Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Transkript

1 Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete påverkar även det sociala livet negativt. Genom att kombinera bra scheman med att den som jobbar skift tar ett eget ansvar för sömn och livsstil så finns det goda förutsättningar för att skapa arbetstider som både är bra för verksamheten och för den långsiktiga hälsan. Försämrar patientsäkerheten Det vanligaste hälsoproblemet för den som jobbar skift är störd sömn och trötthet. Utöver att dygnsrytmen rubbas, har många skiftarbetare långa vakenhetsperioder i samband med nattarbetet. Det är inte ovanligt att man är vaken 24 timmar i ett sträck i samband med det första nattskiftet. Kombinationen av lång vaka och kort sömn mellan arbetspassen leder till sömnbrist och ofta ökar tröttheten från dag till dag om man sover för lite man får helt enkelt för lite återhämtning. Därför innebär nattarbete och långa arbetspass ofta större risker för arbetsskador och felhandlingar i arbetet, vilket försämrar patientsäkerheten. Risk för allvarliga sjukdomar Flera undersökningar visar också att roterande treskiftsarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Nyligen har man även funnit att nattarbete innebär en högre risk för bröstcancer. Huvudorsakerna till besvären i skiftarbete är störningar av dygnsrytmen, för lite återhämtning samt stress till följd av att arbetstiderna stör privatliv och fritid. Dygnsrytmen styrs av den biologiska klockan som har stor inverkan på ämnesomsättningen och andra biologiska processer. Att arbeta på natten innebär därmed att man ska vara aktiv när ämnesomsättningen är låg och hjärnan signalerar att man ska sova. Likaså kommer dagsömnen efter nattpasset också i konflikt med dygnsrytmen som då är inställd på att man ska vara aktiv. Det är mycket svårt att ställa om dygnsrytmen när man arbetar natt eftersom solljuset som man utsätts för när man vistas ute på dagtid ser till att stabilisera den biologiska klockan.

2 Individuella skillnader Det finns stora individuella skillnader i hur man påverkas av skiftarbete. Till exempel är det vanligt att många skift- och nattarbetare är kvällsmänniskor. En kvällsmänniska har en senare dygnsrytm och har därför lättare att hålla sig vaken på kvällen och i början av natten. Däremot är kvällsmänniskan tröttare på morgonen och har mer besvär med dagpassen. Ofta drabbas äldre (+ 50 år) av mer besvär med nattarbetet, speciellt har man svårt att sova på dagtid. Det kan också vara svårt att klara av skiftarbete när man är småbarnsförälder. Skift och nattarbete påverkar även den sociala livssituationen. Många upplever att de obekväma arbetstiderna inkräktar på familjeliv, umgänge med vänner och gör det svåra att klara av sina sociala plikter. Livsstil och arbetsmiljö Förutom sömn och trötthet spelar också livsstil och arbetsmiljö en stor roll. Dåliga kostvanor, rökning, för lite motion samt mycket stress i arbetsmiljön gör att man blir mer sårbar för skiftarbetets negativa effekter. Att inte klara av sina sociala krav och plikter kan vara en avsevärd stress för många som jobbar skift och natt. Om den sociala stressen är långvarig kan den bidra till att man får problem med sömnen och de sjukdomar som nämnts ovan. Ett bra schema För att i så stor utsträckning som möjligt undvika att drabbas av sjukdomar och arbetsskador som beror på arbetstiderna bör man ha ett skiftschema som innebär att man undviker komprimerade arbetstider. Man bör ha ganska få arbetsdagar i följd, sällan ha arbetspass som är längre än 8 eller 9 timmar samt ha minst 11 timmars vila mellan arbetspassen. Att kunna påverka En av de viktigaste faktorerna när det gäller inställningen till arbetstiderna är om man kan påverka schemaläggningen. Att kunna påverka sitt schema innebär att det blir lättare att hantera livspusslet det vill säga man kan förena arbete med familj och fritid. Den största påverkansmöjligheten får man för det mesta om man har en arbetstidsmodell där man själv kan välja sina arbetstider naturligtvis inom ramen för verksamhetens bemanningsbehov. Men de som arbetar på ett fast schema måste också kunna påverka arbetstiderna, t ex genom att få vara delaktig i att utveckla skiftschemat eller genom att kunna byta skift med varandra när en kollega har behov av att vara ledig.

