Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Transkript

1 Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr

2 Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora uttag av arbetstid EU:s arbetstidsdirektiv (93/104/EG) om arbetstidens förläggning: minimikrav för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstid i fråga om dygnsvila, raster, veckovila, begränsning av veckoarbetstidstiden, årlig semester samt former av nattarbete, skiftarbete. Direktiv 2003/88/EG: arbetstagarnas as säkerhet, et, hygien och hälsa på arbetsplatsen är ett mål som inte bör vara underkastat rent ekonomiska hänsyn

3 Mer om EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG) Alla arbetstagare bör ha lämpliga viloperioder...för att trygga hälsa och säkerhet i detta sammanhang är det nödvändigt att sätta en övre gräns för veckoarbetstiden Forskning har visat att människokroppen nattetid är känsligare för störningar.. och att långa perioder perioder av nattarbete kan vara hälsovådliga för arbetstagare och äventyra säkerheten på arbetsplatsen Det är viktigt att nattarbetande har rätt till kostnadsfrihälsoundersökning. och att det snarast omplaceras till lämpligt dagarbete om de har problem med hälsan

4 Mera EU:s arbetstidsdirektiv Med hänsyn till att arbetstidens förläggning antagligen medför problem inom företagen verkar det önskvärt att tillåta flexibilitet vid tillämpningen av vissa bestämmelser samtidigt som man tryggar efterlevnaden av principerna om arbetstagarnas hälsa och säkerhet Vissa bestämmelser får bli föremål för avvikelser. kan genomföras av medlemsstaterna eller av arbetsmarknadens parter. Som allmän regel bör de berörda arbetstagarna vid sådana avvikelser ges motsvarande kompensationsledighet (eller annat lämpligt skydd): undantag genom kollektivavtal möjligt men avtalet inte får inte innebära mindre förmånliga regler för arbetstagarna än vad direktivet säger

5 Hur långt får ett arbetspass vara? Finns ingen regel i lagen om hur lång arbetstiden får vara under ett dygn Lagen innehåller dock en regel om dygnsvila (minst 11 timmar) som indirekt begränsar arbetsinsatsen under dygnet Jourtjänstgöring g räknas som arbetstid

6 Hur mycket får man arbeta under en vecka? 48 timmar under en period om 7 dagar dock i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 4 månader 48-timmarsmåttet kan enligt EU:s arbetstids- direktiv inte avtalas bort, men beräkningsperioden längd kan utsträckas

7 Arbetstidens förläggning Arbetstidslagen innehåller inte några direkta regler om arbetstidens förläggning, det vill säga när under dygnet eller i veckan arbetet ska utföras Bestämmelser om arbetstidens förläggning finns i allmänhet i de centrala kollektivavtalen

8 Dygnsvila Alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar Observera att 24 timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet (behöver därmed inte vara mellan kl 0 och 24) Möjligt att göra avsteg genom centrala kollektivavtal ett sådant avtal måste dock innebära att berördas arbetstagare t får t ex kompensationsledighet

9 Arbetstid för nattarbetande Inte överstiga 8 timmar (under varje period om 24 timmar) dock genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 4 månader Man kan därmed ha nattskift som är längre än 8 timmar Om arbetet innebär särskilda risker eller stor fysisk och mental ansträngning får nattarbetet inte vara längre än 8 timmar (kan t ex avgöras i kollektivavtal) Nattarbetande: utför minst 3 timmar av sitt arbetspass under natt (mellan kl 22 och 06) eller utför en tredjedel av sin årsarbetstid under natt

10 Veckovila Minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar Veckovilan ska så långt det är möjligt förläggas till veckoslut Tillfälliga avvikelser kan göras under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet Undantag kan göras genom kollektivavtal men avvikelsen får inte medföra sämre villkor än vad som följer enligt direktivet

11 Raster och pauser Arbetstagaren ska ha rast senast efter 5 timmars arbete. Lagen anger inte hur lång rasten ska vara. Under rasten får arbetstagaren fritt förfoga över sin tid och kan lämna arbetsplatsen Rasterna får under vissa omständigheter bytas ut mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen Utöver rasterna ska arbetstagarna kunna göra kortare avbrott från arbetet e t ex ta en kaffepaus. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara.

12 Hur pass bra skydd ger arbetstidslagen? Tar inte tillräcklig hänsyn till dygnsrytmen: nattarbetet är mer påfrestande och ökar behovet av vila Möjligheterna att göra undantag, t ex tillåta dygnsvila som är kortare än 11 timmar, innebär sannolikt ökad olycksrisk Det är möjligt att ha upp till 26 timmar arbete i följd: stora säkerhetsrisker!

13 En del länder har mer flexibla arbetstidsregler, t ex Australien Företag som har fatigue risk management har rätt att tillfälligtvis göra undantag från arbetstidsreglerna Fatigue risk management innebär att arbetsgivaren arbetar systematiskt med att övervaka och förebygga säkerhetsrisker som beror på arbetstider, t ex: - utbildning (för att utöka medvetenhet och kompetens) - bra arbetsmiljö - betonar det delade ansvaret mellan arbetsgivare och arbetstagare när det gäller att motverka trötthet - rutiner och policies om hur företaget hanterar arbetstider i den dagliga verksamheten (inkl. ledningens ansvar)