1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 7 Slutord 8 Bilaga 1: Bedömning av skolans kvalitet och måluppfyllelse Bilaga 2: Resultat - senaste kommungemensamma elevenkäten (från 2012) Bilaga 3: Studieresultat Bilaga 4: Fritids trivselenkät Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Skolans namn Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Lena Jonsson, rektor Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad 2013-09-15 Reviderad -- Version -- Giltighetstid --
2 Inledning är en F-6 skola belägen i den vackra Sävarådalen 1.6 mil från Sävar och 3 mil utanför Umeå. Skolan tillhör Sävar kommundel inom Umeå kommun. Under detta läsår har antalet elever varit 79 stycken från Bullmark och närliggande byar. Sedan höstterminen 2005 är eleverna indelade i mentorsgrupper. Specialpedagogiskt stöd och elevhälsa finns inom kommundelen och är ett gemensamt stöd för För- och Grundskolan. Periodvis har detta stöd varit tillgängligt för eleverna. Eleverna har genomfört nationella prov i årskurs 3 och 6, de har även genomfört de årliga kommundelsövergripande diagnoserna i svenska och matte. Skolbarnomsorgen är lokal- och verksamhetsintegrerad för åldrarna 5-11 år. Antalet placerade barn under året har varit 31. På skolan finns ett arbetslag med ca.13 medarbetare; pedagoger i skola/fritidshem och personal för kök/städ. Alla anställda har gemensamt ansvar för alla elever. För skolan finns en rektor som förutom och fritidshem har förskolan Kringlan i sitt ansvarsområde. Rektorn har även huvudansvar för Botsmarks skola, fritidshem och förskola samt Bodbyns förskola och fritidshem. Rektorn ingår i ett ledningsteam med 5 rektorer samt en verksamhetsansvarig skolområdeschef. Som grund för arbetet med kvalitetsredovisningen ligger styrdokumenten, kommunens mål, elevernas självskattning i Unikum samt skolans arbetsplan. Skolans pedagoger har sammanställt läsårets kvalitetsredovisning. Förutsättningar Skolan är placerad centralt i byn, nära till Sävarån, nära till naturområden, nära till strövområden, tyvärr också nära till trafikerad gata utan trottoarer. Bullmark är ett villaområde med pendelavstånd till Umeå. Personalen har adekvat utbildning; lärare, förskollärare, fritidspedagoger, kokerska/lokalvårdare och elevassistent. Behovet av vaktmästare är ibland stort och vi ser fram emot den nya vaktmästarorganisationen. Det har under läsåret varit mycket svårt att få vikarier pga avstånd och få bssturer till och från Umeå. Ingen vikarie har satts in första dagen utan det har lösts inom arbetslaget. Bristen på vikarier i skola och på fritidshemmet ställer höga krav på personalens flexibilitet och utgör en avsevärd arbetsbelastning både när det gäller anskaffning av vikarie, vikariebrist och brist på kontinuitet när de vikarier som kommer hela tiden växlar. Under två perioder under läsåret har vi haft extra resurs i form av assistent, riktad mot en elev. Kompetensinsatserna under året har bestått av bl.a. gemensamma utbildningsdagar för alla skolor i Sävar kommundel innehållande bl.a. lärstilar, inkludering och måluppfyllelse, fortsatt utbildning i användandet av UNIKUM samt pim för
pedagogisk personal. Tre pedagoger har gått NTA-utbildning. En pedagog har varit till Stockholm på lågstadiekonferens. En pedagog har varit på rikskonferens för förskoleklasslärare och en pedagog på rikskonferens för fritidspedagoger i Stockholm. Fritidspersonal har varit på kurs kring pedagogisk utveckling i fritidshem. Två pedagoger har varit till Skellefteå på bedömningskonferens. Pedagogerna i F-6 har varit på föreläsningar om grupper med särskilda behov och pys-paragrafen. Kompetensinsatserna har i övrigt bestått av pedagogiska diskussioner, BBB-träffar, konferenser m.m. Skolan är byggd under tidigt 80-tal. Lokalerna är i mycket stort behov av uppfräschning. Idrottshallen med tillhörande omklädningsrum är undermåliga. Skolan har för få elevtoaletter. Elevtoaletterna har inte heller en optimal placering utifrån elevernas behov. Klassrummen är för små och för få för det nuvarande och ökande elevantalet. Även kapprummen är alltför små för att räcka till för alla elever. Eftersom skolans lokaler är för få i förhållande till antalet elever används mediateket som både grupp- och klassrum. Lärarna har även upplåtit sitt arbetsrum som