Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Årlig plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan samt årlig plan mot kränkande behandling. Åkers skola och Fritidshem. Läsåret 2011/2012. Innehåll

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Lokal likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Gäller för lå 09/10

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fyrklöverns förskola

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Årlig plan för lika behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Likabehandlingsplan inklusive kränkande behandling läsåret 2012/2013.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Alla barn är välkomna till vår förskola! Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling!

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Plan mot kränkande behandling Ormås förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Plan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Förskolan Toredalsgårdens vision

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Förskolans plan mot kränkande behandling och

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum:

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLHAGENS FÖRSKOLA BJÖRKÖ

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Förskoleområdet Vislanda År 2015/16

Vision I Alvestas kommuns förskolor och skolor samt fritidshem ska alla barn och elever känna sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna och barn har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och att man som elev/barn alltid blir sedd, hörd, respekterad och delaktig. Verksamheten ska präglas av att man ser olikheter som en tillgång. Aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling mellan barn, elever och vuxna ska genomsyra förskola och skola samt fritidshem. Arbetet ska ske i samverkan med barn, elever och studerande, hemmen samt skolpersonal. Policy Alvesta kommuns likabehandlingsplan upprättas årligen enligt gällande lagar och styrdokument. De olika lagarna som styr skolans arbete är: o Skolförfattningarna som Skollagen(1985:1100), Läroplan för förskolan (lpfö 98), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Se särskilt skollagens kapitel 14A från 1/1-09. Denna lag tillsammans med Diskrimineringslagen ersätter lagen från 2006 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen(2008:567) Arbetsmiljölagen (AML 1997:1160) Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) Brottsbalken (BrB 1962:700) Barnkonventionen Salamancadeklarationen (1994) för elever med behov av särskilt stöd Dessa lagar är till för att ge våra barn, elever och studerande en så trygg vardag som möjligt. Ingen ska behöva gå till sin förskola, skola eller fritidshem och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alvesta kommun har enligt de föreskrifter som gäller upprättat en likabehandlingsplan samt en årlig plan mot kränkande behandling för kommunens förskolor och skolor för att tydliggöra vikten av att arbeta med ett målinriktat, aktivt främjande arbete rörande frågor om kränkande behandling i vår verksamhet. Vi vill vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Kommunikation: Planen revideras vid varje läsårsstart av personal. På höstens föräldramöte informeras om planen. Uppföljning av planen görs i maj och dec. Planen finns utlagd på förskolans hemsida. 1. Diskriminering: De sju diskrimineringsgrunderna Definitioner av diskriminering och kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder (fysiska likväl som av neuropsykiatrisk karaktär) Ålder Könsöverskridande identitet och uttryck

Uttryck för diskriminering Direkt diskriminering Ett barn missgynnas genom särbehandling pga. någon av de ovanstående grunderna. Uttrycket för den direkta diskrimineringen kan ske genom trakasserier. Exempel kan vara: Könsdiskriminering: att få för- eller nackdelar på grund av sitt kön eller när skällsord används som syftar till personens kön. Etnisk diskriminering: att bli förolämpad eller hotad med ord som anspelar på den etniska tillhörigheten. Religiös diskriminering: att bemötande påverkas av personens religionstillhörighet. Sexuell diskriminering: skällsord används som förknippas med den sexuella läggningen. Man blir behandlad annorlunda av andra barn och personal pga. den sexuella läggningen eller sexuella anspelningar sker med ord eller handling. Diskriminering på grund av funktionshinder: det erbjuds inte andra alternativ vid av förskolan anordnade aktiviteter t.ex. friluftsdagar. Man blir ej erbjuden rätt hjälp för att kunna tillgodose sig lärandet på samma villkor som andra barn. Indirekt diskriminering Ett barn missgynnas genom att till synes neutrala regler, strukturer eller arbetssätt tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken. Exempel kan vara: Att inte få bära huvudduk, kippa eller turban. Att pga. religiösa orsaker inte kunna äta den erbjudna lunchen. Att välja material som diskriminerar OBS! En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt alltid ska tas på allvar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad och kränkande. 2. Kränkande behandling: Kränkande behandling innebär att en eller flera personer kränker principen om människors lika värde utan koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: - Verbala (t.ex. att bli hotad, svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar ) - Psykosociala (t.ex. utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning, skratt, suckar, miner, blickar) - Fysiska (t.ex. utsätta någon för slag, knuffar eller att ha sönder annans ägodel) - Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms) Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande och då kallas det mobbing. Mobbing kan ibland förväxlas med en konflikt, men vid konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konflikten som inte existerar i mobbingsituationen. 3. Repressalier: Med repressalier avses att om ett barn har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får barnet inte bestraffas som en följd av detta.

Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Bedrivs på tre nivåer: Förebygga Upptäcka Åtgärda I detta arbete måste alla hjälpas åt, barn, personal och vårdnadshavare. Det är allas ansvar att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling och det är förskolans skyldighet att åtgärda de fall då detta förekommer. För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på ett tillfredsställande sätt och att alla rutiner följs har förskolan tagit fram följande ansvarsfördelning och insatser: Rektor har ansvar... - för att upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling varje läsår. I planen skall beskrivning av planerade och genomförda åtgärder redovisas. Upprättande ska ske i samråd med personal och representanter för vårdnadshavare. - för att planen efterlevs. - för att all personal har kunskap i likabehandlingsplanen samt agerar utifrån den. - för att vårdnadshavare får information kring likabehandlingsplanen. - för att en kartläggning av barnens trygghet och trivsel genomförs, sammanställs och utvärderas varje läsår. Pedagoger har ansvar... - för att barnen i början av varje läsår får ta del av och förstår innebörden av likabehandlingsplanen. - för att informera vårdnadshavare kring likabehandlingsplanen på föräldramöten. - för att följa likabehandlingsplanen i sitt dagliga arbete med barnen och arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som pedagog i Alvestas kommun förutsätts man respektera andra och vara en god förebild för barnen. Annan personal i förskolan har ansvar - för att agera vid kränkningar av barn genom tillsägelse eller information till rektor. Personal som upplever att annan personal trakasserar eller kränker barn ska tala med denne och/eller informera rektor. Vårdnadshavare har ansvar... - för att aktivt läsa likabehandlingsplanen på förskolan eller på kommunens hemsida: www.alvesta.se. i början av varje läsår. - - för att kontakta förskolan om deras barn berättar om kränkningar i förskolan, oavsett om kränkningarna är riktade mot barnet, annans barn eller om det är barnet själv som kränker. Förebyggande arbete på enheten Inskolning: Vid varje läsårs början ska barn och personal planera och utföra någon form av social verksamhet. Detta för att barnen lättare ska lära känna varandra och finna sig till rätta.

Arbetslagets inre arbete: I gruppen/ /arbetslaget arbetar man förebyggande med moral och etikfrågor. Åldersintegrering: Tematiska arbeten och projekt pågår fortlöpande för att barnen skall lära känna varandra och kunna. arbeta tillsammans Förskolans miljö: Förskolan har tagit fram förhållningssätt och trivselregler. Dessa lyfts kontinuerligt på avdelningarna och för vårdnadshavare på föräldramöte. Demokrati och värdegrundsarbete: Förskolan arbetar aktivt och kontinuerligt med värdegrundsfrågor i vardagen och som återkommande tema. Mål för värdegrundsarbetet Syfte: Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan Vi utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Våra mål för vårt arbete med värdegrunden: Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö För oss innebär det att: Barnen känner respekt och empati gentemot sina med människor Barnen har förståelse för varandras olikheter Barnen att känna glädje och gemenskap Barnen upplever att de är delaktiga och får ta ansvar om vår gemanamma miljö Barnen vårdar sina kamratrelationer Metoder: Vi har en tydlig struktur. Alla barn vet hur man ska vara mot varandra och vad som är tillåtet. Vi uppmuntrar barnen att se varandra och lyssna på varandra. Vi lyfter fram det vi har gemensamt. Vi låter barnen vara olika. Vi skapar regler tillsammans med barnen. Vi lyfter fram barnens positiva sidor. Vi tänker på att vi är barnens förebilder. Vi behandlar barnen och varandra som vi vill att barnen ska behandla varandra. Vi samtalar med barnen direkt om det händer något i barngruppen. Vi uppmuntrar barnen att vända sig till varandra. Vi finns alltid nära barnen. Vi blandar barnen ni olika arbetsgrupper, beroende på vad vi har för mål med aktiviteten. Det gör vi för att barnen ska vänja sig att, sammarbeta med alla barn i gruppen, oavsett ålder och intressen. Vi bemöter barnen som medmänniskor, som kompetenta barn. Vi arbetar tillsammans med föräldrar med värdegrundsmålen på föräldramöten och utvecklingssamtal.

