skrivas av över dess ekonomiska livslängd. De svåra är a korrek uppskaa den ekonomiska livslängden och sedan avgöra hur man ska skriva av illgången så a förbrukningen machas mo inäker i rä period. 55 Machning innebär a balansräkningen innehåller både illgångar och skulder blanda med olika periodiseringsposer. 56 Machningsprincipen bygger på bokföringsmässiga grunder, de vill säga a idpunken för bealningen ine skall påverka resulae Bokföringsmässiga grunder Syfe med finansiella rapporer är a ge en överskådlig och rävisande bild av föreages resula och sällning 58, skall de uppräas enlig bokföringsmässiga grunder. De bokföringsmässiga grunderna uppfylls när föreage redovisar inkomser och ugifer ill de räkenskapsår de illhör. 59 Informaionen i finansiella rapporer uppräade enlig bokföringsmässiga grunder innehåller därmed ine bara ransakioner som regleras likvidmässig uan även framida åaganden och räigheer ill inbealningar. Genom bokföringsmässiga grunder skall finansiella rapporer innehålla informaion om inräffade ransakioner sam händelser som är relevana för föreage och som är av sor värde för användare när de faar sina beslu Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 h ed, Erwin, 1992, s Smih, D., Redovisningens språk, Sudenlieraur,Lund 2000, 2:a uppl.,s.86ff 52 Arsberg, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Lodin, S-O e al, Inkomsska en läro- och handbok i skaerä, Sudenlieraur, Lund,2002, s.214 ff 54 Smih, D., Redovisningens språk, Sudenlieraur, Lund 2000, 2:a uppl. s Ibid, s. 170ff 56 Arsberg, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Ibid, s Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, pk FARs samlingsvolym 2003 del 1, FAR: vägledning Om redovisning i akiebolag, s Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, pk 22

25 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM Försikighesprincipen Hisorisk har försikighesprincipen vari den vikigase av våra principer och som väx fram efer ysk förebild och få söd av svenska saen, som vari generös med uppbyggnad av reserver i föreagen. Arsberg menar a försikighesprincipen ibland sår i konflik med den av oss idigare omnämnda machningsprincipen, då en alldeles korrek machning kan leda ill a man måse överge försikighesprincipen. 61 Vid all värdering av balansräkningens poser skall försikighesprincipen beakas. De innebär a man allid ska välja de lägsa av flera olika möjliga värden. I ÅRL 2 kap 4 p3 sår de a man skall iaka rimlig försikighe, vilke innebär a man ine medvee får bygga upp dolda reserver. När de gäller finansiella insrumen, som klassificeras som anläggningsillgång, så skall dessa värderas ill anskaffningsvärde (hisorical cos). Då värde öka väsenlig och kan anas vara besående så får man skriva upp värde, och om värde minska i mosvarande grad, och anses vara besående, måse man göra en nedskrivning. Lägg märke ill a vid en värdeökning är uppskrivningen frivillig men vid värdeminskning är de vingande a göra nedskrivningar. Dea är e uryck för försikighe i ÅRL 62. Hänsyn måse as ill rävisande bild och god redovisningssed enlig ÅRL 2 kap 2-3 och EU: s redovisningsdirekiv, före införande av de så kallade ändringsdirekive (se 3.5). Kriik mo värdering ill anskaffningsvärde (hisorical cos) har vari a de ine ger en rävis bild av föreage genemo de exerna användarna av redovisningen. Dea efersom resulae av en evenuell posiiv värdeförändring visar sig förs vid en realisaion av illgången och då kan uppkomsen av dolda illgångar förekomma. 63 Backer hävdar, som kriik mo värdering ill anskaffningsvärde, a värderingen då bara visar värde på illgången vid anskaffningsillfälle Arsberg K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Årsredovisningslagen (1995:1554), 4 kap Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 h ed, Erwin, 1992, s. 372ff 64 Backer M, (ed), Modern Accouning Theory, Prenice-Hall Inc, New Jersey, 1966, s.122

26 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 18 Försikighesprincipens (och realisaionsprincipens) vikigase uppgif är a årsredovisningen ine skall ge en allför opimisisk syn på föreage, då icke realiserade värdeökningar, ill exempel på finansiella illgångar, kan uraderas igen under en relaiv kor id. Försikighesprincipen kallades längre illbaka i iden för konjunkurujämningsprincipen. Dea efer a principen yrade sig som a man byggde upp reserver under de goda åren och löse upp dessa under de dåliga åren, och dea ansågs som e medel för konjunkurujämning Realisaionsprincipen Försikighesprincipen och realisaionsprincipen följs å. Man är försikig med värderingen av illgångar ills en vins är konsaerad och realiserad. Denna princip avgör egenligen när en inäk ifrån finansiella illgångar får as upp i redovisningen. De finns dock vå olika sä a olka begreppe realisera. Formsynsäe, som kräver a en ransakion har äg rum, och subsanssynsäe, som nöjer sig med en generell värdeökning för a anse realiserbarheen. 66 Realisering av finansiella insrumen enlig ÅRL, fram ill och med 31/ , södjer sig på formsynsäe, a e äganderässkife, en ransakion måse ha ske Kongruensprincipen Kongruensprincipen är en gammal princip som innebär a alla resulaförändringar måse redovisas över resularäkningen. Teknisk se skulle man kunna föra vissa resulaförändringar direk över ege kapial, men då redovisningens användare är vana vid a informaion om resulaförändringar förs över resularäkningen, skulle informaion kunna förbises och kraven på a redovisningen ska vara överskådlig 67 ej uppnås. E undanag ifrån kongruensprincipen sår a finna i RR 5 om bye av redovisningsprincip, där effeken av bye får föras över ege kapial Arsberg K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Arsberg K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s.161f 67 Årsredovisningslagen (1995:1554), 2 kapile 2 68 Arsberg, K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s.165

27 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM Principen om konsekvens Principen om konsekvens innebär a man i princip ine får bya mellan värderingsprinciper från e år ill e anna. I prakiken menas a e föreag ine får ångra e bye av värderingsprincip då omsändigheerna ändras och bya illbaka igen. Man måse konsekven hålla sig ill den värderingsprincip man en gång val a följa. De får som följd a evenuella ofullsändigheer i värderingen ujämnas över iden, vilke i sin ur ger en bäre jämförbarhe(se 3.4.4) mellan åren. 69 Enlig RR 5 får bye av redovisningsprincip bara ske om de krävs av nya lagar eller ny redovisningsrekommendaion. I rekommendaionen definieras redovisningsprincip som besående av grundläggande principer, redovisningskonvenioner och regler som illämpas vid uppräande av bokslu och redovisningshandlingar. 70 En sådan grundläggande princip är värderingsprinciper. 3.3 IASB:s Referensram Två grundläggande anaganden, bokföringsmässiga grunder och a föreage skall forleva över en överblickbar framid ligger som en grund i IASB:s referensram Framework for he Preparaion and Presenaion of Financial Saemens. Referensramen skall fungera och användas som e insrumen för a förså, olka och illämpa ugivna normer av IASB. 71 Om en konflik uppsår mellan denna referensram och och vad som föreskrivs enlig en IAS skall de som föreskrivs i sandarden gälla oavse referensramen. Vi behandlar bara referensramen översiklig. För den inresserade läsaren hänvisar vi ill aningen ill IASB:s referensram direk eller Redovisningsrådes översäning, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer. 69 Andersson, Sen, Års- och koncernredovisning - En kommenar ill redovisningsreglerna, Publica, Sockholm, 1996, s FARs samlingsvolym, RR 5, Bye av redovisningsprincip, FAR förlag, Sockholm 2003, s Arsberg, K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s.166

28 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM Kvalieskrav För a redovisningen skall uppfylla användarnas behov av informaion kräver referensramen e anal kvaliaiva egenskaper som måse uppfyllas. Dessa är i ur och ordning som följer nedan, begriplighe, relevans, illförlilighe och jämförbarhe. Dessa måse dock beakas med den resrikion som ligger i kosnaden av a a fram informaionen Begriplighe Uformningen av finansiella rapporer bygger på a den som skall a ill sig informaion om e föreags sällning genom en årsredovisning skall vara en kunnig läsare. IASB har i sin referensram val a i form av begriplighe rika fokus på användaren och ine på uppräaren av informaionen. Läsaren har e ansvar a införskaffa sig behövlig kunskap för a förså redovisningen. De ansvar uppräaren har ligger främs i punkerna nedan, sam a informaion som har relevans för e beslusfaande ine får uelämnas även om de kan bedömas som för komplex för användaren Relevans Informaion är relevan om den påverkar användarnas beslu genom a underläa bedömningen av inräffade, akuella och framida händelser eller genom a bekräfa eller korrigera idigare bedömningar. Informaion kan samidig vara såväl framårikad som bekräfande. IASB menar a informaionens förusägande och bekräfande roller är kopplade ill varandra. Informaion om illgångarnas omfaning och sammansäning är exempelvis av beydelse för a bedöma e föreags förmåga a unyja möjligheer sam dess förmåga a agera när förusäningarna ändras. 74 Informaionen som lämnas kan användas av olika användare på olika sä. Relevansen i informaionen skapar möjligheer för användare a själva göra egna bedömningar av föreages siuaion. För a användare skall kunna göra korreka bedömningar har IASB därför uryckligen i föresällningsramen sag a informaion skall lämnas för 72 Smih, D., Redovisningens språk, Sudenlieraur, 2000, 2:a uppl. s Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk 25

