Likabehandlingsplan Läsåret 2014/2015



Relevanta dokument
Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Lokal likabehandlingsplan

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016

Upprättad av elever och lärare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad

Västerås Idrottsgymnasium

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Datum:

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan årskurs 7-9 Vallaskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2015/2016

Artediskolan Åk 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/16

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

SSP Svenska skolan i Paris

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Akademi Sinclair 2015

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad Vision

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Bilaga 4. Likabehandlingsplan Årlig plan

ÅRLIG PLAN BLÅ HUSET 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Teamet för Likabehandling 2014/15

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Transkript:

Likabehandlingsplan Läsåret 2014/2015

Innehållsförteckning Inledning...3 Definitioner och begrepp...3 Vision...4 Vårt främjande arbete...4 Älvsbyns Gymnasium...4 Kartläggning och arbetsgång...6 Utvärdering av förra läsårets arbete...6 Gymnasieskolans mål för läsåret 14/15...8 Handlingsplan vid misstanke om kränkning eller diskriminering...9 Mellan elever...9 Mellan personal och elev...9 Mellan personal...10 Åtgärder vid tillrättavisning av en elev...10 Bilaga 1: Anmälan (blankett)...11 Bilaga 2: Utredning med handlingsplan (blankett)...12 Bilaga 3: Utvärdering av fjolårets resultat, gymnasiet...13

Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande och personlig utveckling är en trygg skolmiljö där elever och personal trivs. Denna likabehandlingsplan ska vara en hjälp för att skapa en bra arbetsmiljö för alla elever på skolan. Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska skolan bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling och diskriminering genom att bl a upprätta en årlig plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan. Älvsbyns Gymnasium har valt att sammanfoga dessa två planer till en som vi kallar Likabehandlingsplan. Definitioner och begrepp Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet (Se Skollagen 14 a kap. 3 ). Kränkningarna kan vara fysiska (att utsättas för någon form av yttre våld) verbala (att förnedras verbalt) psykosociala (att bli utfryst från gemenskapen i grupp/klass/skola) text- och bildburna (att bli kränkt via lappar, sms, e-post, sociala medier etc) Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. kön könsöverskridande identitet eller uttryck: någon som inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. religion eller annan trosuppfattning funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. ålder Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. 3

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband me någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Vision Vårt långsiktiga mål är att vi är en skola där alla behandlas likvärdigt där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade som är fri från diskriminering och annan kränkande behandling Vårt främjande arbete Följande insatser görs för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter i skolan och minska risken för kränkningar och diskrimineringar. Skolans personal har skyldighet att omedelbart rapportera misstanke om kränkande behandling till mentor eller rektor. Vid kränkande behandling som sker öppet i skolan ska alla vuxna på skolan reagera direkt och markera att det inte är ett acceptabelt beteende. Alla undervisande lärare har ett ansvar för att arbeta med innehållet i planen i sin undervisning, förutom att ta upp planens innehåll vid därför avsedda lektioner bör lärare anknyta till de frågor den innehåller då dessa kommer upp naturligt i undervisningen. Skolans värdegrund ska genomsyra lektionsarbetet. Älvsbyns Gymnasium Mentorer för gymnasieeleverna har ansvar för att innehållet i Likabehandlingsplanen är känt av eleverna och ska varje termin erbjuda eleverna ett utvecklingssamtal där trivsel i klassen/på skolan och likabehandlingsfrågor behandlas. Eleverna gör under årskurs1 en Elevhälsoprofil (FMS) och genom samtal kring elevens frisk- och riskfaktorer och elevens egna utvecklingsmål får mentorn en helhetsbild av elevens situation för att kunna hjälpa denna på bästa sätt. Elevhälsoteam finns som stöd för mentorer. Det består av rektor, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare samt annan kompetens från kommunens elevhälsa som psykolog, skolsköterska och kurator. Skolläkare är kopplad till teamet. Klasskonferenser hålls minst 2 gånger/år och då samlas undervisande lärare, mentorer, kurator, skolsköterska och rektor. Syftet är att tidigt följa upp signaler angående elever med behov av stöd och belysa varje elevs studiesituation. Elevråd företräder elevernas intressen. De har insyn och medbestämmanderätt i arbetsmiljöfrågor och Likabehandlingsplan. Elevrådet är också skolans elevskyddsombud och får varje år utbildning i elevskyddsfrågor. De har ett speciellt ansvar för elevernas arbetsmiljö och för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Varje klass har möjlighet att välja en ordinarie ledamot till elevrådet. 4

