Månadssammanställning: januari mars 2017

Månadssammanställning: januari mars 2017 Skånes universitetssjukvård Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalitet Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Prognos oförändrat 500 mkr. Intensivt arbete pågår med ekonomiska handlingsplaner. Sjukfrånvaron minskar, kostnaden för bemanningsföretag minskar och AOH använda ökar. Förbättrad tillgänglighet inom 90 dagar till besök (80,4 %) och operation/åtgärd (62,1 %). Produktionen ökar inom öppenvården (+3,4 % mixpoäng), och minskar inom slutenvården ( 1,1 % mixpoäng). SVF medför förbättringar för patienten, men innebär vissa undanträngningseffekter och ökade kostnader kortsiktigt. Resultat per område Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan mar Helår 2017 Helår Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Totalt resultat 145,3 13,0 132,3 18,8 481,2 500,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Hälsoval 13,9 1,3 15,2 18,8 0,0 18,8 Vårdval Hudsjukvård 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ögonsjukvård 0,2 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 Vårdval Grå starr 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ackr barntandvård 0,4 0,3 0,2 0,8 0,0 0,8 Resultaträkning (mkr) Ingångsläge Årets finansiering täcker i stort kostnadsökningarna 2017. Underskottet på drygt 470 mkr 2016 ryms inte inom erhållen finansiering. Hälsovalets ackrediteringsvillkor ser ut att innebära ytterligare utmaningar för att nå en ekonomi i balans. Resultat Förvaltningens resultat för januari mars blev 145,3 mkr, vilket var 9,4 mkr sämre än samma period 2016 och 132,3 mkr sämre än det budgeterade resultatet. Budgetavvikelsen var 117,9 mkr inom anslagsfinansierad verksamhet, 0,8 mkr inom vårdvalen och 15,2 mkr inom hälsovalet. Avvikelsen ökade med 43,4 mkr under mars månad i sin helhet inom den anslagsfinansierade verksamheten. Det är relativt små avvikelser mot budget på intäktssidan totalt sett. Inom raden försäljning av verksamhet, som i huvudsak består av försäljning av hälso och sjukvård inklusive hälsoval och vårdval, finns det dock avvikelser på de olika intäktsslagen. Intäkterna för asylvård har minskat med ca 40 % jämfört med 2016 och är ca 17 mkr lägre än budget. Försäljning av vård till andra landsting och huvudmän har emellertid ökat och är ca 13 mkr över budget. Hälsovalsintäkterna består av både fasta och rörliga/uppbokade ersättningar. Vår bedömning är att intäkterna totalt sett är i nivå med budget. Den rörliga ersättningen är dock svårskattad bl.a. på grund av viss eftersläpning i besöksregistreringen och att vissa delar baseras enbart på en månads utfall. Personalkostnaderna överskred budget med ca 86 mkr, främst orsakat av den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från 2016. Vidare har fler anställda 2017 jämfört med 2016 samt ökade kostnader för övertid med ca 10 mkr(+28 %) ytterligare bidragit till överskridandet. Kostnaderna för inhyrd personal överskrider också budget, men har minskat jämfört med 2016. Kostnaderna förväntas minska ytterligare framöver allteftersom arbetet med utfasning av bemanningsföretag får effekt. För köp av verksamhet noteras utfall i nivå med budget. Från och med 2017 har SUS övertagit kostnadsansvaret, som tidigare låg hos HSN, för köp av högspecialiserad vård hos andra landsting/huvudmän och SUS erhöll tillkommande finansiering om 36 mkr för detta uppdrag. I mars bokade HSN upp en kostnad mot SUS på 9 mkr, vilket motsvarar periodens finansiering. Vad den slutliga kostnaden blir och om denna ryms inom finansieringen är osäkert. Läkemedelskostnaderna ryms än så länge inom budget, men kostnaderna är något undervärderade i marsbokslutet. Sista