inretts till ett mindre klassrum. Mediateket är en passage mellan olika delar av huset, därför är det ingen optimal lokallösning. I detta skolans nav finns även ett mindre bibliotek, som uppdaterats med nya hyllor och litteratur. Skolans lokaler är inte optimala för den verksamhet som bedrivs. På grund av minskat läromedelsanslag har skolan inte haft möjlighet att göra alla läromedelsinköp som önskas och är anpassade till Lgr-11. Skolan har sedan två år tillbaka en klassuppsättning (16 st.) bärbara elevdatorer. Under detta läsår har ytterligare fyra elevdatorer köpts in. Fritidshemmets lokal ligger centralt i skolan med ett stort rum som med sina tre dörrar blir ett genomgångsrum samt en mycket liten dockvrå. Efter skolans slut finns ibland möjlighet att utnyttja två angränsande klassrum samt idrottssalen. 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vår utgångspunkt är att vår skolas olika verksamheter bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som minst bör motsvara de krav som anges i kurs- och läroplaner eftersom dessa är våra styrdokument. I matsalen har det varit för trångt och ljudnivån har varit alltför hög. Det har inte funnits plats för pedagogerna i åk 4-6 att sitta tillsammans med eleverna i matsalen. De har istället suttit vid ett eget bord i en näraliggande del av matsalen. I åk F-3 har man prövat att ha en tyst minut för att dämpa ljudnivån. Det fungerar bra under den minuten de är tysta, men personalen upplever att eleverna sedan försöker ta igen denna tystnad och ljudnivån stiger. Vi anser att bristfälliga, icke ändamålsenliga lokaler är en stor svaghet och ett utvecklingsområde på vår skola. Vi är trångbodda, vilket påverkar vår flexibilitet i exempelvis olika gruppkonstellationer. Alla skolans lokaler används för närvarande till undervisning. Vi har bl.a. upplåtit personalens arbetsrum till grupprum/klassrum. Även matsalen används regelbundet till undervisning. Vi vill
4 fortfarande anpassa klassrummen för att kunna tillgodose elevernas olika lärstilar och behov. Ett annat utvecklingsområde är skolgården, som erbjuder eleverna väldigt få aktiviteter. Speciellt de äldre eleverna anser att skolgården inte har något att erbjuda dem. Vi har under läsåret utvecklat vårt årshjul, vilket gör det lättare att följa upp och utvärdera vårt systematiska kvalitetsarbete kontinuerligt. Bullmarks, Bodbyns och Botsmarks fritidshemspersonal har kontinuerligt träffats under höstterminen. Bland annat har årshjul upprättats och gemensam planering och utvärdering gjorts. Elevers arbetsmiljö Vi definierar skolans styrkor som barnens trygghet under hela skoldagen. Eleverna uppger också i UNIKUM att de överlag känner sig trygga på rasterna, mår bra när de är i skolan och att de vågar säga vad de tycker i klassrummet. Detta tyder på att eleverna känner trygghet i skolan. Vår fadderverksamhet med återkommande aktiviteter i faddergrupper skapar gemenskap mellan de olika åldersgrupperna. Av svaren på UNIKUM kan vi också utläsa att många elever anser att de inte får arbetsro i klassrummet. Vi anser detta vara en svaghet som vi måste arbeta med under kommande läsår. Elevers lärande och skolans studieresultat En av våra styrkor är att personalen har god kunskap om olika lärstilar. Detta gör att vi har kompetens för att tillgodose barns olika behov för optimal kunskapsinhämtning. Under läsåret har vi dokumenterat elevernas arbeten digitalt, såsom exempelvis muntliga redovisningar. Detta anser vi vara en styrka och vi kommer fortsätta arbeta på detta sätt. Resultaten på Nationella proven i svenska för årskurs 6 visar att eleverna på behöver träna mer på läsförståelse. Det område där eleverna framförallt visar bristande förmåga är att läsa mellan raderna, dra slutsatser och reflektera. Bedömningen av åk 5 visar på god läsförståelse, men för skolan som helhet är detta fortfarande ett utvecklingsområde. Åk 2, 3 och 6 har haft särskilt material för att träna läsförståelse. Specialpedagog har också köpt in materialet Att läsa mellan raderna, som åk 4-6 har arbetat mycket med. Vi kommer fortsätta arbeta med materialet även nästa läsår. Förskoleklassens riktade insats på språk- och matematikutveckling har gett goda resultat. Det visar även de bedömningar och kartläggningar som har gjorts bl.a. enligt Bornholmsmodellen.
