Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning 2007

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning 2007 Söderområdet Skrea Dagbarnvårdare Skrea Vessigebro Vessigebro Vessigebroskolan år 0-5 Resursskola "Rönnen" Fritidshem Heberg Söderskolans hörsel Söderskolans hörselskola år 0-9 Fritidshem Söderskolan år 0-9 Resursskola "Zeta" Söderskolans Skansgårdens Slöinge Björkhaga Tigergruppens 5-årsgrupp Slöingeskolan år 0-5 Fritidshem Årstad Fritidshem Årstadskolan år 0-5 Bäckebo Tal/språk/hörsel-teamet Kommunövergripande

2 1.1 Bakgrund Söderområdet är ett stort geografiskt område som ligger söder om Falkenberg. Fyra skolor ingår i Söderområdet. På Slöingeskolan, Årstadskolan och Vessigebroskolan går eleverna år 0 till 5. På Söderskolan går eleverna år 0 till 9. De flesta skolbarnen åker skolbuss. I anslutning till Söderskolan finns en regional hörselskola (år 0-9) och en regional hörsel, som båda är anpassade för barn och ungdomar med hörselnedsättning. Upptagningområdet för dessa är hela regionen. I området har vi också två resursskolor, "Rönnen" i Vessigebro med elever från år 0 till år 5 och "Zeta" på Söderskolan med elever från år 6 till år 9. Till dessa båda enheter kommer elever från hela Falkenbergs kommun. Söderområdet har elva förskoleavdelningar i Vessigebro, Slöinge, Heberg och Skrea. Två dagbarnvårdare arbetar också i området. Kommunens Tal- språk- och hörselteam har tillhört området fram till och med juni Teamet består utav fem tal- och språkpedagoger (varav en tal- och språkpedagog som är knuten till särskolan), en hörselpedagog samt en logoped. Teamet tillsammans täcker upp samtliga skolor i Falkenbergs kommun. Deras ansvarsområde är från till gymnasieskola. Verksamheten har: 789 barn och ungdomar i skolorna 186 barn i skolbarnomsorgen 198 barn i barnomsorgen 209 anställd personal fyra rektorer i Söderområdets skolledning

3 1.2 Återblick - omvärldsanalys - områdets visioner Förskolor Under året har verksamheten i förskolorna ökat, fler barn och grupper. Nybyggnationen är hög i området, framför allt i Skrea. Inflyttningen av barnfamiljer ökar och utbyggnaden av förskolor sker inte i samma takt. Därför blir våra barngrupper allt för stora beroende på att vi måste erbjuda plats i barnomsorgen inom en viss tid. Vi är därför bekymrade över det stora antalet barn som är inskrivna i våra förskolegrupper. Varje barn får mindre vuxentid, därför kan det vara svårt att uppnå alla de mål som fastställs. I stora barngrupper blir ljudnivån lätt för hög och barn och personal upplever en högre stressnivå. För att dämpa ljudnivån har vi under året köpt in akustikbord och monterat akustikplattor i taken på förskolorna. Vi arbetar också med lärarnas förhållningssätt till barnen. Med hjälp av god pedagogik kan ljudnivån i lärmiljön sänkas. Den i särklass viktigaste insatsen för att förbättra arbets- och lärmiljö är att minska antalet barn i barngrupperna. Vi vill därför att ytterligare förskoleavdelningar planeras. I början av januari 2008 kommer vi att starta ytterligare en förskolegrupp i Vessigebroskolans lokaler. I Skrea ökar behovet av barnomsorgplatser, många barnfamiljer flyttar in. För ett år sedan hade vi en avdelning, nu har vi två avdelningar och till våren behöver vi tre. Det är viktigt att byggnationen av en ny kommer igång så snart som möjligt. Ombyggnad på Slöingeskolan har påbörjats för att erbjuda två till tre förskoleavdelningar i skolans lokaler. Björkhaga och Bäckebo kommer att flytta in i dessa lokaler. För närvarande planeras hur verksamheten i förskolorna ska organiseras. Grundskola Elevunderlaget i de senare åldrarna kommer fortsättningsvis att minska. Detta medför att vi får lediga lokaler i Söderskolan. Genom att starta en Montessoriavdelning på skolan kan vi minska på kön till "Falkenbergs Montessoriskola". Barnen som går i områdets Montessorförskolor erbjuds därmed fortsatt plats då de uppnått skolålder. Årstadskolans framtid? På grund av det låga elevantalet på skolan har dess existens ifrågasatts. En idé har varit att flytta eleverna till Söderskolan, en annan idé har varit att några av Årstadeleverna går till Vessigebroskolan och några till Söderskolan. På lite sikt kommer elevantalet i området att öka vilket medför att lokalerna i Årstadskolan kommer att behövas. Tankar finns att flytta in den kooperativa n "Klockan" i skolans lokaler. Skolan är en viktig samlingspunkt i det lilla samhället. Vi ser en ökad inflyttning i Vessigebro, vilket gör att behovet av förskoleplatser ökar. Därför startade vi en ny avdelning för de äldre förskolebarnen i skolans lokaler. Att dela lokalerna mellan och skola har många vinster. Ökad trygghet för barnen, lättare övergångar till skolan/ fritidshem, samarbetsvinster för personalen. Slöingeskolans ombyggnad är i full gång. Lokalerna kommer att utnyttjas på ett flexibelt sätt där, fritidshem och skola kommer att samsas om utrymmena. Slöingeskolan blir ett centrum för barn och får ett pedagogiskt perspektiv från ett till tolv år. I detta centra finns även bibliotek, idrottshall och närhet till verksamhet i naturen. Det nya köket och matsalen kommer att tas i bruk efter höstlovet. Alla skolans lokaler kommer att fräschas upp. Dessutom läggs en stor vikt vid den akustika miljön, en lugn miljö skapar lugna barn. De nya fönstren ger skolan en

