Metoder för att studera sömn. Martin Ulander

Transkript

1 Metoder för att studera sömn Martin Ulander

2 Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden som utgör sömnen Indirekta, dvs man mäter beteenden som är associerade med sömn

3 Observation generella för- och nackdelar Folk tenderar att minnas nätter de sovit dåligt bättre än nätter då de sovit bra. Måttlig korrelation mellan självrapporterad och objektivt mätt sömn. Observation är den metod som bäst fångar patientens egen upplevelse, vilket ofta är det som är mest påverkat vid fr a insomni.

4 Observation specifika för- och nackdelar Metod Fördelar Nackdelar Anamnes Frågeformulär Sömndagbok Individens egen historia, kan anpassas efter patientens besvär Standardiserat, kan mäta förändringar, kan räkna statistik, snabbt och enkelt Ger sömnmönster under längre tid, mindre känsligt för selektivt minne, kan användas pedagogiskt Kräver kunskap hos kliniker/forskare Selektivt minne hos patienter Kräver kunskap om hur de är validerade, kan missa viktiga aspekter, selektivt minne Många glömmer fylla i, en del är svåra för pat att förstå

5 Anamnes Viktigt få en helhetsbild av patientens besvär Utforska dagtidsfunktion och sömn på dagen Anhöriganamnes Varför är det ett besvär för patienten? Skillnad mellan vardag och helg?

6 Anamnes Efterfråga t ex tider, rutiner och strategier, upplevelser (sömnighet mm), symptom, tankar, miljö, rörande Kväll Natt Morgon Dag

7 Frågeformulär En stor mängd finns, väldigt varierande psykometriska egenskaper

8 Frågeformulär Sömnighet Epworth Sleepiness Scale Functional Outcomes of Sleepiness Scale Karolinska Sleepiness Scale Stanford Sleepiness Scale

9 Frågeformulär Sömnkvalitet Pittsburgh Sleep Quality Inventory Uppsala Sleep Inventory

10 Frågeformulär Insomni Insomnia Severity Index Athens Insomnia Scale Minimal Insomnia Symptoms Scale

11 Frågeformulär Dygnsrytm Horne-Östberg Morningness-Eveningness Scale Torsvall-Åkerstedt Diurnal Type Scale Munich Chronotype Questionnaire

12 Frågeformulär Sömnapné och CPAP-behandling Berlin Sleep Apnea Questionnaire STOP-BANG MOSAS Det finns ett stort antal ytterligare frågeformulär som mäter olika aspekter av behandling och inställning till behandling (exv SECI, ACTI, INCI, CHI-5 och så vidare)

13 Sömndagbok Efter att man tagit anamnes är nästa steg en sömndagbok. I sömndagboken får respondenten fylla i sina sömn- och vakenhetsvanor under en till två veckor. Det kan göras grafiskt eller genom att besvara frågor.

14 Frågebaserad sömndagbok - ex Karolinska sleep diary Hur var din sömn? Var din sömn lugn? Var det lätt att somna? Vaknade du upp för tidigt? Var det lätt att vakna? Kände du dig utvilad? Fick du tillräckligt med sömn?

15 Karolinska sleep diary Varje fråga besvaras på en femgradig Likertskala varje morgon. Faktor 1 Lätt att somna Sömnkvalitet Lugn sömn Vaknade för tidigt Faktor 2 Utvilad Lätt att vakna Tillräckligt med sömn Sleep Quality Index (SQI) Korrelerat med total sömntid och mängden djupsömn.

16 Fördelar med sömndagbok Minskar problemet med selektivt minne. Man kan se trender och natt-tillnattvariationer tydligare. Vissa kompensatoriska mekanismer framträder tydligare. Sömndagboken kan användas som pedagogisk feedback och diskussionsunderlag med patienten.

17 Nackdelar med sömndagbok Lätt att glömma bort att fylla i sömndagboken; det finns en risk att patienten fyller i den i väntrummet. Sömndagboken kan skapa en olycklig fokusering på klockslag och antal timmar. Det är viktigt att ta reda på om perioden varit representativ för patientens typiska sömn.

18 Vad tittar man efter? Börja med att kolla tidpunkter för sänggående och uppstigande. Är de regelbundna? Är de fasförskjutna? Saknas de? Kolla vakentid i sängen. Hur mycket är det? När är det? Hur stor del av tiden som patienten ligger sover han/hon? Verkar patienten kompensera sin dåliga sömn genom att lägga sig tidigare? Kolla vad patienten gör på dagarna. Tupplurar? Är det skillnad mellan arbetsdagar och lediga dagar?

19 Ett exempel

20 Objektiv mätning viktiga metoder Direkt mätning Polysomnografi Helnattspolysomnografi MSLT, MWT Indirekt mätning Aktigrafi Osler

21 Polysomnografi EEG EOG Yt-EMG Andning Andningsrörelser Saturation Puls Kroppsposition Benrörelser, med mera

22 Polysomnografi Registreringen delas in i 30-sekundersepoker. För varje epok avgör man vilket sömnstadium som dominerar epoken. Detta leder fram till ett hypnogram.

23 Polysomnografi dagtid MSLT och MWT är två PSG-baserade metoder som utförs dagtid och används främst för att mäta dagsömnighet. Båda metoderna bygger på att patienten får upprepade tillfällen att sova under en registreringsdag, och man mäter tiden det tar tills de somnar. Den viktigaste principiella skillnaden är att i MSLT uppmuntras patienten att somna, medan i MWT uppmuntras patienten att vara vaken.

24 Aktigrafi Aktigrafi mäter fysisk aktivitet Via olika algoritmer kan man beräkna ungefärliga uppgifter om när personen sovit eller varit vaken. Aktigrafi kan ge motsvarande typ av information som en sömndagbok, men mer objektivt.

25 Aktigrafi

26 Aktigrafi Kliniskt används aktigrafi bl a för dygnsrytmstörningar och insomnier. Aktigrafi kan tendera att överskatta sömntiden och underskatta sömnlatensen hos personer med insomni. Olika modeller skiljer sig åt bland annat i hur mycket data de kan lagra, batteritid, mjukvara, hur många axlar de mäter acceleration i och vilka andra parametrar de kan mäta.

27 Osler Osler är ett beteendebaserat alternativ till fr a MSLT och MWT. Testet bygger på att en person ska reagera på ett upprepat stimulus. När personen inte reagerat på stimuluset ett visst antal gånger i rad antas han/hon ha somnat. Fördelar gentemot MSLT/MWT är framför allt att det är lättare att utföra och tolka. En nackdel är att det inte mäter sömn objektivt.

28 Licenser Hypnogram Nitramus på Wikimedia Commons Public Domain Aktigrafi Martin Ulander CC-BY-SA 3.0 Sömndagbok (ifylld) Martin Ulander CC-BY-SA 3.0