Budget 2018 Godkänd av kommunfullmäktige 16.11.2017 136
2
INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 5 Budget 2018 och ekonomiplan 2019 2020 7 Den kommunala ekonomin 7 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 7 Tabell: Driftsbudget totalt 8 Driftsekonomin 9 Tabell: Resultaträkningen 10 Resultaträkning 11 Skatteinkomster och statsandelar 11 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 11 Finansiella intäkter och kostnader 12 Resultat 12 Finansieringskalkyl 12 Tabell: Finansieringskalkyl 13 Investeringar och skuldbörda 14 Graf: Investeringar och årsbidrag år 2006 2020 14 Graf: Skuldbördans utveckling år 2001 2020 15 Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år 2006-2016 16 Kommunstrategi 17 Bindande målsättningar för kommunkoncernen 17 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 18 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år 2018 2020 20 C1001 Val 20 C1301 Revision 22 C1601 Allmän förvaltning 24 C1607 Samarbetstjänster och projekt 26 C1901 Samhällsutveckling 28 C2801 Personaladministration 30 C2901 Pixnekliniken 32 C3001 Social service och utkomstskydd 34 3
C3003 Handikappvård 37 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 44 C3007 Malax-Korsnäs HVC 47 C3011 Specialsjukvård 52 C4001 Barndagvård 54 C4003 Kommunens skolväsende 57 C4005 Gemensamt skolväsende 60 C4007 Övrig utbildning 66 C4009 Biblioteksverksamhet 68 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 70 C5001 Allmän folkbildning 74 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 78 C6001 Byggnadsinspektion 80 C6501 Miljövård 82 C7001 Tekniska verket 84 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 87 C7009 Fastigheter 89 Affärsverket Malax Vatten 93 Investeringsbudget år 2018-2021 94 Investeringar kommunstyrelsen 94 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 95 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 96 Investeringar bildningsnämnden 97 Investeringar tekniska nämnden lös egendom 98 Investeringar tekniska nämnden fasta konstruktioner 100 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 103 Investeringar tekniska nämnden affärsverksamhet 105 Investeringar totalt 106 Budgetens struktur och bindande nivåer 107 Kommunallagen 13 kap 110 (10.4.2015/410), Budget och ekonomiplan 107 Bilaga 109 Budget 2018 Malax Vatten 109 4
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den nya mandatperioden 2017 2021 kommer att ha förändring som ett givet tema. Det är inte bara landskapsreformen och en ny arbetsfördelning mellan stat, kommuner och landskap som ska utvecklas. Kommunerna ska också söka sig nya roller, utveckla nya sätt att arbeta med livskraften i sitt område samt utveckla digitaliseringen som genomsyrar hela förvaltningen och servicen. I det praktiska arbetet syns bland annat fokus på åtgärder som den europeiska dataskyddsförordningen medför, vilket kommer att påverka arbetet inom alla förvaltningar. Kommunens satsningar på digitaliseringen av skolornas verksamhet fortsätter att utvecklas också inom den grundläggande undervisningen. Prognoserna för tillväxt och sysselsättning ser bättre ut inför 2018. Det ger lite andhämtning särskilt med avseende på ekonomin under planeåren 2019 2020. Tyvärr fortsätter statsmaktens njugga inställning till kommunernas ekonomi att påverka statsandelarna negativt. Statens löften om att skapa utrymme för mer flexibilitet och mindre detaljstyrning verkar också komma på skam. Kommunen torde använda åren fram till landskapsreformen 2020 med att förbereda sig genom produktiva investeringar, som förbättrar verksamhetsförutsättningarna och som ökar på kommunens attraktionskraft för invånarna och inflyttade. Med produktiva investeringar menar jag särskilt sådana som har en potential att förbättra driftsekonomin. En genomslagskraftig markanvändningspolitik, bland annat för ett bostadsområde på Söderfjärdsbacken, och stränderna är viktiga attraktionsfaktorer i kommunen. I regionen pågår förberedelserna för landskapsreformen och det påverkar både förtroendevaldas och tjänstemäns tidsanvändning, eftersom det kräver aktivt deltagande i beredningar och förberedelser. I och med vård- och landskapsreformen kan kommunfullmäktige från 2020 koncentrera sig på bildningsfrågor och utvecklingen av kommunens livskraft. Samtidigt har det uppdagats en allt starkare spänning mellan de kommande landskapen och de större städerna, som vill slå vakt om sin egen tillväxtpolitik. Det är inte heller bara de stora städernas roll som diskuteras, utan även de mindre regionstädernas. En nationell utredningsperson har i oktober 2017 föreslagit ett regionstadsprogram för att skapa innovationsförmåga och -miljöer i samband med livskraftsarbetet. Särdragen och särbehoven i olika regioner behöver kunna beaktas genom en flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner. Vasaregionens livskraftsstrategi kommer att vara ett viktigt verktyg för dialogen kring satsningar på livskraft de närmaste åren och det är viktigt att Malax visar att man är en aktiv och pålitlig samarbetspart i dessa sammanhang. Arbetet för ett livskraftigt Malax fortsätter. I en tid då förändringens vindar blåser är det viktigt att vi själva har vår utvecklingsriktning klar och att vi fattat beslut om våra egna prioriteringar. Budgeten för 2018 och planeåren 2019 2020 visar enligt mitt förmenande på en sådan riktning. Mats Brandt Kommundirektör 5