29 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 21 resulasörandeposer som är ovanliga och onormala. Informaion som föreagsledningen ger i form av ill exempel vinsprognoser, kan vara mycke relevana, men kan samidig missbrukas av föreagsledningen och dea påverkar relevansen i informaionen Tillförlilighe För a ge värde ill användarna av redovisningen, måse den vara illförlilig. De beyder a den då ine innehåller väsenliga fel eller är vinklad för a åsadkomma någo speciell syfe. Relevan men osäker informaion kan leda ill a krave på illförlilighe ej uppfylls om informaionen as med i föreages finansiella rappor Korrek bild Informaionen måse spegla en korrek bild av föreage, alla ransakioner under åre (eller del av åre) och balansräkningens alla poser. De kan ligga en inneboende svårighe a idenifiera, mäa och redovisa de man menar a informera om. Dea kallas i forskningssammanhang validie, a mäa de man avser a mäa Innebörd och form Ekonomisk innebörd kommer ibland före den juridiska formen ill exempel äganderässkife. Till exempel e föreag som juridisk se, överlåer en illgång och samidig försäkrar sig om a evenuell nya i framiden även forsäningsvis skall illfalla föreage. Under sådana omsändigheer skulle en redovisad försäljning ine ge en korrek bild av ransakionen Neuralie Informaionen i de finansiella rapporerna måse vara neural i ermer av uvald lämnad informaion och ej heller vara vinklad å någo håll för a gynna e speciell syfe eller inresse Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk 36

30 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 22 - Försikighe Denna punk är mycke lik försikighesprincipen, se ovan. Uppräaren av finansiella rapporer måse hanera den osäkerhe som uppsår av många händelser och ransakioner ill exempel värdering av osäkra fordringar eller andra illgångar och skulder. Här finner vi även e må av viss försikighe så a bedömningar under osäkerhe ine skapar dolda reserver eller a omoivera sora reserveringar uppkommer. Om dea skulle ske, så uppfyller den finansiella rapporen ine kraven på neuralieen och illförliligheen Fullsändighe Krave a den finansiella rapporen måse vara fullsändig är vikig, då i anna fall, skulle informaionen som verkligen visas kanske vara vilseledande. Fullsändighe innebär a man får hela bilden illgänglig. Mosasen skulle leda ill a rapporen ine skulle vara illförlilig Jämförbarhe En finansiell rappor måse gå a jämföra för a användaren ska kunna idenifiera render i resulae och sällning. Jämförbarheen gäller ine bara i de specifika föreage över iden uan även mellan andra föreag i och uanför dennes bransch. Krave på a redovisa ändrade redovisningsprinciper är vikig då jämförbarheen avsevär skulle försvåras annars. Därför förekommer även redovisning av idigare perioder i e föreags finansiella rappor Redovisningsdirekiven De vå direkiven som kallas redovisningsdirekiven besår av EU:s fjärde och sjunde bolagsdirekiv 83. Dessa vå direkiv har haf sor påverkan på ÅRL som infördes efer, och som en följd av, a Sverige blev medlem i Europeiska Unionen. Direkiven är en sammanjämkning av e fleral olika naionella uppfaningar och radiioner på redovisningsområde, för a skapa en gemensam sandard. De sora konrahenerna i dessa sammanhang är på ena sidan de anglosaxiska, främs engelska, radiionerna och de 80 Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, punk hp://www2.riksdagen.se/, besök

31 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM 23 koninenala, främs yska, radiioner. 84 De yska radiionerna, som härsammar ifrån de romerska arve, är mycke srika och kräver a rekommendaioner följs upp i lag. Medan de engelska är mer av prakisk naur och låer sedvänja och praxis leda uvecklingen. De illåer avseg ifrån rekommendaioner och åsidosäande av lagsifningen om de gynnar syfe a ge en rävisande bild av föreage och dess sällning. I direkiven fick vi rävisande bild som härsammar från England 85. De enskilda medlemssaerna är skyldig a anpassa naionell lagsifning enlig direkiven inom en viss id. Tillvägagångssäe och formen för införlivande är upp ill den enskilda saen, men om anpassningen ine sker i rä id så kan enskilda räsubjek, exempelvis föreag, i vissa fall kunna åberopa direkivens regler före de allmänna naionella. 86 Redovisningsdirekiven har för avsik a skapa en lägsanivå av skydd för alla som räder i förbindelse med e föreag. Dea kan vara delägare, borgenärer, saen och andra inressener Fjärde bolagsdirekive Skyldigheen a uppräa årsredovisning och förvalningsberäelse i bolag med begränsa ägaransvar finns behandla i EU: s fjärde bolagsdirekiv. Krave är a årsredovisningen skall ge en rävisande bild av föreages resula och sällning. De föreskrivs e anal sandardiserade uppsällningsformer för balans- och resularäkningarna sam enheliga värderingsregler och regler för illäggsinformaion i ill exempel noer och förvalningsberäelse Andersson, Sen, Års- och koncernredovisning - En kommenar ill redovisningsreglerna, Publica, Sockholm, 1996, s Sandin, A., Exernredovisning anpassad ill nya årsredovisningslagen, Sudenlieraur, Lund, 1996, s.239f 86 Andersson, S., Års- och koncernredovisning - En kommenar ill redovisningsreglerna, Publica, Sockholm, 1996, s Laguskoes beänkande 2003/04:LU2, s Andersson, S., Års- och koncernredovisning - En kommenar ill redovisningsreglerna, Publica, Sockholm, 1996, s. 24f

32 3. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REFERENSRAM Sjunde bolagsdirekive Sjunde direkive handlar om de vi i Sverige kallar koncernredovisning och innehåller i sor vad fjärde direkive gör för vissa bolagsformer uanför koncerner. Här finner vi specificera hur man klassificerar en koncern och vilka krav som måse uppfyllas för a e föreag kan ingå i en koncern. EU kallar koncernredovisning för sammansälld redovisning och sammansälld förvalningsberäelse Andersson, S., Års- och koncernredovisning - En kommenar ill redovisningsreglerna, Publica, Sockholm, 1996, s. 25

33 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER I dea kapiel kommer vi a beskriva och förklara värderingsprinciper för finansiella illgångar och skulder i enlighe med de olika regelverken ÅRL och IAS. Vi kommer a ge en översiklig inrodukion i IAS 39 och inrika oss mo de delar av IAS 39 som är relevana för vår uppsas och de föreag som vi val a undersöka, Svolder. I slue av kapile diskuerar vi de nya ändringarna i ÅRL som började gälla vid årsskife 2003/ Definiion av finansiella insrumen, illgångar och skulder En definiion, enlig svensk lag, finner vi i Lag (1991:980) om handel med finansiella insrumen. Där har finansiella insrumen få beydelsen fondpapper och annan räighe eller förplikelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Dea innebär allså a bara värdepapper som är avsedda a handlas på en officiell börs kan definieras som finansiella insrumen enlig denna lag. Finansiella insrumen är mycke mer än så, vilke man också inser när man lär känna definiionerna i IAS 39. I ÅRL skiljer man på finansiella illgångar beroende på vilken idsaspek som finns med innehave. Innehav som är avse a innehas sadigvarande i verksamheen kallas finansiella anläggningsillgångar och andra innehav kallas för omsäningsillgångar. 90 Gränsen för sadigvarande innehav eller ine går vid korare eller längre än e år. 91 Finansiella insrumen enlig IAS 39:s definiion är uförlig och lyder som följer. Alla konrak som ger upprinnelse ill både en finansiell illgång (financial asse) av e föreag och eller en finansiell skuld (financial liabiliy) eller akieinsrumen (equiy insrumen) av e anna föreag. 92 Finansiella illgångar är enlig punken 8 i sandarden: Konaner. Konrakerad räighe a erhålla konaner eller finansiella illgångar av e anna föreag. 90 Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kapile 1 91 Smih, D., Redovisningens språk, Sudenlieraur, Lund, 2000, 2:a uppl. s IAS 39 (revised 2000) pk. 8

34 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 25 Konrakerad räighe a ubya finansiella insrumen med e anna föreag under förhållanden som är poeniell fördelakiga. E akieinsrumen (equiy insrumen) av e anna föreag. Finansiell skuld (liabiliy) är alla skulder som är en konrakerad skyldighe: A överföra konaner eller andra finansiella illgångar ill e anna föreag. A bya finansiella insrumen med e anna föreag under förhållanden som är poeniell ofördelakiga. Den punken som är mes akuell för denna uppsas på grund av Svolders innehav är den om finansiella illgångar akieinsrumen. IAS 39 punk 10 delar upp finansiella illgångar i fyra olika kaegorier, beroende på avsiken med innehave. Finansiell illgång eller skuld som innehas för handel. Med innehav för handel menas illgång som införskaffas enbar för a jäna pengar på korsikiga flukuaioner på marknaden. 93 Ungefär de som i ÅRL benämns som omsäningsillgångar (se nedan 4.2.1). Inveseringar som innehas ill förfall Finansiella illgångar med i förväg besämda lösenpriser och idpunk för lösen och som föreage har både för avsik och har möjlighe a behålla ill förfall ingår i denna kaegori. 94 Exempel är inveseringar som de för föreage är indifferen inför framida vinsmöjligheer på själva innehave och därför har inenionen a inneha inveseringen ill dess förfall 95. Akier, som indirek kan anas ha evig liv enlig forlevnadsposulae, kan ine ingå i denna kaegori. Lån och fordringar som är härrör från föreage Av föreage usällda lån och fordringar genom illhandahållande av pengar, varor eller jänser ill en moagare och som ine innehas för handel IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk Deloie Touche Tohmasu, Financial Insrumens Applying IAS 32 and IAS 39, 2001, s IAS 39 (revised 2000) pk