månadens kostnader bokas upp och de faktiska kostnaderna för rekvisitionsläkemedel för mars var ca 10 mkr högre än uppbokningen. En hög kostnadsutveckling inom onkologin från oktober 2016 och framåt, bl.a. avseende bröstcancerläkemedel, innebär ett befarat budgetöverskridande för hela 2017 på 25 mkr. Budgetöverskridandet inom raden material och tjänster avser främst sjukvårdsartiklar och tekniska hjälpmedel. Raden övriga omkostnader belastas bl.a. av ej beslutsattesterade fakturor, där kostnaden kan komma att överföras till en annan resultatrad när fakturorna har slutkonterats. Det är därför svårt att analysera avvikelsen på denna resultatrad i nuläget. Avskrivningar och finansiella kostnader avviker positivt mot budget i perioden, men flera större investeringsobjekt inom bild och funktionsmedicin och nya sjukhusområdet Malmö förväntas öka kostnaderna framöver. Bruttokostnadsutvecklingen totalt är 5,4 %, vilket är oförändrat jämfört med utvecklingen efter februari. SUS finansiering 2017 medger en kostnadsutveckling på enbart 0,1 % mellan 2016 och 2017. Kostnaderna mot övriga förvaltningar inom Region Skåne har ökat med 9 %. T.ex. har kostnaderna för lokalhyror ökat med 8,5 % mellan åren. Kostnaderna för servicemedarbetare/servicevärdar ingår i utfall 2017 medan de inte fanns med januari mars 2016 ilk t kå å k ök i t kt ll å Månadssammanställning_16 Skånes universitetssjukhus_mars 1 av 6

2016, vilket också påverkar ökningstakten mellan åren. Prognos SUS prognosticerar ett resultat 2017 på 481,2 mkr, d.v.s. 500 mkr sämre än budget. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående uppföljning men vissa justeringar har gjorts mellan olika intäkts och kostnadsslag. T.ex kan nämnas: Prognos för asylvårdsintäkter har sänkts med 30 mkr Prognos för försäljning av vård till andra landsting och huvudmän har höjts med 33 mkr Nya arbetstidsmått inom Vårdförbundets avtalsområde ska införas i Region Skåne senast 2017 05 31. De nya arbetstidsmåtten beräknas kosta 70 mkr på helårsbasis för Region Skåne totalt och 35 40 mkr för SUS. Denna tillkommande kostnad har inte beaktats i SUS prognos. Åtgärder för ekonomi i balans SUS verksamhetsområden har under våren arbetat fram verksamhetsspecifika handlingsplaner med målsättningen att finna besparingar motsvarande 240 mkr. Detta är detaljerade och periodiserade ekonomiska handlingsplaner som oftast genomförs på enhetsnivå på sjukhuset eller på respektive vårdcentral. Materialet sammanställs och kvalitetssäkras nu. Utöver detta arbetar förvaltningen med förvaltningsgemensamma handlingsplaner enligt beslut i SUS nämnd 2016 12 02. Dessa är långsiktigt kostnadsreducerande åtgärder som bedöms inte ha någon negativ inverkan på den vård som bedrivs. Ekonomisk effekt av dessa handlingsplaner är potentiellt omfattande, men beräknas för 2017 sänka SUS kostnadsnivå med 50 100 mkr. Månadssammanställning_16 Skånes universitetssjukhus_mars 2 av 6

Medarbetare samt inhyrd personal Antal anställda utveckling per månad Inhyrd personal från bemanningsföretag kostnad (mkr) Antal anställda omräknat till heltid per heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer 1701 02 1601 02 # % 1701 02 1601 02 # % # % Ledning / Administration 1 033,4 1 016,3 17,2 1,7% 2,66 2,74 0,08 2,9% Anställd 265,7 2,1% Läkare 1 819,6 1 775,8 43,8 2,5% 1,80 1,78 0,01 0,7% Sjuk 19,9 2,3% Medicinsk sekreterare 683,5 689,5 6,0 0,9% 5,13 5,37 0,25 4,6% TjLedigLön 1,4 0,8% Sjuksköterska 3 504,9 3 444,6 60,2 1,7% 3,65 3,82 0,17 4,5% TjLedigEjlön 45,4 3,1% Tandvårdsarbete 38,7 40,4 1,7 4,2% 6,84 4,76 2,09 43,9% Komp 1,2 3,4% Undersköterska / Skötare 2 277,5 2 183,8 93,7 4,3% 5,53 5,62 0,09 1,6% Jkomp 7,5 3,8% Övrig personal 118,4 132,6 14,2 10,7% 3,67 3,37 0,30 8,8% Sem 42,1 6,4% Övrig Vård / Rehab / Social 691,5 671,8 19,7 2,9% 3,49 3,39 0,10 3,0% MerÖtid 23,2 7,7% ArbJourBerd 6,8 3,7% TimLön 39,5 15,6% Använd 212,6 2,1% Summa 10 167,6 9 954,9 212,6 2,1% 3,75 3,83 0,08 2,02% Kostnad bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsföretag minskade med totalt 3,4 mkr jan mar 2017 jämfört med samma period 2016. Inhyrningskostnaden för läkare ökade från 11,6 mkr till 13,8 mkr mellan åren. Det var främst primärvården som ökade sina kostnader knappt 3 mkr. Division 1 har däremot minskat kostnader för hyrläkare med 1,6 mkr. Kostnaden för inhyrning av sjuksköterskor har minskat med ca 6,2 mkr kr jämfört med föregående år. Minskningarna återfinns med 3,1 mkr inom division 1, 1,7 mkr inom division 3 och 1,8 mkr inom division 4. Kostnaden för inhyrning av övrig verksamhetsanknuten personal har ökat med ca 1 mkr, främst inom division 1. Använda AOH AOH använda ökade med 212,6 (2,1 %) för januari februari 2017 jämfört med samma period 2016 (korrigerat för en enskild felregistrerad individ). Störst ökning finns inom huvudgrupperna undersköterska med 93,7, sjuksköterska med 60,2 och läkare 43,8. Division 1 har öppnat 15 vårdplatser vilket ger en utökning i AOH anställda med 38 från januari februari 2017. Division 2 har (korrigerat) ökat antalet undersköterskor med 29,5 AOH använda, främst inom intermediärvård för barn. Division 3 har ökat antalet undersköterskor med 30 AOH använda, framförallt inom områdena NK NIVA och operation, område njurmedicin samt område lung och allergisjukvård. Inom division 5 har antalet undersköterskor ökat med 22,6 AOH använda, främst orsakat av att akut äldrevårdsavdelning öppnade förra våren. Någon vårdcentral har utökat med usk då man inte lyckats får in ssk utan med rätt använd kompetens (RAK) försökt ersätta med usk. Geriatriken har utökat något med anledning av beslutet 2/5 helger. På patienthotellet har antalet sjukvårdsbiträden ökat med 6,9 AOH använda. Vad gäller sjuksköterskor noteras en minskning inom division 1 och 5. Division 2 har ökat antalet sjuksköterskor med 43,7 AOH använda, främst inom intermediärvård barn. Division 3 har ökat med 10,7 och division 4 med 18,9. Befattningar som ökar mest i denna huvudgrupp är är allmänsjuksköterska (+59,2), biomedicinsk analytiker (+9), barnmorska (+5), sjuksköterska röntgen (+7). Befattningar som minskar är bl.a. barnmorska mottagning ( 4) och distriktsköterska ( 15,6). Inom huvudgruppen läkare ökade biträdande överläkare (+29,7), specialistläkare ST (+11,8,) underläkare leg ST (+11), underläkare AT (+5,7) och underläkare leg (+19) medan underläkare ej leg ( 10), specialistläkare ( 18,7) och distriktsläkare ( 10,6) minskade. Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12) Sjukfrånvaron rullande 12 har sjunkit från 21,0 till 20,8 sjukfrånvarodagar februari månad. Vid jämförelse av jan feb 2016 med samma månader 2017 kan man se en minskning av sjukfrånvaron från 3,83 till 3,75 snitt sjukfrånvarodagar. De huvudgrupper som har minskat sin sjukfrånvaro mest är sjuksköterska och medicinsk sekreterare. Det är division 2 och 5 som har minskat sin sjukfrånvaro avseende medicinska sekreterare. Sjukfrånvaron för sjuksköterskor har minskat mest för anestesisjuksköterska ( 1,16 snitt sjukfrånvarodagar) och för barnmorska, mottagning/rådgivning ( 1,05 snitt sjukfrånvarodagar). Sjukfrånvaron har ökat mest för barnmorska, vårdavdelning (+0,96 snitt sjukfrånvarodagar) och operationssjuksköterska (+1,76 snitt sjukfrånvarodagar). Sjukfrånvaron för SUS exklusive hälsovalet har minskat från 3,78 snitt sjukfrånvarodagar till 3,73 snitt sjukfrånvarodagar. Sjukfrånvaron för Primärvården har minskat från 4,17 snitt sjukfrånvarodagar till Månadssammanställning_16 Skånes universitetssjukhus_mars 3 av 6