6
BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN 2019 2020 Den kommunala ekonomin Den kommunala ekonomin har under de senaste åren varit stram, bland annat på grund av det svaga konjunkturläget, den dämpade ökningen av skatteinkomster och den ökade efterfrågan på tjänster. Kommunernas utgifter har de facto minskat ovanligt mycket till följd av konkurrenskraftsavtalet, pensionsreformen och överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA. Kostnadsutvecklingen beräknas vara återhållsam även framöver. Skillnaden mot tidigare är dock att inget nytt konkurrenskraftsavtal eller motsvarande reformer kommer att stödja den återhållsamma utvecklingen utan kommunerna måste själva i högre grad hitta sätt att stävja kostnadsutvecklingen. Regeringen har ställt upp två mål för kommunsektorns utveckling; 1) staten ska genom sina åtgärder minska kommunernas verksamhetsutgifter före år 2019 och 2) det strukturella saldot (skillnaden mellan kommunsektorns totala inkomster och utgifter) får vara högst 0,5 % på minus i förhållande till BNP år 2019. Målet för det strukturella saldot överskreds dock redan förra året i och med snabbare ekonomisk tillväxt. Den kommunala ekonomin för innevarande år prognosticeras blir det starkaste sedan slutet av 1990-talet då nuvarande bokföringssätt började tillämpas. Ett av de största frågetecken gällande den kommunala ekonomin framöver är vård- och landkapsreformen. Reformen väntas lätta på kommunernas utgiftstryck på lång sikt i och med att den utgiftspost som haft det största tillväxttrycket, social- och hälsovården, faller bort. Ökningen av kommunernas lånestock beräknas avta efter reformen. Däremot ökar kommunernas relativa skuldsättning i och med att inkomsterna nära på halveras medan endast en liten del av skulderna överförs till landskapen. Detta kan orsaka utmaningar och risker för kommunerna som sedan tidigare är skuldsatta och som har betydande investeringstryck. Kommunens skuldbetalningsförmåga avgörs dock i sista hand av årsbidraget och utgångspunkten för ändringarna i statsandelssystemet för kommunal basservice i och med reformen är dock att årsbidraget inte ska förändras för kommunerna. Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Åren 2012 och 2013 uppvisade Malax kommuns bokslut stora underskott (0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner). År 2012 var det år när staten påbörjade nedskärningen av kommunernas statsandelar och nedskärningen det första året var betydande, hela 0,66 miljoner för Malax kommun. Dessutom hade kommunen de åren rätt stora kostnadsökningar inom specialsjukvården. Åren innan detta hade kommunen en relativt stabil ekonomi med överskott sex år i rad. Från år 2014 har kommunens bokslut igen uppvisat överskott varje år. Detta trots att statsandelsnedskärningarna har fortsatt och utvecklingen av skatteinkomsterna varit svaga i och med konjunkturläget. Kostnadsökningen för specialsjukvården normaliserades igen och ett år var utvecklingen negativ. Inkomstskattesatsen höjdes både år 2014 och 2015. Det senare året hade kommunens skatteinkomster minskat utan skattehöjning. Under åren har även budgetkontrollen och kostnadsmedvetenheten förbättrats inom alla kommunens enheter, vilket bidragit till att stävja kostnadsutvecklingen. Prognosen för bokslutet innevarande år visar även på ett överskott. Arbetslöshetsgraden i Malax låg i september på 6,8 %, detta är en minskning med 2,1 %-enheter jämfört med samma tid ifjol. I hela landet låg arbetslöshetsgraden på 10,5 % och i Österbotten på 7,4%. 7
DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 4 615 069 4 580 250 5 192 680 5 255 260 5 334 070 Avgiftsintäkter 2 178 868 2 089 490 2 225 110 2 258 480 2 292 340 Understöd och bidrag 658 529 323 400 355 930 361 320 366 800 Övriga verksamhetsintäkter 1 204 054 1 074 490 908 240 961 460 975 900 Tillverkning för eget bruk 27 010 0 0 0 0 Intäkter totalt 8 683 529 8 067 630 8 681 960 8 836 520 8 969 110 Förändring i % -7,1 % 7,6 % 1,8 % 1,5 % Interna intäkter totalt 3 894 601 3 986 487 4 088 406 4 088 406 4 088 406 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -22 468 428-22 271 920-22 784 390-23 259 230-23 724 050 Köp av tjänster -14 683 183-15 164 760-14 871 050-15 167 960-15 470 600 Material, förnödenheter och varor -2 883 368-2 731 980-2 739 510-2 793 920-2 849 330 Understöd -1 579 545-1 194 180-1 310 300-1 336 510-1 363 240 Övriga verksamhetskostnader -675 990-386 590-417 310-425 630-434 100 Kostnader totalt -42 290 514-41 749 430-42 122 560-42 983 250-43 841 320 Förändring i % -1,3 % 0,9 % 2,0 % 2,0 % Interna kostnader totalt -3 894 601-3 986 487-4 088 406-4 088 406-4 088 406 Verksamhetsbidrag -33 606 984-33 681 800-33 440 600-34 146 730-34 872 210 8
Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2018 uppgå till 8,6 miljoner. Detta är en ökning med 7,6 procent jämfört med budgeten för år 2017. Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 42,12 miljoner, vilket är en ökning med 0,9 procent. Verksamheten löper i stort som tidigare. De största förändringarna i verksamheten samt orsakerna till den stora ökningen av intäkterna och den måttliga ökningen av utgifterna är följande: 1) Pixneklinikens verksamhet inleddes i kommunens regi 1.8.2017. År 2018 budgeteras både utgifter och intäkterna på hela året och därav en ökning. Pixneklinikens siffror fanns ej med i den ursprungliga budgeten för år 2017 och därav ökar verksamhetens intäkter procentuellt mycket jämfört med innevarande år. 2) Utbyggnaden av handkappboet Lyran tas i bruk i slutet av innevarande år med 7 platser. Platsantalet fördubblas och därmed utökas servicen, vilket inverkar på budgetårets siffror. 3) Specialsjukvårdens budget beräknas innevarande år underskridas. Användningen av specialsjukvården förväntas inte ändras nämnvärt under inkommande år och därav har budgeten för specialsjukvårdens kostnader sänkts jämfört med innevarande års budget. 4) Inför budget 2017 var konkurrenskraftsavtalets och pensionsreformens exakta inverkningar på personalkostnaderna oklara, vilket ledde till att personalkostnaderna budgeterades ca 250.000 euro för högt i budget 2017. I jämförelsen mellan budget -17 och -18 finns således en minskning i personalkostnaderna på motsvarande summa till följd av detta. Verksamhetsbidraget ligger på -33,44 miljoner, vilket är en förbättring med 0,7 procent jämfört med budget 2017. År 2019 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 2,1 procent och 2020 beräknas det försämras med ytterligare 2,1 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 4,0 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2018 har en löneökning om 1,5 procent beaktats. För ekonomiplaneåren 2019 och 2020 har personalkostnaderna ökats med 2,0 procent båda åren. Verksamhetens intäkter har ökats med 1,5 procent under båda ekonomiplaneåren och verksamhetens kostnader har ökats med 2,0 procent de båda åren. Ingen utökning av servicen eller andra förändringar finns inplanerade under ekonomiplaneåren och därav har det i siffrorna inte beaktats några förändringar i verksamheten. Vård- och landskapsreformen ska enligt planerna implementeras vid inledningen av år 2020. Lagstiftningen som berör reformen har trots allt inte godkänts och hinner inte godkännas under år 2017. Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed har Finlands kommunförbund rekommenderat att kommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2020 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen. Därav har i ekonomplanen inte beaktats någon överföring av social- och hälsovården till det nya landskapet. Ej heller har beaktats att finansieringen för dessa faller bort, d.v.s. statsandelar och skatteinkomster. 9
RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 8 683 529 8 067 630 8 681 960 8 836 520 8 969 110 Verksamhetens kostnader -42 290 514-41 749 430-42 122 560-42 983 250-43 841 320 Verksamhetsbidrag -33 606 984-33 681 800-33 440 600-34 146 730-34 872 210 Förändring i % 0,2 % -0,7 % 2,1 % 2,1 % Skatteinkomster 19 248 879 18 998 000 19 209 000 19 859 000 20 489 000 Statsandelar 16 833 547 16 685 000 16 183 000 16 183 000 16 183 000 Finansiella intäkter och kostnader -38 370-105 500-90 000-150 000-200 000 Årsbidrag 2 437 071 1 895 700 1 861 400 1 745 270 1 599 790 Förändring i % -22,2 % -1,8 % -6,2 % -8,3 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 433 359-1 900 000-1 970 000-2 080 000-2 300 000 Räkenskapsperiodens resultat 3 712-4 300-108 600-334 730-700 210 Ökning/minskning av reserver 22 783 22 780 113 000 113 000 103 100 Räkenskapsperiodens över/underskott 26 495 18 480 4 400-221 730-597 110 Budgeterade över- och underskott år 2017-2020 sammanlagt: -795 960 10
Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -33,44 miljoner. Inkomsterna från skatter och statsandelar tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,86 miljoner. Skatteinkomster och statsandelar Kommunens inkomstskattesats är 21,50, genomsnittet för kommunerna i Österbotten ligger på 20,62. I Malax höjdes inkomstskattesatsen senast år 2014 och 2015 med 0,75 respektive 0,50 procentenheter. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter år 2015 gav kommunen ca 375.000 euro i mera skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,93, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Den senaste höjningen av fastighetsskattesatserna var inför år 2017 när allmänna fastighetsskatten höjdes till följd av att fastighetsskattelagen ändrats och variationsintervallet höjts från 0,80 1,55 procent till 0,93 1,80 procent. Den lagstadgade höjningen beräknades ge kommunen ca 70.000 euro mera i fastighetsskatteintäkter. Skatteinkomsterna budgeteras till totalt 19,20 miljoner för budgetåret. Jämfört med budgeterade skatteinkomster för år 2017 är detta en ökning med 1,1 procent. Inför år 2018 har ändringar har gjorts i skattegrunderna för förvärvsinkomsterna, bl.a. har arbetsinkomsavdraget höjts. Ändringarna minskar på kommunernas skatteinkomster med sammanlagt 131 miljoner euro. Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan 2016 2017 2018 2019 2020 Skatteinkomster (1.000.000 ) Kommunalskatt 16,99 16,69 16,74 17,36 17,94 Andel av samfundsskatt 1,33 0,92 1,08 1,11 1,16 Fastighetsskatt 0,92 1,38 1,38 1,38 1,38 Sammanlagt 19,24 18,99 19,20 19,85 20,48 Skattesatser Inkomstskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,93 0,93 0,93 0,93 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar (1.000.000 ) Statsandel för kommunal basservice 14,08 13,61 13,11 13,11 13,11 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,99 3,05 3,18 3,18 3,18 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,24 0,02-0,11-0,11-0,11 Sammanlagt 16,83 16,68 16,18 16,18 16,18 11
För år 2019 och 2020 beräknas skatteinkomsterna öka med 3,4 procent respektive 3,2 procent. Inga beslut har gjorts gällande skatteavdrag för åren 2019 och 2020 vilket leder till att skatteinkomsterna ökar mera än normalt dessa år. Vid sidan om detta förutspår finansministeriet att förvärvsinkomsterna kommer att öka närmare 3 procent år 2020. Detta höjer märkbart på kommunalskatteprognosen för 2020. Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Totalt är statsandelarna prognosticerade till 16,18 miljoner för år 2018. Det är en minskning med ca 330.000 euro jämfört med förhandsbesluten för år 2017. De största förändringarna i kommunernas statsandelsfinansiering år 2018 beror på: 1) konkurrenskraftsavtalet, eftersom det minskar på kommunernas utgifter, d.v.s. arbetsgivarkostnaderna, så minskar staten även på kommunernas inkomster, d.v.s. statsandelarna, med 22 euro per invånare, och 2) justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner med -178 miljoner totalt. Kommunerna kompenseras dock för de skattelättnader som minskar på kommunernas skatteinkomster genom att öka statsandelen med 131 miljoner totalt för alla kommuner år 2018. Inga förändringar i statsandelarna har beaktats för planeåren 2018-2019. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till -90.000 euro under år 2018. Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en liten ökning av räntenivån har beaktats. Resultat Årsbidraget för år 2018 är budgeterat till 1,86 miljoner. För att kommunen ska kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,9 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om 0,1 miljoner budgeteras för år 2018 ett litet överskott om 4.400 euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet minskar med motsvarande belopp. Ekonomiplaneåren 2019 och 2020 visar dock underskott, 0,22 respektive 0,59 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år 2017-2020 uppgår totalt till -0,79 miljoner. Detta är 2,2 miljoner lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet 2016. Det innebär att budgeten, inklusive planeåren, uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta in och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamheten och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t.ex. anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. 12
Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2018 till 1,86 miljoner. För att kommunen ska undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 7,0 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -5,19 miljoner. FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan 2016 2017 2018 2019 2020 Årsbidrag 2 437 072 1 895 700 1 861 400 1 745 270 1 599 790 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -116 838 0 0 0 0 Investeringsutgifter -6 283 671-7 656 000-8 116 000-7 049 000-2 728 000 Finansieringsandelar för investeringar 719 238 1 222 500 994 500 994 500 19 500 Inkomster från överlåtelse av tillg. bland bestående aktiva 151 705 70 000 70 000 140 000 160 000-5 412 728-6 363 500-7 051 500-5 914 500-2 548 500 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -3 092 494-4 467 800-5 190 100-4 169 230-948 710 Ökning av utlåningen -200 000-100 000-100 000-100 000-100 000 Minskning av utlåningen 141 241 112 030 125 030 125 030 163 300-58 759 12 030 25 030 25 030 63 300 Ökning av långfristiga lån 13 000 000 6 000 000 6 500 000 5 500 000 2 000 000 Minskning av långfristiga lån -5 797 600-1 898 000-1 898 000-1 745 000-1 639 000 Förändring av kortfristiga lån -4 800 000 83 770 293 070 119 200 241 410 Förändring av lånebeståndet 2 343 641 4 197 800 4 920 100 3 899 230 665 710 Förändring i eget kapital 210 000 0 0 0 0 Förändring av förv. medel och kapital 0 0 0 0 0 Förändring av omsättningstillg. -5 378 0 0 0 0 Förändring av fordringar 215 707 0 0 0 0 Förändring av räntefria skulder -278 966 270 000 270 000 270 000 283 000 Förändring av likvida medel -607 490 0 0 0 0 Prognos Skuldbörda 18 416 000 22 000 000 26 895 070 30 769 270 31 371 680 Lån per invånare 3 338 3 982 4 863 5 554 5 653 Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att 13
erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering, de ligger på 1,8 miljoner år 2018. Förändringen av räntefria skulder är Malax vattens nya vatten- och avloppsvattenanslutningar. Dessa anslutningsavgifter är återbäringsbara och vid uppsägning av anslutningen returneras anslutningsavgiften till kunden, därav beaktas de i bokföringen som räntefria skulder. Med beaktande av ovanstående kan konstateras att förändringen av kommunens lånebestånd är beräknat till 4,9 miljoner för år 2018. Kommunen beräknas således öka skuldbördan med motsvarande summa. Ökningen av skuldbördan med 4,9 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare beräknas uppgå till ca 4.860 euro per 31.12.2018. Under planeåren 2019 och 2020 uppgår nettoinvesteringarna till 5,9 respektive 2,5 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under år 2019 täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Förändringen av lånebeståndet har uppskattats till 3,9 miljoner år 2019. År 2020 beräknas kommunens investeringar minska avsevärt och årsbidraget beräknas täcka ca 60 procent av investeringarna, förändringen av lånebeståendet uppskattas då till 0,6 miljoner. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 4,5 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren 2017-2019 beräknas således uppgå till 9 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har i Malax legat på en nivå om 2,4 miljoner euro per år i snitt. Sedan år 2015 har investeringarna dock varit betydande och uppgått till över 5 miljoner netto årligen. För budgetåret är nettoinvesteringarna beräknade till 7,0 miljoner. För ekonomiplaneåren är nettoinvesteringarna beräknade till 5,9 miljoner respektive 2,5 miljoner. Investeringsbehovet uppskattas avta från år 2020. 8 000 000 Investeringar och årsbidrag år 2006-2020 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Investeringar, netto Årsbidrag 14
Det största investeringsprojektet de senaste åren har varit renoveringen och utbyggnaden av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren 2014-2018. Utbyggnaden och renoveringen av Yttermalax skola är i full gång och kommer att fortgå ända till år 2019. Totalkostnad för Yttermalax skola är 7 miljoner. eringen av det nya serviceboendet inom åldringsvården pågår som bäst och under nästa år påbörjas byggnadsarbetet. Projektet har i detta skede uppskattats till ca 4,95 miljoner. I planen finns även budgeterat för byggstart av ett familjedagvårdscentrum år 2019. eringen kommer att ske under budgetåret, och uppskattas i detta skede uppgå till 1,75 miljoner. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. I grafen på föregående sida framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren 2006-2020. 35 000 000 Skuldbördans utveckling år 2001-2020 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Från grafen ovan framgår att Malax kommuns skuldbörda har ökat drastiskt sedan år 2015 när de årliga investeringarna varit exceptionellt stora och överstigit 5 miljoner. Skuldbördan beräknas att fortsätta stiga under budgetåret och de kommande planeåren med totalt 9 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 22 miljoner per 31.12.2017. En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 9 miljoner ger en skuldsättning på ca 31 miljoner eller ca 5.650 euro per invånare vid utgången av år 2020. Soliditet och relativ skuldsättningsgrad Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts finns risken att kommunen så småningom hamnar i en lånespiral där kommunen tvingas att låna upp pengar för att kunna betala amorteringarna. 15
Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något för att sedan försämras ingen under både 2015 och 2016. En soliditetsgrad på 42 procent och relativ skuldsättningsgrad på 58 procent tyder på att kommunens skuldsättning börjar nå en alarmerande nivå. Som det framgår ur grafen nedan prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå om 70 procent under budgetåret. Under planeåren beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta stiga och nå upp till ca 78 procent. Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år 2006-2016 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55% 54% 57% 56% 58% 54% 52% 52% 54% 48% 46% 47% 48% 44% 45% 44% 40% 41% 41% 42% 36% 34% 70% 77% 78% Soliditet Relativ skuldsättningsgrad Alla tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budget 2018 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda alarmerande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda nästan fördubblas. Risken är överhängande att kommunen inom några år hamnar in i en så kallad lånespiral där amorteringarna blir så stora att kommunen tvingas låna för att kunna finansiera dem. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas för att möjliggöra ett högt årsbidrag samt att en långsammare investeringstakt antas. Kommunernas skuldbetalningsförmåga avgörs i sista hand av årsbidragets tillräcklighet. 16