35 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 26 Finansiella illgångar illgängliga för försäljning En finansiell illgång som ine omedelbar passar in i de re idigare kaegorierna, skall klassas som illgänglig för försäljning. 97 Innehav av akier klassificeras ofa enlig denna kaegori. 98 Jämför årsredovisningslagens finansiella anläggningsillgångar. 4.2 Värdering av finansiella insrumen, illgångar och skulder De är ine bara hur man definierar vad som är finansiella insrumen, illgångar och skulder som skiljer sig mellan gamla ÅRL och IAS 39. Även hur man på balansdagen skall värdera och redovisa dessa skiljer sig å Värdering enlig ÅRL Finansiella anläggningsillgångar Vid värdering av illgångar och skulder enlig gamla ÅRL måse man a hänsyn ill både forlevnadsposulae, realisaionsprincipen och framförall försikighesprincipen. E föreag värderar anläggningsillgångar enlig de belopp som mosvarar anskaffningskosnaden (hisorical cos) (se 3.2.4)vid förvärve. 99 Skulle de på balansdagen visa sig a värde på den finansiella illgången har e lägre värde än anskaffningsvärde, skall man skriva ner illgången ill dea lägre värde om de kan anses vara besående. Man får göra dea även om man ine anser a värdeminskningen är besående. Om värde på illgången näskommande balansdag ånyo har sigi så skall man skriva upp värde ill, men ine över marknadsvärde eller anskaffningsvärde. 100 E föreags finansiella illgångar som har e illförlilig och besående värde som väsenlig översiger bokför värde enlig ovan, får illgången skrivas upp ill högs dea värde IAS 39 (revised 2000) pk Erns & Youngs skrifserie Nr 55/02, IAS/IFRS 2005: En jämförelse mellan inernaional Accouning Sandards och Redovisningsrådes rekommendaioner, LIBER Ekonomi, 2003, s Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kap Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kap. 5

36 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 27 Finansiella omsäningsillgångar Vid idsmässig korare innehav klassificeras finansiella illgångar som omsäningsillgångar, dessa värderas ill den lägsa av anskaffningsvärde och de verkliga värde på balansdagen, den så kallade lägsa värdes princip. 102 Om de är så a man värdera ner sina finansiella omsäningsillgångar vid en balansdag och de senare visar sig a värde sigi igen får man uppvärdera, reversera, illgångarna ill de ursprungliga anskaffningsvärde, men aldrig högre än denna. 103 Porföljvärdering och pos - för - pos värdering De vanliga värderingsförfarande när man värderar omsäningsillgångar i allmänhe är a man värderar pos för pos, och a värdeökningar och värdeminskningar ine får kvias mo varandra. När de gäller finansiella omsäningsillgångar, ill exempel en akieporfölj där kombinaionen av innehave ofa är ill för a sprida riskerna, illås en så kallad porföljvärdering Värdering enlig IAS 39 IAS 39 använder sig ine av begreppen anläggningsillgång eller omsäningsillgång uan klassificerar poserna enlig de fyra kaegorierna innehav för handel, innehas ill lösen,...som härrör sig från föreage och illgängliga för försäljning. Den försa och sisa kaegorin skall värderas ill verklig värde (fair value) och de vå andra ill upplupe anskaffningsvärde (amorized cos). Vi börjar med de försa begreppe. Verklig värde fair value I IAS 32 och RR 27 definieras verklig värde (fair value) ill de belopp ill vilke en illgång skulle kunna överlåas eller en skuld regleras mellan kunniga parer som är oberoende av varandra och som har e inresse av a ransakionen genomförs. IAS 39 har samma definiion av verklig värde (fair value) som IAS Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kap Thomasson Jan, Den nya affärsredovisningen, Liber Ekonomi, Malmö, 2000, s Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s Ibid, s IAS 39 (revised 2000) pk.8

37 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 28 Vid anskaffande av en finansiell illgång skall föreage värdera denna ill anskaffningskosnaden inklusive evenuella ransakionskosnader, vilke jus då, när ransakionen sker, är e verklig värde. 106 Efer anskaffande skall denna värderas ill si verklig värde (fair value) uan a någon hänsyn as ill evenuella framida ransakionskosnader. 107 Även denna regel har undanag. I re fall undanas krave på värdering ill verklig värde (fair value): 1. Finansiella illgångar och skulder som härrör sig ifrån föreage, och som ine hålls för handel. 2. Inveseringar som är avsedda a innehas ill förfall. 3. Alla finansiella illgångar och skulder som ine har e noera marknadsvärde på en effekiv marknad eller där svårigheer finns a fassälla e verkligvärde. 108 Dessa re undanag skall värderas ill anskaffningsvärde såvida ine nedskrivningsbehov 109 finns. 110 Dea gäller om de ine finns en fassälld löpid. Då skall dessa isälle värderas efer de upplupna anskaffningsvärde, amorized cos, som kan räknas fram med hjälp av den effekiva ränemeoden. Den effekiva ränemeoden är, enkel beskrive, en meod a med hjälp av insrumenes effekiva räna beräkna den upplupna anskaffningskosnaden. 111 Om en finansiell illgång är en del av en säkringsposiion enlig punkerna i denna sandard, skall den också värderas i enlighe med dessa regler. Vi har val a ine beröra säkringsredovisning i denna uppsas och hänvisar nyfikna läsare a sudera den delen av sandarden på egen hand. Värderingen av e noera innehav på balansdagen är relaiv enkel och uan sörre kosnader för föreage. Man använder sängningskursen på den akuella dagen eller om sådan saknas köpkursen. Om de ine på e illfredsällande sä går a fassälla e marknadsvärde, får man med hjälp av flerale generell acceperade värderingsmeoder, maemaisk beräkna e 106 IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk Smih, D., Redovisningens språk, Sudenlieraur, Lund, 2000, 2:a uppl. s IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk.73

38 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 29 verklig värde (fair value). 112 Dea kan bli nödvändig om man ill exempel innehar eller har låna akier eller innehar eller har säll u deriva som ine är illräcklig likvida för a ha en kurs från dag ill dag. För opioner eller andra finansiella insrumen, som har en i förväg fassälld idpunk för lösen, så kallade innehav ill lösen, finns de e omfaande regelverk i IAS 39. Föreage måse regelbunde, mins en gång per år på balansdagen, uppskaa sin förmåga a behålla innehave ill lösen. Om föreage bedömer a man ine kommer a kunna göra så, på grund av lagliga, prakiska eller ekonomiska orsaker, måse man göra en omklassificering och omvärdering ill verklig värde (fair value). Dea gäller också om de idigare ine vari möjlig a marknadsvärdera, och a möjligheen ill en illförlilig värdering uppsår, skall föreage omvärdera ill verkliga värde (fair value) Redovisning av finansiella insrumen, illgångar och skulder enlig IAS 39 E föreag måse redovisa sina finansiella illgångar och skulder i balansräkningen när föreage har del i dess konraksenliga räigheer (recogniion). 114 De finns ingen rikig bra svensk mosvarighe ill dea ord eller begrepp, men i FARs engelska ordbok översäs recogniion som erkännande. Hendriksen och Van Breda skriver redan 1992 a FASB använder recogniion som e sä a beskriva subsanssynsäe (se ovan 3.2.5) på begreppe realisaion och för a komma run problemaiken med de vå olika synsäen på realisaion. 115 När e föreag erkänner en finansiell illgång eller skuld skall den as upp i balansräkningen. IAS 39 skiljer mellan handelsdag (rade dae) och likviddag (selemen dae) 116. Handelsdag är den dagen e föreag ill exempel ger order ill sin mäklare a köpa e anal akier i e viss föreag. Man förbinder sig a köpa akierna 117. Likviddag är den dagen, ofas e par dagar senare än handelsdagen, som bealningen överförs och akierna levereras 118. Hur e föreag än väljer a redovisa så måse man vara konsekven IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 h ed, Erwin, 1992, s. 361f 116 IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk. 30

39 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 30 Reglerna för när e föreag skall boka bor illgångarna eller skulderna (derecogniion) är uförliga och dealjerade. I sor är de desamma som för recogniion, fas reverserade. I punken 35 kan man läsa a e föreag måse boka av en finansiell illgång eller skuld när man förlorar de konraksenliga räigheerna förknippade med den finansiella illgången, eller en del av den. 120 I avgörande om e föreag verkligen har förlora de konraksenliga räigheerna för en illgång eller skuld måse man också beaka den andra paren i ransakionen. Om en par behåller konroll över en illgång måse den finnas kvar i balansräkningen. 121 Se ovan i om illförlilighe under innebörd och form. Redovisning via resularäkningen eller balansräkningen När e föreag erkänner (recognize) en finansiell illgång i balansräkningen, hur skall man då redovisa en orealiserad värdeförändring? De beror på hur föreage klassificerar si innehav. I de re kaegorierna innehav för handel, lån och fordringar som härrör från föreage och innehav ill förfall skall man redovisa värdeförändringar via resularäkningen i den period som värdeförändringen hänför sig ill. 122 Jämför machningsprincipen i ovan. För innehav som faller inom kaegorin illgänglig för försäljning kan föreage välja mellan a redovisa värdeförändringar via resularäkningen eller direk mo ege kapial i balansräkningen. 123 Föreage måse allid redovisa alla värdeförändringar på samma konsekvena sä, när man en gång gjor si val. 124 Analog med principen om konsekvens (se oven 3.2.7) 120 IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk IAS 39 (revised 2000) pk. 104