Skol-IF företräder sina medlemmars intressen och anordnar t.ex. olika klassöverskridande aktiviteter under Må-bra-dagar, träningar 1ggr/veckan i sporthallen och Utsparken för årskurs 3. Må-bra-dagar anordnas några gånger per år. Eleverna väljer bland olika aktiviteter att delta i t.ex. idrottsturnering, paintball, julpyssel, promenad. Det här gör att eleverna får chans att lära känna fler på skolan. Dagarna planeras så att alla elever ges förutsättningar att delta. Kickoff för alla nya elever i årskurs 1. Eleverna åker tidigt på höstterminen iväg på vandring och tältar tillsammans. Lägenhetsträffar anordnas på skolan cirka 1 gång per månad för att alla inackorderade elever som bor själva ska få någonstans att träffas och umgås. 5

Kartläggning och arbetsgång Likabehandlingsplanen utvärderas, revideras och upprättas varje läsår. 1. Alla Gymnasieelever gör i mars/april en Trivselenkät som innehåller frågor rörande kränkande behandlingar och diskriminering samt förslag på områden som behöver förbättras (se bilaga?). Utvärderingen föregås av en diskussion i klasserna kring de olika begreppen. 2. Resultatet av utvärderingarna initierar en revidering. Ansvarig systematiskt arbetsmiljöarbetes grupp gör en uppföljning av planens mål och nya förslag på åtgärder och ändringar förs in i planen. 3. Förslaget går i april/maj på remiss till elevrådet och till personalen som får yttra sig om den nya planen. 4. Ansvarig systematiskt arbetsmiljöarbetes grupp bearbetar förslagen och reviderar likabehandlingsplanen till en slutgiltig version. Den nya planen förankras och medvetandegörs bland elever (klassråd) och all pedagogisk personal under arbetsplatsträff vid läsårets början. 5. Planen läggs ut på skolans hemsida och på lärplattformen It s Learning under kursen Likabehandling. Utvärdering av förra läsårets arbete Se bilaga 3 där vi utvärderat resultatet för mål och åtgärder för läsåret 13/14. Trivselenkäten besvarades av 59% (113st) av skolans elever intagna på nationella program. Den visar att över 90% av eleverna känner sig trygg på skolan och trivs bra eller mycket bra i klassen. Det är mycket glädjande siffror. Älvsbyns Gymnasium är en förhållandevis liten skola och de flesta känner till varandra sedan tidigare. Undervisningen sker ofta i små undervisningsgrupper och det kan vara en bidragande orsak till att många elever upplever att de blir sedda på skolan, både av varandra och av personalen. Elevrådet har dock uppmärksammat att det bland eleverna förekommer droger under skoltid. Resultatet i enkäten överensstämmer med deras upplevelser. Resultatet visar att 32% vet om en eller fler personer som inte är drogfria under skoltid. Vi har under året arbetat med detta och tagit fram en aktuell drogpolicy, haft temaarbeten kring droger, utbildat personal och elever. Det här arbetet behöver dock fortsätta under kommande läsår. Nytt för i år är att enkäten har besvarats separat av killar och tjejer men inga större skillnader har påvisats. Det är 11 elever på skolan som upplever att de blivit kränka eller trakasserade av andra elever. Majoriteten blev inte kränkta utifrån någon diskrimineringsgrund men två anger ålder respektive etnicitet som orsak till kränkningen. Det är oacceptabelt att elever blir kränkta på skolan och vi ser allvarligt på detta. Samtidigt är det glädjande att siffran inte är högre. Till skillnad mot föregående läsår har nedsättande prat kring sexuell läggning och religionstillhörighet förbättrats något. Kommentarer kring etnisk tillhörighet har däremot ökat något. Eleverna på introduktionsprogrammets språkintroduktion är av olika anledningar såsom språk en något isolerad grupp på skolan. Ett mål under läsåret var att eleverna vid språkintroduktion deltog i alla gemensamma skolaktiviteter. Det har uppfyllts och vi upplever det mycket positivt för skolan och gemenskapen. 6

