Förskola Handläggare Datum Sidan 1(14) Anette Gottfriedson, förskolechef 2014-06-30 Tallkottens kvalitetsredovisning 2013-2014 Kunskapsförvaltningen Organisation Tallkottens förskola ingår i en organisation tillsammans med två övriga förskolor i området Järbo/Jäderfors. Dessa tre förskolor leds av en gemensam förskolechef. Förskolan har tre arbetslag, fördelade enligt nedan; Storken med yngre barn, 1-2 år samt Humlan och Violen som har barn i åldrarna 3-4 år. Förskolan har, som mest, haft 56 barn inskrivna. Under året har inga män varit verksamma i förskolan. Öppettiderna är kl. 6.00-18.00. Antalet inskrivna barn/pedagogisk personal 4.4. Siffran förklaras med att en avdelning ligger fristående från de övriga två avdelningarna och har därmed utökad bemanning. Antalet verksam personal 12 personer fördelade på 10,75 (inkl 1,0 tjänst resursförstärkning). Antal pedagoger: 8 st förskollärare, 4 st barnskötare. Personalgruppen har haft en del omsättning pga. sjukdom. Förskolan har tillgång till en vikarieorganisation, vilken bokar vikarier till verksamheten. Beställningar av vikariebehov meddelas av pedagogerna i verksamheten. Förskolan har tillgång till specialpedagog, talpedagog och lekarbetspedagog. Vid behov finns tillgång till skolpsykolog. Specialpedagogen är alltid med vid förskolans barnkonferenser samt finns för handledning i vardagsarbetet. Lokalerna har under året stängts ner då dessa inte är hälsosamma att vistas i. Det innebar att under en period fick två avdelningar resa till andra förskolor inom Sandvikens kommun. Efter årsskiftet kunde dessa två avdelningar flytta in i en Paviljong, avsedd för förskoleverksamhet. Medarbetarna har utfört ett stort extraarbete med anledning av detta. En avdelning genomför sin verksamhet vid Järbos bygdegård, som är utrustad för förskoleverksamhet. För den pedagogiska verksamheten innebar detta att förutsättningarna förändrades flera gånger både i barngrupperna och i personalgrupperna. Trots detta har den pedagogiska verksamheten pågått, på ett gott sätt och med glatt humör hos medarbetare och barn.
Datum Sidan 2(14) Förskolans upptagningsområde består av hyresrättshushåll och egnahemhushåll. Förskolans sex pedagogiska utvecklingsdagar har använts till: o planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten o arbete med likabehandlingsplan samt o arbetsmiljöarbete. Årets fortbildningsinsatser har handlat om Barn med NeuroPsykiatriska Funktionsnedsättningar, NTA (Natur och Teknik åt Alla), språkutvecklande arbetssätt (Språktåget), ipads i förskolan (uppstart av nätverk), Systematiskt KvalitetsArbete, utbildning för de lokala kvalitetsutvecklarna (LOKare). Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan har detta verksamhetsår implementerat en ny plan för det Systematiska Kvalitetsarbetet. Denna utvärderades och reviderades vid vårterminens slut. Planen ser ut enligt nedan (innan revidering): Månad Augusti Barn Inskolning Inskolningssamtal September Inskolning Inskolning Föräldramöte Likaplan Pedagoger Likaplan Inskolningssamtal Föräldramöte Likaplan Oktober Samråd Samråd November Utvecklings -samtal Spelregler i arbetslagen Psykosocial skyddsrond Vårdnadshavare Organisation Förskolechef Likplan Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal Samråd Föräldramöte Barnkonferens Utvecklings -samtal Barnkonferens Anm. till fskch 2
Datum Sidan 3(14) 3 December Föräldraenkät till fskch Januari Brukarenkät Februari Mars Likaplan Brukarenkät Fysisk skyddsrond Likaplan Brukarenkät till fskch Samråd Samråd Samråd Barnkonferens Barnkonferens April Arbetsutvärdering Arbetsutvärdering Utvecklings -samtal Utvecklings -samtal Maj till fskch Juni Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning
Datum Sidan 4(14) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Normer och värden Likabehandlingsplanen för enheten delutvärderades under vårterminen. Vi märker att den inte är riktigt bra och har under vårterminen diskuterat planen tillsammans med LOKarna vid förskolorna i Järbo och Jäderfors. Vi har beslutat att tillfälligt förlänga nuvarande plan, för att under tidig hösttermin göra en ny kartläggning. Kartläggningen ligger till grund för den nya planen, som ska gälla från 140901. Utvärderingen av planen sker inför utvärderingen av hela arbetsåret. ar under året sker i samband med uppföljningar av en. Utvärdering av det förebyggande arbetet fungerat under läsåret. Vad har varit bra? Att vi har lärt oss att vi måste vara noggrannare när vi skriver våra mål samt att vi arbetar fram planen tillsammans. Vad har varit mindre bra? Målet är felformulerat eftersom det riktar sig vårdnadshavarna och går därför inte att utvärdera i likabehandlingsplanen. Vad har det lett till? Det har lett till att vi fört fler diskussioner om hur vi ska tänka framåt inför skrivandet av ny plan. Det har lett till att vi kommer att lägga likabehandlingsplanen mer i fas med en. Utvärdering av rutinerna vid akuta situationer fungerat under läsåret. Vi har följt rutinerna Fokusområden kommande år Under kommande läsår fokuserar vi på o kartläggning av nuläge, i början av verksamhetsåret, o dokumentation av likabehandlingsarbetet, integrerat i vardagsarbetet, o enkätundersökning till föräldrarna både på hösten och på våren samt o uppföljningar och utvärderingar. För att bättre veta skillnaden på förebyggande och främjande arbete ska alla läsa valda delar i Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och likabehandling. Detta diskuteras sedan vid verksamhetsmöten samt i arbetsgruppen med Likabehandling som ansvar. 4
Datum Sidan 5(14) Mål från en 2013-2014 På vår förskola ges varje barn möjlighet att ta ansvar för förskolans material såväl inne som ute. Resultat Barnen pratar mer med varandra om var sakerna ska ligga. Barnen vet att de ska ta hand om och lägga undan material de använt, vilket de oftast gör. Barnen förstör inte eget tillverkat material varken sitt eget eller andras. Barnen är rädda om förskolans material. Det material som köptes in i läsårets början är fortfarande helt. På yngre barnsavdelningen införde de ett specifikt moment att arbeta med ansvar. Barnen skulle duka av efter maten. Inget av barnen gjorde det, men nu gör alla det. I början av året gick många böcker sönder men inte nu i slutet av terminen. Resultat från Brukarenkäten 2014: Målkriteriet att behålla eller höja påståendet i brukarenkäten Mitt barn lär sig ta ansvar genom förskolans verksamhet har inte uppnåtts. 2014-3,4 2013-3,61 Svarsfrekvensen på brukarenkäten var 53 %. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys Resultatet bygger på observationer av verksamheten. Ingen nulägeskartläggning gjordes i början av läsåret. Detta gör det svårt att säkerställa resultatets nivå. Genom att arbeta med att märka upp var materialet skall vara så ser vi att barnen lättare kan se att de måste plocka undan efter sig. I en av grupperna har vi ett barn med funktionsnedsättning så materialet har märkts upp med extra tydliga bokstäver och bilder. När materialet blivit tydligt uppmärkt så leker fler barn med det och de kan sortera det enklare. Det är bra för alla i barngruppen att ha materialet tydligt uppmärkt. Vi har fört många diskussioner tillsammans med barnen om att man ska vara rädd om allt material som vi har på förskolan. Barnen vet vart de kan hämta material som de behöver. 5