3 Riktlinjer för bra hälsosamma arbetstider Det finns några riktlinjer som man bör följa för att skapa arbetstider som är långsiktigt hållbara. Genom att följa dessa riktlinjer skapas förutsättningar för att personalen är mer utvilad när man börjar arbetspasset och kan utföra en bra arbetsinsats. På så sätt minskar risken för fel och misstag som beror på trötthet. På lång sikt innebär god återhämtning och få dygnsrytmstörningar också mindre risk för att drabbas av sjukdomar. 1) Högst 4 dagar i följd Om arbetsperioden innebär nattarbete, långa arbetspass eller kort vilotid mellan arbetspassen så bör man minska antalet arbetsdagar till maximalt 4 dagar i följd. 2) Vila 11 timmar mellan arbetspassen Vilan mellan arbetspass bör vara minst 11 timmar. Enstaka undantag, t ex några gånger per månad, kan accepteras. 3) Arbetspasset bör inte överstiga 10 timmar Möjligen kan man göra undantag från 10 timmars- regeln om arbetsuppgifterna inte är alltför fysiskt eller psykiskt krävande, samt om man lägger in schemalagda raster under arbetspasset. 4) Börja dagskiftet tidigast kl 7 Om man börjar arbeta före kl. 6 på morgonen kommer många att drabbas av kraftig sömnbrist och störd sömn före dagpasset. Om det är ett roterande treskiftsschema bör skiftbytestiden mellan nattpass och dagpass vara omkring kl. 7. 5) Samla inte ihop alla lediga dagar till en långledighet Ett syfte med att komprimera arbetstiderna är att man försöker få långa, sammanhängande, ledighetsperioder. En längre ledighetsperiod på minst 4 dagar i följd under en skiftcykel på 5-6 veckor ger bra möjligheter att återhämta sig men kan inte ersätta behovet av kortare ledighetsperioder på 1-2 dagar. 6) Hälften av helgerna bör vara lediga För de allra flesta är det viktigt att vara ledig på lördag och söndag. Ett rimligt mål kan vara att hälften av helgerna ska vara hellediga. 7) Schemalägg raster Om man ska vara säker på att få en återhämtningspaus bör man ha schemalagda raster och inte bara måltidsuppehåll. En rast på 30 minuter under ett arbetspass på 8-10 timmar minskar risken för hög trötthet och långvarig stress. 8) Permanent nattarbete kan vara en bra lösning om det är självvalt Vissa personer har sena sömnvanor och är gärna vakna efter midnatt. För dem kan permanent nattarbete vara en bra schemalösning. Det är dock viktigt att man själv har valt att bara jobba natt. Att tvinga någon att arbeta ständig natt kan leda till stora sömn- och vakenhetsbesvär.