Må-bra-dagarnas syfte är att eleverna på skolan ska lära känna varandra över program- och årskurser som i sin tur gör att trivseln på skolan ökar. Deltagandet på Måbra-dagarna och närvarorapporteringen kan dock förbättras. Glädjande är att över 90% av eleverna tycker att de blir respekterade av vuxna i skolan, cirka 80% kan tänka sig att prata med någon vuxen på skolan om de upplever att de själva eller någon de känner blir kränkt vilket är en förbättring från föregående år. Under förra läsåret kom önskemål om en mer tillgänglig skolsköterska och kurator samt att det borde finnas fler sätt att ta kontakt med kuratorerna. Ett av läsårets åtgärder har varit att elevhälsan har satt upp foton och kontaktuppgifter på anslagstavlor. Till skillnad mot föregående läsår är eleverna betydligt mer nöjda med hur lärarna bemöter killar respektive tjejer, detta är alltså en markant förbättring från föregående år. Under läsåret har vi lärare fokuserat på genusfrågor genom föreläsning, gruppdiskussioner och litteratur. Delaktighet och inflytande skapar en positiv atmosfär vilket motverkar diskriminering och kränkningar. Det är 80% av eleverna som är nöjda med inflytandet vad gäller undervisningen. På skolan finns ett Elevråd och en Skol-IF förening där eleverna har möjlighet att påverka beslut inom skolan det är dock 16% av eleverna som inte känner till någon som sitter i Elevrådet. Vilket minskar chansen till inflytande. Inför nästa läsår behöver skolans personal bli bättre på att stötta och uppmuntra till elevengagemang i skolans Elevråd samt Skol-IF. En åtgärd var att Skol-IF och Elevrådet skulle synas med namn och bild, det har bara delvis uppfyllts. Klassråd är en bra möjlighet för eleverna att lyfta olika typer av frågor och påverka i skolan. Det har länge varit en önskan att klassråd schemaläggs för i många fall är det inte möjligt för mentor och elever att hitta en gemensam tid att träffas. Vilket inte gjorts på grund av schematekniska skäl, detta är dock något som bör arbetas vidare med. Bara 63% av skolans elever har pratat om ordningsreglerna och endast 79% har pratat om likabehandlingsplanen. Det är viktigt att eleverna känner likabehandlingsplanen så att de vet var dom kan hitta information om kränkande behandling och diskriminering. Ordningsreglerna kommer att revideras under läsår 14/15. 7

GYMNASIESKOLANS MÅL 14/15 Mål Åtgärder Tidpunkt /Ansvarig Uppfyllt Innehållet i Likabehandlingsplanen ska vara känt av all personal, elever och vårdnadshavare. Planen läggs ut på hemsidan, It s Learning samt presenteras på föräldramötet. Planen förankras för all personal på gymnasiets arbetsplatsträff och på klassråd. Vid terminsstart /SKA grupp 3 och rektor Vid terminsstart /Mentorer Trivselenkät (fråga 11) Målsman meddelas när elever röker på skolgården. Hela läsåret /Mentorer En drogfri skola Studenter informeras om nolltolerans och bjuds på alkoholfri champagne. Drogpolicyn presenteras för eleverna. Inför studenten /Rektor Vid terminsstart /Mentorer Trivselenkät (fråga 13) Ämnesintegrerat drogarbete med Årskurs 1 samt Hotell- och turismprogrammet årskurs 3 Anvisade veckor under höstterminen /Lärare Alla elever ska veta vem dom kan vända sig till om de vill påverka sin utbildning. Skol-IF och Elevrådets representanter ska synas med namn och bild i skolan. Elevrådet presenterar sig för samtliga klasser och berättar om sitt arbete. Höstterminen /Skol-IF och Elevrådet Vid terminsstart /Elevrådet Trivselenkät (fråga 16) Förbättra närvarorapporteringen vid Må-bra-dagarna för att öka deltagandet. /SKA grupp 3 Öka toleransen och förståelsen för elevernas olika bakgrunder/livsstilar. Elever på introduktionsprogrammen deltar i samarbetsprojekt med andra program som främjar målet. Löpande under året /Rektor Trivselenkät (fråga 3,4,5) Schemabrytande aktivitet för att lyfta HBTQ frågor. Vårterminen /Elevhälsan Ordningsreglerna ska vara aktuella och kända för elever och personal Revidera skolans ordningsregler. /Rektor Trivselenkät (fråga 12)

