Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete

1 (11) Kommunledningskontoret 2012-11-20 Dnr KS 2009-719 Inger Karlsson Kommunstyrelsen Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunledningskontorets förslag till svar tillstyrks. 2. Kommunledningskontoret ges i uppdrag att, förutsatt Kommunfullmäktiges beslut om budget 2013-2014 och för planperioden, teckna avtal med Byrån mot diskriminering enligt bifogade förslag. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 1. Motionen bifalls med hänvisning till befintlig överenskommelse och Kommunstyrelsens uppdrag till Kommunledningskontoret. SAMMANFATTNING I motion den 3 november 2009 föreslår Roger Berzell (S) och Richard Bremer (S) Kommunfullmäktige att Linköpings kommun initierar en dialog med Byrån mot diskriminering om ett fördjupat och långsiktigt samarbete. Motionen bifalls med hänvisning till befintlig överenskommelse och föreslaget uppdrag till Kommunledningskontoret om att teckna avtal med Byrån mot diskriminering. \\linkom\info\klk\juridik\kf kommande\kf 2012\Handlingar till nätet\121211\10) Byrån mot diskriminering.doc

2 (11) BAKGRUND I motion den 3 november 2009 föreslår Roger Berzell och Richard Bremer kommunfullmäktige att Linköpings kommun initierar en dialog med Byrån mot diskriminering om ett fördjupat och långsiktigt samarbete. Motionärerna skriver att det i kommunal regi inte finns någon verksamhet som specifikt jobbar med att förebygga diskriminering eller hjälpa/stödja människor som blivit diskriminerade. Genom ett avtal mellan Byrån mot diskriminering och Linköpings kommun, liknande det som finns i Norrköping, skulle Byrån mot diskriminering synas mer och därmed skulle fler människor få vetskap om byrån. Byrån mot diskriminering Byrån mot diskriminering har två huvudsakliga arbetsområden: Gratis juridisk rådgivning: Om någon anser sig ha blivit diskriminerad kan byråns jurist ge råd, stöd, medla eller hjälpa till med en anmälning till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Förebyggande och opinionsbildande verksamhet: Byråns andra verksamhetsområde är att sprida information och kunskap, samt att bilda opinion i syfte att förebygga diskriminering. Verksamheten riktar sig både till allmänheten och till skolor, myndigheter, företag och andra organisationer. Byrån mot diskriminering är en religiöst och politisk obunden ideell förening som välkomnar alla som ställer upp på demokratiska värderingar, och som erkänner Byrån mot diskriminerings målsättning. För att Byrån ska kunna vara objektiv och neutral är det dock inte tillåtet för enskilda företag, myndigheter eller politiska partier att bli medlemmar. Byrån arbetar aktivt för att ha medlemmar som representerar de olika diskrimineringsgrunderna, då dessa medlemmar kan bidra med erfarenhet och kompetens som leder arbetet framåt. År 2012 har Byrån 31 medlemsföreningar, till exempel Kvinnojouren Ellinor Linköping, ABF Östergötland, Sensus Studieförbund, HSO Linköping, föreningen Ett Aktivt Ryd och Linköpings Missionsförsamling. Byrån mot diskriminering finansierar i huvudsak sin verksamhet med det stöd de får från Ungdomsstyrelsen. År 2010 fick Byrån ett stöd på 823 920 kronor (av totalt 9 187 004 kronor till 14 byråer) och för 2012 har 754 500 kronor beviljats (av totalt 10 000 000 kronor till 16 byråer). Syftet med stödet är att förebygga och motverka diskriminering genom avgiftsfri rådgivning och information till enskilda och genom opinionsbildning, kurs- och seminarieverksamhet eller allmän information och rådgivning. Utöver stöd från Ungdomsstyrelsen har Byrån mot diskriminering sedan några år tillbaka haft ett samarbete med Norrköpings kommun. Ersättningen år 2012 är 110 000 kronor för bl. a vissa utbildningsinsatser, utåtriktade insatser mot diskriminering och samverkan med kommunens strategiska funktioner. Uppdraget ses från Norrköpings kommun som ett komplement till det stöd som kommunen erbjuder sina medborgare. Byrån mot diskriminering har tidigare haft ett samarbete med Linköpings kommun. 2007 fick byrån mot diskriminering ett uppdrag av Linköpings kommun genom ett avtal om insatser för mångfald och mot diskriminering. Byrån fick då en ersättning på 70 000 kronor.

