Utredning av luftvägsproblem vid neurologisk sjukdom. Laszlo Kadar Skaraborgs Sjukhus Skövde

Relevanta dokument
Pediatrisk sömnmedicin. Utredningsmetoder i Skövde + fall ur pediatriskt perspektiv

Lungfunktionsmätningar på barn. Jenny Hallberg, leg BMA, Med Dr Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, SöS

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Tillstånd som ger andningsinsufficiens

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Respirationsfysiologi

Tungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri

Metoder för att förbättra respirationen hos barn, ungdomar och vuxna inom habilitering

Respirationsfysiologi

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Fysisk träning vid andningssvårigheter hos barn och ungdomar

Spirometritolkning Astma och/eller KOL?

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Hjärtat vid muskelsjukdomar. - Hjärtat är ju också en muskel!

MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium

Sömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Ergospirometri -med fokus på ventilationsanalys

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

Undersökningar av muskelstyrka och motorisk funktion

Undervisningskompendium i KOL för kommunernas vårdpersonal. Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl, astma-/kol-samordnare

UNIKO-TPEP E är en effektivt multifunktions enhet för rehabilitering av patienter med sjukdomar i luftvägarna:

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Handikappade barns frakturer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Vårdprogram underventilering

Fysisk Aktivitet och KOL

Enkla lungfunktionsundersökningar

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

Lungfunktionsutredning

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Equalis. Arbets- och lungfysiologi. Användarmöte 2018

När skall KOL misstänkas?

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Inandningsmuskelträning (IMT)

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Spirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik. Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Hosta förslag på utredning Gudrun Hemeren ÖL, lungmedicin SkaS Skövde

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

ARDS Evidensbaserad ventilatorbehandling?

Muskeldag NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Målsättning med fysioterapi vid

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Spirometri 19 okt Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi

Summa: 1, , = 49 Godkänd 65 % = 32 p

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Ansträngningsutlösta andningsbesvär. Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås

Delexamen 4 Infektion FACIT

Gäller fr o m: Gäller t o m: Utgåva: 2. BilevelPAP

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Små luftvägars betydelse vid astma hos barn. Sanna Kjellberg Leg. Biomedicinsk analytiker Lungforskningslaboratoriet

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

1.2 (2 poäng) Vilka är de 2 mest vanliga bariatriska ingreppen som genomförs på överviktiga patienter i Sverige?

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70.

Spirometri-skola på 20 minuter

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Case Case 2 Akutmottagningen. Juni 08 Akutmott Vidare anamnes. Juni 08 Akutmott Vidare anamnes. Juni 08 Akutmott

Diagnostik. Senast uppdaterad: Basal diagnostik Basala riktlinjer

Transkript:

Utredning av luftvägsproblem vid neurologisk sjukdom Laszlo Kadar Skaraborgs Sjukhus Skövde

Agenda CP Neuromuskulära sjukdomar (Duchenne) Metoder som finns Metoder som används Riktlinjer

Luftvägsproblem - CP skada Dregling Aspiration Sväljningssvårigheter Reflux Övre luftvägsobstruktion Sömnapné Spasticitet Förträngning av centrala luftvägar pga skolios Muskelsvaghet Obstruktion av små luftvägar Kyphoskolios Långsam ventrikeltömning Nutritionssvårigheter Luftvägsinfektioner Epilepsi

Utredning Anamnes Fysikalisk undersökning Lungröntgen Blodgas Polysomnografi Sömnstadier: EEG, EOG, EMG-från hakan Puls: EKG Benrörelse: Anterior tibialis EMG Andning: Flödesgivare, RIP, POX, kapnograf

90 % Mean O2sat: 94.21% Lägst: 68% Tid under 90%: 25:06 (5.34%) Mean puls: 84.19/min, SD: 9.09 PSG

Neuromuskulära

Lungvolymer Morgan & Mikhail s Clinical Anesthesiology, 5th ed. McGraw-Hill.