Datum Sidan 6(14) När barnen hade sönder många böcker på en avdelning fick barnen gå till biblioteket för att träffa Mamma Mu. Vi berättade att det var hennes böcker och att hon ville att vi skulle vara rädda om dem. Det var ett bra arbetssätt för barn att förstå att man ska vara rädd om böcker. Resultatet på brukarenkäten har sjunkit jämfört med förra året. Detta tror vi beror på att vi flyttade runt när brukarenkäten gavs ut. Fokus runt det mesta under året har kretsat kring vår dåliga inomhusmiljö på vår gamla förskola och stängningen av denna. De kontinuerliga uppföljningarna av en har hjälpt oss att hålla fokus på det vi ska arbeta med under året. Det har varit betydelsefullt med feedback från förskolechefen för att komma vidare i arbetet. Dessa uppföljningar fortsätter vi med nästkommande år. Utveckling och lärande Mål från en 2013-2014 På vår förskola erbjuds barnen en språkstimulerande miljö. Resultat Språktåget är under uppbyggnad. Materialet finns och är introducerat. Genom dagliga observationer i samband med sångsamlingar, rollekar, rörelselekar, Språktåget, Babblarna, sagoläsning, flanosagor, rollspel, fria leken, besök på biblioteket, faktaböcker, lärplatta och dator, har barnen stimulerats i sin språkmiljö. Genom pedagogiskt uttänkta teman har barnen introducerats för nya begrepp, ord, benämningar, t.ex. fågelarter. I startfasen av fågelprojektet kunde ingen benämna fåglar till namn. Vid projektets slut kunde vi konstatera att 95 % av barngruppen kunde benämna arter på fåglar. Vi ser att barnen själva väljer att använda det vi tidigare erbjudit vad gäller material och aktiviteter. Resultat från Brukarenkäten 2014: På förskolan utvecklar mitt barn sitt språk 2014-3,6 2013-3,62 Vi har behållit resultatet från förra årets brukarenkät. Svarsfrekvensen på brukarenkäten var 53 %. 6
Datum Sidan 7(14) Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys Målet är för ospecificerat och därför svårt att bedöma, men arbetet är påbörjat även om vi inte gjort någon nulägesanalys i den utsträckning vi borde. Genom att introducera nya ord och benämna det vi gör utökas barnens ordförråd och ordförståelse. Vi introducerar nya rim och ramsor samt sånger där barnen får hjälp av rytm och melodi till att säga/sjunga hela meningar. Lärplattan används dagligen för att leta fakta, fotografera, pedagogiska appar. De kontinuerliga uppföljningarna av en har hjälpt oss att hålla fokus på det vi ska arbeta med under året. Det har varit betydelsefullt med feedback från förskolechefen för att komma vidare i arbetet. Dessa uppföljningar fortsätter vi med nästkommande år. Ansvar och inflytande Mål från en 2013-2014 På vår förskola ges barnen inflytande och delaktighet över hur förskolans miljö utformas. Resultat Barnen på en avdelning fick vara med och påverka var den osynliga gränsen skulle gå bakom Paviljongen. Från början gick 3 barn utanför gränsen. I dagsläget så går inga barn från den avdelningen utanför den osynliga gränsen. På Violen har barnen getts inflytande och delaktighet över vad rummen skall användas till. Målkriteriet att behålla eller höja påståendet i brukarenkäten Mitt barn lär sig ta ansvar genom förskolans verksamhet har inte uppnåtts. 2014-3,4 2013-3,61 Svarsfrekvensen på brukarenkäten var 53 %. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt 7
Datum Sidan 8(14) Analys Förskolans barn har bytt lokaler 1-2 ggr under läsåret. De har, trots detta, visat stor nyfikenhet och intresse för de nya lokalerna och varit med och påverkat utformningen av förskolans miljö. Vi anser att vår positiva inställning till alla flyttarna har bidragit till detta. Vid introduktion av projekt är barnen med och hjärnstormar och utifrån detta byggs projektet vidare. Förskolans utemiljö har ändrats och utformats utifrån barnens tankar och idéer. Vi har anammat detta och tagit praktisk hjälp av barnen för förändring och utformning. Vi har även förändrat material som inte har använts frekvent till ett material som är tilltalande och gett upphov till helt nya lekar (t.ex. klätterställningen utomhus) Barnens delaktighet i utformning av miljön har lett till att de påminner varandra om vad rummen skall användas till. En av avdelningarna måste anpassa sin miljö eftersom de håller till i en föreningslokal som hyrs ut för olika evenemang. Barnens idéer kan därför inte tas tillvara fullt ut. När barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet ställer de krav på mer inflytande och delaktighet. Detta leder till ökad självkänsla hos barnen och det i sin tur får en positiv effekt i andra sammanhang. Resultatet på brukarenkäten har sjunkit jämfört med förra året. Detta tror vi beror på att vi flyttade runt när brukarenkäten gavs ut. Fokus runt det mesta under året har kretsat kring vår dåliga inomhus miljö på vår gamla förskola och stängningen av denna. Förskola och hem Samarbetet med hemmen sker på flera olika sätt. Den dagliga kontakten är viktig för att snabbt stämma av med föräldrarna kring hur barnen haft det, dels på morgonen och dels under dagen i förskolan. Samtliga familjer erbjuds utvecklingssamtal varje termin. Där får vårdnadshavarna möjlighet att ge sin syn på barnet hemma och i verksamheten. Förskolans medarbetare berättar hur barnet trivs och utvecklas i förhållande till det som verksamheten erbjuder under året. Föräldramöte kallas till i mitten av höstterminen. Då presenteras verksamheten och vårdnadshavarna ges möjlighet att diskutera förskolefrågor tillsammans med pedagogerna. Förskolans samråd träffas vid två tillfällen under året. Där representeras föräldragruppen av tre representanter, som utses vid hösten föräldramöte. Vid mötena diskuterades verksamhetsfrågor samt förutsättningar för att bedriva den pedagogiska verksamheten utomhus. Föräldrarna ville bidra med t.ex. ett solskydd över sandlådan. 8
Datum Sidan 9(14) Mailkontakter med föräldrarna är en väg som inte används så frekvent ännu. Det är något vi ska vidareutveckla nästkommande år. Pappersinformation har många gånger använts istället för mail, då mailsystemet krånglat mycket under året. Samverkan med föräldrar har varit mycket uppskattat från förskolans sida, samt familjernas bidragande med olika material till förskolan bl.a. till snickarrummet och grillplatsen samt annan konstruktion. Resultat från brukarenkäten 2014: Förskolans personal bemöter mig på ett bra sätt 2014-3,7 2013-3,66 Jag känner förtroende för förskolans personal 2014-3,5 2013-3,57 Förskolans personal tar emot mitt barn på ett bra sätt vid lämningen 2014-3,4 2013-3,40 Förskolans personal har alltid kontakt med mig och mitt barn när jag hämtar 2014-3,5 2013-3,57 Övergång och samverkan Vid övergång från yngrebarnsavdelningar till äldrebarnsavdelningar använder vi oss av en överskolningsgperiod med besök och gemensam lek. Detta år görs organisationen om till hösten. Därför informerades föräldrarna detta år vid ett gemensamt föräldramöte i området om vilken avdelning deras barn ska gå på till hösten. I vanliga fall meddelas detta vid vårens utvecklingssamtal. Inga barn vid Tallkotten går detta år över till förskoleklassen. 9
Datum Sidan 10(14) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala er samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål från en 2013-2014 Varje medarbetare är medveten och förtrogen med sitt uppdrag och sitt ansvar. Uppdraget ryms inom arbetstiden. Varje medarbetare tycker att verksamhetens möten är betydelsefulla för arbetets utförande. Resultat Varje medarbetare har erbjudits medarbetarsamtal under senast september månads utgång. Vid dessa samtal har varje medarbetares uppdrag diskuterats samt mål satts för verksamhetsåret. Vid våren lönesamtal har samtal förts kring måluppfyllelse samt uppdragets utförande under året. Dessa samtal har dokumenterats och varje medarbetare har en kopia på sina