5 Elevers personliga och sociala utveckling De årliga höst- och vårfesterna ger eleverna möjlighet att ta ansvar för sin egen personliga utveckling i en trygg miljö. Eleverna bygger upp scenen, monterar belysning, planerar och framför olika uppträdanden samt är konferencierer. Eleverna i åk 6 ansvarar för att planera och leda aktiviteter under skolans gemensamma cykeldag och vid den Lära-Känna-Varandra kväll som vi har haft i slutet av vårterminen, där elever och föräldrar bjuds in. Vi har regelbundna elevråd som pedagogen i förskoleklass ansvarat för detta läsår, tillsammans med elevrådsrepresentanterna från klasserna. Elevrådsprotokoll och eventuella frågor har skickats vidare till rektor och även övriga elever och personal har informerats om vad som tagits upp och bestämts. Under läsåret har vi haft ett antal aktiviteter där eleverna samarbetat i faddergrupper. Vi har också haft temadagar då de äldre eleverna har läst högt för de yngre. I det dagliga arbetet är eleverna med och bestämmer över sin undervisning. Det ges möjlighet för dem att planera och leda en lektion i ex. idrott och musik. Elevernas svar på UNIKUM visar att de idag tycker att de får vara med och bestämma över sitt skolarbete och lärande. Övriga områden t ex lärande för hållbar utveckling, skola och hem, skolan och omvärlden, entreprenörskap i skolan. En av s styrkor är att alla barn uppmärksammas och blir sedda. Detta tack vare skolans grundpolicy att alla barn är allas barn. Vi ser hela barnet. Vi är inte bara med dem i klassrummet utan även på fritidshemmet, under raster, fadderverksamhet samt vid bad. Ett nära samarbete med hemmet ger även en god helhetsbild av barnet. Personalen har en god förmåga och vilja till flexibilitet när det gäller förändringar i den dagliga organisationen. Varje vecka har eleverna i 4-6 nyhetsbevakning. Då tar de med sig nyheter som de själva anser är intressanta. Nyheten kan vara regional, från Sverige eller från övriga världen. Gruppen diskutera, reflekterar och samtalet runt det ämne nyheten handlar om. Föräldrarna erbjuds delta i elevernas utvecklingssamtal en gång/termin. De kan läsa om sitt barns lärande och kunskapsutveckling i Unikum. Föräldrarna får veckovis information om skolan genom hembok/veckobrev. Enligt skollagen informeras vårdnadshavare när elever riskerar att inte nå mål eller inte mår bra. På höstterminens fritidsföräldramöte framkom bl a förväntningar från föräldrar när det gäller fritids aktiviteter och personal. Följande önskemål framkom: - Att barnen har roligt med stimulerade aktiviteter för alla åldrar. - Skapande aktiviteter som inte är massproduktion. - De bör även ges utrymme för fri lek och tillfällen för lugn och ro.
