Implementering ny organisation riskanalys



Relevanta dokument
Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Bemanning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Hållbar organisations- utveckling

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner

Bedömning av risker, konsekvensanalys och åtgärder enligt AFS 2001:1 i samband med förändring av stadsbibliotekets organisering 2011

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN


Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Förarbete, planering och förankring

Ansvaret för arbetsmiljön

VERKSAMHETSPLAN LÖNASHULTS HEMTJÄNSTOMRÅDE TORSGÅRDEN

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Lönepolitiska riktlinjer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Protokoll. 1. Mötets öppnande Ordförande Johan Lundborg hälsar välkommen till detta skyddskommittémöte. Därefter presenterar sig alla.

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET BUDGET 2012

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Arbetsmiljö HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6)

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Chefs- och ledarskapspolicy

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Revisionsstrategi

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Sammanställd åtgärdsplan för

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

VOICE Finansinspektionen. FI totalt

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Handbok för LSG-ombud

Projektplan för Samverkstan

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Ekonomistyrning och redovisning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Jaget, laget och uppdraget

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Riktlinjer för kommunikation

Sammanställning av remissvar delprojektdirektiv

Arbetsdokument: Att driva förändring med kommunikation

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m

Riktlinjer för klagomålshantering inom gymnasieskolan, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 1.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kvalitetsredovisning 2010

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Strategisk plan

Kommunikationspolicy för Hörby kommun

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Personal- och arbetsgivarutskottet

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Inledning 1(16) Svarsdatum Lise Donovan ARBETSMILJLÖVERKET STOCKHOLM 2011/

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Personalpolitisk Handlingsplan

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

En förundersökning har legat till grund för arbetet.

Trygghetsplan

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Innehållsförteckning. Tnr 20

Transkript:

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 1 (7) Implementering ny organisation riskanalys Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) beskriver hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren arbetar förebyggande vilket främjar hälsa och säkerhet och sparar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka arbetsmiljörisker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan förebyggas och åtgärdas i tid. Bedömning av risker utifrån planerad verksamhetsförändring Enligt AFS 2001:1 8 ska arbetsgivaren så tidigt som möjligt inför planerade förändringar i verksamheten bedöma de eventuella risker som kan uppkomma med anledning av förändringen. Med förändringar avses inte det som är att se som en naturlig del av den dagliga verksamheten, utan större mer genomgripande förändringar. Riskbedömningen ska ta hänsyn till både fysiska och psykosociala aspekter som kan tänkas orsaka ohälsa. Denna riskbedömning är gjord utifrån kommande implementeringsprojekt av Nedan beskrivs eventuella risker i projektet, för varje risk ska beskrivas effekt om risken skulle inträffa och sannolikhet att den inträffar, dessutom anges åtgärder för att proaktivt arbeta bort riskerna innan de inträffat. : 1-5 där 5 är den allvarligaste effekten om det inträffar. : 1-5 där 5 är den största sannolikheten att det inträffar. Gradering av summa 1 4 = OK 5 7 = Bör åtgärdas 8 10 = Åtgärdas omgående

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 2 (7) Projektplanen och tillhörande aktivitetsplan beskriver det arbete som ska genomföras i implementeringsprojektet men det kan finnas områden som missas och som är viktiga för en lyckad implementering. Vi räknar med chefers engagemang och insatser i implementeringen samtidigt som deras framtida position är osäker. Oro för omorganiseringen bland personal vilket (förutom risk för ohälsa) kan innebära att implementeringen blir svårare att genomföra. 4 3 7 Lyhördhet i projektorganisationen för att fånga upp frågor som behöver hanteras. Tydlig information till medarbetare om vart man ska vända sig om man kommer på områden som inte täcks in av projektplanen. 4 4 8 Utbildnings- och stödinsatser för chefer. Utforma tydlig och dokumenterad ansvarsfördelning i övergångsperiod mellan nuvarande och nya chefer. 5 3 8 Verka för och prioritera delaktighet, information och transparens. Erbjuda stöd genom företagshälsovården och vid behov anordna utbildning inom relevanta områden. I god tid planera in aktiviteter som kräver deltagande från medarbetare. Ge utrymme på avdelningsmöten för diskussion om organisationsförändringen. Ge möjlighet att träffas i grupper i den nya organisationsstrukturen. Projektledaren Projektledaren och Stöd- och utbildningsinsatser för chefer inom Projektledaren och chefer i nuvarande och ny organisation