3 (11) Byrån mot diskriminering har tidigare använt Röda Korsets lokaler i Linköping men den verksamheten avbröts pågrund av lokalbrist. Byrån mot diskriminering har även tidigare funnits på Medborgarkontoret City där de erbjudit juridisk konsultation för de som upplevt att de blivit diskriminerade. Byrån mot diskriminering finns nu på Medborgarkontoret en eftermiddag per vecka, då det går att boka besök med Byråns jurist. Lokalen är gratis och medborgarkontoret hjälper till att boka in möten. Denna verksamhet startade i oktober 2010. Medborgarkontoret informerar linköpingsborna genom att annonsera via webben och i tidningen Dialog. Medborgarkontoret gör även egna affischer som sätts upp på kontoret i City och på kontoret i Skäggetorp. Enligt Byrån mot diskriminering är efterfrågan från Linköpingsborna stor då medborgare från Linköpings kommun vänder sig till Byrån i Norrköping och även åker dit för att få hjälp. Vid det tidigare samarbetet mellan Byrån mot diskriminering och Medborgarkontoret ökade bokningarna med byrån snabbt och byråns jurist tog emot ett flertal besök varje vecka. Vid kontakt med företrädare för Byrån uppger de att de anser sig behöva en ersättning motsvarande 0,5 årsarbetare för informations- och utbildningsinsatser i Linköping. Förslag från Byrån: Handläggare/Informatör 0,5 åa Dator, internet, material, resor mm Lokal Summa 218 000 kr 33 000 kr 0 kr 251 000 kr Ungdomsstyrelsens bidrag Ungdomsstyrelsens bidrag till verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering innehåller vissa villkor. En sammanfattning redovisas i bilaga 3. För 2012 har Ungdomsstyrelsen fördelat sammanlagt 10 000 000 kronor till 16 antidiskrimineringsbyråer i Sverige. Regeringen permanentar och höjer fr. o m 2013 anslaget till 12 000 000 kronor. Fördelningen av anslaget kan påverkas av hur många antidiskrimineringsbyråer som finns olika år. Utvärdering år 2009 År 2009 genomfördes, på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet, en utvärdering av alla lokala antidiskrimineringsverksamheter i landet. Ett sammandrag redovisas i bilaga 4. Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och trakasserier i enlighet med diskrimineringslagen. DO kan utan kostnad företräda diskriminerade personer i domstol. En del av motionärernas argument är att det är svårt för medborgarna att själva ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen. Det går att kontakta Diskrimineringsombudsmannen via telefon men även ladda ned blanketter via DO:s hemsida om individen vill göra en anmälan. DO har inte någon regional eller lokal verksamhet.

4 (11) Barn- och elevombudet Den 1 april 2006 inrättades Barn- och elevombudet (BEO) vilket är en del av Skolinspektionen men som samtidigt har ett självständigt uppdrag. BEO övervakar tillsammans med Skolinspektionen en del av skollagen (14 kapitlet) som handlar om kränkande behandling. Tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska Barn- och elevombudet arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. Ett av BEO:s uppdrag är att hjälpa barn och elever så att deras anmälan kommer till Diskrimineringsombudsmannen. Barn och elevombudet har en hemsida där föräldrar eller elever kan göra en anmälan om diskriminering. Rutin vid kränkande behandling inom skolor i Linköping Utbildningsförvaltningen har en rutin som Linköpings kommun arbetar efter vid frågor om kränkande behandling inom skolan. Program för social hållbarhet Kommunens program för social hållbarhet slår fast att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter mm ska tillämpas i praktiken i Linköpings kommuns verksamheter. Prioriterade åtgärder är enligt programmet bl. a Förbättra jämställdheten bl. a genom de åtaganden som följer av att underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet Erbjuda kommuninvånarna och de som verkar i kommunen lättillgänglig kunskap om mänskliga rättigheter Utbilda förtroendevalda och anställda om mänskliga rättigheter Motverka rasism och diskriminering Utbilda personal som jobbar med barn, ungdomar, vuxna och äldre om hbtfrågor. KOMMUNALA MÅL Ur strategisk plan för 2011-2014 Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Människor känner sig trygga i Linköping. Brottsligheten minskar i Linköping. Linköpings kommun erbjuder välfärdstjänster med en hög tillgänglighet och god kvalitet. Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhet och mångfaldsarbete (personalstrategiskt mål). ÅTGÄRDSFÖRSLAG När det gäller den del av motionen som avser att Byrån mot diskriminering ska finnas på plats i Linköping för råd och service till enskilda så bedömer kommunledningskontoret att det delvis tillgodoses genom befintlig överenskommelse med Byrån om samverkan med och närvaro på Medborgarkontoret City men kan förbättras avsevärt genom utökad närvaro i Linköping. När det gäller motionens andra del om förebyggande insatser av olika slag bedömer Kommunledningskontoret att det kan lösas genom ett avtal med Byrån mot diskriminering.