KOMMUNSTRATEGI I enlighet med 37 i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. För Malax kommun anges följande vision och övergripande strategiska målsättningar i kommunstrategin: BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 14 i kommunallagen och koncerndirektivet 5 kapitlet ska fullmäktige i kommunstrategi och budget också sätta upp mål för dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt 177+3 lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet positivt bokslutsresultatet positivt 17
BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi Nyckeltal 2016 sättning 2018 Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 2,43 1,86 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare 442 337 > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) 100% 94,5 % Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 1,1 1,0 > 1,5 44% 26% > 90 % Soliditet, % 42% 42% > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 18,4 26,8 < 9,7 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > 4 190 /inv 2015 18
Lånestock, euro/invånare 3 338 4 863 < 1740 Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 58% 70% < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % 4 5 Inkomstskattesats 21,50 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats är minst - allmän 0,80 0,93 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,87 % + 0,5 % = 20,37 % (2016) - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 43,0 % 43,6 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 37,6 % 36,7 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,5 % 20,6 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommunoch servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 19
DRIFTSBUDGETEN ÅR 2018 2020 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Förvaltningsdirektören Förvaltningsdirektören C1001 Val Vision Centralvalnämnden främjar demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Om och när det blir aktuellt, förrättar centralvalnämnden även landskapsval. Åtgärdsprogram för år 2018 Presidentvalet förrättas 28 januari 2018. Förhandsröstning i hemlandet ordnas 17.1-23.1.2018 och utomlands 17.1-20.1.2018. Om ingen kandidat får minst hälften av de angivna rösterna i första omgången förrättas en andra valomgång den 11 februari 2018 mellan de två kandidater som fått flest röster. Andra omgångens förhandsröstning sker då 31.1-6.2.2018 i hemlandet och 31.1-3.2.2018 utomlands. Det första landskapsvalet förrättas enligt preliminär plan 28.10.2018. Målsättningar för år 2019-2020 Riksdagsval är planerat att förrättas i april 2019 och Europaparlamentsval i maj 2019. Inga ordinarie val är planerade till 2020. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge 0 0 25 200 Kostnader, bindande kfge 0-20 290-34 940 Netto, ej bindande (externa o interna) 0-20 290-9 740 / invånare 0 3,7 1,8 20
C1001 Val Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 EP 2019 EP 2020 C1001 Val -20 290-9 740-10 050-10 370 Extern -20 290-9 740-10 050-10 370 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 25 200 25 580 25 960 A3120 Försäljningsintäkter 25 200 25 580 25 960 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -20 290-34 940-35 630-36 330 A4110 Personalkostnader -11 990-25 320-25 820-26 330 A4170 Köp av tjänster -6 700-8 620-8 790-8 960 A4200 Material, förnödenheter och varor -1 600-1 000-1 020-1 040 Totalsumma -20 290-9 740-10 050-10 370 21
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse och förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFGR-revisor för budgetåren 2016-2019. Åtgärdsprogram för år 2018 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden 2014 2015 låg tyngdpunkten i arbetet på granskning av tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden, 2015 2016 på bildningsnämnden och medborgarinstitutet, 2016 2017 granskas fritids- och kulturnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden. Under år 2017 2018 granskas vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden 2016-19 är BDO Audiator Oy. Revisionsnämnden övervakar bindningsregistret över förtroendevalda och ledande tjänstemän. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Målsättningar för år 2019-2020 Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorsvis i enlighet med utvärderingsplanen. 22
Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge 0 0 0 Kostnader, bindande kfge -13 725-13 440-14 220 Netto, ej bindande (externa o interna) -13 725-13 440-14 220 / invånare 2,5 2,4 2,6 Antal revisionsdagar 12 12 12 Antal sammanträden 6 6 6 C1301 Revision Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 EP 2019 EP 2020 C1301 Revision -13 725-13 440-14 220-14 490-14 760 Extern -13 591-13 440-14 220-14 490-14 760 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 591-13 440-14 220-14 490-14 760 A4110 Personalkostnader -3 462-3 420-4 080-4 160-4 240 A4170 Köp av tjänster -9 950-9 840-9 960-10 150-10 340 A4200 Material, förnödenheter och varor -180-180 -180-180 -180 Intern -134 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -134 A4200 Material, förnödenheter och varor -134 Totalsumma -13 725-13 440-14 220-14 490-14 760 23