- Personalen ska se alla barn, bearbeta utanförskap och ha en öppen dialog med föräldrarna. På fritidshemmet har vi föräldrafika med aktiviteter tillsammans med barnen, en gång per termin. Denna aktivitet är mycket uppskattad och välbesökt. 6 Fritids Barnens arbetsmiljö Vårt arbete kring en grupp barn på fritidshemmet som har haft många konflikter har gett goda resultat. Vi arbetar kontinuerligt med detta och har under hösten haft temat kamratskap och som mål i det social träning. För tillmötesgå önskemålet om mera lugn och ro har vi delat upp barnen i mindre grupper och fördelat dem i olika rum. Även vid val av konstruktionslekar har de fått välja färgkort som styrs till olika rum. Under de varmare perioderna på året förläggs en stor del av fritidsverksamheten utomhus. Våra förråd, både inomhus och utomhus, där vi förvarar cyklar och annat lekmaterial är alldeles för små och vi skulle därför behöva fler. Delaktighet Lusten förstärks när barnen får känna sig delaktiga och uttrycka sina åsikter. I den dagliga verksamheten på fritids har barnen stort inflytande över valet av aktiviteter, samt möjlighet att komma med önskemål och idéer. Utifrån detta sattes en förslagslåda upp och barnen fick svara på en trivselenkät. Resultatet på enkäten var mycket positiv förutom frågan kring kan du ofta få lugn och ro på fritids. Vi beslutade därför att ha ett lugn och ro-tema. Under detta tema hade vi gruppstärkande övningar, samarbetsövningar, massage och avslappning. Barnens lärande För att tillmötesgå föräldrarnas önskemål kring skapande aktiviteter tillverkade vi papier-maché hattar under höstterminen. På vårterminen fick barnen planera och genomföra ett gemensamt höghusbygge. Detta projekt avslutades med en taklagsfest, där ett band klipptes innan bygget avtäcktes. Fritidsbarnen fick berättat hur de planerat och genomfört arbetet med sina respektive rum för inbjudna kamrater och personal i F-3. Det hela avslutades med mingel, saft och kakor. Under fritidshemmets dag fick barnen gå en tipsrunda. Den handlade om kost och hälsa, ett tema vi jobbat med under årets lopp.
7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Elevernas arbetsmiljö: Vi ska revidera och återinföra skolans egna elevenkäter inför nästa läsår eftersom det inte finns något bra system för att sammanställa resultatet av elevernas svar från UNIKUM. Elevenkäten ska genomföras i december. De svagheter som gäller fastigheten och skolgården kan vi inte påverka. Vi fortsätter arbeta med klassrumsmiljön för att tillmötesgå elevernas behov av olika lärstilar. Vi kommer dagligen att uppmärksamma eleverna på vad god arbetsro innebär, hur de skapar den och vad de ska kräva av sig själva och sina skolkamrater. Från höstterminen kommer pedagogerna i åk 4-6 genom Naturskolan få tillfälle att få nya verktyg för att jobba med samspelet i gruppen och få ihop hela 4-6 till en trygg grupp. Eleverna kommer i och med detta att få ta del av utomhuspedagogik, gruppstärkande övningar och utmaningar där både gruppen och den enskilde kan stärkas socialt. För att få en bättre miljö i matsalen har vi som förslag inför nästa år att förskoleklass äter kl. 10.40, åk 1-2 kl. 10.45, åk 3 kl. 10.50 och 4-5-6 kl. 11.15. Ett annat förslag är att använda skärmväggar i matsalen. Detta måste dock förankras hos matpersonalen för att beslut ska kunna tas, eftersom det i högsta grad påverkar deras verksamhet. Pedagogerna i åk 4-6 ska försöka placera sig bland barnen. I respektive klassrum kommer vi att arbeta fram en tydligare struktur för hur både elever och personal ska bete sig i matsalen. På fritidshemmet avser vi att fortsätta arbeta med den psykiska miljön, dvs. kamratskap. gruppstärkande lekar på ht, jobba i grupper med hur man är en bra kamrat, göra collage och bestämma gemensamma regler. prata tillsammans med barnen hur vi löser saker som inte fungerar. Elevernas lärande och studieresultat: Arbetet med elevernas läsförståelse och förmåga att läsa mellan raderna och reflektera över olika texter kommer fortsätta under kommande läsår eftersom vi fortfarande ser brister. Undervisningen kommer innehålla ännu mer läsförståelse än tidigare. Övriga områden t.ex. lärande för hållbar utveckling, skola och hem, skolan och omvärlden, entreprenörskap i skolan. Personalen ska utvärdera och följa upp målen kontinuerligt, vid höstterminens slut och läsårsslut. Elevernas kunskapsutveckling ska mätas genom diagnoser. Även ämnesproven visar om eleverna tillgodogjort sig undervisningen. När elevernas måluppfyllelse skrivs in i Unikum ser vi om de uppsatta målen kring musikundervisningen, svenska samt dokumentation med hjälp av digitalkamera/videokamera har uppfyllts.