4 helt ny karaktär. Utemiljön anpassas och byggs om efter de olika verksamheternas behov. Det blir en vacker och estetiskt tilltalande skola och det mår vi alla väl av. På Söderskolan har alla elever från år 7 till 9 fått tillgång till en personlig dator. Vi vet från forskarstudier att motivationen och resultaten ökar då eleven får tillgång till en egen dator. Datorn är idag ett centralt verktyg i vårt sätt att kommunicera i samhället, detta gäller på alla nivåer. Vi vill lyfta in nätets etik och moral i skolans klassrum och ge våra ungdomar en arena för dessa diskussioner. Men vi får inte glömma bort att datorn är ett verktyg, ett medium, inte ett mål i sig. Vi ser med en viss oro att färre elever med hörselnedsättning söker sig till hörselskolan trots att ny modern teknik har installerats. Vi har regelbundna kontakter med hörselvården vilket också är viktigt för att rekrytera fler elever. Samarbetet mellan Söderskolan och hörselskolan har ökats under detta år. På hörseln har barnantalet ökat genom att fler hörande barn har börjat i verksamheten. Vi ser där att barnens språkutveckling och det sociala samspelet utvecklas när det inte är för få barn n. I Söderområdet fortsätter vi arbetet med Hälsofrämjande skola. I detta arbete finns mål skrivna i handlingsplaner Dessa mål kommer att genomföras under nästkommande år. Kontinuerlig uppföljning sker tillsammans med kommunens hälsopedagog. Vi hoppas att få möjlighet att även starta detta arbete på de övriga enheterna i området. Vi har som mål att fler elever som går i våra resursskolor (Zeta och Rönnen) ska delta i den ordinarie skolundervisningen. Några elever har hela sin undervisning förlagd på Beta i Söderskolan. Det finns även elever på Rönnen som deltar i den vanliga skolans arbete. Vi försöker anpassa lärmiljö och organisation efter elevers olika lärstilar i största möjliga utsträckning. Resurskolornas framtid utreds för närvarande av en grupp. Vi strävar efter att ständigt bli bättre på att bemöta elever och föräldrar. Bemötande är en fortbildningsinsats för personalen i Söderområdet och ska pågå minst ett år till. Föreläsare bjuds in för att dela med sig av sina erfarenheter och ger sin syn på bemötande. Fritidshem Antalet barn i våra fritidshem har ökat under året. Detta har medfört att grupperna blivit större. Arbetsbördan för pedagogerna har därför ökat. Ökningen kan bero på att barnen trivs på våra fritidshem och att arbetsmarknaden har blivit mer gynnsam, fler föräldrar arbetar mer. Områdets visioner Alla barn och ungdomar ska med lust och glädje gå till sina förskolor/skolor Alla elever i år två ska kunna läsa och alla som lämnar år nio ska vara behöriga för gymnasiestudier. Alla får möjlighet att röra sig mer under den dagliga verksamheten. Alla förskolor och skolor får "Grön flagg".