Ansvariga: Alla pedagoger som träffar barnen. Anna personal som träffar barnen. Delresultat Vi har en trygg barngrupp. Barnen håller sams och kan prata sig igenom konflikter. Alla barn kan leka med alla barn. Alla barn är glada då de ska till förskolan, barnen vill komma hit och vi får positiva ord från föräldrar. Barnen lyssnar på varandra och på pedagogerna. Vi kan ägna oss åt lärande, rolig och utmanande verksamhet där alla barn är aktiva och delaktiga. Genom enbart samtal med vissa föräldrar och barn upplever vi att vi ej når fram. Delanalys Genom att strukturera upp verksamheten vet barnen vad som ska hända under dagen och det skapar trygghet. Alla i arbetslaget har samma regler gentemot barnen. Barnen vet vad de får och inte får göra och det underlättarbarnens vardag. Barnen vet att vi alltid tar tag i om det händer något och att vi samtalar med alla inblandade. Redan från början av höstterminen lägger vi fokus på att få ihop barngruppen. Och därför får vi en grupp som fungerar. Genom att vi arbetar med att alla ska acceptera varandra som den de är, lär de sig att respektera varandra. Barnen vänjer sig vid olikheter. Genom att skapa regler tillsammans med barnen och samtala om allt som händer känner sig barnen delaktiga och vi tror att reglerna betyder mer för dem då. Vi märker att barnen blir stärkta av att de vänder sig till varandra, pratar med varandra i konflikt situationer och genom att hjälpa varandra. Vi lyssnar på barnen och accepterar deras åsikter. Vi bekräftar deras tänkande genom att visa att vi hör vad de säger och svarar dem på ett respektfullt sätt. Olika hemkulturer kan medfört att förståelse mellan pedagoger, barn och föräldrar har försvårats Åtgärder för utveckling Vi fortsätter att arbeta på som vi gjort under höstterminen. Vi samtalar med varandra om hur vi bemöter varandra och barnen. Tydliggöra värdegrunden för föräldrar och barn genom en veckobrev, föräldramöte, utvecklingssamtal, värdegrundsvägg, med bild och text Arbetsgång vid diskriminering eller annan kränkande behandling i förskola/grundskola. (barn-barn) Rutiner Pedagogisk Personal Övrig personal Elevvårdsteam och mentor Då personal ser eller hör Arbetslaget resonerar 1. Utredning sker där ska en direkt tillsägelse kring barnet, som information insamlas ske, samt ta ansvar för blivit utsatt. från den som har utsatt, att utreda vad som skett. Där sker en den utsatta samt Rektor 1. Rektor kallar till konferens med berörda parter. 2. Vid konferensen Förvaltning/Barn- och utbildningsnämnden 1. Lämplig åtgärd tillämpas. 2. Återkoppling till rektor.

1. Personal för samtal med berörda barn. 2. Information till hemmen. 3. Uppföljning. Detta skall göras skyndsamt. faktainhämtning. En samlad bedömning görs och beslut fattas om hur arbetslaget ska arbeta vidare. Har beteendet inte förändrats går ärendet vidare till nästa nivå. personal och andra barn. 2. Fördjupad kontakt med hemmen. 3. Uppföljning sker inom 2 veckor Rektor skall informeras. Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå. diskuteras insatser tillsammans med vårdnadshavare för att barnet som har utsatt ska kunna/vilja ändra på sitt beteende. 3. Tid för återkoppling ska bokas in. Fortsätter beteendet kan ärendet gå vidare till nästa nivå eller/och anmälas till socialtjänst eller polis Dokumentation: Dokumentation: Dokumentation: Dokumentation: Dokumentation: Ansvarspedagog fyller i en incidentrapport. Ansvarspedagog dokumenterar på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering vilken arkiveras vid avslut. Innan arkivering skall rektor signera handlingen. Ansvarspedagog överlämnar dokumentation till arbetslaget. Arbetslaget kompletterar dokumentationsmallen. Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering. Handling skall arkiveras vid avslut samt underteckning sker av rektor. Dokumentation överlämnas från ansvarspedagog till rektor. Rektor dokumenterar Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. Dokumentation överlämnas från förskolan. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. Skadeanmälan skall alltid skrivas i samband med att någon får en fysisk skada. Original lämnas till rektor. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa underrättas Arbetsmiljöverket. Om handlingen är av brottslig karaktär kan polisanmälan göras av rektor. Arbetet sker i samverkan med vårdnadshavare och andra myndigheter såsom socialtjänst Bilagor: Incidentrapport, Utredningsmall Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering Handlingsplan vid våld, trakasserier, hot och skapande av rädsla från utomstående person. Arbetsgång: 1. Få undan barn, personer i omedelbar närhet 2. Påtala för personen allvaret och att de kan bli rättsliga påföljder. 3. Vid förskolbesök - direkt avvisning från personalen 4. Rektor meddelas 5. Information hem 6. Förvaltningen kontaktas för rådgivning 7. Ev. Polisanmälan 8. Efterbearbetning

OBS! Situationen avgör om man måste hoppa över någon åtgärd och gå vidare till nästa. Handlingsplan vid spridande av odemokratiska värderingar. I grundskolans kursplan och betygskriterier på sid. 87 står det: Grunden för det svenska samhället är demokrati. Ämnet samhällskunskap har ett särskilt ansvar att ta upp och analysera de demokratiska värden och i det sammanhanget utveckla förmågan att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och främja viljan att delta och påverka. Det etiska perspektivet ingår i all utbildning men får sin särskilda betydelse när det gäller frågor kring demokrati, mänskliga rättigheter samt makt och förtryck i olika former. Därför kan inte förskolan acceptera spridande av odemokratiska värderingar. Vid observation av propaganda/reklamföring förknippad med odemokratiska värderingar, ex klädsel, musik, agiterande, bilder, symboler, smycken, ageras enligt följande: Arbetsgång: 1. Omedelbart samtal med barn för att upplysa denne kring betydelsen och allvaret i handlingen. Ev. Klotter fotograferas 2. Vid upprepade tillfällen eller grövre förseelser kontaktas vårdnadshavare av ansvarspedagog alt rektor. 3. Vid varje förseelser avvägs om polis ska kontaktas. Händelserna dokumenteras av personalen. Konflikthanteringsgruppen har uppföljningsansvar. Skyddsombud kontaktar vid behov arbetsmiljöinspektionen Handlingsplan och arbetsgång vid mobbing mellan vuxna Enligt AFS 1993:17 1. Med kränkande särbehandlingar avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Exempel: Svartmålande skvaller, skvaller med illvilja= förtal. (Kan medföra straffansvar) Psykiskt våld: Ironi, förlöjligande, nonchalans, tystnad, medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt (hån, ovänlighet m.m.)