40 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER 31 Klassificering Värdering Värdeförändring redovisas via Innehav för handel Verklig värde Resularäkningen Lån och fordringar som härrör från föreage Innehav ill förfall Tillgänglig för försäljning Upplupe anskaffningsvärde Upplupe anskaffningsvärde Verklig värde Resularäkningen Resularäkningen Resularäkningen eller ege kapial TABELL 1: KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR (egen bearbening) Ändringsdirekive och ändrade Årsredovisningslagen Värdering av finansiella illgångar enlig verklig värde (fair value) som beskrivis ovan, har ill och med ugången på 2003 ine vari förenlig med ÅRL. Den försa januari 2004 ändrades ÅRL så a de blev illåe a värdera finansiella illgångar i enlighe med IAS 39. Med den nya ÅRL blir de möjlig för alla icke finansiella föreag a redovisa enlig IAS 39. Dea innebär en valmöjlighe, men ingen skyldighe, a välja om man vill gå över ill de nya värderingsreglerna. Dea skulle kunna innebära en sämre jämförbarhe föreag emellan, men då de noerade föreagen, de med sörs allmäninresse, från och med 1 januari, 2005 blir vingade i och med införande av IAS 39, ror regeringen a så ine blir falle. 126 Årsredovisningslagens ändring kommer som en följd av a e ny EU-direkiv, de så kallade ändringsdirekive 127. Direkive anogs i maj 2001 och södjer och illåer värdering enlig IAS 39. I ändringsdirekive sår de bland anna om vilka illäggsupplysningar som måse lämnas om finansiella insrumen. Bland anna måse upplysningar lämnas om förekommande derivainsrumen. I förvalningsberäelsen skall dessuom informaion lämnas om risker knuna ill föreages finansiella insrumen. Dessa krav gäller dock ine föreag som idigare ine värdera finansiella insrumen ill verklig värde och som har färre än 10 ansällda och ine har illgångar på över 24 miljoner kronor. Dessa nya regler gäller för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller senare Tabellen hämad ur Erns & Youngs skrifserie Nr 55/02, IAS/IFRS 2005: En jämförelse mellan inernaional Accouning Sandards och Redovisningsrådes rekommendaioner, LIBER Ekonomi, 2003, s. 119f. (egen bearbening). 126 Laguskoes beänkande 2003/04:LU2, s EU-direkiv om redovisning och värdering av finansiella insrumen (2001/65/EG) 128 Laguskoes beänkande 2003/04:LU2, s.8 f

41 4. FINANSIELLA INSTRUMENT, TILLGÅNGAR OCH SKULDER Verklig värde och redovisning enlig ändrade ÅRL Med ändrade ÅRL illås värdering ill verklig värde på vissa finansiella insrumen. I kap 4 14 a-e som handlar om värdering av finansiella insrumen åerfinns samma innebörd som IAS 39 om värdering ill verklig värde (fair value) och klassificering. Vidare finns de regler om hur man får redovisa värdeförändringar på föreages finansiella illgångar. Om illgången ine innehas för handel eller är e derivainsrumen får föreage välja a redovisa värdeförändringen via resularäkningen eller balansräkningen, via en fond för verklig värde i ege kapial. När de visar sig a de ine längre finns skäl a redovisa beloppe i fonden för verklig värde, skall fonden juseras och beloppe as upp i resularäkningen. Vidare finns de i ändrade ÅRL kapiel 5 och 6 regler för vilka upplysningar i form av noer och illäggsupplysningar som måse lämnas för a ill exempel visa i vilken usräckning som värdeförändringar redovisas i fonden för verklig värde eller via resularäkningen Nya ermer och begrepp i ändrade ÅRL Några gamla ermer och begrepp har ändras i och med ändrade ÅRL. De som idigare hee de verkliga värde och användes vid värdering av omsäningsillgångar, avsågs försäljningsvärde efer avdrag för försäljningskosnad definieras nu med neoförsäljningsvärde. Dea som en naurlig följd av a verklig värde nu skall besämmas uifrån illgångens verkliga värde (fair value), som vi beskrive ovan Ändrade Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kap 9

42 5. EMPIRI EMPIRI Under dea kapiel åerfinns bokföringsekniska ändringar som uförs i Svolders årsredovisningar. Ändringarna besår av de poser som påverkas av skillnaden mellan värderingsprinciperna i ÅRL och IAS 39. (re exempel i T-konoform åerfinns i Bilaga 8) 5.1 Klassificering av Svolders innehav För a komma fram ill en klassificering av Svolders innehav av finansiella illgångar, i dea fall akier, har vi bedöm avsiken med innehave och jämför de med reglerna för klassificering enlig IAS 39 punk 10, (se kap. 4.1). Svolder själv benämner innehave som anläggningsillgångar, vilke beyder a den idsmässiga avsiken med innehave är längre än e år. Vid en avsik a inneha illgångarna korare id än e år borde Svolder benämna innehave som omsäningsillgångar. Därmed uesluer vi a Svolders avsik med innehave är a klassificeras som innehav för handel (held for rading) (se kap 4.1). De bekräfas också av de fakum a innehave bara omsas 0.4 gånger under 2002/ och för a kunna klassificeras som innehav för handel (held for rading) måse porföljen omsäas beydlig ofare, ill exempel flera gånger i månaden 131. Dea innehav är ine avse a innehas ill förfall, akier har normal ingen lösendag uan bedöms enlig forlevnadsposulae a forleva evig. Ine heller besår innehave av illgångar som härrör sig ifrån föreage (Svolder) uan då åersår bara en kaegori a klassificera illgångarna efer och de är innehav illgänglig för försäljning (available for sale) enlig IAS 39 punk 21. I enlighe med denna punk så har Svolder val a redovisa orealiserade värdeförändringar över resularäkningen. För innehav med klassificeringen illgängliga för avyring, är de även illåe a föra värdeförändringen direk mo ege kapial Svolder AB årsredovisning 2002/2003, s Deloie Touche Tohmasu, Financial Insrumens Applying IAS 32 and IAS 39, 2001, s. 35ff 132 Erns & Youngs skrifserie Nr 55/02 IAS/IFRS 2005: En jämförelse mellan Inernaional Accouning Sandards och Redovisningsrådes rekommendaioner, LIBER Ekonomi, 2003, s. 120

43 5. EMPIRI Tillvägagångsä Maeriale har bearbeas i vå grupper, förs perioden 2000/2001 ill och med 2002/2003 där vi skapa årsredovisningar enlig IAS 39 över BR (med de orealiserade värdeförändringarna i en verkligvärde fond). Under perioden 1996/1997 ill och med 1999/2000 har vi skapa årsredovisningar enlig IAS 39, med de orealiserade värdeförändringarna över RR sam med de orealiserade värdeförändringarna över BR ill en verkligvärde fond. Perioduppdelningen har gjors på dea vis för a försärka validieen och reliabilieen genom a bekräfa de värden vi framagi för IAS 39 sämmer överens med Svolders värden (UB 1999/2000 = IB2000/2001). Empirikapile har dock uformas i ordningsföljd av år för a underläa läsningen Anagande om fond för verklig värde i fri ege kapial Vi har ine lyckas finna konkre vägledning om huruvida fonden för verklig värde skall ligga i fri eller bunde ege kapial. IAS/IFRS har ine den uppdelningen i fri och bunde ege kapial så efer 1 januari, 2005 är dea problem lös för alla noerade föreag, som då måse följa IAS sandarden. För a vi ska kunna göra denna sudie så måse vi göra e anagande om a fonden för verklig värde skall vara i fri ege kapial. Dea anagande har vi gjor på grundval av vad som i SOU 2003:71 skrivs om föreag som lyder under ÅRKL. Vi bygger dea anagande på en analogivis olkning av: Flerale orealiserade vinser som enlig gällande besämmelser förs ill bunde ege kapial skall enlig de nya värderingsreglerna i direkive, som baseras på IAS 39, redovisas som fri ege kapial. 133 E argumen för a lägga fonden för verklig värde i bunde ege kapial skulle kunna vara a de i ÅRL 4kap. 6 sår a uppskrivning av anläggningsillgång får ske mo bunde ege kapial. En orealiserad värdeökning på en finansiell illgång, som skall redovisas via BR skulle kunna ses analog med en uppskrivning, och föras mo bunde ege kapial. 133 SOU 2003:71, Inernaionell redovisning i svesnka föreag, beänkande av IAS-uredningen, s. 157

44 5. EMPIRI Svolders årsredovisningar Svolders årsredovisningar innehåller olika informaion som möjliggjor a reroakiv skapa årsredovisningar enlig IAS 39. Informaionen som har använs i de olika årens årsredovisningar är sammansällda i abell 2 nedan. (Svolder har under hela undersökningsperioden e brue räkenskapsår som löper från ÅR ill ÅR ) TABELL 2: INNEHÅLL I SVOLDERS ÅRSREDOVISNINGAR. Tabellen ovan visar lämnande av olika informaioner vilke ger vå olika angreppssä i de bokföringsekniska uförande. Perioden innan Svolders införande av IAS 39 har ugångspunken vari a från ÅRL skapa vå årsredovisningar enlig IAS 39. En årsredovisning med värdeförändringen över RR (som en del av resula av värdepappersinnehav) och en årsredovisning med värdeförändringen över BR direk i ege kapial (verkligvärde fond). De sisa re perioderna (00/01-02/03) har vi skapa årsredovisningar med värdeförändringen över BR sam skapa en årsredovisning enlig ÅRL för bokslue 00/01 med ugångspunk från Svolders årsredovisning enlig IAS 39. Rapporer som har skapas med ugångspunk i olika regelverk sammanfaas i abell 3nedan: TABELL 3: SKAPADE ÅRSREDOVISNINGAR

45 5. EMPIRI 36 Under samliga undersöka år har vi enlig uppgifer i årsredovisningarna agi hänsyn ill lämnad udelning. Balanserad vins skall innehålla den ackumulerade vinsen/förlusen korrigera med bland anna udelningar 134. Den ingående balansen i posen balanserad vins har vi därmed redan korrigeras för udelning på räkenskaps åres försa dag. De sker normal efer a bolagssämman fasslagi vinsdisposiionen (Konroll av verklig udelad udelning har genomförs genom konroll i eferkommande årsredovisning) 135. Udelningarna som använs sammanfaas i abell 4 nedan: TABELL 4: LÄMNADE UTDELNINGAR 5.3 Poser som påverkas i redovisningen I de eferföljande rubrikerna som beskriver de poser som berörs visar vi förändringen i poserna i form av ekvaioner, resulae av ekvaionerna och de skapade årsredovisningarna (illsammans med Svolders lämnade årsredovisningar) åerges i sammansälld form i uppsasens bilagor. Poserna som påverkas i BR respekive RR av den ändrade värderingsprincipen sammanfaas nedan i abell 5. (* endas vid IAS 39 över BR) TABELL 5: POSTER SOM PÅVERKAS 134 Backer M, (ed), Modern Accouning Theory, Prenice-Hall Inc, New Jersey, 1966, s Andersson, J-O., e al., Redovisning och beskaning, 9.e uppl., Liber Ekonomi, 2002,Malmö s.124