5 (11) FINANSIERING Förslag till budget 2013-2014 och för planperioden innehåller 200 000 kr per år för avtal/samverkan med Byrån mot diskriminering. SAMRÅD Utbildningskontoret har inga synpunkter på förslag till beslut. Stadsjuristen informerar om att ett behov av insatser som kan förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla kan upphandlas, bedrivas i egen regi eller tillgodoses genom att inrätta ett föreningsbidrag med det nämnda syftet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att ett samarbete mellan Byrån mot diskriminering liknande det avtal som gäller mellan Norrköpings kommun och Byrån mot diskriminering, kan vara komplicerat då Byrån och kommunen ofta är motparter i frågor om diskriminering. Den utvärdering som genomfördes 2009 och kommunledningskontorets kontakt med några kommuner visar att de byråer mot diskriminering som finns har sin huvudsakliga finansiering genom statliga bidrag. Drygt hälften av verksamheterna hade 2009 utöver sitt statliga bidrag även annan medfinansiering i form av mindre summor eller gratis lokalhyra och liknande. Medfinansiärerna var oftast kommuner, landsting eller länsstyrelser som verksamheterna samarbetar med. LÄNKAR http://www.diskriminering.se/ KOMMUNLEDNINGSKONTORET Christer Sjölund Peder Brandt Beslutet skickas till: Utvecklingsgruppen

6 (11) Bilaga 2 AVTAL OM INSATSER FÖR MÅNGFALD OCH MOT DISKRIMI- NERING Parter Linköpings kommun (kommunen), genom kommunledningskontoret och föreningen Byrån mot diskriminering, organisationsnummer 802417-4305 (Byrån) har slutit detta avtal gällande insatser för mångfald och mot diskriminering i Linköping. Mål Alla människor har lika värde och skall ha likvärdiga rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett exempelvis kön, ålder, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion, hudfärg, psykiska och fysiska förutsättningar mm. Alla människor har rätt att bli sedda, att göra sig hörda och alla har skyldighet att bidra till att upprätthålla ett demokratiskt samhälle. Mångfaldsarbetet handlar om insatser för en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt en ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla ska vara delaktiga i och medansvariga för. Allas mänskliga rättigheter ska främjas på lokal nivå Alla aktiviteter ska syfta till att uppfylla nationella, regionala samt kommunala mål, program och strategier som finns gällande olika aspekter av mångfald och mot diskriminering. Byrån ansvarar för att hålla sig underrättad om aktuella strategier, program och mål inom området. Målgrupp Målgrupp är alla människor i Linköping. Alla aktiviteter ska så långt möjligt utformas så att de är tillgängliga för hela den aktuella målgruppen, dvs. ta hänsyn till olika förutsättningar som t.ex. ålder, funktionshinder och språkkunskap. Samverkan Arbetet skall så långt möjligt utföras i samverkan med organisationer, föreningar, näringsliv, andra berörda huvudmän samt berörda kommunala verksamheter. Aktiviteter Byrån skall Informera linköpingsbor, verksamma inom privat, offentlig och idéburen sektor, kommunens anställda och förtroendevalda om de grundläggande mänskliga rättigheterna, antidiskrimineringslagstiftningen, riksdagens beslut om de nationella minoriteterna och FN: s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder. Detta kan till exempel ske vid möten, genom kampanjer, föreläsningar och deltagande i debatter. Minst en sådan insats skall genomföras varje halvår.

