Visioner, tankar och krav inför ombyggnation av Värgårdsskolan



Relevanta dokument
Skola i Trönninge

Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2

Sammanfattning Förslaget med omorganisationen innebär att nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan.

Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner.

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokalprogram. Skogsgläntans förskola Nybyggnad PROGRAMHANDLING. Datum: Rev. datum:

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

VÄGGARNAS KOREOGRAFI SKOLBYGGNADENS BETYDELSE. god arkitektur. Om vikten av. Utemiljön. Första intrycket. Skolgården SPELAR UTFORMNINGEN NÅGON ROLL?

EXEMPEL - TEORETISK MODELL ) Sko m2 Antal Antal pers totalt/rum Huvudentré Vindfång Entréhall

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen

Förskola, före skola - lärande och bärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Måltidsverksamheten vid Karlbergsskolan Åk 1-3

ROOM FOR GREAT DAYS FLYTTBARA LOKALER FÖR SKOLA OCH FÖRSKOLA

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Redovisning av tillgänglighetsarbete för Skolförvaltningen 2014

Vad är viktigt i en bra skola

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

Verksamhetsplan 2014/2015

Åtgärder vid larm. Ingen får återvända in i skolan innan signalen faran över angetts av någon ansvarig vuxen.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Kvalitetsredovisning Bergs skola

Årsta äng 4, ombyggnad av kontor till skola, Revidering A

Lokal arbetsplan för skolan

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Krav på och beskrivning av undervisningsmiljöer.

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Vad är viktigt i en bra skola?

Munkfors kommun Skolplan

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Likabehandlingsplan

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Frågor och svar kring omlokalisering

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Astrid Lindgrens skola åk

Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Systematiskt kvalitetsarbete

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Beslut för grundsärskola

Förskolan Smultronstället

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013

Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning 2007

Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil

Uppdraget att tillsammans med servicenämnden och KIFAB utreda förutsättning för placering. av särskola i kv. Telemarken, Brofästet.

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Hej och välkommen till kartan över Key-huset på Linköpings Universitet

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Värgårdsskolan en god grund att bygga på Visioner, tankar och krav inför ombyggnation av Värgårdsskolan Värdeord Värgårdsskolans byggrupp vill att nedanstående värdeord skall verka som stöd och inspiration under utformningen av de nya lokalerna: Öppenhet Kunskap Nyfikenhet Glädje Trygghet I Kinda kommuns skolplan finns målet att kunna erbjuda en miljö som är stimulerande och utvecklande. Även kunskapsutveckling, miljö/hälsa, samverkan/omvärldsorientering och delaktighet/inflytande är prioriterade mål och anges som förutsättningar för lärande. Ombyggnationen av Värgårdsskolan ger Kinda kommun en sällsynt chans att förverkliga ovanstående intentioner och att göra Kinda känt för sin goda skola! Förutsättningar Barn födda i Kinda utgör elevbasen på Värgårdsskolan. Enligt SCB ligger antalet födda i Kinda kommun på strax under hundra per år. Antal födda i Kinda kommun Antal födda 142 124 104 92 82 74 93 79 86 95 103 80 95 88 88 100 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Även vid viss inflyttning är det rimligt att dimensionera skolan för fyra klasser per årskurs. Det innebär 100 120 elever per årskurs och cirka tolv klasser per läsår. På skolan arbetar cirka 40 lärare och 15 övrig personal. På skolan finns också delvis inkluderade elever som tillhör särskolan och träningsskolan. Skolan organiseras i dag i två arbetslag där lärarna i respektive arbetslag ansvarar för samordning, planering och elevvård. Arbetslag 1 1(6)