Handlingsplan vid misstanke om kränkning eller diskriminering All personal är skyldig att anmäla misstanke om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Mellan elever: 1. En elev som upplever sig kränkt kontaktar mentor eller annan vuxen personal på skolan till exempel. kurator, undervisande lärare eller rektor. Elev eller personal som vill rapportera misstanke om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling fyller i anmälningsblanketten som finns att hämta på Skolexpeditionen eller bilaga 1. Blanketten lämnas till rektor som är skyldig att utreda händelsen. Det går också bra att lämna den på skolexpeditionen eller annan personal som vidarebefordrar blanketten till rektor. Anmälningar arkiveras på skolan. 2. Rektor kontaktar snarast den utsatta eleven och talar om vilka handlingsalternativ som finns och lyssnar på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder. Rektor bedömer vid varje enskilt fall hur allvarlig kränkningen är och om anmälan ska göras till Arbetsmiljöverket/polis/Barn- och familjeenheten i Älvsbyn. Rektor ska alltid anmäla kränkningar till skolchefen. Eleven informeras om möjligheten att vända sig till Barn- och elevombudsmannen. 3. Rektor kontaktar elevernas mentorer för mer information kring eleverna och informerar om anmälan. 4. Rektor och mentorer försöker lösa problemet med hjälp av skolans tillgängliga resurser tex Elevhälsoteamet. Det är viktigt att en saklig och objektiv utredning görs. Rektor avgör vilka som behöver närvara vid mötet då en Utredning med handlingsplan görs och om elevernas föräldrar ska kontaktas se bilaga 2. Alla träffar som hålls med anledning av en anmälan dokumenteras och arkiveras. 5. Enskilda samtal hålls med berörda elever. 6. Utifrån tidigare samtal avgörs om ett försoningsmöte kan hållas. För att ett försoningsmöte ska komma till stånd krävs att den utsatte är uttalat positiv till detta möte. Vill någon eller båda av parterna inte ha något försoningsmöte, men tycker att de kan förbättra situationen utan att detta sker, så avvaktar vi med åtgärder för att se om situationen löser sig. 7. Rektor håller inom en månad ett uppföljningssamtal med eleven. Visar det sig att klimatet inte blir bättre fortsätter samtalen för att hitta en lösning på problematiken och ser över åtgärdsprogrammet. 8. Om inte situationen förbättras genom samtal får rektor besluta om ytterligare åtgärder. Mellan personal och elev: 1. Elev eller personal som upplever sig kränkt kontaktar mentor eller annan vuxen på skolan till exempel, kurator, undervisande lärare eller rektor. 2. Elev eller personal som vill rapportera misstanke om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling fyller i anmälningsblanketten som finns att hämta på Skolexpeditionen eller bilaga 1. Blanketten lämnas till rektor som är skyldig att utreda händelsen. Det går också bra att lämna den på skolexpeditionen eller annan personal som vidarebefordrar blanketten till rektor. Anmälningar arkiveras på skolan. Om det är rektorn som misstänks för kränkande behandling eller diskriminering går anmälan direkt vidare till skolchefen som utreder ärendet. Om en elev upplever sig kränkt av mentor utgår punkt 4. 9