I slutet av vårterminen har skolan haft en gemensam aktivitetskväll som planerats av eleverna i åk 6. Den har vi kallat LKV-kvällen (Lära-Känna-Varandra kvällen). Då har alla skolans elever deltagit. De barn som ska börja förskoleklass kommande läsår och alla föräldrar har också bjudits in till denna kväll. Efter att ha utvärderat denna aktivitet och kommit fram till att den inte tjänar sitt syfte har vi beslutat att inte ha kvar den kommande läsår, utan istället ha en dag med aktiviteter för eleverna under höstterminen. Fritids övriga beslutade åtgärder: - ha gemensam planering/konferens med fritidspersonal från Bodbyn och Botsmark. - använda oss mer av och utveckla leklådorna. - fortsätta arbetet kring barnen när det gäller deras delaktighet i fritids aktiviteter. 8 Slutord För att möta skolinspektionens påpekanden så har Bullmarkskola/fritidshem arbetat med att tydligöra sitt kvalitetsarbete i form av årshjul, där det tydligt framgår när under året som olika arbetsmoment ska utvärderas. Läsförståelsen är ett arbetsområde som kommer att belysas i både skola och fritids under det kommande läsåret. Den fysiska miljön är uppmärksammad och det finns beslut om att förändra skollokalerna. Lena Jonsson rektor Bullmarksskola 2013-09-13
Bilaga 2 Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Sammanfattning Tabell 1 - Elevers arbetsmiljö (%) 9 Trygghet och trivsel 0 98 0 0 97 96 96 95 94 95 Inflytande - 78 0 0 80-73 77 80 76 Arbetsklimat 0 85 0 0 87 82 83 84 84 83 Arbetsbelastning 0 78 0 0 79 83 75 80 85 80 Medelvärde 0 85 0 0 86 87 82 84 86 84 Tabell 2 - Elevers lärande (%) Lärarna/undervisningen 0 63 0 0 66 70 71 74 75 73 Individualisering 0 67 0 0 73 91 79 82 84 81 Utvecklingssamtal och bedömning/betyg - 63 0 0 69-85 87 87 86 Individuell hjälp/stöd 0 89 0 0 89 96 95 95 93 95 Medelvärde 0 70 0 0 74 86 83 85 85 84 Tabell 3 - Elevers skattning av personlig och social utveckling (%) Elevers skattning av sin utveckling, t.ex. ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m. - 87 0 0 85-89 89 89 89 Medelvärde - 87 0 0 85-89 89 89 89 Kommentar: Samtliga tabeller anger positiva svar på en tvågradig eller fyrgradig skala.