7 (11) Tillhandahålla information innebärande dels att ha grundläggande information omedelbart och gratis tillgänglig, dels att vid förfrågan kunna förmedla kunskap som finns tillgänglig hos andra huvudmän, i litteratur, i forskningsrapporter etc. till kommunen. Grundläggande information ska finnas tillgänglig på de platser där olika grupper finns i sin vardag, t.ex. i bostadsområden, köpcentra och skolor. Byrån ansvarar för att Informationen är saklig och korrekt. Verka för integration och mångfald och skapa mötesplatser i Linköping mellan människor av olika bakgrund samt motverka främlingsfientlighet, rasism och diskriminering oavsett orsak. Detta kan ske genom att t.ex. anordna och delta i debatter och föreställningar av olika slag. Vid behov ta kontakt med Ombudsmannen mot diskriminering (DO), Barnombudsmannen (BO) eller Barn- och Elevombudet för att förmedla kontakt och information. Vara på plats och ge information till allmänheten kl. 18-19 en kväll per vecka på plats som överenskoms med kommunen, t.ex. Stadsbiblioteket/Medborgarkontoret Samverka med kommunens strategiska funktioner i arbetet mot diskriminering. Personal och Kompetens Byrån ansvarar för att tillhandahålla personal och frivilligarbetare med erforderlig kompetens, utbildning och personlig lämplighet för uppdraget. Byrån har ansvar för introduktion och kompetensutveckling av personal och frivilligarbetare. Byrån har arbetsgivaransvar för personalen. Styrning och uppföljning Byrån skall utan extra kostnad ta fram och tillhandahålla den statistik och andra uppgifter om verksamheten som kommunen kan komma att begära för att informera sig om verksamheten. Byrån skall delta i av kommunen initierad utvärdering av genomförda aktiviteter. I direkta verksamhetsfrågor sker rapportering till och samråd med kommunens kontaktperson en gång per kvartal och därutöver vid behov i specifika frågor. Byrån skall senast den 10 januari varje år till kommunen redovisa en sammanställning av föregående års genomförda aktiviteter, aktiviteternas omfattning och resultat. Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 1 januari 2013 t.o.m. 31 december 2015. Ersättning Kommunen erlägger en ersättning om 200 000 kronor per år för de aktiviteter som omfattas av detta avtal. Ingen annan ersättning såsom ex. faktureringseller administrationsavgifter betalas. Byrån skall bevaka möjligheter att genom extern samverkan och delfinansiering stärka möjligheten att genomföra aktiviteter som främjar målen. Ev. ansökan om extern finansiering skall ske i samråd med kommunen.

8 (11) Fakturering Fakturering sker kvartalsvis. Betalning skall ske inom 30 dagar från emottagen, korrekt faktura och genomförd tjänst. Fakturaadress är Scanningcentralen 102 C, Linköpings kommun, 581 81 Linköping. Kommunens kontaktperson Kontaktperson för kommunen är kommunledningskontorets utvecklingsledare med särskilt ansvar för frågor gällande mänskliga rättigheter. Utförarens kontaktperson Kontaktperson för Byrån är dess ordförande. Överlåtelse av avtal Rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal för inte överlåtas till annan utan kommunens skriftliga godkännande. Hävning av avtal Kommunen eller Byrån kan säga upp detta avtal om respektive part inte fullgör sina förpliktelser i enlighet med avtalet. Brott mot avtalet skall i sådant fall påtalas skriftligt. Om rättelse inte sker kan avtalet sägas upp och upphör då att gälla efter en månad. Kommunen har vidare rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: utföraren försätts i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, träder i likvidation, ställer in sina betalningar eller på annat sätt kan antas ha kommit på obestånd, eller utföraren är underkastad näringsförbud. Tvist Tvist ska avgöras i svensk allmän domstol med Linköpings tingsrätt som första instans, med tillämpning av svensk rätt. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Linköpings kommun Byrån mot diskriminering Christer Sjölund Utvecklingsdirektör Andres Delgado Ordförande i föreningen Byrån mot diskriminering