3. Rektor kontaktar snarast den utsatta och talar om vilka handlingsalternativ som finns och lyssnar på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder. Rektor bedömer vid varje enskilt fall hur allvarlig kränkningen är och om anmälan ska göras till Arbetsmiljöverket/polis/Barn- och familjeenheten i Älvsbyn. Rektor ska alltid anmäla kränkningar till skolchefen. Eleven informeras om möjligheten att vända sig till Barnoch elevombudsmannen. 4. Rektor kontaktar elevens mentor för mer information kring eleven och informerar om händelsen. Detta gäller inte vuxenstuderande. 5. Rektor kallar berörd personal till samtal och har dokumentationsansvar och uppföljningsansvar gentemot elev. 6. Rektor håller inom en månad ett uppföljningssamtal med eleven och berörd personal. 7. Om inte situationen förbättras genom samtal får rektor besluta om ytterligare åtgärder. Mellan personal: 1. En arbetstagare som upplever sig kränkt av en arbetskamrat kontaktar sin rektor. Om det är rektorn som misstänks för kränkande behandling eller diskriminering går anmälan istället vidare till Facket och Skyddsombudet som utreder ärendet tillsammans med skolchefen. Rektor ska alltid anmäla kränkningar till skolchefen. 2. Samtal förs med den som misstänkts kränka annan personal. Personen får välja om ett fackombud ska närvara. Arbetsgivaren, rektor alternativ skolchef, ansvarar för all dokumentation som också undertecknas av berörda. 3. Arbetsgivaren har uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka. 4. Om inte situationen förbättras genom samtal får arbetsgivaren besluta om ytterligare åtgärder. Åtgärder vid tillrättavisning av en elev I lagstiftningen finns det regler för tillrättavisning av eleven och de stegvisa åtgärder som får vidtas. I gymnasieskolan är de disciplinära stegen följande: 1. Läraren uppmanar eleven att ändra sitt beteende. 2. Läraren kontaktar mentor/handledare för att utreda orsaken till elevens beteende. 3. Läraren kontaktar rektor som utreder frågan. Denne skall försöka få eleven att bättra sig och kan eventuellt ge henne eller honom en skriftlig varning. Vårdnadshavaren skall i detta skede underrättas om de åtgärder som vidtagits. Vid allvarligare förseelser kan ärendet gå direkt till rektor för utredning. Eleven avstängs från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen. Detta gäller om syftet med tidigare vidtagna åtgärder inte haft någon effekt, om elevens uppförande kan skada andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. Eleven kan också förvisas från gymnasieskolan för en viss tid, men för högst tre terminer utöver den termin då beslutet meddelades. Det är utbildningsnämnden som fattar beslutet efter en förutsättningslös utredning av ärendet. Rektor kan tillfälligt avstänga eleven med omedelbar verkan i avvaktan på styrelsens beslut, dock under högst två veckor. Beslutet kan överklagas. Allvarligare förseelser polisanmäls. 10

Bilaga 1 ANMÄLAN kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering Datum: Tid: Plats: Inblandade: Beskrivning av händelse/händelser: Övrigt: Anmälan gjord av: Blanketten lämnas till rektor som är skyldig att utreda händelsen, det går också bra att lämna den på skolexpeditionen eller mentor som vidarebefordrar blanketten till rektor.

UTREDNING MED HANDLINGSPLAN vid kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering Datum och deltagare vid upprättandet: Bilaga 2 Bakgrund och nuläge: Mål: Handlingsplan med åtgärder och ansvarsfördelning: Kontakter: föräldrar elevhälsoteam arbetsmiljöverk annat facklig representant polis godman Tid för uppföljningssamtal som ska ske inom en månad: Deltagare: Tid: Plats:

UTVÄRDERING AV GYMNASIESKOLANS MÅL 13/14 Bilaga 3 Mål Åtgärder Tidpunkt /Ansvarig Uppfyllt Innehållet i Likabehandlingsplanen ska vara känt av all personal, elever och vårdnadshavare. Planen läggs ut på hemsidan, och på Its Learning under kursen Likabehandling. Planen förankras för all personal på APT (arbetsplatsträff) och på klassråd. /SKA grupp 3 och rektor /Mentorer (klassråd), samt Rektor (APT) OK Eleverna ska känna till vilka som arbetar med elevhälsa på skolan och hur man kan kontakta dem. Kuratorer presenterar sig för alla nya ettor på skolan. Elevhälsans representanter ska synas med namn och bild i skolan. /Kuratorer /Elevhälsan OK Alla elever ska veta vem dom kan vända sig till om de vill påverka sin utbildning. Skol-IF och Elevrådets representanter ska synas med namn och bild i skolan. Elevrådet presenterar sig för samtliga klasser och berättar om sitt arbete. /Skol-IF och Elevrådet /Elevrådet DELVIS UPPFYLLT Må-bra-dagarna organiseras upp så att fler känner att det blir givande dagar. Ett syfte är att eleverna lär känna fler på skolan. /SKA grupp 3 Öka toleransen och förståelsen för elevernas olika bakgrunder/livsstilar. Elever på introduktionsprogrammen deltar i passande schemabrytande aktiviteter och i samarbetsprojekt med andra program. Löpande under året /Undervisande lärare på introduktionsprogrammen DELVIS UPPFYLLT Förändra fikets placering så det blir en central samlingspunkt för alla elever. Under läsåret /Rektor Ordningsreglerna ska vara aktuella och kända för elever och personal Revidera skolans ordningsregler. Under läsåret /Rektor EJ UPPFYLLT Lärarna ska bemöta killar och tjejer lika oavsett kön. Lärarna ska under läsåret arbeta med jämställdhetsfrågor som kvalitetsarbete. Under läsåret /Rektor OK