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånare på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen svarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intressen och leder kommunens informationsverksamhet. Kommunstyrelsen svarar även för samordningen av kommunens verksamhet, ägarstyrning och sörjer för intern kontroll. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen, centralvalnämnden, kommittéer och äldre-rådet. Personal Heltid 10 Deltid 0 Totalt 10 Årsverken 10 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Trygga hållbarheten i kommunens ekonomi. Verka för en öppen, effektiv och lättillgänglig förvaltning. Anpassa verksamheten till EU:s dataskyddsförordning. Bidra till att främja områdets livskraft och skapa förutsättningar för positiv befolkningsutveckling. Invånarantalet 31.12.2018 förväntas uppgå till 5 530. Stärka förutsättningarna för gott ledarskap i kommunen. Sträva till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Åtgärdsprogram för år 2018 Har en ekonomi i balans under planeåren. Förbereder för planerad landskapsreform. Utvecklar möjligheterna för medborgare att delta och påverka i beredningsprocesser och ge feedback på kommunens service genom medborgarråd, påverkansorgan, information och nya digitala tjänster. Vidareutvecklar hemsidan och suomi.fi-tjänsterna. Förbereder för och implementerar dataskyddsförordningens bestämmelser. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering). För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner och detaljplaneringen av bostadsområde på Söderfjärdsbacken. 24
Gemensamma temaföreläsningar för enhets- och avdelningschefer i kommunen som fortsättning på ledarskapsutbildningen 2017. Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. Målsättningar för år 2019-2020 Fortsätter förberedelserna för landskapsreformen. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Skapar attraktiva bostadsområden. Fortsätter utveckla och effektivera förvaltningen genom digitalisering. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge 641 887 157 990 187 130 Kostnader, bindande kfge -1 462 979-845 511-855 356 Netto, ej bindande (externa o interna) -821 092-687 521-688 226 / invånare 149 124 121 Befolkningsutveckling 5 517 5 525 5 530 Fullmäktigemöten 6 6 6 Styrelsemöten 12 15 12 C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 EP 2019 EP 2020 C1601 Allmän förvaltning -884 659-728 351-698 416-715 206-734 086 Extern -1 323 760-779 290-758 510-775 300-794 180 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 109 026 33 800 52 950 53 720 54 530 A3120 Försäljningsintäkter 109 200 300 300 300 A3170 Avgiftsintäkter 790 1 500 1 000 1 010 1 030 A3240 Understöd och bidrag 2 687 7 050 7 150 7 250 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 105 440 32 100 44 600 45 260 45 950 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 369 219-768 760-781 270-796 840-812 700 A4110 Personalkostnader -794 549-585 080-598 820-610 790-623 010 A4170 Köp av tjänster -286 975-151 230-143 050-145 880-148 740 A4200 Material, förnödenheter och varor -126 013-22 600-23 200-23 650-24 100 A4270 Övriga verksamhetskostnader -161 682-9 850-16 200-16 520-16 850 A7100 AVSKRIVNINGAR O. NEDSKRIVNINGAR -63 567-44 330-30 190-32 180-36 010 A7110 Avskrivningar enligt plan -63 567-44 330-30 190-32 180-36 010 Intern 439 101 50 939 60 094 60 094 60 094 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 532 861 127 690 134 180 134 180 134 180 A3120 Försäljningsintäkter 407 580 127 690 134 180 134 180 134 180 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 125 281 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -93 760-76 751-74 086-74 086-74 086 A4170 Köp av tjänster -6 158-6 140-8 400-8 400-8 400 A4200 Material, förnödenheter och varor -12 360-2 240-2 455-2 455-2 455 A4270 Övriga verksamhetskostnader -75 242-68 371-63 231-63 231-63 231 Totalsumma -884 659-728 351-698 416-715 206-734 086 25
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en aktiv och pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan och tar även ansvar för regionens utveckling. Främjar invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Främjar lokal identitet. Åtgärdsprogram för år 2018 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Deltar aktivt i diskussioner och vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Samarbetar med andra kommuner, organisationer och myndigheter för att främja invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Malax kommun stöder genom hemkommunstödet studerande som har Malax kommun som hemort. Målsättningar för år 2019-2020 Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter (externa o interna) 12 145 0 0 Kostnader (externa o interna) -1 186 067-1 270 350-1 262 563 Netto, bindande kfge -1 173 922-1 270 350-1 262 563 / invånare 213 230 228 26