5 Ledningsdeklaration Det ska vara roligt och utmanande i Söderområdets barnomsorg och skolor! Varje barn ska få möjlighet att lära sig och utvecklas i sin egen takt och på sitt eget sätt. Det ska kännas meningsfullt för föräldrar att samarbeta med sin dagbarnvårdare, och skola. Alla ska ges möjlighet att känna sig stolta och nöjda med arbetet vi utför tillsammans. Vi vill främja den varma och tillåtande miljön, där vi tar vara på varandras likheter/olikheter och uppmärksammar varandras positiva sidor. 2 Arbetet med uppföljning och utvärdering Personalen i Söderområdet har utvärderat hur arbetet kring jämställdhet, baskunskaper för alla och elevinflytande har fungerat. Man har formulerat egna mål. Pedagogerna har genom utvärderingar tagit reda på hur väl de har lyckats med att nå sina mål. Genom enkäter, observationer, statistik, röda tråden, betyg, nationella prov, elevenkät, personalenkät, föräldraenkät, föräldrasamtal, fotografering, observationer, gruppsamtal, inskolningssamtal, barnobservationer, tester, elevers loggböcker, LUS-scheman och skrivanalys har utvärderingarna genomförts. I "Resultat och analys" framgår personalens målbeskrivningar kring arbete med jämställdhet, baskunskaper, elevinflytande, hälsofrämjande arbete. Personalen beskriver också hur de har agerat för att uppnå målen (utförande) och hur väl man lyckats i sitt arbete (resultat). Analys och åtgärder genomförs av rektorer. 3.1 Jämställdhet Mål All personal ska var medveten om och aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Barn och elever ska kunna utveckla ett jämlikt förhållningssätt i relation till andra oberoende av könstillhörighet Utförande Genom kunskap i jämställdhetsfrågor får vi goda vuxna förebilder. Vi har haft samarbete med kommunens genuspedagoger, läst faktalitteratur, haft gemensamma diskussioner i arbetsgruppen med värderingsfrågor och deltagit i föreläsningar för att öka medvetenheten och kunskaperna i jämställdhetsfrågor. Alla skolor och förskolor har arbetat med likabehandlingsplanen. Personalen har involverat föräldrar kring dessa frågor under utvecklingssamtal, på föräldramöten, i föräldraföreningar. Barn- och elevperspektiv Vi sammansätter elev- och barngrupper på ett medvetet sätt i våra verksamheter. Medvetna observationer genomförs och kontaktscheman har använts för att upptäcka barn och elevers