Social utstötning och trakasserier: Utfrysning, menande blickar. Sexuella trakasserier. Kränkande särbehandling är en grovt respektlös handling och bryter mot vedertagna heders och moralbegrepp. Kränkande särbehandling föreligger först när personkonflikter förlorar sin prägel av ömsesidighet och glider över till handlingar av sådana slag som nämns ovan. Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde. Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser. Förebyggande insatser: Utbilda chefer, arbetsledare och arbetstagare Utforma en tydlig arbetsmiljöpolicy Utforma rutiner för att säkerställa den psykosociala arbetsmiljön. Jobba för ett positivt bemötande på arbetsplatsen. Ge god introduktion till nyanställda. Kontinuerliga medarbetarsamtal Arbetsgång till dig som känner dig utsatt för kränkande särbehandling av dina arbetskamrater eller av en eller flera barn. 1. Vänd dig till någon du har förtroende för. 2. Vänd dig till skolans skyddsombud. 3. Ta kontakt med platschef eller annan arbetsgivarrepresentant. Handlingsplan mot kränkande behandling - vuxen mot barn FN:s barnkonvention, artikel 3, säger att barn har rätt att skyddas mot alla former av diskriminering, våld och övergrepp. Enligt skollagen Kap1 2 skall: Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling så som mobbning och rasistiska beteenden. I LPFÖ 98 står det att: Ansvar för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt egenvärde

Arbetsgång 1. Så fort någon får kännedom om eller ser ett barn eller barngrupp kränkas av en vuxen ska rektor kontaktas 2. Rektor diskuterar situationen med berörd vuxen och barn eller barngrupp 3. Bedömer rektor att den vuxne har gjort sig skyldig till en förseelse tas kontakt med förvaltningen för att diskutera ärendet för ev. åtgärder. 4. Enligt AB 05 10 Avstängning m.m., 11 Disciplinpåföljd kan anställd bli avstängd, få en skriftlig varning, bli omplacerad eller uppsagd. Till dig som uppmärksammar att mobbning är på gång: Prata med de inblandade, vänd dig till skyddsombud/arbetsgivaren. Vad säger lagen? Hur arbetsgivare och arbetstagare skall agera i sådana här frågor regleras bl.a. i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1992:6 Internkontroll av arbetsmiljön och AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet. Chefer och arbetsledande personal har nyckelroller när det gäller att utforma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsplatsen. Det är samtidigt ytterst viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. Bilaga: 1 Incidentrapport för Alvestas kommuns skolor/förskolor/fritidshem Datum och tid för incidenten: Anmälare: Vem upptäckte incidenten: Följande personer var inblandade:... Klass/Avd:... Klass/Avd:... Klass/Avd:... Klass/Avd: Typ av incident: Var hände det:

Konflikt mellan elever/barn Konflikt mellan elev/er och personal Slagsmål mellan elever Skadegörelse Brand Trakasserier, vem utsattes: Annat; ange vad: I klassrum/avdelning I korridoren vid I gymnastiksalen I matsalen På utegård/skolgård vid På annan plats, var: Har liknande incidenter hänt tidigare? Nej Ja. När då? Orsak till incidenten: Åtgärder: Konflikt löst efter samtal mellan elever/barn och personal. Ingen mer åtgärd behövs. Konflikt löst efter samtal mellan elever/barn och personal. Uppföljning inbokad. Föräldrar kontaktade enbart för kännedom om incidenten. Haft möte med föräldrarna Föräldrar kontaktade och tid finns bokad för samtal. Besök hos skolsköterskan (för omplåstring). Eleven/barnet skickad till vårdcentral el akuten. Arbetsskadeanmälan eller tillbudsanmälan ifylld. Annat: Övriga upplysningar (speciellt viktig vid allvarligare händelse): Uppföljning behövs av skolledning: Incidentrapporten lämnas till arbetslagsledarna och rektor. Bilaga 2 Dnr: K 0910 Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola/skola och avd/klass

Mentor/klasslärare Handläggning av utredning Handläggarens namn Datum för start av utredning Ansvarig rektor Beskrivning och andledning till utredning Datum när anmälan eller liknande nådde förskolan/skolan Har den drabbade varit utsatt tidigare? (kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare. Den drabbades beskrivning av sin situation Andra inblandade personers versioner Namn Namn Namn Den drabbades förslag till åtgärder Andra närståendes förslag till åtgärder Förskolans/skolans förslag till åtgärder Åtgärdsplan Åtgärd Ansvarig Övrigt Uppföljning Datum Plats

Ärendet avslutat den / 20 Underskrifter Handläggare Ansvarig Rektor