Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006.

Transkript

1 1(1) Inför ny ATL 1 januari 2007 Med anledning av förändringarna i arbetstidslagen har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram direktiv gällande arbetstidsförläggning. Utifrån dessa direktiv uppmanas verksamhetscheferna att inkomma med en konsekvensbeskrivning av hur de nya arbetstidsreglerna kommer att påverka bemanning och verksamhet. Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober Bifogas: Direktiv och mall för konsekvensbeskrivning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg Förvaltningschef g:\hs\ diarie\-.2006\ \inför ny atl 1 januari 2007.doc :18

2 1(5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningens direktiv gällande arbetstidsförläggning efter 1 januari 2007 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EU: s arbetstidsdirektiv. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2005, men för arbetsgivare som har kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor ska dessa börja tillämpas först den 1 januari Lagen gäller varje verksamhet där en arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning och är en skyddslag som syftar till att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet. Det är inte enbart EU-direktiven som gäller, utan denna nya lagstiftning har lagts på toppen av vårt svenska regelverk. Ibland krockar dessa parallella regelsystem. Vilken regel du då använder beror på, men utgångspunkten är, att det är den beräkning som först slår i taket som blir gällande. Arbetstidsförläggning skall efter 1 januari 2007 ske enligt följande: Beräkningsperioder Beräkningsperioden får vara högst fyra månader men kan vara kortare, enklast är att beräkningsperioden är densamma som schemaperioden. Vid tidsbegränsade anställningar, mindre än fyra månader, är anställningsperioden lika med beräkningsperiod. Veckoarbetstid Veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar sammanlagt i genomsnitt under en beräkningsperiod. Beräkningen avser utfört arbete, semester, sjukdom, föräldraledighet samt jourtid. Beredskap räknas inte som arbetstid. Det innebär att den schemalagda tiden (det ordinarie arbetstidsmåttet per vecka) plus eventuell övertid och mertid inte får överstiga 48 timmar i snitt per vecka under beräkningsperioden. Nattarbete Med nattarbete avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natten. Med natt avses perioden mellan 22 och 06.

3 2(5) Nattarbete får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Det är alltså tillåtet att lägga nattpass med längd upp till 13 timmar. Var vaksam på placeringen av dygnsbryt för att följa regeln om dygnsvila på 11 timmar. För medarbetare med arbetstid förlagd nattetid måste extra vaksamhet råda vid aktiviteter på dagtid. Utbildningar och möten dagtid måste planeras in i schemat och ingå i den totala arbetstiden, här måste dygnsvilan beaktas noga! Dygnsvila Dygnsvilan ska vara minst 11 timmars sammanhängande vila under varje 24 timmars period. Perioden om 24 timmar bestäms med ett dygnsbryt. Brytet kan vara individuellt, det vill säga varje enskild anställd kan ha ett eget dygnsbryt. Brytet ska bestämmas i förväg och därefter tillämpas konsekvent under hela beräkningsperioden. Vilan bör helst ligga mellan men kan i de verksamheter som pågår dygnet runt förläggas närsom helst under 24 timmarsperioden. Man kan alltså förlägga vilan i början av ett dygn och i slutet av nästa dygn. Om dygnsvilan av någon anledning bryts, t ex under beredskap, ska den faktiskt arbetade tiden ersättas med ledighet i direkt anslutning till beredskapspasset. Veckovila Arbetstagaren ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Perioden om 7 dygn bestäms med ett veckobryt. Brytet kan vara individuellt, det vill säga varje enskild anställd kan ha ett eget veckobryt. Brytet ska bestämmas i förväg och därefter tillämpas konsekvent under hela beräkningsperioden. Vilan ska helst ligga under veckoslut men kan i de verksamheter som pågår även på helger förläggas när som helst under 7-dygnsperioden. Veckovilan kan förläggas i början eller i slutet av perioden vilket innebär att det är tillåtet att förlägga 72 timmars sammanhängande ledighet under en 2- veckorsperiod. Om veckovilan av någon anledning bryts ska den faktiskt arbetade tiden ersättas med ledighet i direkt anslutning till beredskapspasset. Rast Rast är ett avbrott i den dagliga arbetstiden, under vilken arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetet. Den ska förläggas så att inte arbete utförs mer än 5 timmar i följd. Möjlighet finns att träffa kollektivavtal om rast efter max 6 timmars arbete.

