PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Transkript

1 (5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar utfört arbete, semester, sjukdom och jourtid. Enligt kollektivavtal är den ordinarie arbetstidens längd vid dagarbete, som är förlagt måndag fredag, 40 timmar per helgfri vecka. en vid intermittent treskiftsarbete är 36 timmar och 0 minuter. Om arbetet är förlagt till såväl vardag som till sön- och helgdag eller till vardag och helgdag är arbetstiden 38 timmar och 15 minuter. För vård- och lärarpersonal gäller särskilda arbetstidsbestämmelser. Övertid Grundregeln är att arbetsgivaren bestämmer och beordrar övertidsarbete på förhand. Övertidsarbete kan inte beordras om den anställde har vägande skäl att vägra utföra övertidsarbete. Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Även om meddelandet lämnas senare än fyra timmar före ordinarie arbetstids slut gäller arbetstagarens allmänna skyldighet att arbeta utöver fastställd ordinarie arbetstid. Allmän övertid När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 00 timmar under ett kalenderår. Extra övertid/mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och att situationen inte har varit möjlig att lösa på annat rimligt sätt. Exempel på detta kan vara tillfällig arbetsanhopning som varit omöjlig att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte går att lösa omedelbart. Dispenskravet har slopats.

2 (5) Nödfallsövertid Om en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet drabbar en arbetsgivare och vållar avbrott i verksamheten som medför risk för skada på liv, hälsa eller egendom får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandet kräver, så kallad nödfallsövertid. Den lokala arbetstagarorganisationen ska underrättas om nödfallsövertid så snart omständigheterna medger detta. Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn. Mertid vid deltidsanställning För deltidsanställd arbetstagare gäller att arbete som utförs utöver ordinarie arbetstid anses som mertid. Finns behov av ökad arbetstid får mertid tas ut med högst 00 timmar per kalenderår. För uttag av nödfallsmertid gäller samma regler som för nödfallsövertid. Enligt AB gäller att förlängd arbetstid på grund av vikariat inte anses som mertid. Jourtid Jourtid definieras som tid då det är nödvändigt för en arbetstagare att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Sådan jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Beredskapstjänst Beredskapstjänst innebär att arbetstagaren vistas i sin bostad eller på annan plats, där han kan nås för att rycka in och utföra arbete på sin arbetsplats. Dygnsvila Arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila per 4- timmarsperiod enligt slagen.

3 (5) Avvikelse vid planerad dygnsvila Reglerna om dygnsvila bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Vid planerad förläggning av arbetstid kan dygnsvilan enligt AB ( 13, mom 6 g) minskas till att omfatta lägst nio sammanhängande timmar under varje period om 4 timmar. Förutsättningen är att dygnsvilan i genomsnitt under beräkningsperioden inte understiger elva timmar. Detta innebär att om dygnsvilan under en 4-timmarsperiod understiger elva timmar måste en annan vara mer än elva timmar för att genomsnittet om minst elva timmar ska kunna uppnås under beräkningsperioden. Tillfällig avvikelse från dygnsvilan Om något oförutsett inträffar, det vill säga något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse på förhand, kan tillfällig avvikelse göras från den planerade dygnsvilan enligt AB ( 13 mom 6 h). Vid sådan tillfällig avvikelse kan dygnsvilan därmed understiga de planerade nio timmarna. Regleringen underlättar bland annat om det uppstår behov av förskjuten arbetstid, övertid/mertid eller aktivt arbete under beredskap. Även i detta fall måste genomsnittet om elva timmar uppnås under beräkningsperioden. Veckovila En arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Veckovilan ska så långt som möjligt förläggas till veckoslut. Beredskapstjänstgöring räknas inte som veckovila. Lagen kräver inte att den sammanhängande veckovilan ska infalla helt regelbundet, utan bara att den ska erhållas i varje period om sju dagar. Genom sammanföring av ledigheterna för två perioder (till exempel så att ledigheten om 36 timmar läggs ut i slutet av första perioden och en ny 36- timmars ledighet får inleda följande period eller genom att ledigheten förläggs till olika veckodagar i perioden) kan intervallet mellan ledighetstillfällena bli upp till elva dagar.

4 (5) Tillfällig avvikelse från veckovila När det gäller veckovila ska 36 timmars sammanhängande ledighet förläggas vid något tillfälle under den period om sju dagar som tillämpas enligt slagen. Bestämmelserna i AB ( 13 mom 6 i) gör det möjligt att tillfälligtvis minska veckovilan till lägst 4 sammanhängande timmar på grund av arbetsorganisatoriska skäl. Bestämmelserna om tillfällig avvikelse från veckovilan skall tillämpas på samma sätt som avvikelse från dygnsvila. Om arbetstagaren inte fått sin ledighet om 4 timmar enligt mom 6 i ska kompensationsledighet förläggas omedelbart efter respektive arbetsperiod enligt slagen. Lokala kollektivavtal Enligt AB ( 13 mom 7) kan lokala kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation gällande till exempel avvikelse från dygns- respektive veckovila. Ett sådant lokalt kollektivavtal kan antingen innehålla en annan reglering än den i mom 6 g eller kompletteras enligt slagen. Raster Raster ska förläggas så att arbetstagaren inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Med rast menas ett avbrott i arbetstiden, under vilket arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen utan har rätt att fritt förfoga över ledigheten. Om arbetsförhållandet kräver det, får avtal träffas om att i stället tillämpa måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. Pauser Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Pauser räknas in i arbetstiden. Anteckningar om övertid, mertid m m Arbetsgivaren ska föra noggranna anteckningar om jourtid, övertid och mertid. De anställda har rätt att ta del av dessa anteckningar. Denna rätt tillkommer även facklig organisation, som företräder de anställda på arbetsplatsen. Rapporter om jourtid, övertid och mertid går att få ut från lönesystemet.

5 (5) Flexibel arbetstid Se under separat avsnitt om flexibel arbetstid. sschema Förläggning av ordinarie arbetstid ska vid behov anges i ett arbetstidsschema eller dylikt, som överenskommes med företrädare för berörd facklig organisation. Beräkningsperioden för ett arbetstidsschema kan omfatta högst 16 veckor. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får dock träffa lokalt kollektivavtal om längre beräkningsperiod, dock högst 1 år. Vid arbetstids- och/eller jourtidsförändringar har arbetsgivaren skyldighet att informera den anställde minst två veckor i förväg. Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar.