2.3 Elevernas ansvar och inflytande



Relevanta dokument
Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Resultat Västanbyns skola åk 3 våren 2012

Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Resultat Västanbyns skola åk 3 våren 2015

Godkännande av föredragningslista Föredragningslistan godkändes.

VINBÄRSNYTT F-2 v.38 Allmän information

Veckobrev v. 47. Information om vad som hänt i skolan den här veckan.

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015

Vad är viktigt i en bra skola?

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

VINBÄRSNYTT F-2 v.39 Allmän information

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Dagordning Vi hänger upp en mobilnummer listan i hallen. Vi kommer att lägga upp kvällens minnesanteckningar på hemsidan.

Resultat Gullhedskolan åk 5 våren 2015

Opalens Förskoleklass

VINBÄRSNYTT F-3 v.40 KALENDARIUM. 9/10 Skola och fritids stänger /10 Föräldraråd. Vecka 44 Höstlov Fritids öppet 13/11 Likabehandlingsråd

Vad är viktigt i en bra skola

Resultat Björksätraskolan åk 3, våren 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Elevernas trygghetsplan

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Skolenkäten hösten 2012

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2013

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

En liten påminnelse angående klubbens öppettider: Mån fre Vi städar

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Friskolenytt Virestad v.42

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Skuttungeposten Nr 3 v

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Protokoll ELEVRÅD nr 4

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Banslättsskolans fritidshem

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Tjänsteskrivelse 1 (5)

KVALITETSREDOVISNING Kyrkskolan

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR ÖSTRA FÄRS LÄSÅRET 2015/2016

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Allergier Årstadalsskolan är en nötfri skola. Detta innebär att vi inte får äta eller ta med oss några slags nötter till skolan.

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Informationsbrev februari 2016

Lusten att gå till skolan 2013

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR GARPENBERGS SKOLA

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Sätra skola arbetsplan

Välkommen till Arlövs västra rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Veckobrev Vecka 20 Jupiter, Tellus & Venus 1-2:or

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

Arbetsplan/Beskrivning

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Hej på er därhemma! Hela fredagen gick åt att träna på vad barnen ska säga på utvecklingssamtalet nästa vecka.

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

En värdegrundad skola

Mycket goda studieresultat

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

TRYGGHETSPLAN GREBO SKOLA

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Viktiga datum 11/9 Trivselledaraktivitet för alla trivselledare i År 3

Plan mot kra nkande behandling I Ur och Skur Lötkärrsskolan

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan 1 (12)

Ungdomsenkät Om mig 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Kristallens Förskoleklass

Vår lokala likabehandlingsplan Järnforsens skola

Transkript:

GENEVAD 2014 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Målbeskrivning i skolan. och för sitt arbete i skolan, och mognad, undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,, och