Tillgänglighet Andel till besök och operation/åtgärd inom 90 dagar Antalet väntande till både besök och operation/ åtgärder längre än 365 dagar fortsätter att minska. Tillgängligheten till besök är 80,4 % i mars, vilket är 4,1 % bättre än samma månad förra året och 3,8 % bättre jämfört med februari i år. Antalet väntande patienter har under senaste 12 månaderna minskat från 20 879 till 19 456 ( 1 423). Snabbast växande köer till besök finns inom hudsjukvård, där samordning till annan vårdgivare pågår. Inom ortopedi, smärtmottagning och lungsjukvård har antalet väntande också ökat sista året, men samtidigt ses en ökad tillgänglighet inom 90 dagar. När det gäller allmän medicin så har ett betydligt större inflöde av vårdbegäran noterats under våren 2017. Tillgängligheten till operation/ åtgärd är 62,1 % i mars, vilket är 4,5 % bättre än för ett år sedan, och 4,7 % bättre än i februari i år. Antalet väntande patienter har under sista året minskat från 6 917 till 6 137 ( 780). Snabbast växande köer till operation: antalet väntande inom kirurgi, handkirurgi och korsband knä har ökat då tillgängligheten till operationssalar och vårdplatser är en fortsatt begränsande faktor. Ökning inom urologi beror på att cirka hundra patienter som varit väntande till operation i Landskrona, nu flyttats över till väntelista på SUS. Ökningen för ablation beror på kapacitetsbrist sjuksköterskor. Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET CT inom 30 dagar Inga siffror finns för mars 2016 för säsongsvarierad jämförelse. Tillgängligheten till CT inom 30 dagar till är är 63,4 %, att jämföra med 69,7 % i februari. MR tillgängligheten är på 36,1 %, och det är en förbättring jämfört med februari ned 2,2 %. VO bild och funktionsmedicin kommer att göra en flödesanalys kring MR med hjälp av Siemens under våren, och detta kommer ligga till grund för fortsatt effektiviseringsarbete. PET CT tillgängligheten är under kontroll (91,8 %) trots att förvaltningen nu byter PET CT apparater enligt fastställd utvecklingsplan. Verksamheten arbetar med förskjuten arbetstid för att hålla uppe tillgängligheten under perioden då antalet apparater blir färre. Andel genomförda återbesök inom måldatum Antalet väntande patienter efter måldatum har under senaste 12 månadersperioden ökat från 17 910 till 19 120 (+ 1 210). Andel genomförda återbesök inom måldatum är 27,1 % i mars, vilket är 3,1 % sämre än samma månad förra året och 2,2 % sämre jämfört med februari i år. Under året kommer fokus att vara på kvalitetssäkring av återbesök. Produktion Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Öppenvårdsbesöken inom somatiken har totalt ökat med 2,0 % och mixpoängen för besöken med 3,4 %. Antalet avslutade sjukhusvårdtillfällen minskade samtidigt med 4,6 % medan mixpoängen enbart minskade med 1,1 %. Mixpoängen per vårdtillfälle har därmed ökat med 3,6 %. Mixpoängen per läkarbesök har ökat med 2,0 %. Störst ökat antal läkarbesök har varit inom VO njurmedicin och reumatologi, medan VO ögon katarakt vårdval har haft störst procentuella ökningen. Periodens medelvårdtid har ökat för nästan alla specialiteter med totalt 6,2 %. Enda undantaget är ortopedi som har minskat med 5,3 %. Totalt har antalet unika individer minskat med 1,2 % för perioden. Dock har det inom somatiken ökat med 1,9 % medan primärvården minskat med 3,5 %. Öppenvård Slutenvård Månadssammanställning_16 Skånes universitetssjukhus_mars 4 av 6

Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Vår bedömning är att produktionsstatistiken för februari inte är tillförlitlig och kan därmed inte kommenteras. Driftsstörningen som orsakat problem med dataöverföringen från PMO till RSVD kvarstår för Hälsovalet i SUS. Orimligt att enbart antalet ssk för Hälsovalet skulle ha minskat med 18% en särskild månad (feb) 2017 jmf med 2016, för att ta ett exempel. Listningsnivån totalt sett är relativt stabil dock olika listningsförhållanden i Malmö, Lund samt för enheter i omkretsen. Listningstapp i Malmö, ffa Malmö Innerstad, neutraliseras av pålistning i Lund. VC Getingen fortsätter sin pålistning, totalt 1 037 senaste året varav +106 årets 2 första månader.totalt har man nu 5 793 listade. VC Nöbbelöv och Måsen visar också en stark listningstrend. För enheter i omkretsen är det ffa Staffanstorp som tappat listade. * Enbart läkares kvalificerade brev och telefonkontakter Kvalitet Kvalitetstema särskild satsning cancer måluppföljning standardiserade vårdförlopp (SVF) jul dec 2016 Kvalitetstema särskild satsning cancer måluppföljning standardiserade vårdförlopp (SVF) jan 2017 Flera patienter väntar på diagnos eller behandling vilket gör att utredningsresultaten från jan feb 2017 ej ännu är riktigt sanna. Nämn en SVF process som har varit extra framgångsrik i att korta ner utredningstiderna och beskriv de viktigaste orsakerna till deras framgång. SVF Prostatacancer kan nämnas som ett bra exempel. Det finns flera orsaker till att utredningstiderna har förbättrats, men följande kan betraktas som de viktigaste. *Strukturerad arbetsgång inför implementering av SVF Detaljerad beskrivning av hela processen Framtagande av veckostatistik för alla delar av flödesschemat Framtagande av konkret plan för logistiken i hela vårdprocessen Beskrivning av nuvarande kapacitet samt framtagande av bemanningsunderlag och schema som möter behoven Kravspecifikation för resurstillskott *Fokus på balansering; behov kontra tillgänglig kapacitet Hur sprider ni dessa erfarenheter till andra processer? Beskriv era största problem med att klara de nationella SVF tidsmålen? Informationsmöten mot olika intressenter som primärvård och specialistvård Workshops för lokala processledare och verksamhetschefer Via RCC Via Region Skånes strategiska cancerråd Via SUS' styrgrupp för cancerprocesser Under våren planeras möten med patientföreträdare De största problemen med att klara ledtidsmålen är: Resurser (vårdplatser och operationssalstillgäng) Utgångsläge med betydande köer Processutveckling Stort behov av informationsinsatser Problemen inom bild och funktion respektive patologi med långa väntetider till undersökning respektive långa svarstider för PAD, finns fortfarande, men Månadssammanställning_16 Skånes universitetssjukhus_mars 5 av 6

Beskriv vilka undanträngningseffekter ni ser sker efter införandet av SVF. Urologi: Lokal kirurgisk behandling av blåscancer (TUR B), uppföljning av prostatacancer patienter, benigna funtkionsstörningar inom urinvägarna och godartad prostataförstoring. Onkologi: När patienter inom SVF prioriteras förlängs väntetiderna och utredningsgången för de patienter med malign diagnos som inte omfattas av SVF, inte minst de patienter som får ett återfall i sjukdomen. Skåne föreslår att dessa skall behandlas som SVF patienter. Lungcancer: Införandet av SF lungcancer har medfört att annan interventionell lungdiagnostik nedprioriterats. Kolorektalcancer: Remisser för benigna åkommor, så som inflammatorisk tarmsjukdom, prioriteras ned Bild och funktion: Färre undersökningstider till icke SVF patienter och genom kravet på snabba svarstider fördröjs svar för övriga patientgrupper. Ökat antal fall på MDK binder upp specialistläkare. Exempel på områden som berörs av undanträngningseffekter är diagnostik avseende patientgrupper inom urologi och kolorektal. Månadssammanställning_16 Skånes universitetssjukhus_mars 6 av 6