4 Livsstil och sömnvanor Livsstil och sömnvanor spelar förmodligen lika stor roll som schemat när det gäller att undvika hälsoproblem och trötthet vid skift- och nattarbete. Vakenhetshöjande åtgärder - Ta en tupplur före nattskiftet. En tupplur innan nattpasset ger återhämtning och ökar vakenheten på nattskiftet. Längre tupplurar (mer än30 minuter) ger bra återhämtning men även minuter har en vakenhetshöjande effekt även om effekten är mer kortvarig. En bieffekt av långa tupplurar är att man känner sig trög när man vaknar. Det kan ta upp till en timme innan trögheten har försvunnit. - Koffein höjer vakenheten. Kaffe är en bra åtgärd för att motverka trötthet, speciellt om tröttheten inte är alltför stark. Den vakenhetshöjande effekten avtar dock om man är en person som dricker mycket kaffe. Tänk också på att inte dricka kaffe i slutet av kvälls- och nattskiftet eftersom det kan störa sömnen. - Starkt ljus på arbetsplatsen minskar tröttheten. Det är bra att ha starkt ljus i personalrummet när du har rast. Utnyttja gärna en belysningsexpert som kan rekommendera vilket ljus man ska ha och hur man ska använda det. - Vanliga vakenhetshöjande åtgärder. Ta en rast, prata med sina arbetskamrater, lätt fysisk aktivitet (t ex att man går en rond) eller ät och drick något. Under tiden försvinner tröttheten, men däremot är den vakenhetshöjande effekten kortvarig. Ofta återkommer tröttheten när åtgärden upphört. Att förebygga sömnstörningar - Sovrummet ska vara mörkt, svalt och tyst. Använd gärna ögonbindel och öronproppar om sovrummet är alltför ljust och bullrigt när du ska sova på dagen efter ett nattpass. - Sängen och madrassen ska vara komfortabel och tillräcklig stor. - Undvik att arbeta, surfa på internet och se på TV i sängen. Sovrummet ska förknippas med nedvarvning och avkoppling. - Hitta bra nedvarvningsrutiner före sänggåendet. Det kan handla om att läsa en bok, se på TV, ta ett varmt bad eller göra någonting annat som får dig att varva ned. - Regelbundna träningsvanor gärna i form av promenader, jogging, gympapass eller liknande aktiviteter är bra för sömnen. Men träna inte för nära sänggåendet. - Undvik kaffe och uppiggande drycker några timmar före du går och lägger dig. - Stress är den vanligaste sömnstöraren, försök att hantera oro för nästa dags problem före du lägger dig.

5 - Om du har svårt att somna, stig upp och gör något annat. När tröttheten infinner sig går du och lägger dig igen och försöker somna. Detsamma gäller om du vaknar på natten och har svårt att somna om. - Enstaka dålig sömn är ingen anledning till oro. I allmänhet tar man igen en dålig sömn genom att sova djupare nästan natt/dag. - Om du har sömnbesvär för jämnan mer än hälften av veckans dagar och dessutom känner dig trött på arbetet eller har svårt att koncentrera dig så bör du söka hjälp för din störda sömn. Om du misstänker att besvären beror på arbetstiderna kan du kontakta företagshälsovården annars kan du be att din husläkare utreder orsaken till besvären och behandlar den störda sömnen. Ledarskap och arbetstider Det är viktigt att chefen är tydlig med hur skiftarbetet ska organiseras. Ett bra skiftschema beaktar både verksamhetens behov och arbetstagarnas krav på god arbetsmiljö och fritid. Om man använder en arbetstidsmodell där medarbetarna själva (till viss del) kan välja sina arbetstider är det viktigt att tydliggöra spelreglerna för hur man tillgodoser individernas önskemål. Det är chefens ansvar att ha en konstruktiv dialog med medarbetarna om hur schemat (arbetstidsmodellen) fungerar. Finns det behov av att förbättra arbetstiderna? Är alla nöjda med sina arbetstidsval eller upplever man orättvisa och konflikter med sina kollegor? Vissa medarbetare föredrar komprimerade arbetstider och det är därför viktigt att chefen följer upp personalens val. Om någon medarbetare systematiskt väljer slitsamma arbetstider (t ex många nattskift i följd eller ofta har sådana kombinationer som innebär kort vilotid mellan arbetspassen) bör den närmaste chefen ta en diskussion om varför man gör sådana val och om man klarar av att hantera de slitsamma arbetstiderna. Skriv en arbetstidspolicy Ett bra tips för att hitta en bra arbetstidsmodell kan vara att skriva en arbetstidspolicy (eller en kort handbok) där arbetsgivaren redovisar vilka riktlinjer som gäller när man väljer sina arbetstider. Arbetstidspolicyn ska också fungera som en gemensam värdegrund för hur man ska se på schemaläggning vid skiftarbete.