10 Fördjupningstabeller Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan 0 96 0 0 98 97 97 96 97 97 Trivs i skolan 0 100 0 0 100 97 98 98 97 98 Inte kränkt av andra elever* - - - - - - - - - - Inte kränkt av lärare/vuxen 0 100 0 0 95 99 96 95 92 95 Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen 0 94 0 0 95 91 91 91 92 91 Medelvärde 0 98 0 0 97 96 96 95 94 95 * Frågan utgår p.g.a. för oprecis formulering. Tabell 5 - Inflytande (%) Eleven/klassen får delta i planering - 33 0 0 53-50 54 60 54 Eleven/klassen får delta i utvärdering - - - - - - - - - - Lärarna bryr sig om vad jag säger - 100 0 0 100-98 97 97 97 Får påverka innehållet i klassrådet - 100 0 0 87-70 79 82 77 Medelvärde - 78 0 0 80-73 77 80 76 Tabell 6 - Arbetsklimat (%) Arbetsro under lektionerna 0 78 0 0 81 74 73 76 78 75 Positiv/trevlig stämning på lektionerna 0 89 0 0 95 92 88 88 86 88 Får beröm när jag gör något bra 0 89 0 0 84 79 87 89 88 86 Medelvärde 0 85 0 0 87 82 83 84 84 83 Tabell 7 - Lärarna/undervisningen (%) Lärarna förklarar/undervisar bra 0 94 0 0 89 98 97 97 97 97 Får röra på mig under skoldagen 0 89 0 0 89 97 96 98 97 97 Får experimentera/göra undersökningar 0 0 0 0 21 42 44 51 50 47 Får använda dator i skolarbetet 0 56 0 0 53 33 48 49 61 48 Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt 0 78 0 0 79 79 72 77 71 75 Medelvärde 0 63 0 0 66 70 71 74 75 73
Tabell 8 - Individualisering (%) Får kunskaper som jag tror jag får nytta av 11 0 100 0 0 95 97 98 98 98 98 Får arbeta med intressanta saker 0 100 0 0 89 85 84 84 83 84 Får sätta upp egna mål för skolarbetet - 11 0 0 40-46 54 65 55 Får arbeta med lagom utmanande uppgifter - 56 0 0 67-87 89 89 88 Medelvärde 0 67 0 0 73 91 79 82 84 81 Tabell 9 - Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) Får tydlig information om kursplanen - 44 0 0 53-79 84 86 83 Får tydlig information om hur det går - 78 0 0 80-85 86 84 85 Utvecklingssamtalen är meningsfulla - 67 0 0 73-92 91 90 91 Medelvärde - 63 0 0 69-85 87 87 86 Tabell 10 - Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) Viktigt att det går bra för mig i skolan - 89 0 0 87-96 97 97 97 Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet - 100 0 0 93-96 95 95 96 Tar eget ansvar under arbetspassen - 100 0 0 100-94 94 93 94 Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift - 67 0 0 60-78 78 79 78 Hjälper till att skapa lugn och ro - 100 0 0 87-90 88 87 88 Går bra för mig att samarbeta - 100 0 0 100-96 96 96 96 Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner - 56 0 0 67-74 73 76 74 Medelvärde - 87 0 0 85-89 89 89 89
12 Skolbarnsomsorg Tabell 11 - Skolbarnsomsorg Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Trivs på fritids/fdh 0 78 0 0 88 99 98 98 95 98 Trygg på fritids/fdh 0 89 0 0 94 98 98 98 98 98 Har någon kamrat att vara med 0 89 0 0 94 94 96 96 93 95 Andra retas/bråkar inte med mig 0 89 0 0 88 85 90 91 93 90 Inte rädd för något annat barn 0 100 0 0 100 93 94 93 96 94 Har vuxen att prata med efter bråk 0 100 0 0 100 97 98 97 98 97 Personalen bryr sig om vad jag säger 0 78 0 0 82 96 97 97 97 97 Får göra intressanta och roliga saker 0 78 0 0 88 94 94 95 88 93 Får lugn och ro när jag behöver 0 67 0 0 59 73 75 79 78 76 Får välja vad jag ska göra 0 78 0 0 88 92 95 93 92 93 Inomhusmiljö - leksaker, material m.m. 0 100 0 0 100 98 97 96 93 96 Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m. 0 100 0 0 88 93 92 92 89 91 Medelvärde 0 87 0 0 89 93 94 94 93 93