4 3(5) Om man gör en tillfällig avvikelse från rast, exempelvis på grund av olyckhändelse, låg bemanning eller annan oförutsedd händelse så ska kompensationsledighet utges för den faktiska tiden man inte fick sin rast. Kompensationsledigheten ska ges i direkt anslutning till arbetspasset, dvs. arbetstagaren ska gå hem tidigare den dagen. Måltidsuppehåll De verksamheter som har förhandlat centralt om att ha måltidsuppehåll kan fortsätta med detta. Ett måltidsuppehåll ses som en betald rast och måste inte kompenseras på något annat sätt. Jourtid Jourtjänst, där arbetstagaren är skyldig att befinna sig på arbetsplatsen ska anses som arbetstid. Primärjourslinjer inom förvaltningen ska arbetstidsförläggas enligt något av följande förslag: 1. Arbetstidsförläggning dygnet runt enligt ordinarie arbetstidsmått. 2. Arbetstidsförläggning , vardagar och resterande tid som jourtjänstgöring. 3. Arbetstidsförläggning alla veckodagar och resterande tid som jourtjänstgöring. Observera att jourtjänstgöring räknas som arbetad tid och den totala arbetstiden för varje enskild medarbetare får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under beräkningsperioden. Detta innebär att man måste vara extra vaksam på att varje enskild individ inte överstiger veckoarbetstiden, får sin dygns- och veckovila samt att gällande nivåer (200 timmar) för övertidsuttag inte överskrids. Beredskap Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsgivaren, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Arbete under beredskap ska inte innehålla verksamhet som är planerad i förväg. Beredskap bryter inte dygnsvila men däremot veckovila, d v s är man i beredskap en natt utan att bli störd räknas det som fullgjord dygnsvila. Är man däremot i beredskap en hel helg utan att bli störd räknas det inte som veckovila, då måste 36 timmars sammanhängade ledighet förläggas under 7- dagarsperioden före eller efter beredskapen. Om arbetstagaren utför arbete under beredskapen skall den faktiskt arbetade tiden ersättas med ledighet i direkt anslutning till beredskapspasset. Ligger störningen så att personen ändå får sina 11 timmars vila behöver inte tiden kompenseras. Här gäller det att vara vaksam på dygnsbryt och tidpunkt för störning.

5 4(5) Tiden för återhämting skall ligga i direkt anslutning till beredskapen och kan förläggas i början eller slutet av det följande arbetspasset. Ledig dag efter beredskap räknas som tillräcklig tid för återhämtning och eventuellt arbetad tid under beredskap ersätts då som tidigare. Kompensation för arbetad tid under beredskap ska planeras in i arbetstidsförläggningen på det sätt som passar verksamheten bäst och enligt reglerna ovan. Kompensationsledigheten kan inte bytas mot pengar, den aktiva tiden under beredskap ska förläggas som omedelbar ledighet, utan möjlighet att begära annan ersättning. För beredskapslinjer där ingen planerad verksamhet förekommer under helgdagarna kan man ha beredskap hel helg. Då ska den faktiskt arbetade tiden kompenseras med ledighet i direkt anslutning till beredskapen, alltså måndagen. Har arbetstagaren en schemaledig dag på måndagen räknas detta som tillräcklig tid för återhämtning För beredskapslinjer med planerad verksamhet under helger, t ex rond, ska tid för denna arbetstidsförläggas och resterande tid av dygnet vara beredskap. I detta fall kan man inte vara i beredskap en hel helg utan max 24 timmar, inklusive den arbetstidsförlagda tiden för planerat arbete. När det gäller färdtid vid beredskap, så räknas det inte som arbetad tid enligt AB 05, det är enbart utfört arbete som räknas. Övertid/mertid Gränserna för övertids/mertidsuttag förändras inte i och med de nya direktiven, här gäller fortfarande Högst 48 timmar under en tid av fyra veckor Högst 50 timmar under en kalendermånad Högst 200 timmar under ett kalenderår Arbetsgivaren ska, om verksamhetens fast anställda medarbetare ombeds arbeta övertid eller mertid, kontrollera att regeln om dygns- och veckovila efterföljs. Är det av speciella skäl nödvändigt att bryta mot vilan skall den anställde kompenseras med ledighet i direkt anslutning till extrapasset. Registrering av tid Med anledning av förändringarna i arbetstidslagen ställs högre krav på registrering och kontroll av arbetad tid. Våra IT-baserade personal- och schemasystem skall anpassas för att möta de nya behoven och samtliga medarbetare med beredskapstjänstgöring kommer att få tillgång till handdatorer för att kunna registrera den faktiskt arbetade tiden.