utgörs av klasserna A och B och arbetslag 2 av klasserna C och D (och i förekommande fall även E och F). Det finns en vilja att organisera skolan i tre årskursvisa arbetslag. En sådan omorganisation har en hög tröskel men skulle vara lämplig att genomföra i samband med invigningen av den nya skolan. Oavsett framtida organisationsform måste framtidens Värgårdsskola vara flexibel så att olika organisationsformer kan tillåtas. Lokaler skall finnas i sådan omfattning och med så god utrustning att man inte skapar blockeringar vid schemaläggningen. Arbetsrum och klassrum För att arbetslagsarbetet skall bli effektivt behöver klassrummen placeras så att arbetslagen hålls samlade nära varandra på skolan. Till varje arbetslag skall det finnas fyra klassrum, grupprum och några mer allmänna ytor. Även elevernas kapprum med tillhörande elevskåp och toaletter skall finnas i anslutning till arbetslaget och alltså inte samlas centralt. Arbetslagen kan själva välja hemklassrum eller att salarna utrustas mer ämnesmässigt. I anslutning till varje arbetslag skall rum för utvecklingssamtal eller enskilda samtal finnas. Tematiska och elevaktiva arbetssätt skall möjliggöras genom att lokalerna anpassas därefter. Några av de viktigaste förutsättningarna för detta är att alla klassrum får tillgång till minst ett grupprum och att mycket stor vikt läggs vid god ljudmiljö. Alla lokaler där undervisning sker skall hålla ljudklass A och ha en genomtänkt färgsättning som underlättar för synskadade ger bra förutsättningar för lärande. Det skall vara ingång och insyn till grupprummen från klassrummen. På skolan skall det finnas naturliga mötesplatser, alltså miljöer där lärare och elever kan mötas för lärande och trivsel. Otrygga korridorer skall försvinna och ersättas av lugna lokaler där öppenhet och avskildhet förenas. Vuxna skall på ett naturligt sätt röra sig i alla miljöer där elever vistas. Det skall också vara enkelt och naturligt att röra sig mellan skolans olika delar och våningar. Hissen skall placeras så att den naturligt betjänar hela det övre våningsplanet. Lätt åtkomliga toaletter skall finnas på skolans alla delar och våningsplan. Arbetsrum för lärare förläggs så att samarbete mellan lärare förenklas och uppmuntras. Placeringen skall även göra att vuxna rör sig och finns överallt i skolans lokaler. Klassrummen: - minst 60 kvadratmeter - minst 25 st elevplatser - Ljudklass A 2(6)

- God ljudutrustning med hörselslingor - Projektor - Förberedda för interaktiva whiteboards el. likn. - Strömförsörjning för elevdatorer - Varierade sittmöjligheter, dvs möbler som går att anpassa efter elevernas längd och efter olika arbetssätt. Grupprummen: - Ingång från klassrum och från korridor med nyckel - Insyn från klassrum - Konferensmöblerade Lärares arbetsrum: - Dimensioneras efter fyra till sex lärare per rum - Rejäla skrivbordsytor - God ljuddämpning i möbler och material - Särskilda rum för samtal, gemensam planering eller tyst enskilt koncentrationsarbete NO-salar: - Kan behållas men kompletteras med adekvat ljuddämpning, projektorer och ljudutrustning. - No-avdelningen behöver grupprum, ämnesgemensamt förråd, prep-rum och toaletter. Hemkunskapssalar - Två salar med sex mindre kök i varje sal samt avdelning ägnat åt genomgångar och måltider - Gemensamt och centralt placerat förråd med inlastningsmöjligheter direkt utifrån - Arbetsrum i anslutning till salen - Egen entré möjliggör extern uthyrning till matlagningskurser etc Bild, teknik och slöjd - Det är en fördel om salarna för de praktiskt-estetiska ämnena kan hållas i närheten av varandra. Särskilt starkt är önskemålet i fråga om bild och textilslöjd. - Utställningsmöjligheter för färdiga alster - Mindre rum anpassat för arbete med lera - Grupprum med god insyn - Förråd - Behov av att föra teknik- och träslöjdsalar närmare övrig verksamhet Sär- och träningsskola - Särskola och träningsskola förläggs i närheten av varandra så att personalen kan samarbeta på ett naturligt sätt 3(6)

- Pentry, vilrum, duschrum och handikappanpassade toaletter skall finnas (RH-anpassning) Internationella gruppen - Ett anpassat klassrum med tillgång till pentry Gemensamma personalutrymmen - Personalrum med mat- och fikamöjligheter - Kapprum för ytterkläder och med tillgång till dusch och toalett - Tillgång till vilrum Centrala funktioner På en skola behöver det även finnas gemensamma stödjande funktioner såsom bibliotek och lättillgängliga elevdatorer (=mediatek), pedagogisk resurscentrum, elevvård, expedition och cafeteria. Särskilt viktigt är att mediatek och det pedagogiskt resurscentrum samlas centralt. Rätt utformat kan mediateket bli ett nav på hela skolan som får stor betydelse för skolans pedagogiska förutsättningar. Pedagogiskt resurscentrum har utrymmesbehov motsvarande ett klassrum plus ett grupprum. Entré, exteriör och utomhusmiljö Skolan behöver en gemensam, tydlig och välkomnande entré. Denna skall integreras väl i utemiljön så att man som besökare, elev eller personal känner sig välkommen och på ett naturligt och tydligt sätt vet var skolans ingång är belägen. Rökare skall styras undan till mindre framträdande platser utanför skolans område. Skolans exteriör behöver bli gladare och vackrare. Mängden asfalterad yta måste minskas till förmån för gräsmattor och grönområden. Alla salar som är belägna mot öster måste utrustas med permanenta solskydd. Utomhusmiljön skall vara välkommande och utformas så att den förenklar utomhuspedagogik och inbjuder till hälsofrämjande aktiviteter. Ett avskilt utomhusklassrum skall finnas. Vår musikprofil kan manifesteras genom att en utomhusscen byggs i anslutning till musikklassrummen. 4(6)