Canadian Health Measures Survey (CHMS), 2007 to 2009

DMD förlopp O.H. Mayer / Paediatric Respiratory Reviews (2018) https://doi.org/10.1016/j.prrv.2018.08.004

Vilka tester finns? Musklernas elektriska aktivitet Muskelstyrka / tryckmätning Sammandragning / flöde-volym Morfologi Specifik Global Inandning Utandning Non-invasiv / icke samarbete Non-invasiv / samarbete Invasiv / icke samarbete Invasiv /samarbete

Non-invasiv / icke samarbete Transkutant EMG Dålig signal/brus-förhållande Spirometri i viloadning (stående, sittande och ryggliggande) TV, AF Minutventilation: MV = TV x AF Rapid shallow breathing index: RSBi = AF/TV MBW: FRC, LCI Thorax/bukrörelse Respiratory inductive plethysmography MRI, DT ULJ Difragmarörlighet, tjocklek Lungröntgen Snifftest

Non-invasiv / samarbete Spirometri: FVC, FEV1, PEF CPF Pletysmografi: TLC, FRC, RV Tryckmätning: MIP, MEP, SNIP Whistle mouth pressure

Invasiv / icke samarbete Trans-diaphragmatic pressure: P DI = P GA P OES Spontan andning Under stimulering av nervus phrenicus

Invasiv / samarbete Trans-diaphragmatic pressure Sniffning: Inspiratorisk muskelstyrka Hostande: Expiratorisk muskelstyrka

Vilka tester görs?

Fysikalisk undersökning + ultraljud Andningsmönster Indragning bröstkorg under inandning: interkostal muskelsvaghet Indragning buk under inandning: diafragma svaghet Snifftest Ultraljud Diafragma rörelse Diafragma tjocklek Fauroux et al. / Neuromuscular Disorders 28 (2018) 731 740

Spirometri under viloadning (sittande+liggande) MV = TV x AF Under viloandning ryggliggande MV sjunker p g a TV sjunker medan AF ökar inte ffa hos äldre DMD patienter RSBi = AF/TV Högre hos NMD barn som kräver NIV Fauroux et al. / Neuromuscular Disorders 28 (2018) 731 740

Vanlig spirometri (sittande+liggande) FVC - DMD Absolut FVC toppvärde: 12-14 år - plateau - sänkning FVC plateau värde korrelerar med förväntad livslängd FVC < 2.1 L: lågt CPF, problem med slemmobiliseringen FVC < 1 L: O 2 desaturationer och hyperkani Minskad VC liggande jämfört stående/sittande är tecken till diafragmasvaghet eller pares LoMauro A et al: Ther Clin Risk Manag. 2015 Sep 28;11:1475-88.

MIC Maximum volym som glottis kan hålla efter breath-stacking Bach et al., 2007, Am J Phys med Rehabil

CPF Spontant från VC Assisterad från VC Spontant från MIC Assisterad från MIC MIC VC FRC RV

Vignos PJ et al. The effect of exercise in muscular dystrophy. JAMA 1966;197:843-8 LoMauro A et al: Ther Clin Risk Manag. 2015 Sep 28;11:1475-88. CPF - DMD Minskad skillnad mellan CPF och PEF talar för expiratorisk muskelsvaghet och/eller bulbär dysfunktion. Hos måttligt DMD pat: 40-50% CPF < 160 L/min har 75% sensitivitet och 80% specificitet att patienten kommer att ha svåra återkommande nedre luftvägsinfektioner CPF > 270 L/min - adekvat hosta CPF < 160 L/min - ineffektiv hosta 270 L/min > CPF > 160 L/min Effektiv hosta när pat är stabil och frisk Inadekvat hosta när pat har luftvägsinfektion

CPF Hosteffektiviteten beror på VC Lungcompliance Thorax compliance Inspiratorisk muskelstryka Expiratorisk muskelstyrka Bulbär muskelfunktion

Tryckmätning Trycket som mäts i munnen, nasopharynx och näsa speglar trycket i esophagus SNIP/MIP: inspiratorisk muskelstyrka hypoventilation MEP: expiratorisk muskelstyrka hosteffektivitet

SNIP SNIP mäts från FRC under maximal sniffning SNIP kan underskatta inspiratoriska myskelstyrkan vid nästäppa (adenoid, polyper) SNIP < Poes Normal SNIP utesluter en inspiratorisk muskelsvaghet Fauroux et al. / Neuromuscular Disorders 28 (2018) 731 740