6 5(5) Vikarier För visstidsanställda vikarier med en anställningsperiod om mindre än fyra månader gäller anställningsperioden som beräkningsperiod. För längre vikariat gäller de för verksamheten fastställda beräkningsperioderna. Gällande timvikarier har den chef som anställer vikarien skyldighet att kontrollera att arbetstagaren fått lagenlig dygns- och veckovila innan arbetspasset. Gällande arbetskraft som tjänstgör via bemanningsföretag har företaget arbetsgivaransvar och ska tillse att arbetstidslagen följs. Riktlinjer för egna anställda vikarier med schablonersättning är under utarbetande. Dubbla anställningar inom och utom kommunen Arbetstidslagen gäller per arbetsgivare, här betraktas Gotlands kommun som en arbetsgivare. För personer som tjänstgör i olika förvaltningar inom kommunen har vi som arbetsgivare skyldighet att tillse att arbetstidslagen följs. För personer med en anställning i kommunen och en anställning inom annan verksamhet har vi endast skyldighet att tillse att lagen efterföljs för anställningen i kommunen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg Förvaltningschef Barbro Hejdström-Nilsson Personalchef

7 1(2) Konsekvensbeskrivning vid förändrad arbetstidsförläggning Datum: Verksamhet: Verksamhetschef: Besvara kortfattat följande frågor: 1. Redogör för aktuellt bemanningsläge gällande de medarbetare som berörs av jour- och beredskapstjänstgöring 2. Ange antal förekommande jour- och beredskapslinjer 3. Ange beslastning i form av störningar (faktisk arbetat tid) under ett genomsnittligt beredskapspass 4. Förekommer planerad verksamhet under jour och beredskap, beskriv i så fall i vilken utsträckning och vilka arbetsuppgifter 5. Har ni idag nattjoursveckor och hur är de i så fall upplagda 6. Vad behöver förändras inom Din verksamhet för att uppfylla reglerna i de nya arbetstidsdirektiven gällande nedanstående punkter a) 11 timmars dygnsvila b) 36 timmars veckovila c) 48 timmars arbetstid/vecka under beräkningsperioden d) Kompensationsledigt efter beredskap 7. Beskriv brytpunkter för dygn/veckovila som passar bäst för verksamheten 8. Beskriv hur du kan förlägga jour- och beredskapslinjer utifrån de nya arbetstidsdirektiven och vilka konsekvenser det får för verksamheten. a) Hur vill du förlägga planerat arbete under helgdagar g:\hs\ diarie\-.2006\ \konsekvensbeskrivning.doc :18

8 2(2) b) Vilket av de tre alternativen för arbetstidsförläggning för primärjourslinjer passar just din verksamhet och varför c) Hur planerar ni att förlägga helgberedskap (hel eller del av helg) och hur planerar ni att lösa kompensationen av faktisk arbetad tid efter beredskapspass 9. Beskriv förväntat bemanningsbehov efter 1januari 2007 i förhållande till dagens bemanning enligt budget 10. Beskriv antal vakanta tjänster och förväntat vikariebehov för att uppfylla kraven efter 1 januari Beskriv på vilket sätt de nya reglerna för arbetstidsförläggning bedöms påverka arbetstagaren utifrån arbetsmiljösynpunkt 12. Beskriv på vilket sätt patientsäkerheten påverkas av de nya reglerna för arbetstidsförläggning gällande följande punkter a) Kompetensnivå b) Tillgänglighet c) Kontinuitet Svar personalchefen tillhanda senast 16 oktober 2006 g:\hs\ diarie\-.2006\ \konsekvensbeskrivning.doc :18