Så här har vi arbetat Alla elever på skolan var med och bestämde hur matsalen skulle heta och utsmyckas. Fritidsbarnen utsmyckar lokalerna. De hjälps åt att plocka undan efter sig när de lekt. Barnen i skolan ansvarar för sin kontaktbok och ser till att den kommer hem och tillbaka till skolan. Vi har klassråd, då barnen får komma med synpunkter, som sedan förmedlas på elevrådet. Barnen har ansvar att plocka fram och plocka undan saker de behöver då vi arbetar och när vi har lekt klart. De barn som har plockat undan sina leksaker, kan hjälpa de barn som inte har hunnit plocka undan. Vi har gemensamma ordningsregler på skolan, varje klassrum har sina trivselregler. 1orna har ett arbetsschema i svenska där de får välja arbetsuppgifter som är knutna till veckans bokstav. 2or och 3or har ett veckoschema där veckans uppgifter står skrivna. Barnen ansvarar för att uppgifterna blir klara. De utvärderar veckans arbete varje fredag. Skolbarnen kommer på sina klassråd på många roliga aktiviteter som de vill göra. Till exempel spadag, fredagsmys, visardag mm. Barnen kommer med förslag till hur vi ska möblera klassrummet. i skolan. Fritids lämnar ut en förväntansenkät varje hösttermin där barnen får berätta vad de vill göra på fritids och vilka förväntningar de har. Vi har stormöte en gång var fjortonde dag då vi öppnar förslagslådan, pratar om önskemål och aktiviteter. I förskoleklassen har barnen fått hem en enkät där jag undrar över vad de vill lära sig i förskoleklassen. Barnen är också med och påverkar vad vi ska göra på musiken och gympan. De kommer med många bra förslag. 3orna får leda vars en idrottslektion. 3orna får också ansvara för olika aktiviteter som tex. avslutningsdagar, småstjärnorna mm. De skriver vars ett veckobrev till föräldrarna. De fotar och skriver inlägg i skolans blogg. Inför utvecklingssamtalen har barnen tillsammans med sina föräldrar fått fylla i en enkät om vad de vill jobba mer med mm. Skolbarnen har elevens val där de kan välja vad de vill fördjupa sig i. I julas skrev barnen sin egen julpjäs. De hade varsin roll och de visste vad teatern skulle handla om, men de skrev sina egna repliker till de olika scenerna. Vi har klassråd och elevråd. Fritids har stormöte där vi ibland får ha röstning i olika frågor. Eleverna får då vara med om demokratibeslut. Barnen i förskoleklassen är med och bestämmer vad vi ska göra på musiken och gympan. för sitt arbete i skolan, Är barnen borta i förskoleklassen sparas de olika arbeten som görs. Vi utgår från att alla barn vill göra klart veckans arbete. Är det något som inte blev klart kan de sitta tillsammans med en vuxen på elevens val och få extra hjälp.

och mognad, Vi försöker variera våra arbetssätt, så barnen får prova på många olika saker. Då kan de känna efter vad som passar dem bäst. Vi tar alltid barnens önskemål på allvar, vill de arbeta på ett visst sätt så försöker vi alltid lösa det. Vill något barn sitta i grupprummet eller i fritidsrummet och arbeta så får de alltid det. Treor får välja något som intresserar dem, de får leta på internet efter information och sedan skriva om sitt ämne. undervisningen, Vi gör ingen skillnad på flickor och pojkar. De är alla egna individer med olika personligheter. Fritidsbarnen är med och planerar verksamheten via intresseenkät, stormöte och vid andra tillfällen. De får varje termin en utvärderingsenkät. Detta gör vi hela tiden i vardagen, på raster, lektioner och fritids. Barnen får lära sig att följa majoritetsbeslut. Resultat Genom förslag från barnen blev namnet på matsalen Bananen genom majoritetsbeslut. Fritidsbarnen har skapat fiskar till väggdekorationer och snölandskap. Barnen har tagit ansvar för att detta skulle bli färdigt. Barnen och föräldrarna tar bra ansvar för kontaktboken. För att underlätta för oss att slippa läsa alla kontaktböcker varje morgon har vi infört att man ska sätta en bild på framsidan om man har skrivit något i kontaktboken. Förskoleklassens klassråd fungerar mindre bra, pga att samma frågor kommer upp varje gång. Tex vad som ska köpas in, det känns som att vi inte kommer vidare. Barnen i förskoleklassen ha upptäckt att hjälper de till att städa, så hinner vi göra mer. Vi har tillsammans med barnen sett till att deras önskemål förverkligas. Detta har gjort att det blir ett positivt klimat i klassrummet där många vågar komma med förslag när de ser att förslagen tas på allvar. Resultatet av att barnen sitter och jobbar där det passar dem bäst är att de jobbar bra och hinner med mycket. i skolan Enligt enkätsvar tycker fler och fler barn att stormöte är bra. De börjar förstå att det är ett bra forum för att göra sig hörd. De finns många förslag i förslagslådan periodvis, ibland är den tom. Enkäterna som gavs till barnen i förskoleklassen, fick vi tillbaka alla och ut av enkäten kunde vi tydligt se att det finns ett stort intresse för att lära sig läsa och skriva, samt ett stort intresse för matte. Förskolebarnen har fått spela på instrument. Barnen har önskat att