MIP MIP kan mätas lättare från RV än från FRC MIP mäts från FRC: inspiratorisk muskelstryka MIP mäts från RV: inspiratoriska muskler + respiratoriskt systems recoil (cca 30 cmh 2 O), Från 11 12 års ålder uppnås vuxen MIP värde Fauroux et al. / Neuromuscular Disorders 28 (2018) 731 740

MIP/MEP - DMD MIP: inspiratorisk muskelstyrka / hypoventillation MEP: expiratorisk muskelstyrka / hosteffektivitet MEP > 60 cm H 2 O adekvat hosta är förväntad MEP < 45 cm H 2 O ineffektiv hosta MEP < MIP Expiratoriska andningsmuskler är mer påverkade jämfört med inspiratoriska LoMauro A et al: Ther Clin Risk Manag. 2015 Sep 28;11:1475-88.

Polysomnografi Sömnrelaterad andningsstörning kan vara ett tidigt symtom Desaturationer och hyperkapni förekommer först under REM sömn SDB kan vara OSA och/eller centrala apnéer Ökad risk för OSA Nedsatt muskeltonus i halsen Makroglossi och hög BMI pga kortison beh + låg fysisk aktivitet

Vad säger riktlinjerna?

DMD Lunginflammationer, andningssvikt och hjärtsvikt är de vanligaste dödsorsakerna vid Duchennes muskeldystrofi.

Svensk Neuropediatrisk Förening Spirometri Om VC liggande minst 20% mindre än VC sittande talar för diafragmasvaghet och nattlig hypoventilation VC < 60 % talar för SDB VC < 40 % talar för nattlig hypoventilation Consensus Statement on Standard of Care for Congenital Muscular Dystrophies Journal of Child Neurology 2010; 25(12) 1559-1581

Svensk Neuropediatrisk Förening Tryckmätning MIP och MEP ligger normalt 80-120 cm H 2 O Hos DMD pat MIP/MEP < 60 cm H 2 O talar för andningspåverkan Journal of Child Neurology 2010; 25(12) 1559-1581

Svensk Neuropediatrisk Förening CPF CPF 160-270 L/min är acceptabelt CPF < 160 L/min: risk för infektioner och respiratorisk insufficiens Hosteffektiviteten kan uppskattas genom att be barnet att hosta Journal of Child Neurology 2010; 25(12) 1559-1581

Skandinaviskt State Of The Art dokument om Duchennes muskeldystrofi Lungfunktionsmätning med och utan korsett årligen F o m barnet kan samarbeta Om barnet tappar gångförmåga Senast f o m 10 års ålder PSG om VC < 50%, VC < 1.5 L Hyperkapni dagtid, BE >+4 Vid symtom Därefter var 6:e månad eller oftare http://snpf.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/4/2014/10/dmdsota.pdf

BTS Lungbedömning ska göras vid varje besök Ulna längd eller armspann ska mätas hos barn vars längd kan inte mätas rätt Vid sväljproblem behövs logoped assisterad sväljundersöning Volume 67 Supplement 1 THORAX July 2012

ATS - DMD Lungbedömning 4-6 års ålder Lungbesök 2 ggr / år Rullstolbundna FVC < 80 % > 12 års ålder Lungbesök 2-4 ggr / år Behov av slemmobilisering Behov av andningsstöd Lungbesök och hjärtbesök före operationer ATS Consensus Statement Am J Respir Crit Care Med Vol 170. pp 456 465, 2004

Besök ATS - DMD POX, Spirometri, CPF, Tryckmätning Kapnografi / blodgas (kapillärt) årligen Assisterad CPF, MIC Rullstolsittande: blodstatus, blodgas, lungrtg årligen PSG årligen om Rullstol, symtom, hemrespirator ATS Consensus Statement Am J Respir Crit Care Med Vol 170. pp 456 465, 2004

Sammanfattning Respiratoriska komplikationer är vanliga dödsorsaker hos barn med neuromuskulära sjukdomar Lungbedömning ska göras vid varje besök Spirometri liggande och sittande, tryckmätning, CPF, POX Om rullstol/symtom/avvikande tester Blodgas, PSG Sputumodling vid varje besök Lungbedömning före procedurer Jobba proaktivt för att upptäcka tidiga tecken Tät uppföljning