46 5. EMPIRI Poser som berörs i redovisningen (från ÅRL ill IAS 39) Under denna period ugår vi från årsredovisningarna skapade enlig ÅRL:s värderingsprinciper. Ugångspunken är här a från noer i bokslue omvärdera värdepappersinnehave enlig värderingsprinciperna i IAS 39 ill verklig värde(fair value). Värdeförändringen påverkar UB värde på värdepappersinnehave och är i båda IAS 39 fallen ideniska. Posen värdepappersinnehav är i dea fall en samlingspos som i ÅRL besår av innehave på balansdagen minska/öka med periodens nedskrivningar respekive reverseringar. Under dessa fyra år har de ine ske några nedskrivningar respekive reverseringar. Vilke gör a posens värde endas behöver juseras för den orealiserade värdeförändringen (jämför Ekv 1 och 2). Perioder med en negaiv värdeförändring har Svolder gjor nedskrivningar som mosvarar den negaiva värdeförändringen enlig IAS 39. Från ÅRL ill IAS 39 över RR 1996/ /2000 (se bilaga 1a) Ekvaion för bokför värde på värdepappersinnehav på balansdagen enlig värdering ÅRL 136 : ( Ekv 1) BVP ÅRL = AVP Ack. ned 1 Ned BVP = Bokför värde på värdepappersinnehav Ack. ned = Ackumulerade nedskrivningar Ned = Nedskrivningar AVP = Anskaffningsvärde på värdepappersinnehav De ackumulerade nedskrivningarna besår endas av nedskrivningar på de akuella innehave då en åerföring av nedskrivningen sker när illgången avyras, dea oavse värderingsprincip. Vid avsaknad av nedskrivningar på balansdagen alernaiv a värdepappersinnehave reverseras ill si ursprungliga värde (Ack.ned = ned.= 0) erhålls Ekv ( ÅRL Ekv 2) BVP = AVP 136 Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kap Thomasson, J., e.al., Den nya affärsredovisningen, 14:e uppl., Liber Ekonomi, Malmö, s. 250

47 5. EMPIRI 38 Enlig IAS 39 skall posen IAS BVP ( 138 beså av Ekv 3 IAS Evk 3) BVP = AVP + OVF OVF= Orealiserad värdeförändring Under perioden 1996/1997 om 1999/2000 råder förhållande i Ekv 2 vilke gör a ÅRL BVP i Svolder ine behöver juseras för nedskrivningar. Värderingsprincipen ill verkligvärde i IAS 39 och i kombinaion med förhållande i Ekv. 2 ger under denna period a Svolders ingående (Ekv 4 a) och ugående (Ekv 4 b) värdepappersinnehav endas juseras för de orealiserade värdeförändringarna. IAS ÅRL ( Ekv 4a) BVP = BVP + OVF 1 IB IB ( Ekv 4b) BVP UB IAS = BVP UB ÅRL + OVF Den oala orealiserade värdeförändringen i idpunken erhålls från Ekv 5 ( Ekv 5) VV = verkligvärde OVF = VV AVP på värdepappersinnehave Bye av värderingsprincip i period innebär a illgångssidan i balansräkningen ökar/minskar med OVF vilke innebär a den 1 för a förhållande OVF även måse inkorporeras i redovisningen för period, Til lgångar Skulder + Ege kapial = skall råda. 1 OVF skulle ha påverka åres resula vid en verkligvärde värdering i period -1 varvid den ingående balanserade vinsen ( Bal. vins) i period måse juseras. Ekv Bal vins Bal vins Åres resula OVF ( 6). IAS =. ÅRL 1 + ÅRL IAS 39 (revised 2000) pk 69

48 5. EMPIRI 39 I likhe med ekvaion 6 påverkas åres resula av bye ill verkligvärde värdering av OVF via posen resula från värdepapper i RR påverkar Åres resula IAS. ( IAS ÅRL Ekv 7) Åres resula = Åres resula + OVF Från ÅRL ill IAS 39 över BR 1996/ /2000 (se bilaga 1a) När den orealiserade värdeförändringen under denna period isälle förs ill ege kapial enlig IAS 39 påverkas ine den balanserade vinsen(se Ekv 6) och ine åres resula som i fallen ovan (se Ekv 7). Beräkningarna enlig Ekv 1-5 används i likhe med när värdeförändringen förs ill RR. Värdeförändringen i period ugår UB värde i verkligvärde fonden. ( Ekv 8) VVF = OVF UB VVF = Verkligvärde fond Värdeförändringen i föregående period OVF ) ugör IB värde i VVF vilke ger a ( 1 differensen mellan OVF OVF 1 = VVF ( Ekv 9) VVF UB = OVF 1 + VVF Beloppe som ovan juserade den balanserade vinsen (föregående års orealiserade värdeförändring) ugör IB-värde i verkligvärde fonden Poser som berörs i redovisningen När Svolder 2000/2001 införde IAS 39 lämnade de ingen årsredovisning enlig ÅRL. För a kunna jämföra skillnader mellan samliga år har vi för 2000/2001 åerskapa en rappor enlig ÅRLs värderingsprinciper.

49 5. EMPIRI 40 Från IAS 39 ill ÅRL 2000/2001 (se bilaga 1b) Bye av värderingsprincip från ÅRL ill IAS 39 har ske i ingången av verksamhesåre 2000/ Under perioden saknas en BR och RR enlig värderingsprincipen i ÅRL. Nedan beskrivs illvägagångssäe med a skapa en årsredovisning enlig ÅRL. När vi sudera Svolders årsredovisningar har vi uppmärksamma a UB värdena i Svolders årsredovisning 2000/2001 enlig IAS 39 är desamma som IB värdena för ÅRL i årsredovisningen 2001/ Samidig balanserar ine den UB balanserad vins 1999/2000 enlig ÅRL med IB balanserad vins 2000/2001 enlig Svolders visade ÅRL 141. (se bilaga 2) Från Svolders Årsredovisning 1999/2000 (ÅRL) UB 1999/2000 IB 2000/2001 Från Svolders Årsredovisning 2001/2002 ( ÅRL=IAS39 ) IB 2001/2002 UB 2000/2001 Vi har i de berörda årsredovisningarna ine hia någon förklaring ill denna olikhe. Vi gör här anagande a denna olikhe (+35056) mellan Svolder ÅRL följer av bye av redovisningsprincip i enlighe med Redovisningsrådes rekommendaion: RR 5 Bye av redovisningsprincip pk Effek av ändrad värderingsprincip enlig Svolder 143 Under boksluskommenarerna i årsredovisningen 2000/2001 lämnar Svolder en numerisk beskrivning av hur BR och RR 1999/2000 har påverkas av den ändrade värderingsprincipen jämför med ÅRL samma period. Dea för a IB värdena 2000/2001 skall överenssämma med värderingen enlig IAS Svolders Årsredovisning 2001, s jmf Svolders Årsredovisning 2000/2001, s. 47 med Svolders Årsredovisning 2001/2002, s jmf Svolders Årsredovisning 1999/2000, s. 43 med Svolders Årsredovisning 2001/2002, s FARs samlingsvolym, 2003, del 1, RR 5 Bye av redovisningsprincip, FAR FÖRLAG, s Svolders Årsredovisning 2000/2001, s.48

50 5. EMPIRI 41 Juseringen för bye av värderingsprincip enlig Svolder redovisas nedan i abell 6. Effek av bye av redovisningsprincip BR UB 1999/2000 Effek Jusera UB Bunde ege kapial Balanserad vins Åres resula Fri ege kapial RR 1999/2000 Effek Jusera Resula av värdepapper Åres resula TABELL 6: EFFEKT AV BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP 1999/2000 ENLIGT SVOLDER Skillnaden mellan summan av effeken av bye av värderingsprincip (105468) och åres udelning (70400) ugör summan av differensen mellan balanserad vins 2000/2001 och 2001/2002 (35068). Korrigeringar uförs för a inneha e jämförande värde mellan IAS 39 och ÅRL för denna period. Korrigeringarna för denna differens följer nedan. Ugångspunken för a skapa denna årsredovisning är UB enlig ÅRL 1999/2000 (IB 2000/2001) och a korrigera UB 2000/2001 i IAS 39 (=ÅRL) med värdeförändringen över RR för skillnaden mellan värderingarna i ÅRL och IAS 39. BVP enlig IAS 39 (Ekv 3) skrivs i denna period om för a erhålla ÅRL BVP enlig Ekv 10. ( Evk 3) BVP IAS = BVP ÅRL + OVF ( Ekv 10) BVP IB ÅRL = BVP IB IAS OVF 1 I samliga perioder med negaiv värdeförändring på innehave har Svolder gjor nedskrivningar i ÅRL som mosvarar värdeminskningen enlig IAS 39. När Ekv 2 uökas med nedskrivningar får ekv 3 följande useende (observera endas vid orealiserad värdeminskning).