samtal. Varje medarbetares uppdrag ska rymmas inom arbetstiden. För att få en över blick på detta ska arbetstiden redovisas månadsvis till det gemensamma systemet edwise. Det är varje medarbetares uppdrag att göra detta. Meningsfulla möten är viktiga för att verksamheten ska utvecklas. Att medarbetarna upplever att det är så är en viktig faktor. För att se om det är så behöver en nulägeskartläggning göras i början av året samt vid slutet av året. Detta har inte gjorts och det är inte möjligt att avgöra om målet är uppnått. För att kunna följa arbetslagets möten (verksamhetsmöten) ska dessa möten dokumenteras, så att förskolechef kan följa och ev. ge respons på innehållet. Dessa möten har inte alltid dokumenterats. Arbetsplatsträffarna har alltid dokumenterats. En kommunövergripande utbildningsinsats har genomförts avseende att höja medarbetarnas kunskapsnivå när det gäller löneprocessårets upplägg. Vid denna träff bidrog arbetsgivarens part gemensamt med de fackliga företrädarna i kommunen. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt 10
Datum Sidan 11(14) Analys Målsättningen var att nå målet helt. Eftersom ingen nulägeskartläggning gjorts avseende meningsfulla möten kan resultatet inte bedömas som helt uppfyllt. Då verksamhetsmötena inte alltid dokumenterats har det inte varit möjligt för förskolechef att ge respons på dessa. Ibland har det digitala systemet försvårat möjligheten att dokumentera mötena. Till nästa läsår betonas vikten av att dokumentera våra möten. Att uppdraget ryms inom arbetstiden, på ett så hälsosamt sätt, är en viktig faktor för att medarbetarnas arbetsliv ska vara hälsosamt. En annan faktor är att medarbetarna använder de hjälpmedel som står till buds. Detta har inte undersökts detta år. Medarbetarnas ansvarsområden regleras i dokumentet Ansvarsområden. Detta dokument ska förbättras under nästa år. Utbildningsinsatsen Löneprocessåret bidrog inte i någon större omfattning till att höja medarbetarnas kunskaper inom detta område. Vid uppföljande frågor till medarbetarna uttrycktes bl.a. att det där kan vi ju inom förskolans verksamhet och så har vi ju gjort i flera år. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål från en 2013-2014 På vår förskola tar vi vara på, och utmanar, barnens lust till fysisk aktivitet. Resultat Barnen kan själva, med hjälp av stubbar, klättra upp på gungorna. De yngsta barnen tar sig på stadiga ben fram med stövlar på fötterna. Barnen kan balansera en tallrik med mat på. Barnen klarar av svårare balans och klätterövningar, deras självförtroende har ökat vilket de visar genom att de vågar högre och längre. Barnen har varit med och utformat utemiljön. Det har tillkommit snickarvrå, balansbrädor och kojor. Vi har tagit skogspromenader, deltagit på skräpplockardagen, utnyttjat den kuperade terräng som finns i närområdet, introducerat nya rörelselekar och sånger. Alla dessa fysiska aktiviteter har lett till att barnen utvecklats motoriskt, både när det gäller finmotorik och grovmotorik. Barnen lär sig uthållighet och visar glädje av att ha lyckas klättra uppför rutschkanans trappa på egen hand. Flera barn har utmanat sina gränser i vad de vågar göra när de åker rutschkana. Från att sitta i knä hålla vuxen i handen men åka själv, åka själv sittandes prova olika åkstilar, åka med huvudet före på magen och åka tillsammans med kompis. Barnen befinner sig i olika faser i detta lärande. I skogen på baksidan lär sig barnen hålla balansen på ojämnt 11