C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 EP 2019 EP 2020 C1607 Samarbetstjänster och projekt -1 173 943-1 270 350-1 262 563-1 286 553-1 311 013 Extern -1 122 811-1 208 100-1 199 800-1 223 790-1 248 250 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 12 145 A3120 Försäljningsintäkter 12 145 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 134 935-1 208 100-1 199 800-1 223 790-1 248 250 A4110 Personalkostnader -165 457-160 000-135 000-137 700-140 450 A4170 Köp av tjänster -950 322-1 039 100-1 055 800-1 076 910-1 098 440 A4230 Understöd -19 156-9 000-9 000-9 180-9 360 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER O. KOSTNADER -21 A6140 Övriga finansiella kostnader -21 Intern -51 132-62 250-62 763-62 763-62 763 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -51 132-62 250-62 763-62 763-62 763 A4230 Understöd -48 356-59 612-59 925-59 925-59 925 A4270 Övriga verksamhetskostnader -2 776-2 638-2 838-2 838-2 838 Totalsumma -1 173 943-1 270 350-1 262 563-1 286 553-1 311 013 27
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresset för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2018 Bereda kommunens företagarpris. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar, särskilt genom evenemang tillsammans med invånare och företagare på orten. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar eller evenemang. Åtgärdsprogram för 2019-2020 Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge 7 821 6 500 6 500 Kostnader, bindande kfge -167 858-167 990-164 340 Netto, ej bindande (externa o interna) -160 037-161 490-157 840 / invånare 29 29 29 Antal sålda regionbiljetter 327 350 330 Antal nya företag 19 35 25 28
C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 EP 2019 EP 2020 C1901 Samhällsutveckling -160 037-161 490-157 840-161 040-164 300 Extern -160 037-161 490-157 840-161 040-164 300 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 821 6 500 6 500 6 600 6 700 A3240 Understöd o. bidrag 7 519 6 500 6 500 6 600 6 700 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 302 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -167 858-167 990-164 340-167 640-171 000 A4110 Personalkostnader -2 155-2 050-5 600-5 720-5 840 A4170 Köp av tjänster -113 780-109 100-106 600-108 740-110 920 A4200 Material, förnödenheter o. varor -200-340 -140-140 -140 A4230 Understöd -51 572-56 500-52 000-53 040-54 100 A4270 Övriga verksamhetskostnader -150 Totalsumma -160 037-161 490-157 840-161 040-164 300 29
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALDIREKTION Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 3 Deltid 6 Totalt 9 Årsverken 6 Fakta I resultatområdet ingår personaldirektionen, arbetarskyddet, personalchefstjänsten och löneräknarna samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 6-7 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2018 Uppföljning av kommunens handlingsmodell för främjande av arbetshälsan med målsättningen av minska sjukfrånvaron. Fortsatta aktiva åtgärder och sökande av individuella lösningar för personal som behöver byte av arbetsplats och -uppgift. Verkställighet av nya kollektivavtal från 1.2.2018, uppföljning av konkurrenskraftsavtalet för åren 2017-2019, upprättande och uppföljning av lokala överenskommelser enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Förstärkning av den lokala arbetarskyddsorganisationen. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Målsättningar för år 2019-2020 I huvudsak samma målsättningar som 2018. erade landskapsreformen förutsätter ett omfattande berednings- och utredningsarbete (oberoende om och när den verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer i högra grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 30
Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter (externa o interna) 93 169 89 500 114 390 Kostnader (externa o interna) -259 762-389 139-397 336 Netto, bindande kfge -166 593-299 639-282 946 / invånare 30 54 51 Sjukfrånvarodagar/anställd 16,8 Max 16 Max 16 Sysselsättningsanst./arbetslivsträning 3 4-8 6-10 C2801 Personaladministration Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 EP 2019 EP 2020 C2801 Personaladministration -166 593-299 639-282 946-287 546-292 206 Extern -88 443-222 870-208 500-213 100-217 760 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 68 299 66 000 81 000 82 210 83 450 A3120 Försäljningsintäkter 49 000 A3240 Understöd och bidrag 68 299 17 000 81 000 82 210 83 450 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -156 742-288 870-289 500-295 310-301 210 A4110 Personalkostnader -100 676-225 620-237 700-242 470-247 320 A4170 Köp av tjänster -54 945-60 650-50 200-51 210-52 230 A4200 Material, förnödenheter och varor -1 121-2 600-1 600-1 630-1 660 Intern -78 150-76 769-74 446-74 446-74 446 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 24 870 23 500 33 390 33 390 33 390 A3120 Försäljningsintäkter 24 870 23 500 33 390 33 390 33 390 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -103 020-100 269-107 836-107 836-107 836 A4170 Köp av tjänster -99 081-96 690-96 580-96 580-96 580 A4200 Material, förnödenheter och varor -1 162-940 A4270 Övriga verksamhetskostnader -2 776-2 639-11 256-11 256-11 256 Totalsumma -166 593-299 639-282 946-287 546-292 206 31