51 5. EMPIRI 42 ÅRL IAS ( Ekv 11) BVP ( Ack. ned + Ned ) = BVP + 1 OVF Efersom de i de föregående årsredovisningarna med ÅRL ine förekommi någon nedskrivning är posen ( Ack. ned 1 = 0 ) sam a ( Ned = OVF ) ger i denna period följande förhållande: UB ÅRL ( Ekv 12) BVP = BVP UB IAS Förhållande i Ekv 12 råder dock ej i period -1 efersom de i denna period vari en posiiv värdeförändring och ÅRL ine illåer högre värdering än anskaffningsvärde. ( Ekv 13) BVP ÅRL 1 = BVP IAS 1 OVF 1 Denna posiiva skillnad OVF ) måse därför jusera posen resula från värdepapper i RR ( 1 för ÅRL jämför med årsredovisningen enlig IAS 39 med förändringen över RR 2000/2001 efersom förhållande i Ekv 12 råder. I likhe med Ekv 7 visar vi effeken av förändringen i resula från värdepapper i Åres resula ÅRL. ( Ekv 14) Åres resula ÅRL Ned = IAS Åres resula OVF OVF 1 OVF = Ned ( Ekv 15) Åres resula ÅRL = Åres resula IAS OVF 1 ( OVF 1) påverkade även föregående års resula. Vilke gör a även den balanserade vinsen i likhe med Ekv 6 måse juseras, UB värde 2000/2001 för den balanserade vinsen juseras enlig Ekv 15 för a förhållande mellan T = S + E skall vara uppfyll. ( Ekv 16) Bal. vins ÅRL = Bal. vins IAS 1 + Åres resula IAS 1 OVF 1

52 5. EMPIRI 43 Från IAS 39 över RR ill IAS 39 över BR 2000/ /2003 (se bilaga 3) Juseringarna mellan de vå illvägagångsäen med a föra värdeförändringarna över RR och BR påverkar ine posen BVP efersom värderingsprincipen är den samma: ( IAS Ekv 17) BVP RR = BVP IAS BR Poser som åersår a korrigeras när värdeförändringen förs ill ege kapial (VVF) är liknande Ekv 6 och 7. Ekv 6 där resula från värdepapper juserades medovf för a jusera Åres resula juseras (omvän vid en värdeökning). IAS Åres resula RR upp vid en orealiserad värdeminskning ( Ekv 18) Åres resula IAS BR = Åres resula IAS RR + VVF Skillnader mellan IAS RR IAS BR Åres resula och Åres resula har på likara sä (beroende på värdeökning eller minskning) påverkas i -1. Vilke ger olika IAS över RR och IAS över BR erhölls genom: Bal. vins. Skillnaden mellan ( Ekv 19) Bal. vins IAS BR = Bal. vins IAS RR 1 + Åres resula IAS 1 + OVF 1 OVF och OVF 1 ugör som ovan i Ekv 8 och 9, UB och IB värden i verkligvärde fonden. För en sammansällning av årsredovisningar uppdelade på: ÅRL ( Svolder ) (bilaga 2),IAS 39 över RR (bilaga 4), IAS över BR (verklig värde fond)(bilaga 4), sam ÅRL (bilaga 6).

53 6 ANALYS 44 6 ANALYS 6.1 Inledning I dea kapiel analyseras Svolder och hur föreages balans och resularäkning påverkas av värdering av dess finansiella illgångar med IAS 39 konra ÅRL uifrån vår syfe med uppsasen: A beskriva skillnaderna mellan redovisning och värdering enlig IAS 39 och ÅRL. A visa hur skillnaderna i värderingen av finansiella illgångar i e föreag med sora finansiella illgångar påverkar resula och balansräkning. I föregående kapiel har vi visa hur vi räkna om årsredovisningarna så a vi har sju års jämförbara årsredovisningar. Årsredovisningarna besår av vå olika värderingsprinciper (enlig IAS 39 och ÅRL) och re olika redovisningsalernaiv (enlig IAS 39 över BR, IAS 39 över RR sam ÅRL), över hela undersökningsperioden 1996/ /2003. Analysresulaen från de undersöka årsredovisningarna kommer här a beskrivas och uifrån vår ansas av dedukiva karakär åerknyas ill berörd eori. 6.2 Påverkan på balansräkningen Poser som påverkas i balansräkningen skiljer sig beroende på om värdeförändringen enlig IAS 39 förs över resularäkningen eller balansräkningen. I nedansående resonemang och diagram skiljer vi på dessa illvägagångssä genom benämningen IAS 39 över RR och IAS 39 över BR. Poser som är oförändrade oavse om de förs över RR och BR benämns bara enlig IAS Värdering av Svolders finansiella illgångar Regelverken skiljer sig i värdering enlig IAS 39 som i vissa fall illåer värdering ill verklig värde (fair value) och ÅRL med värdering ill anskaffningsvärde (hisorical cos). I Svolders fall, där de finansiella illgångarna besår av akier, har vi klassificera dessa som innehav illgänglig för försäljning enlig IAS 39 punk 21 (se 5.1). Enlig denna klassificering skall illgångarna värderas ill verklig värde (fair value) enlig IAS 39.

54 6 ANALYS 45 Svolder har i sina årsredovisningar lämna informaion om marknadsvärde och anskaffningsvärde för såväl de enskilda akierna, som för porföljen som helhe. Tabellen nedan är en sammanfaande presenaion av dessa värden över perioden 1996/ /2003. DIAGRAM 1: ANSKAFFNINGSVÄRDE, BOKFÖRT VÄRDE ÅRL, REDOVISAT VÄRDE IAS 39 Tabellen måse ses uifrån relaionen anskaffningsvärde och bokför värde ÅRL/redovisa värde IAS 39 på bokslusdagen respekive år. (Se bilaga 7) På bokslusdagen mellan åren 1996/1997 och 1999/2000 ser vi hur illgångarnas anskaffningsvärde öka. Svolder kan därmed sägas ha öka si innehav (neo) mellan perioderna. Relaionen mellan anskaffningsvärde och de redovisade värde IAS 39 visar a de under perioden har vari upp och nedgångar i Svolders innehav. Den negaiva uvecklingen under perioden har ine vari så pass krafig, så a de redovisade värde IAS 39 undersigi anskaffningsvärde varav de bokförda värde enlig ÅRL sammanfaller med anskaffningsvärde under hela perioden. Värderingen enlig ÅRL undersiger värderingen enlig verklig värde (fair value) under hela perioden. Mellan åren 2000/2001 och 2001/2002 har illgångarnas värde sjunki jämför med anskaffningsvärde. Värderingen enlig ÅRL och IAS 39 sammanfaller under dessa perioder.

55 6 ANALYS 46 Dea på grund av minskning för IAS 39 med den orealiserade värdeminskningen på innehave och ÅRL genom nedskrivning. Sisa perioden, verksamhesåre 2002/2003, har illgångarnas värde öka (minskning mellan anskaffningsvärde och bokför värde/redovisa värde). De bokförda värde enlig ÅRL har reverseras upp ill högsa illåna värde enlig ÅRL medan den värderingen enlig IAS 39 ill verklig värde ger e högre redovisa värde. Reversering har dock bara kunna göras upp ill anskaffningsvärde och marknadsvärde på delar av porföljen som sigi i värde Fri ege kapial De fria egna kapiale uppvisar liknande förhållande som illgångarna ovan. Även här besår skillnaderna i a ÅRL ine illåer en högre värdering än de lägsa av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Skillnaderna mellan kurvorna i de fyra försa bokslusdagarna och den sisa bokslusdagen besår av a värdeförändringen i IAS 39 illås inkluderas i de redovisade värde, jämför med ÅRL. Med användning av machningsprincipen enlig IAS 39 erhålls e högre fri ege kapial och möjliggör en högre lämnad udelning. Den orealiserade värdeökningen ökar de fria egna kapiale och de är endas dea som får delas u enlig Akiebolagslagen (se ovan 3.2.1) DIAGRAM 2: FRITT EGET KAPITAL

56 6 ANALYS 47 De omvända förhållande gäller dock ine i den eferföljande perioden efersom den orealiserade minskningen minskar åres vins med mer (föregående års orealiserade värdeökning) än ÅRL på grund av den högre värderingen och IAS 39 ger i denna period e lika sor udelningsurymme som ÅRL. 6.3 Påverkan på resularäkningen A de är skillnader mellan åres resula i IAS 39 över RR och IAS 39 över BR är ine uppseendeväckande och ligger i sakens naur. Skillnaderna i åres resula mellan IAS 39 över RR och ÅRL besår i a IAS 39 över RR illåer en högre värdering av de finansiella illgångarna som påverkar åres resula posiiv. Perioder med e lägre resula i IAS 39 över RR jämför med ÅRL beror på a IAS 39 över RR kommer från en högre värdering som påverkar de akuella åres resula i sörre usräckning. I sisa bokslue så får IAS över RR åerigen e högre resula än ÅRL, de beror på a ÅRL ine illåer högre värdering av illgångarna. DIAGRAM 3: ÅRETS RESULTAT Likheerna mellan IAS 39 över BR och ÅRL under de försa fyra boksluen beror här på a skillnaderna mellan värderingen ine får någon resulapåverkan. Skillnaden mellan värderingen i ÅRL och IAS 39 över BR förs ill ege kapial och påverkar ine resulae med

57 6 ANALYS 48 orealiserade värdeförändringar. I de eferföljande perioderna sker i ÅRL nedskrivningar som påverkar resulae vilke ger e högre resula för IAS 39 över BR i perioderna 2000/2001 och 2001/2002. I de sisa verksamhesåre sker en reversering vilke ger e omvän förhållande med e högre resula enlig ÅRL. 6.4 Koppling ill eorin I dea avsni ska vi koppla illbaka resulae, av vad vi ser ovan, ill eorin. Huvudpunkerna för denna koppling är redovisningsprinciperna. Valda delar av IASB:s referensram används också i analysen Forlevnadsposulae All värdering enlig IAS 39 går under anagande om e föreags forlevnad. Forlevnadsposulae ligger även ill grund för IASB:s referensram. Verklig värde (fair value) är ine desamma som de värde som man skulle erhålla vid en likvidaion, som är mosasen ill forlevnad, då risken för en illfällig ubudschock 144 skulle kunna påverka marknadspriserna. 145 Vid redovisning av IAS 39 kommer forlevnadsposulae a ha samma innebörd som med ÅRL Machningsprincipen Bokföringsmässiga grunder och machningsprincipen bygger på varandra och innebär a idpunken för bealning ine skall ligga som grund för resulae (se ovan 3.2.2). I de fall e föreag väljer a redovisa finansiella illgångars värdeförändringar över resularäkningen (IAS över RR), så som Svolder har gjor, får machningsprincipen sörre beydelse och påverkan på föreages sällning och resula, än redovisning med ÅRL som 144 Perloff, M Jeffrey, Microeconomics, Pearson Addison-Wesley, 2003, s. 30f 145 IAS 39 (revised 2000) pk. 98