9 (11) Bilaga 3 Ungdomsstyrelsens bidrag Ungdomsstyrelsens bidrag till verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering innehåller vissa villkor. Det är bl. a: Stöd får lämnas för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering genom avgiftsfri rådgivning och information till enskild om hur personen kan ta till vara på sina rättigheter samt opinionsbildning, utbildning, allmän information och rådgivning Stöd får lämnas om verksamheten bedrivs utan vinstsyfte Stöd kan endast lämnas för verksamheter som till betydande del bärs upp av ideella insatser Stöd får lämnas om det finns personer i verksamheten som har kunskap inom området Stöd kan inte lämnas för en verksamhet som redan är finansierad på annat sätt Verksamheten ska säkerställa en hög grad av tillgänglighet

10 (11) Bilaga 4 Nationell utvärdering år 2009 År 2009 genomfördes, på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet, en utvärdering av alla lokala antidiskrimineringsverksamheter i landet. Utvärderingen genomfördes av Ramböll Management. Rambölls samlade bedömning var att verksamheterna fyller en viktig funktion. Verksamhetens värde ansågs i första hand ligga i att de når nya grupper av individer och organisationer och att en kompletterande service erbjuds i förhållande till kommunal och statlig sektor. Verksamheten ansågs vara av två olika typer. Den första var att ge svaga individer en röst, främja empowerment samt balansera och bredda befintlig samhällsdebatt. Den andra var att med stöd i verksamhetens kompetens ha en medlande funktion och reda ut misstånd. Enligt den diskrimineringslagstiftning som gäller fr. o m 2009 kan ideella föreningar också driva diskrimineringsärenden i domstol när den enskilde medger det. Utvärderaren bedömde att den enskilda rådgivningen har ett stort värde. Verksamheternas lokala spridning i landet ger en lokal närhet som anses medföra att steget att anmäla diskriminering inte är lika långt som till en nationell myndighet. Individen kan träffa verksamhetens företrädare på plats vilket bedöms vara förtroendeskapande. Verksamheternas förankring i det civila samhället anses ha en bidragande roll i att nå nya grupper av individer. Verksamheter som ägs av frivilligorganisationer anses ha ett större oberoende gentemot stat och kommun. Den enskilde kan i högre utsträckning behålla sin anonymitet då offentlighetsprincipen inte gäller denna typ av organisationer. Verksamheterna lyfter fram detta som en viktig förutsättning för att individer i många fall ska våga söka hjälp. Ramböll bedömde att verksamheternas möjligheter till förlikning är nära sammankopplat med den lokala närvaron. En stor andel av dem som vänder sig till verksamheterna söker inte i första hand juridisk upprättelse utan de vill konkret lösa den uppkomna situationen. Verksamheterna kan träffa motparten lokalt på plats där parterna kan uppnå en lösning i godo utan att ärendet behöver drivas i domstol. Verksamheterna har i många fall omfattande lokala nätverk, vilket medför ökad kännedom om motparten i fråga och de personer som bör kontaktas i förlikningsprocessen. Verksamheterna har utifrån sitt uppdrag möjlighet att arbeta med ärenden också i fall där juridisk grund för diskriminering saknas. Ramböll framhåller att det är individens upplevelse av diskriminering som får konsekvenser för personens hälsa och förtroende för samhället oavsett om det i lagens mening inte förekommit diskriminering. Verksamheterna har här en viktig roll i att reda ut och förklara eventuella missförstånd. Verksamheterna arbetar också med utbildning, information och opinionsbildning. Detta genomförs utifrån ambitionen att minska risken för framtida diskriminering. Målgruppen är organisationer och individer som kan befinna sig i riskzonen för att diskriminera eller bli diskriminerade. Insatserna genomförs både på eget initiativ och på förfrågan utifrån t ex från en kommun.

11 (11) Verksamheterna kan erbjuda insatser som är anpassade efter den lokala målgruppens behov. Den lokala förankringen och den rådgivande verksamheten ger indikationer på vilka insatser som behövs och på vilka arenor behoven finns. Verksamheternas huvudsakliga finansiering är statliga bidrag. Drygt hälften av verksamheterna hade utöver sitt statliga bidrag även annan medfinansiering i form av mindre summor eller gratis lokalhyra och liknande. Medfinansiärerna var oftast kommuner, landsting eller länsstyrelser som verksamheterna samarbetar med.