Datum Sidan 12(14) underlag, klättra, gå, springa uppför och nerför. Vi ser att barnen efterfrågar aktiv utevistelse i större utsträckning, t.ex. var de aktiva och visade stort engagemang att ordningsställa vår grillplats. De rullade stubbar, bar stenar, sand och grus. Resultatet är en mycket uppskattad och funktionell grillplats. Resultat från brukarenkäten 2014: På förskolan utvecklar mitt barn sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning 2014-3,5 2013-3,67 På förskolan får mitt barn allsidig kost för att på sikt lära sig hur man ska äta för att må bra 2014-3,4 2013-3,23 På förskolan får mitt barn tillräckliga möjligheter att röra på sig 2014-3,5 2013-3,55 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys Resultatet bygger på observationer av verksamheten. Ingen nulägeskartläggning gjordes i början av läsåret. Detta gör det svårt att säkerställa resultatets nivå. Målet är otydligt formulerat och svårt att bedöma, men arbetet är påbörjat även om vi inte gjort någon nulägesanalys i den utsträckning vi borde. Barnen har varit med och utformat utemiljön där gammalt material har blivit något nytt. Återbruk. Stor fokus har legat på att utmana och uppmuntra barnen till olika sorters fysisk aktivitet med utgångspunkt att barnen kan med hjälp av sina och andras idéer, träning, kompisstöd och vuxenstöd. När barnen utrycker sig att jag kunde, det var läskigt men det gick eller jag klarade det, vet vi att de har utmanat sig själv och sin förmåga. 12
Datum Sidan 13(14) Vi har tagit skogspromenader, deltagit på skräpplockardagen, utnyttjat den kuperade terräng som finns i närområdet, introducerat nya rörelselekar och sånger. Under vistelsen i skogen utmanas barnen på ett naturligt sätt. De klättrar på stenar och stubbar, hoppar över gropar, kryper under grenar, balanserar på träd osv. När barnen tar mat från ett buffébord utmanas de i sin motoriska utveckling. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet EKONOMI Förskolans nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Genom månatlig återkoppling av förskolechefen, gällande det ekonomiska läget, är samtliga medarbetare uppdaterade på enhetens ekonomiska läge. Återkopplingen ger en bild av det ekonomiska läget samt användningen av vikarier. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål från en 2013-2014 På vår förskola tar vi vara på barnens nyfikenhet för sin egen och för andras kulturer. Resultat Vi har introducerat det engelska språket genom sång, siffror, färger och enstaka ord. Vi lånade en jordglob till förskolan för att väcka nyfikenhet om andra länder. Vi har lånat och läst böcker innehållande människor med annan etnisk tillhörighet. Barnen har inte reagerat synbart på detta. Barnen leker med avdelningens dockor som har olika etniska utseenden. Vi har även lånat boken Förskolan Regnbågen våra traditioner. I den boken tas födelsedagsfirande, halloween, lucia, jul, nyår, semlebakning, påsk och midsommar. Det är en mycket bra bok som förklarar på ett enkelt sätt. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt 13
Datum Sidan 14(14) Analys Resultatet bygger på observationer av verksamheten. Ingen nulägeskartläggning gjordes i början av läsåret. Detta gör det svårt att säkerställa resultatets nivå. Arbetet är påbörjat även om vi inte gjort någon nulägesanalys i den utsträckning vi borde. Det blev inte som vi tänkt när det gäller jordgloben. Barnen hittade inte Järbo. Det blev för svårt. Vi tog vara på intresset om närmiljön och beställde en karta över Järbo samt gav föräldrar och barn i uppdrag att fotografera sina hus. Boken Förskolan Regnbågen våra traditioner kan vara något att utveckla och arbeta mer kring. Övrigt Nästkommande år kommer ett mer aktivt samarbete inledas med Gullvivans förskola i Järbo samt Backastugans förskola i Jäderfors. Samarbete kommer bestå i gemensamma arbetsgrupper i t.ex. språkarbete, miljöarbete, likabehandling, matematik, NTA, pedagogisk dokumentation. Samarbetet kommer också innefatta gemensamma Arbetsplatsträffar och kontinuerligt erfarenhetsutbyte. Ett gemensamt visionsarbete är redan inlett. 14