58 6 ANALYS 49 grund. Med IAS över RR redovisas en värdeförändring på en finansiell illgång direk över resulae, oavse om de är en värdeminskning eller värdeökning och oberoende av realisaion. Dea är hel förenlig med IASB:s andra grund för referensramen, bokföringsmässiga grunder. Med redovisning av en värdeförändring på en finansiell illgång över balansräkningen gör man e avseg från kongruensprincipen (IAS över BR), så som vi har gjor med Svolders årsredovisningar för a kunna jämföra med IAS över RR, kommer ine resulae av värdeförändringen a påverka resulae förrän vid avyring. Resulae kommer därför ine a machas full u. Däremo kommer värdeförändringen a kunna uläsas i balansräkningen genom förändringen av fonden för verklig värde, enlig ändrade ÅRL. E val a redovisa värdeökningen enlig IAS över BR, innebär a föreage väljer IAS sandarden före IASB:s referensram om a idpunken för bealning ine skall påverka resulae. Dea är hel i sin ordning enlig referensramens 3: e punk Försikighessprincipen Redovisning enlig ÅRL innebär, för e föreag som Svolder a de vid ider med sigande akiepriser, kommer a byggas upp dolda reserver i form av orealiserade värdeökningar. Dea på grund av a ÅRL ine illåer högre värdering än anskaffningsvärde. Vid ider med sjunkande akiepriser, kommer värde på de finansiella illgångarna däremo a skrivas ner och i sor mosvara marknadsvärde på balansdagen. Så är de i falle Svolder, om man iar i diagram 1 ovan, i perioden med sigande illgångar de re försa åren, ser man a värderingen enlig ÅRL undersiger de av IAS, hel i enlighe med försikighesprincipen. Jämför gärna uvecklingen på Carnegie Small Cap Index (CSX), (i bilaga 9), som är Svolders jämförelseindex. De innebär a de finns en dold reserv som en användare av redovisningen ine med lähe kan informera sig om. Dea har Hendriksen och Van Breda kriisera 146. Vidare om man iar i samma diagram för de år med sjunkande värden på illgångarna så är IAS och ÅRLs värden exak desamma. Försikighesprincipen södjer värdering ill anskaffningsvärde, men en exrem användning av anskaffningsvärde som ensam underlag för värdering av Svolders finansiella illgångar skulle få absurda effeker. De försa åren i vår undersökningsperiod (se diagram 3 ovan) 146 Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 TH ed, Erwin, 1992) s. 372ff

59 6 ANALYS 50 skulle ine värderingen avvika mycke ifrån marknadsvärde, men de vå näs sisa åren, med fallande akiepriser (se bilaga 9) skulle de innebära en orimlig övervärdering av Svolders finansiella illgångar. Man skulle också kunna änka sig de omvända, vid sigande akiepriser, skulle de ske en undervärdering. Dea skulle ine ge en rävis bild av föreages sällning. Dea är precis de som Backer (1966) anger som kriik mo värdering ill anskaffningsvärde, a de bara avspeglar värde jus vid anskaffningen 147. De är därför som nedskrivningskrave finns i ÅRL. Uppskrivningskrave saknas dock och i ÅRL finns de en frivillig möjlighe a göra en uppskrivning på finansiella anläggningsillgångar, under vissa omsändigheer. 148 I IASB:s referensram om illförlilighe, framgår a man ska iaka en viss försikighe så a dolda reserver ine uppsår när man gör bedömningar under osäkerhe. Denna försikighe är ine desamma som a man ine ska övervärdera illgångar och undervärdera skulder, enlig ÅRL. Försikighesprincipen så som vi känner den ifrån ÅRL som godkänner dolda reserver, är således ine hel förenlig med IASB:s referensram. Innebär de a försikighesprincipen har spela u sin roll eller finns de urymme för försikighe? Om vi änker illbaka ill iden då försikighesprincipen kallades för konjunkurujämningsprincipen, och iar på diagramme ovan för hur resulae uvecklas (se diagram 3 ovan). Där syns de ydlig a resulae är högre för IAS över BR än för båda de andra alernaiven år 2001 och 2002, och sedan för 2003 så hamnar resulae under de andra vå. Dea ger en ujämnande effek på resulae vid snabba värdeförändringar på Svolders finansiella illgångar Realisaionsprincipen Försikighesprincipen och realisaionsprincipen följs å. Försikighe, så som de har vari innebär a en vins är säkrad förs genom försäljning, en realisaion. Realisaionsprincipen har hiills avgjor när en inäk ifrån en finansiell illgång får as upp i resularäkningen. Formsynsäe, där en ransakion måse äga rum, får behålla sin andemening när man redovisar orealiserade värdeökningar över balansräkningen (IAS över BR). En sådan värdeökning på en finansiell illgång redovisas förs i balansräkningen och förs efer avyring i resularäkningen. 147 Backer,M, Modern Accouning Theory, Prenice-Hall Inc. New Jersey, 1966, s.122

60 6 ANALYS 51 Subsanssynsäe acceperar a enbar en värdeökning på illgångarna har ske för a anses uppfylla realiserbarheen. Man skulle fakisk kunna realisera värdeökningen vid idpunken för mäningen. Dea synsä på realisaionsprincipen kommer a prakiseras när e föreag väljer a redovisa värdeökningarna via resularäkningen (IAS 39 över RR) Kongruensprincipen Alla resulaförändringar skall enlig kongruensprincipen föras över resularäkningen. Men e föreag som väljer a redovisa värdeförändringar på sina finansiella illgångar över balansräkningen (IAS över BR), bryer de mo vikiga redovisningsrekommendaioner då? Nej, de finns inge uryck förbud mo a brya mo denna princip men, Arsberg (2003) manar ill försikighe. Risken är sor a användare av redovisningen, av vana a finna resulaförändringar i resularäkningen, missar a a ill sig informaion om de resulaförändringar som förs över balansräkningen. 149 För Svolders del är dea inge problem, de har val a redovisa värdeförändringen över resularäkningen (IAS över RR). Vid bye av redovisningsprincip, från ÅRL ill IAS /2001, brö Svolder mo kongruensprincipen och de får låa sig göras om de är förenlig med god redovisningssed, och de är de vid bye av redovisningsprincip. IASB:s referensram om begriplighe, ugår ifrån a en läsare av redovisningen är kunnig och insa i ekonomi, redovisning och affärskunskap. En sådan användare av årsredovisningar känner självklar ill de fakum a e föreag kan änkas brya mo kongruensprincipen i fler fall än vid bye av redovisningsprincip. Dea mosäger de Arsberg skriver om, a vana hos användare av redovisning skulle leda ill missad väsenlig informaion på grund av a resula åerfinns i balansräkningen isälle för som idigare bara i resularäkningen. 148 Årsredovisningslagen (1995:1554) 4 kapile Arsberg K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö, 2003, s.165

61 6 ANALYS Principen om konsekvens När e föreag väljer om de skall redovisa finansiella illgångars värdeförändring över resularäkningen eller balansräkningen, så blir man vingad enlig principen om konsekvens a hålla sig ill de valda alernaive, för alla sina liknande illgångar enlig IAS Konsekvens har vari vikig för jämförbarheen, i e föreag över iden, med redovisning enlig ÅRL och kommer så a vara även med IAS 39. Jämförbarheen mellan föreag är mins lika vikig som jämförbarheen i e och samma föreag. Två olika föreag i samma bransch, ill exempel i Svolders bransch, som väljer var sin väg a redovisa orealiserade värdeförändringar på finansiella illgångar, kommer a vara konsekvena i de a de allid för värdeförändringen över BR respekive RR. Redovisningarna kommer däremo a skilja sig å i resulae. Dea kommer a försvåra jämförbarheen mellan föreagen för en exern användare av redovisningen. 150 IAS 39 (revised 2000) pk. 104

62 7 AVSLUTNING 53 7 AVSLUTNING 7.1 Slusas För e föreag som Svolder AB, som lik många invesmenföreag, försöker vara e placeringsalernaiv ill a själv äga en akieporfölj på börsen, är de vikig a föreages akieinnehav kan åskådliggöras på e ydlig och illförlilig sä. Med åskådliggöra menar vi mäa eller värdera. För a visa sin verkliga presaion för en exern par krävs de a illgångarnas värde på balansdagen verkligen visar hur de akuella innehave ser u och har förändras. Innan Svolder värderade och redovisade enlig IAS 39, kunde en gammal eller poeniell akieägare bara uläsa mindre lyckade placeringar ill e korrek marknadsvärde i årsredovisningen. De mer lyckade placeringarna har aldrig få visas för den exerna läsaren. 151 ÅRL har ine vari rävis då den bara har ge en korrek bild av föreages resula och sällning vid värdeminskning på de finansiella illgångarna. Om relevan informaion är a underläa bedömningen av akuella värden i föreage, så kan vi ine säga a ÅRL har uppfyll referensramens krav på relevans. Svolder har gjor hel rä då de har val a uöver den vanliga årsredovisningen också presenera en redovisning enlig IAS 39, då dea har ge en mer rävisande bild av föreages resula och sällning. Svolder har val a redovisa de orealiserade värdeförändringarna via resularäkningen och dea har le ill a resulae har visa sig bli mer volail än med ÅRL som grund. Lå oss nu ponera a vi säller Svolder AB framför en spegel och kallar denna spegelbild Svolder 2. Svolder 2 väljer a isälle för a som Svolder redovisa sina orealiserade värdeförändringar över resularäkningen, redovisa dessa över balansräkningen. Vad skulle de få för följder? Vid en uppgång på akiemarknaden kommer Svolder a redovisa e sörre resula än Svolder 2. De finansiella illgångarnas redovisade värde kommer a vara idenisk. Skillnaden mellan föreagen är fonden för verklig värde och resulae. 151 De är en sanning med modifikaion då upplysning om porföljens värde har kunna lämnas i no.