6 beteendemönster. Exempel: elevers placering i klassrummet och indelning under idrottspassen. Dessutom har man genomfört undersökningar om hur barnen/elever upplever och känner sig på olika platser i och utanför n/skolan. Pedagogerna gör medvetna val av fakta- och skönlitterära texter för att ge barnen/ungdomarna en förståelse för genusfrågorna. I många arbetslag har man använt sig av handlingsplaner för att konkret arbeta med jämställdhetsfrågor Resultat För att nå målen i jämställdhetsfrågorna krävs ett långsiktigt arbete. Vi har sett att förändringar i barn, ungdomars och vuxnas beteende sker i små steg. "Tjejbacillerna" är på väg att försvinna genom detta arbete. Vi ser också att barnens självkänsla stärks i arbetet med jämställdhetsfrågor. Stora förändringar sker inte över en natt Analys och åtgärder Med glädje ser vi att arbetet med jämställdhet har intensifierats i våra skolor. Detta var en av de åtgärder vi skulle prioritera under året. Då det är svårt att förändra felaktiga beteendemönster måste vi arbeta med jämställdhetsfrågor under flera år. Metoder som till exempel handlingsplaner, observationer, reflektioner och fotografering har vi sett vara bra verktyg för pedagogerna i deras jämställdhetsarbete. Vi kommer även att uppmuntra filmning i och klassrum. 3.2 Baskunskaper för alla Mål Alla barn ska kunna läsa när de lämnar år två. Alla elever i år nio ska uppnå betyget godkänd i svenska, matematik och engelska. Barn och ungdomar i våra skolor/förskolor ska kunna kommunicera i tal och skrift utifrån sin ålder och sina förutsättningar. Barn och elever ska förstå matematiska begrepp, taluppfattning och problemlösning. Elever ska kunna kommunicera i tal och skrift i engelska och förstå vikten av att kunna använda ett annat språk Utförande Skolorna använder sig av olika typer av läs- och skrivutvecklingsschemata (LUS, SUS och Lundbergs analysschema) för att se barnens läs- och skrivutveckling. I de tidigare åldrarna stärks språket genom sagoläsning, samtal, rim och ramsor, sånger och ordlådor. Regelbunden läsning, både tyst- och högläsning används. Andra exempel är då niorna regelbundet, två tjugominuterspass per vecka, läser tillsammans med en elev i trefemman. Utvecklingsgrupper i matematik har startats. Kommunikativ matematik, det vill säga samtala och diskutera runt matematiska begrepp, har gjorts på flera skolor regelbundet. Åtgärdsprogram skrivs för de elever som befaras inte nå upp till målen i basämnena.

7 3.2.3 Resultat Betyg och nationella prov år 9 Ämne Godkänd Nationella prov Ej godkänd Nationella prov Godkänt betyg i ämnet Ej slutbetyg i ämnet Svenska 105 (96,3%) (97,2 %) 3 Engelska 104 (95,4%) (94,5 %) 5 Matematik 104 (95,4%) (94,5 %) 5 Av våra 109 elever är 101 elever (93%) behöriga för gymnasiestudier inom de nationella programmen. Jämförelse nationella prov och betyg för samma elever över tid. Skola år 6-9 Antal elever som ej nått målen, nationella prov i något av följande ämnen svenska matematik och engelska i år 5, 2003 Antal elever som ej nått målen, nationella prov år 9, 2006 Antal elever som ej fått slutbetyg i ma, sv eller en, 2006 Söderskolan 21 elever 13 elever 8 elever Analys och åtgärder Vi kan se att pedagogerna i större utsträckning har valt att fokusera på svenska när det gäller baskunskaper. Samlärande måste utnyttjas i allt större grad. Då äldre elever hjälper yngre elever ger detta bättre resultat, stärker självkänslan och skapar studiero. Det är viktigt att vi utvecklar matematikpedagogiken så att fler elever uppnår målen. I förskolorna och skolorna kommer vi att under nästa år lägga mer fokus på matematikpedagogik. Utvecklingsgrupper startas, fortbildning i matematik inleds. Det är viktigt att starta tidigt i åldrarna med matematik. Om begrepp som cirkel, kvadrat, över och under, tunt och tjockt, lärs in tidigt på ett lustfyllt sätt, blir det bestående kunskaper. Kvalitetsrapporter i engelska har varit sällsynta i årets redovisningar. Datorernas intåg i de senare åldrarna kan innebära att eleverna kan hitta fler metoder för att tillgodogöra sig engelska.