göra sig ett instrument, så vi har gjort maracas. På gympan har förskolebarnen önskat innebandy, fotboll mm samt inte leka så mycket, det räcker med uppvärmnings lek. Att treorna får många extra ansvarsuppgifter har gjort att de tränar sin ledarförmåga och vi har sett att de har växt i detta och tar ledaruppgiften på allvar. De har fullföljt sina uppgifter väldigt bra. Julpjäsen blev väldigt bra. De barn som ville prata mycket hade lagt in många repliker och de som bara ville säga något litet gjorde det. Pjäsen visades inför släkt och vänner på Folkets hus. Alla barnen har stor förståelse för demokratins principer, men det fungerar inte alltid i vardagen. När de skrev julpjäsen fick de jobba tillsammans i olika grupper för att deras repliker skulle passa ihop med andras repliker och få det till en bra helhet. Där överraskade barnen oss, de samarbetade mycket bra, de var så fokuserade och de gjorde en mycket bra pjäs. för sitt arbete i skolan, Slutet av veckan får barnen i förskoleklassen göra de arbeten som de har missat, då de har varit hemma. När barnen har scheman så har de alltid full koll på vad det är som ska göras och de allra flesta ser till att få sitt arbete färdigt. och mognad, Vi ska jobba vidare med stormöte på fritids och koppla dem till läroplanen på så sätt att man tar upp något mål då och då därifrån och förklarar dem för eleverna. Det blir bra arbetsro när barnen får välja arbetsplats. När treorna själva får välja sitt arbetsområde, är de väldigt fokuserade och tycker att det är roligt att jobba. När barnen ser att deras förslag förverkligas blir de pigga på att komma med fler förslag. Vi får väldigt många förslag och önskemål. undervisningen Vi märker inte någon skillnad på flickor och pojkar. Vi har pratat mycket om läroplanen och dess mål, men eleverna har inte varit med särskilt mycket och planerat. Enligt muntlig resp skriftlig utvärdering tycker barnen att lärarna är bra och lektionerna är spännande och bra. Alla barn har koll på skolans regler. Det är inte alltid det fungerar praktiskt. Om det uppkommer en händelse då det inte fungerar, så jobbar vi med det. Oftast frågar vi barnen hur de själva kan göra för att lösa situationen bättre. De har nästan alltid bra svar på detta. Barnen accepterar ett majoritetsbeslut även om de själv tycker annorlunda.

Åtgärdsbeskrivning för utveckling och bedömning Fritids aktiviteter för att göra skolan trivsammare, har fungerat bra. Vi kommer att göra mer skapande verksamhet. Förskoleklassen kommer att fortsätta med kontaktboken i fortsättningen men vi kommer att bytta ut solrosen mot en bild på eleven. Vi vill ha färdiga frågor till klassrådet som vi kan diskutera. i skolan. Fritids ska göra en ny förslagslåda, som barnen får utforma. Den ska placeras på ett synligare ställe. Utmaningen i förskoleklassen är att se till att barnen inspireras till att lära sig att läsa och skriva på ett roligt sätt. Samt att lusten finns kvar genom deras skolgång. Förskolebarnen kommer att få spela på sina maracas på musiken. När det gäller idrotten, så utgår vi från barnens önskemål och tar bort leken som huvudmoment. I skolan vill vi ha med barnen mer i planeringen av vårt arbete. Vi kommer att fortsätta låta barnen prova olika saker. Skapande skola-projekten varierar vi så barnen varje får prova något nytt. Vi fortsätter att hela tiden jobba med demokrati och etiska förhållningssätt. för sitt arbete i skolan Att eleverna lägger in egna arbetsuppgifter i sina scheman på saker som de behöver utveckla. och mognad Att vi tillsammans med barnen lägger upp arbetet tillsammans utifrån läroplanens mål, framför allt arbetsområden i NO och SO. undervisningen Vi känner att detta är fungerande på vår skola. Vi kan göra arbetsgrupper med gruppledare och sekreterare. Grupperna diskuterar frågor som vi ger dem om arbetssätt och vad de vill lära sig inom ett område. Efter arbetsområdets slut ska vi göra en utvärdering av arbetssätt och innehåll. Fortsätta ta barnens alla förslag på allvar och genomföra de idéer som är möjliga och rätta sig efter majoritetsbeslut. Stärka tysta och blyga barn till att våga framföra sina åsikter.