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 3 (7) Den ordinarie verksamheten kan bli lidande av att fokus och tid läggs på omorganisationen. Risken finns på samtliga nivåer i organisationen. Risk för att nuvarande institutioners organisationskulturer kan komma att påverka inriktningen på implementeringen och eventuellt försvåra den. 4 4 8 Verka för och prioritera delaktighet, information och transparens för att minska osäkerheten. Ge tid för diskussion kring implementeringen med medarbetarna. Utforma tydlig och dokumenterad ansvarsfördelning i övergångsperiod mellan nuvarande och nya chefer. 3 5 8 Arbeta aktivt med en för högskolan gemensam värdegrund och involvera medarbetarna i detta arbete. Eventuellt finns behov av extra utbildnings-/stödinsatser på detta område för att belysa konsekvenserna av vad detta kan leda till och därmed skapa en medvetenhet i organisationen i syfte att förebygga eventuella problem. Akademichefen ska leda institutionen, vidta åtgärder, hålla möten genomföra aktiviter med mera som bidrar till att institutionen och dess medarbetare samverkar och samarbetar på ett sätt som bidrar till god arbetsmiljö och verksamhetens utveckling. Projektledaren och Stöd- och utbildningsinsatser för chefer utifrån Värdegrund och organisationskultur inom implementeringsprojektet och Akademi- och enhetschefer i ny organisation

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 4 (7) Risk för otydligheter kring rollfördelning och vem som ska göra/besluta om vad. Risk för hög arbetsbelastning för både överlämnande och nya chefer. Risk för bristande motivation från överlämnande chefer. Uppgifter kan därmed trilla mellan stolarna vilket kan påverka närmaste medarbetare negativt. 4 5 9 Så tidigt som möjligt klargöra ansvarsfördelningen på olika nivåer i organisationen. Ge tid för implementeringen av ny ansvarsfördelning. Alla nivåer inom organisationen måste få möjlighet att ta till sig den. 2 4 6 Prioritera bland arbetsuppgifter. Uppmärksamhet från närmast överordnande chef. 3 5 8 Aktivt arbeta med stöd till både befintliga och nya chefer. Föra en kontinuerlig dialog med respektive chef kring deras situation för att kunna stödja där så behövs. Eventuellt skapa någon form av tillfälligt chefsforum där cheferna själva kan diskutera eventuella utmaningar och hur dessa bör hanteras. Stöd- och utbildningsinsatser för chefer och Bemanning inom ramen för Akademi-/enhetschefer i Rektor, chefer i nuvarande och ny organisation Projektledaren och Stöd- och utbildningsinsatser för chefer inom

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 5 (7) Subgrupper inom befintlig organisation kan komma att påverka implementeringen. Särskilt om enheter/avdelningar med stark ekonomi ska gå samman med enheter/avdelningar med något sämre ekonomi. Motsättningar kan därmed lätt uppstå. Risk för minskat inflytande från den enskilde medarbetaren när större enheter skapas. 3 4 7 För att undvika att starka subgrupperingar skapas ska riskerna och konsekvenserna med dessa grupper kommuniceras till medarbetarna. Akademichefen ska leda institutionen, vidta åtgärder, hålla möten genomföra aktiviter med mera som bidrar till att institutionen och dess medarbetare samverkar och samarbetar på ett sätt som bidrar till god arbetsmiljö och verksamhetens utveckling. Muntliga överenskommelser som ska gälla även i ny organisation ska dokumenteras, redovisas och överlämnas till mottagande chef. Genomföra aktiviteter av team-bildande karaktär. 2 3 5 Aktivt arbeta med att skapa delaktighet, dialog och transparens. Ta med aspekten i kommande utvärdering av den nya organisationen. Akademi- och enhetschefer i ny organisation

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 6 (7) Risk för stress hos den enskilde individen på grund av osäkerhet kring vad som kommer att hända med ens egen position och arbetsuppgifter. Risk för att nyckelkompetens slutar. 2 5 7 Chefer med personalansvar (både nuvarande och tillträdande) ska föra kontinuerlig dialog med medarbetarna kring vad som händer i implementeringsprocessen. Uppmärksamhet i vardagen. Enskilda medarbetare ska kunna få stöd hos Previa. Implementeringsgruppen ska successivt informera organisationen kring vad som händer och när. 4 2 6 Genom processen måste HB arbeta för att fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare så att medarbetare ser ett värde i att stanna kvar. Tillse att processen genomsyras av öppenhet, delaktighet och transparens i syfte att hålla medarbetare kontinuerligt uppdaterade. Ta tillvara på de synpunkter som medarbetare har och återkoppla vad som händer med dem. Arbetsmiljö inom ramen för implementeringsprojektet och chefer i nuvarande och ny organisation delprojektledare inom

HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 7 (7) Ryktesspridning 2 3 5 Tydlig information och kommunikation kring syfte och motiv för implementeringsarbetet samt möjligheter för medarbetare att engagera sig i frågan. De dokument som finns ska tillgängliggöras allt eftersom de fastställs. delprojektledare inom