Friidrottsplatsen i Kisa, en modern allvädersanläggning med rak 100 meters löparbana, hopp och kast, förläggs lämpligen i anslutning till skolan liksom ytor för spontanaktiviteter. Då kan dessa anläggningar utnyttjas även på dagtid av skolans elever. Spontanaktivitetsområdet bör innehålla minirink, skateboardramp, bilbana för radiostyrda bilar, beachvolleyplan och liknande. Fotbollsplan Skolans certifierade fotbollsprofil har behov av träningsmöjligheter i direkt anslutning till skolan. För att uppnå detta är det nödvändigt att skolans befintliga gräsytor göras om till en 7-manna fotbollsplan. Uppgraderingen kan för en relativt liten merkostnad göras till konstgräs. En konstgräsplan kan på kvällstid användas av Kisa bollklubbs ungdomsverksamhet och därmed avlasta fotbollsplanerna på Ödängsområdet. I skolans idrottshall finns redan kapacitet för både omklädning och dusch. Fritidsgårdens placering i området möjliggör utveckling, samordning och tillsyn på ett enkel och naturligt vis. Lokaler för musik Kinda musikskolan och skolans musikprofil och musikundervisning skall samarbeta. Detta kan ske genom att kommunala musikskolan flyttas hit från nuvarande folkets hus. Då underlättas samarbetet omkring musikundervisningen med avseende på lokaler, personalresurser och material. Kinda kommunala musikskolas lokalbehov utgörs av: - sex till åtta mindre övningsrum - förråd - en större orkestersal - lärararbetsrum Lokalerna placeras i närheten av skolans musikundervisning som har ett lokalbehov av två salar plus grupprum och förråd. Nuvarande musikbaracken kan behållas. Samlingssal På grund av att ytor som idag används som samlingssalar kommer att tas i anspråk av annan verksamhet behöver Värgårdsskolan en ny samlingssal. Det är nödvändigt att kunna samla en hel årskurs vid ett tillfälle och därför behöver salen rymma minst 130 personer. Salen ska till exempel kunna användas till möten, filmvisning, musik- och dansuppträdanden, drama och multimedia. 5(6)

Genom en separat entré kommer salen att få hög nyttjandegrad och ett brett användningsområde. Scenen i denna sal kan ersätta befintlig scen i matsalen. Matsal och kök Matsalens yta är tillräcklig för skolans behov. Däremot behöver flödet av elever under lunchen ändras och förbättras. Kökets och diskens placering i förhållande till den trånga in- och utgången måste anpassas så att bespisningspersonalen kan arbeta rationellt och hygieniskt. Köket är för litet och behöver moderniseras så att det ger bra förutsättningar för att servera god och hälsosam mat. Ytan kan tas från scenen. Miljö, hälsa och hållbar utveckling Skolan skall miljöanpassas och skolans verksamheter skall präglas av medvetenhet om de stora globala överlevnadsfrågorna. Ombyggnationen av Värgårdsskolan skall ses som ett led i kommunens omställningsarbete för en hållbar utveckling. Detta kan göras genom att: - Klassrum, skolgård och allmänna ytor skall ha väl integrerade lösningar för källsortering och återvinning. - Energisnåla installationer - Värmeåtervinning och ett bra klimatskal - Uppvärmning genom förnyelsebara energikällor - Ekologiska och närproducerade råvaror i kök och hemkunskap - Med välvalda planteringar och en varierad utomhusmiljö bidrar vi till ökad biologisk mångfald - Digital teknik minskar pappersanvändningen Vaktmästeri och lokalvård I dagens Värgårdsskola är lokalvårdarna utspridda på flera olika mindre förråd och personalutrymmen. En förbättring vore om personalutrymmen och centralt förråd samlades på ett ställe. Varutransporter till skolan skall i första hand ske till baksidan (=den norra sidan). Skrivet av programgruppen gm Johannes Kullered 2010-12-14 6(6)