63 7 AVSLUTNING 54 (Exemplen skall ses skilda från varandra) Vid en nergång på akiemarknaden kommer Svolder 2 a redovisa e högre resula än Svolder. De finansiella illgångarnas redovisade värde kommer forfarande a vara idenisk. Skillnaden kommer åerigen vara skillnaden mellan fonden för verklig värde och resulae fas omvän. En slusas av dea är a placerarna kommer föredra Svolder i ider med uppgångar på börsen och Svolder 2 vid nergångar på börsen. De enda som skiljer är säe a redovisa orealiserade värdeförändringar. Då kan vi ine säga a de båda redovisningsalernaiven illsammans underläar jämförbarheen i vale mellan placeringsalernaiv. Vi måse ge Meinger (1999) rä i de a de kommer a skapa förvirring bland användarna när dea brukande blir verklighe och de försa finansiella rapporerna kommer u i offenligheens ljus. Vad händer då många producener av finansiella rapporer väljer a redovisa värdeförändringarna över balansräkningen? De finns då en risk a kongruensprincipen marginaliseras och a användarna av årsredovisningarna lär sig a hia informaionen enlig IAS 39. I e iniial skede kommer vikig informaion förbises av användare som ine är så kunniga och erfarna som kanske skulle kunna krävas och Arsberg (2003) kommer a få rä. Efer en id så kommer användarna a anpassa sig vid a de finns en möjlighe a resulaeffeker åerfinns i balansräkningen isälle för som idigare i resularäkningen. Vi vill jämföra de re redovisningsalernaiven efer hur väl de lever upp ill försikighesprincipen, machningsprincipen och realisaionsprincipen vid värdering av finansiella illgångar: IAS över RR - Full machningsprincip och realisaionsprincipen används enlig subsanssynsäe, låg grad av försikighesprincip.

64 7 AVSLUTNING 55 IAS över BR - Full machningsprincip och realisaionsprincipen används enlig formsynsäe, viss grad av försikighesprincip. ÅRL Viss grad av machningsprincip och realisaionsprincipen används enlig formsynsäe, hög grad av försikighesprincip. Vilke innebär a vid vale av IAS över BR kommer e viss må av försikighesprincipen a finnas kvar. Realisaionsprincipen kommer a vid vale av IAS över RR a användas enlig subsanssynsäe och dea synsä är de som FASB kallade recogniion, erkännande. Med realisaionsprincipens subsanssynsä erkänns inäker ifrån värdeökningar mycke idigare än med formsynsäe och de är dea som avspeglas i de verkliga värde. Vi ror a dea idiga erkännande av inäker kommer a öka vid värdering och redovisning av finansiella insrumen. Sluligen vill vi säga e par ord om möjligheen a föra fonden för verklig värde över BR. Vi har i denna sudie val a lägga denna fond i fri ege kapial, men då de råder sor osäkerhe om dea är e korrek sä, vill vi rekommendera föreag som överväger dea alernaiv a avvaka ydligare rekommendaioner. Dea för a risken för a vingas bya redovisningsprincip ännu en gång är sor och dea skulle påverka jämförbarheen och brya mo principen om konsekvens. 7.2 Reflekioner Vi vill i dea avsni presenera en för oss inressan reflekion som dessuom kan ligga ill grund för vidare forskning. I e försök a förklara varför värdering ill verklig värde är så kriisk för IAS/IFRS i allmänhe och IAS 39 i synnerhe och näsan lägger grunden för denna sandard, ska vi lyfa de hela på en högre, näsan, filosofisk nivå.

65 7 AVSLUTNING 56 Recogniion, erkännande är en vikig del i IAS 39 och innebär a realisaionsprincipen skall prakiseras med e subsanssynsä (innebördsynsä) som innebär a en säker idenifierad och mäbar värdeförändring på en illgång är illräcklig för konsaerande av en inäk. Realisaionsprincipens subsanssynsä är analog med verklig värde (fair value). E alernaiv sä a olka realisaionsprincipen är med formsynsäe (äganderässkife), som innebär a en fakisk ransakion måse ha äg rum. Enlig referensramen går innebörd före form (subsance over form), i de a verkligheen skall spegla den ekonomiska innebörden i försa hand och ine den juridiska formen. Lägger man samman realisaionsprincipens formsynsä och resonemange med innebörd över form blir dea också analog med verklig värde (fair value). Sammanlag får vi, oavse var vi ugår ifrån, a värdering skall ske ill verklig värde. Ovansående resonemang är en sammansälld reflekion av IASB:s referensram 152, Henriksen och Van Bredas syn på FASBs bruk av begreppe recogniion 153 och Arsbergs diskussion om realisaionsprincipens vå synsä Förslag ill vidare forskning Osäkerheen inför hur vissa finansiella insrumen skall värderas är sor och när näsa omarbeade IAS 39 preseneras ill våren 2004 kommer säker många uppslag ill vidare forskning. När föreagen börjar prakisera IAS 39 kan man göra en sudie på hur många och vilka föreag som väljer a redovisa orealiserade värdeförändringar på finansiella illgångar klassificerade som innehav illgänglig för försäljning. 152 Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995, pk Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 h ed, Erwin, 1992, s Arsberg, K, Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, 2003, s. 161

66 7 AVSLUTNING 57 Under sudies gång har vi flera gånger sö på a IAS 39 kommer a sälla sora krav på uökade illäggupplysningar. En sudie inrikad på a undersöka hur föreag med finansiella illgångar möer krave på en ökad nobearbening vore inressan.

67 REFERENSER 58 REFERENSER Alvesson, M., Sköldberg, K., Tolkning och reflekion: veenskapsfilosofi och kvaliaiv meod, Sudenlieraur, Lund Andersen, I, Den uppenbara verkligheen, Sudenlieraur, Lund 1998 Andersson, J-O., e al., Redovisning och beskaning, 9.e uppl., Liber Ekonomi, Malmö, 2002 Andersson, Sen, Års- och koncernredovisning - En kommenar ill redovisningsreglerna, Publica, Sockholm, 1996 Arbnor, I., Bjerke, B., Föreagsekonomisk meodlära, Sudenlieraur, Lund, 1994 Arsberg, K., Redovisningseori, -policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö Backer M, (ed), Modern Accouning Theory, Prenice-Hall Inc, New Jersey, 1966 Bryman, A., Kvanie och kvalie i samhällsveenskaplig forskning, Sudenlieraur, 1997 DeloieToucheTohmasu: Financial Insrumens: Applying IAS 32 and IAS 39:Summaries,Guidence,Example, and US GAAP Comparisons Erns & Youngs Skrifserie Nr 55/02: En jämförelse mellan Inernaional Accouning Sandards och Redovisningsrådes rekommendaioner, Liber Ekonomi, 2003 Eriksson, L T., Wiefersheim-Paul, F., A ureda, forska och rapporera, Liber Ekonomi, 1997 FARs Engelska ordbok, FAR Förlag, Sockholm, 1994 FARs samlingsvolym,, FAR Förlag, Sockholm, 2003

68 REFERENSER 59 Hendriksen, E., & Van Breda, M, Accouning Theory, 5 TH ed, Erwin, 1992 Lodin, Sven-Olof e al, Inkomsska en läro- och handbok i skaerä, Sudenlieraur, Lund, 2002 Lundahl, U., Skärvad, P-H., Uredningsmeodik för samhällsveare och ekonomer, Sudenlieraur, Lund 1999 Pael, R. & Davidsson, B., Forskningsmeodikens grunder, Sudenlieraur, Lund Sandin, A, Exernredovisning anpassad ill nya årsredovisningslagen, Sudenlieraur, Lund, 1996 Schroeder, R., & Clark M., Accouning Theory: Tex and readings, 6 h ed., John Wiley Sons, 1998 Thomasson, J., e al, Exern redovisning och finansiell analys, Liber Ekonomi, 2000 Thomasson, J., e al, Den nya affärsredovisningen, Liber Ekonomi, Malmö, 2000 Offenliga ryck: Akiebolagslagen (1975:1385) Inkomsskaelagen (1999:1229) Laguskoes beänkande 2003/04:LU2 Redovisning och värdering av finansiella insrumen SOU 2003:71 Inernaionell redovisning i svenska föreag : Beänkande av IAS-uredningen Årsredovisningslagen (1995:1554) Marial från normgivare IAS 39 (revised 2000) Redovisningsråde, Föresällningsram för uformning av finansiella rapporer, 1995,

69 REFERENSER 60 Ariklar Meinger, B-A., Finansiella Insrumen enlig IAS 39: en sandard som redan ifrågasäs, Balans nr 10, FAR förlag, Sockholm, 1999 Rundfel. R., Är de illåe a brya mo årsredovisningslagen? En kommenar ill redovisningen i Svolder och AssiDomän, Balans nr Årsredovisningar: Svolders Årsredovisning 1996/ /2003 Elekroniska källor: hp://www-gap.dcs.s-and.ac.uk/~hisory/mahemaicians/pacioli.hml (besök ) hp://www2.riksdagen.se/ (besök ) hp:// (besök )

70 BILAGOR 61 BILAGOR Bilaga 1a: Sammansällning av: från ÅRL ill IAS Bilaga 1b: Sammansällning av: från IAS 39 över RR ill ÅRL 2000/2001

71 Bilaga 2: Årsredovisningar ÅRL ( SVOLDER ) BILAGOR 62

72 BILAGOR 63 Bilaga 3: Sammansällning av: Från IAS 39 över RR ill IAS över BR

73 Bilaga 4: Årsredovisningar IAS 39 över RR BILAGOR 64

74 BILAGOR 65 Bilaga 5: Årsredovisningar IAS 39 över BR (Verkligvärde fond)

75 Bilaga 6: Årsredovisningar ÅRL BILAGOR 66

76 BILAGOR 67 Bilaga 7: Relaion mellan anskaffningsvärde och bokför värde/redovisa värde