13 Faktablad - studieresultat lå 2012/13 Bilaga 3 Källor är UNIKUM och Procapita. Vissa underlag har sedan tidigare levererats direkt till rektor. Vi vill kommentera dessa uppgifter med att utfallet blir något missvisande i små grupper, där få elever ger en hög procentsats. Kunskaper i åk 3 I åk 3 går det 14 elever. En elev motsvarar alltså ca 7 % i statistiken. Resultatet av läs- och skrivdiagnos i åk 3: Stanine Läs Skriv 1 2 elever 2 2 elever 3 1 elev 4 3 elever 5 5 elever 5 elever 6 1 elev 7 1 elev 3 elever 8 9 2 elever 1 elev saknas 2 elever saknas Alla elever i åk 3 har uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper på nationella prov i åk 3. Alla elever i åk 3 har uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper i respektive ämnen i åk 3. Kunskaper i åk 6 I åk 6 går det 16 elever. En elev motsvarar alltså ca 6 % i statistiken. Andel elever som uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper på nationella prov i åk 6: Biologi 100 % Engelska 100 % Religion 75 % Svenska 81 % Matematik 94 % Andel elever som inte uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper i respektive ämnen i åk 6. Engelska 0 % Matematik 19 % Svenska 19 % Biologi 6 % Fysik 19 % Kemi 12 % Teknik 12 % Geografi 12 %
14 Historia 19 % Religion 19 % Samhällskunskap 19 % Musik 6 % Idrott 6 % Bild 0 % Slöjd 0 % Hemkunskap 0 % Särskilt stöd åk 1-9 Uppgifter finns i bl.a. i UNIKUM, åtgärdsprogram och delegationsbeslut: I åk 4-6 finns 6 elever med åtgärdsprogram. Ett av dessa är riktat mot engelska, ett är riktat mot svenska, matte och engelska. Resterande fyra åtgärdsprogram är ämnesövergripande. Vi har inte haft någon elev med reducerad studiegång. Vi har inte haft någon hemmasittare. Elevers upplevelser av matematik i åk 3 och 6 Enligt UNIKUM tycker 100 % av eleverna i åk 3 att matematik är intressant. Det är också 100 % av eleverna som tycker att de lyckas i ämnet, förstår det vi arbetar med och gör sitt bästa. I åk 6 är det 94 % av eleverna som tycker att matematik är intressant. Det är också 94 % som tycker att de lyckas bra i ämnet och är nöjda med sin arbetsinsats. 100 % av eleverna i åk 6 uppger att de förstår vad vi arbetar med. Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning i åk 1-9 Under läsåret har vi haft en elev i förskoleklass som haft modersmålsundervisning i engelska. Vi önskade också modersmålsundervisning i holländska för två elever som gick här på skolan under höstterminen och en del av vårterminen. Eleverna hann dock flytta från skolan innan någon undervisning hade startat. Den elev som haft modersmålsundervisning i engelska har varit positivt inställd till undervisningen. Vi har även fått ta del av den undervisningen till övriga elever i gruppen. Ingen elev har läst Sv 2 eller haft studiehandledning i modersmål.
15 Bilaga 4 Trivs du med kamraterna på fritids? 10 Pojkar nej 2 17 0 Trivs du med personalen på fritids? 12 0 17 0 Känner du dig trygg på fritids? 12 0 17 0 Brukar andra retas och bråka med dig På fritids? 6 6 2 15 Bryr sig personalen om vad du säger? 8 4 16 1 Kan du ofta få lugn och ro på fritids? 5 6 8 9 Brukar du ofta få välja vad du ska göra på fritids? 11 1 17 0 Brukar du få vara med och påverka reglerna på fritids? 3 8 11 6 Får du ofta göra saker som är intressanta och roliga på fritids? 9 5 16 1