8 3.3 Elevinflytande Mål Det individuella inflytandet och ansvaret ska öka i takt med elevens mognad. Varje barn/elev ska känna att det kan påverka sitt lärande och sin vardag. Ökad förståelse för de demokratiska processerna i samhället är också viktigt att belysa Utförande Trivselregler har barnen/elever i alla åldrar varit med och tagit fram. Barnen i våra förskolor har stora möjligheter att påverka aktiviteterna under dagen genom att pedagogerna "fångar ögonblicket." Alla skolor har aktiva elevråd. Matråd, bokråd, klassråd, husråd och fritidsråd är andra grupper som har inflytande i verksamheten. Eleverna har stor möjlighet att påverka veckans arbete genom att göra dags- och veckoplaneringar. De äldre barnen har projekttid, där eleverna deltar i eller driver egna projekt. Detta kan vara att bygga ett vindskydd, skapa musik med datorn eller driva ett eget "forskningsprojekt". Några av de äldre eleverna har möjlighet att arbeta hemma på distans. På utvecklingssamtalen skrivs individuella utvecklingsplaner för varje barn/elev tillsammans med förälder och barn/elev Resultat Det är svårt att mäta resultatet av elevinflytande. Har det ökat eller minskat? Försök med hemstudiedagar (fem dagar per termin) har gjorts hos de äldre eleverna under läsåret. Utvärderingen av detta har visat att föräldrar och elever är positiva till hemstudiedagar. Fler flickor än pojkar väljer att ha hemsstudier. Varför? Vi upplever att elevråden på skolorna är engagerade och aktivt driver frågor som berör dem Analys och åtgärder Vårt mål är att föra pedagogiska diskussioner med personalen kring barnen/elevernas inflytande över sitt lärande. Det är viktigt att våra pedagoger känner att arbetet med demokratifrågor är betydelsefullt. Intresserade lärare ger engagerade elever i de olika råden. Vi kommer att erbjuda alla elevråd en egen budget för öka deras känsla av inflytande. På några av våra förskolor kommer vi att införa barnens val för att träna barnen på att ta eget ansvar. 3.4 Hälso- och miljömål Mål Hälsofrämjande arbete och utomhuspedagogik ska ingå i det vardagliga arbetet. Fler förskolor och skolor ska ha "Grön flagg" Utförande På våra förskolor, skolor och fritidshem prioriterar vår personal hälsofrämjande åtgärder. Utomhuspedagogik finns regelbundet på våra förskolor/skolor. Två nya vindskydd har byggts under året. Skolor och fritidshem samarbetar med lokala idrottsföreningar genom handslaget. Barnen erbjuds hälsosam och sockerfattig kost under dagen. Det söta utbudet av kafévaror har i år ersatts med frukt och smörgås. På Söderskolan har vi under året arbetat med ett projekt som heter "En hälsofrämjande skola" tillsammans med Hälsa Falkenberg. Under detta arbete har alla arbetslag på Söderskolan tagit fram handlingsplaner kring sitt hälsoarbete. Vi har fyra utbildade hälsoinspiratörer i området.

9 3.4.3 Resultat Vi har höga frisktal bland personalen i området. Söders hälsoinspiratörer erbjuder all personal olika aktiviteter under året. Den nuvarande försäljningssumman av frukt och smörgåsar har ökat och ligger numera på samma nivå som tidigare, då vi sålde glass och godis. Våra skolor och förskolor har regelbundet aktiviteter ute i skog och mark. Vi ser att utemiljön är mycket gynnsam för lärande och hälsa. En skola och en i området uppfyller kraven för Grön flagg Analys och åtgärder Intresset för utomhuspedagogik hos personalen har ökat under året. Vi ska under året bygga upp fler vindskydd i närheten av våra förskolor och skolor. Detta för att stimulera till mer utomhusverksamhet. För att kunna bedriva mer undervisning ute bygger vi utomhusklassrum med bord och bänkar. För öka aktiviterna på motionsslingan vid Söderskolan, kommer den att upprustas under året. Fler skolor ska stimuleras till att uppnå "Grön flagg" Denna verksamhetsberättelse har vi i teamet utformat utifrån arbetslagens kvalitetsredovisningar och våra egna tankar och reflektioner. Iréne Andersson Jan Andersson Bengt Appelqvist Maj Nyman